Metodrapport för Taxi-index För anropsstyrd trafik 2016

Metodrapport för Taxi-index För anropsstyrd trafik 2016 Jonas Jonsson Stefan Pettersson SCB 2016-03-22

1 METODRAPPORT FÖR TAXI-INDEX FÖR ANROPSSTYRD TRAFIK AVSEENDE KOSTNADSUTVECKLINGEN FÖR RIKET Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Variabelinnehåll 2 3. Vad avser Taxi-index för anropsstyrd trafik att mäta? 4 3.1. Basår, periodicitet 4 3.2. Vad samlas in? 4 3.3. Konstruktion 5 3.4. Hur används indexet 5 4. Beskrivning av kostnadsslagen 6 4.1. Rullkostnader 6 4.2. Trafikpersonalkostnader 6 4.3. Fasta fordonskostnader 7 4.4. Värdeminskning 8 4.5. Räntekostnader 8 4.6. Administrativa kostnader 9 4.7. Organisationskostnader 9 5. Resultat av projektarbetet 10 6. Kvalitet och sammanfattning 11 Bilaga 1 Referensgrupp vid konstruktionen av Taxi-index för anropsstyrd trafik 13 Bilaga 2 Remissinstanser 14 Bilaga 3 Indexrådet 15 Bilaga 4 Referensgrupp för fortsatt kvalitetsarbete 16 Bilaga 5 Indexkriterier 17

1. Inledning 2 Statistiska centralbyrån (SCB) tar på uppdrag av Svenska Taxiförbundet fram ett Taxi-index för anropsstyrd trafik, uppdelat på följande kostnadsslag: Rullkostnader Trafikpersonalkostnader Fasta fordonskostnader Värdeminskning Räntekostnader Administrativa kostnader Organisationskostnader Syftet är att mäta ändringar i kostnader som förekommer hos Svenska Taxiförbundets medlemsföretag. Taxi-index för anroppstyrd trafik kan användas för justering av priser i olika typer av avtal samt för prognoser och konjunkturbedömningar. Syftet med de nya indexserierna är inte att skapa lönsamhet för endera parten, indirekt på den andra partens bekostnad. Syftet är att skapa en fungerande marknad där index skall möjliggöra långvariga prisöverenskommelser. Långsiktighet är bra för att stimulera investeringar i såväl maskiner som mänskligt kapital. Redan inledningsvis i projektet med att ta fram ett nytt Taxi-index för anroppstyrd trafik bildades en referensgrupp. Anledningen till att referensgruppen bildades var att samla expertkunskap inom taxiområdet. I detta fall representation från större och mindre företag i olika delar av landet. Därutöver statistisk kompetens i form av SCB. Förslag på indexmodell har sedan gått ut på remissrunda (se remissinstanser i bilaga 2) och dessutom stämts av med Indexrådet. Referensgruppen redovisas i bilaga 1 och Indexrådet redovisas i bilaga 3. Taxi-index för andropsstyrd trafik är ett fastbasindex som tas fram fyra gånger per år. Bastidpunkt är januari 2016. 2. Variabelinnehåll Följande delindex har valts i samråd med referensgruppen för att belysa kostnadsutvecklingen i taxibranschen. Ett totalindex för kostnadsutvecklingen beräknas genom att väga ihop nedanstående delindex med vikter enligt genomförda specialundersökningar. Nedan följer en lista med ingående kostnadsslag samt vikter för beräkning av totalindex.

3 Kostnadsslag TRAFIKKOSTNADER: Vikter Delvikt Vikter totalindex totalindex varuslag 1 Rullkostnader 0,136 1.1 Drivmedel 0,562 1.11 Bensin 0,10 1.12 Diesel 0,60 1.13 Fordonsgas 0,27 1.14 Etanol 0,03 1.15 El 0,00 1.2 Fordonsunderhåll 0,438 1.21 Biltvätt 0,13 1.22 Service 0,63 1.23 Däck 0,16 1.24 Krockskadekostnader 0,08 2 Trafikpersonalkostnader 0,591 2.10 Lönekostnader FORDONSKOSTNADER: 3 Fasta fordonskostnader 0,024 3.10 Fordonsskatt 3.20 Försäkringskostnader 0,50 3.30 Garage 0,50 3.40 Besiktning+registrering 4 Värdeminskning 0,064 4.10 Värdeminskning-fordon 0,83 4.20 "---------------- utrustning 0,17 4.21 Kommunikationsradio 4.22 Mobiltelefon 4.23 Taxameterutrustning 5 Räntekostnader 0,005 ÖVRIGA KOSTNADER: 6 Administrativa kostnader 0,027 6.10 Externa redovisnings kostnader 0,50 6.20 Tjänstemannalöner 0,50 7 Organisationskostnader 0,153 7.10 Avgift BC 0,83 7.20 Terminalavgifter 0,12 7.30 Trängselskatt 0,05 Summa 1,000

4 3. Vad avser Taxi-index för anropsstyrd trafik att mäta? Taxi-index för anropsstyrd trafik avser att mäta de kostnader som förekommer hos Svenska Taxiförbundets medlemsföretag. Taxi-index för anropsstyrd trafik består av sju olika kostnadsslag (se variabelinnehåll). Dessa kostnadsslag är i sin tur uppbyggda av olika delindex. De olika delindexserierna är därefter uppbyggda av dels prisuppgifter från representativa återförsäljare av bilar, utrustning, reparationer, samt även uppgifter om drivmedel och löneuppgifter inklusive sociala avgifter, räntekostnader, försäkringar och administrativa kostnader. Indexet tar även hänsyn till uppgifter om terminal- och trängselavgifter. Stor ansträngning läggs ner på att indexserien skall bli så tillförlitlig som möjligt men i det enskilda fallet får emellertid Taxi-index för anropsstyrd trafik alltid betraktas som en schablon och inte någon fullgod ersättning för företagens egna priskalkyler. 3.1. Basår, periodicitet Taxi-index för anropsstyrd trafik beräknas fyra gånger om året för månaderna januari, april, juli och oktober med basmånad januari 2016. Uppgifterna skall avse förhållandena den 1:a vardagen i respektive månad. Presentation av resultatet sker i slutet av respektive mätmånad. Juli månad levereras lite senare, dock senast 10 augusti. 3.2. Vad samlas in? Datainsamlingen är en kombination av total- och urvalsundersökning. Vissa uppgifter hämtas från andra undersökningar på SCB. Urvalsundersökningen genomförs via företagsurval, som skett i samråd med branschen. Produkturvalen följer i aktuella fall representativa produkter för taxikostnader. Priserna är exklusive mervärdesskatt och inhämtas från det led som taxiföretag köper ifrån. Till viss del baseras prisutvecklingen på listpriser. Hänsyn tas i möjligaste mån till rabatter och andra skatter som direkt påverkar taxiföretagens kostnader. Priset avser i förekommande fall fritt fabrik eller tillverkningsort. Beräkningen av indextal för trafikpersonalkostnader baseras på de förändringar som inträffar i gällande kollektivavtal och i sociala avgifter enligt lag och avtal. Detta innebär att endast de avtalsenliga löneförändringarna inräknas i indextalen för löner, som gäller i kollektivavtalet för taxiföretag. Detta kostnadsslag redovisas under punkten 4.2.

3.3. Konstruktion 5 Taxi-index för anropsstyrd trafik är ett fastbasindex enligt Laspeyres metod (se bilaga 5). Bastidpunkt är januari 2016. Ett fastbasindex uppskattar prisförändringar jämfört med bastidpunkten. Taxi-index för anropsstyrd trafik är också ett faktorprisindex, det vill säga ett inputindex. Input är de produktionsfaktorer som taxikostnaderna omfattar. Produktionsfaktorerna indelas i följande kostnadsslag: rullkostnader, trafikpersonalkostnader, fasta fordonskostnader, värdeminskning, räntekostnader, administrativa kostnader och organisationskostnader. Det är de sammanvägda kostnadsförändringarna som uppskattar prisförändringen. Enligt definitionen på ett faktorprisindex tas ingen hänsyn till produktivitetsutvecklingen som normalt har en fortgående kostnadsdämpande effekt på verksamheten. Det är för att i någon mån kompensera för produktivitetsutvecklingen som arbetslönerna beräknas utan löneglidning. Underlaget till kostnadsbudgeten för indexserien har erhållits från ett urval av medlemsföretag samt avstämts mot beställare och även Indexrådet. 3.4. Hur används indexet Taxi-index för anropsstyrd trafik är ett skräddarsytt index gällande generell kostnadsutveckling för taxikostnader, framtaget på uppdrag av Svenska Taxiförbundet. Indextalen är avsedda att användas vid prisreglering mellan taxiföretag och beställare samt för samt för prognoser och konjunkturbedömningar. Indextalen bör inte användas för prisreglering mellan taxiföretag och materialleverantör. I den mån sådana klausuler behöver användas, bör dessa knytas till något prisindex i producent- och importled.

6 4. Beskrivning av kostnadsslagen 4.1. Rullkostnader Kostnadsposten för rullkostnader har en total vikt på 13,6 %. Rullkostnaderna följer prisutvecklingen för drivmedel, biltvätt, service, däck och krockskadekostnader. Uppgifterna hämtas från KPI:s tabell YM.1 coicop. Innehåll: Bensin Bensin 95 oktan, KPI kod 6221 Diesel Dieselolja, KPI kod 6214 Fordonsgas Insamlas separat Etanol Etanol E85, KPI kod 6225 Biltvätt Biltvätt, KPI kod 6219 Service Underhållsservice, KPI kod 6208 Däck Bildäck, KPI kod 6209 Krockskadekostnader Bilförsäkring, KPI kod 6216 Uppgifterna från KPI tabellen bygger på månader: december, mars, juni, september. Fördelning: Vikt Vikt Drivmedel Komponent: Bensin 10,0 % Diesel 60,0 % Fordonsgas 27,0 % Etanol 3,0 % El 0,0 % Totalt: 56,2 % Fordonsunderhåll 43,8 % Biltvätt 13,0 % Service 63,0 % Däck 16,0 % Krockskadekostnader 8,0 % 4.2. Trafikpersonalkostnader Kostnadsposten för trafikpersonalkostnader har en total vikt på 59,1 %. Det är med andra ord det kostnadsslag som har den enskilt största viktandelen i detta index.

Kostnadsposten för trafikpersonalkostnader följer taxiavtalet, uppgifter från SAF. Lönekostnader normerat till 12 pass, 100 betalda timmar, 250 påslag och 1800 km. Medelprisberäkning Innehåll: 7 Fördelning: Vikt Lön totalt: Grundlön tim Enkel OB tim Kvalificerat OB tim Körturer st. Betalda km st. Beklädnadsersättning Semesterersättning Sociala avgifter enligt lag Sociala avgifter enligt avtal 100 % 4.3. Fasta fordonskostnader Kostnadsposten för fasta fordonskostnader har en total vikt på 2,4 %. Kostnadsposten för fasta fordonskostnader följer prisutvecklingen för fordonsskatt, försäkringskostnader, garage och besiktning/registrering. Underlaget om fordonsskatt kommer från Svensk författningssamling. Underlaget till försäkringskostnaderna samt garagekostnaden hämtas från KPI:s tabell YM.1 coicop. Uppgifter om besiktning/registrering hämtas dels från Bolagsverket gällande bolagsregistrering och dels från Transportstyrelsen gällande taxitillstånd. Uppgifterna från KPI tabellen bygger på månader: december, mars, juni, september. Innehåll: Fordonsskatt Uppgifter från Svensk författningssamling Försäkringskostnader Bilförsäkring, KPI kod 6216 Garage Garagekostnad, KPI kod 6212 Besiktning/registrering Insamlas separat från Bolagsverket samt Transportstyrelsen Fördelning: Totalt: Fordonsskatt 0,0 % Försäkringskostnader 50,0 %

8 Garage 50,0 % Besiktning/registrering 0,0 % 4.4. Värdeminskning Kostnadsposten för värdeminskning har en total vikt på 6,4 %. Kostnadsposten för värdeminskning följer prisutvecklingen för fordon samt teknisk utrustning i bilarna. Prisuppgifter om fordon samt mobiltelefon hämtas från KPI:s tabell YM.1 coicop. Uppgifter om Kommunikationsradioutrustning och taxameterutrustning. Prisuppgifter samlas från större tillverkare av denna utrustning Innehåll: Fordon Nya bilar, KPI kod 6105 Kommunikationsradio Insamlas separat från större återförsäljare Mobiltelefon Mobiltelefoner, KPI kod 6416 Taxameterutrustning Insamlas separat från större återförsäljare Uppgifterna från KPI tabellen bygger på månader: december, mars, juni, september. Fördelning: Totalt: Värdeminskning, fordon 83,0 % Värdeminskning, utrustning 17,0 % 4.5. Räntekostnader Kostnadsposten för räntekostnader har en total vikt på 0,5 %. Kostnadsposten för räntekostnader följer utvecklingen av Stibor och Statsskuldväxlar, löptid 90 dagar. Medelprisberäkning Innehåll: Räntekostnader Stibor, Statsskuldväxlar Fördelning: Totalt: Räntor Stibor 50,0 % Statsskuldväxlar 50,0 %

9 4.6. Administrativa kostnader Kostnadsposten för administrativa kostnader har en total vikt på 2,7 %. Kostnadsposten för administrativa kostnader följer utvecklingen av externa redovisningskostnader samt tjänstemannalöner. Insamlingen av externa redovisningskostnader följer Tjänsteprisindex. Posten tjänstemannalön följer Entreprenadindex. Index för tjänstemannalöner är det senast kända index den första vardagen i respektive mätmånad. Innehåll: Externa redovisningskostn. Redovisning samt bokföringstjänster, TPI kod 69.201 Tjänstemannalöner Tj.mannalöner, Entreprenadindex litt.nr 4011 Uppgifterna från TPI och Entreprenadindex bygger på månader: december, mars, juni, september. Fördelning: Totalt: Externa redovisningskostnader 50,0 % Tjänstemannalöner 50,0 % 4.7. Organisationskostnader Kostnadsposten för organisationskostnader har en total vikt på 15,3 %. Kostnadsposten för organisationskostnader är uppdelad på avgift till beställningscentral samt terminalavgifter och trängselskatt. I avgiften till beställningscentral har vi bedömt att kostnaderna omfattar lön, teknik, kortkostnader samt lokalkostnader. För lön följer vi posten tjänstemannalöner i Entreprenadindex. För teknik ingår datorer, elektronik och optik från ITPI. Kortkostnader följer banktjänster och hämtas från KPI:s tabell YM.1 coicop. Lokalkostnader följer uthyrning av egna lokaler och kontor från TPI. Terminalavgifter följer de avgifter som tas ut av Swedavia, och för trängselskatt följer vi broavgift i hämtas från KPI:s tabell YM.1 coicop. Innehåll: Avgift till beställningscentral Löner Tj.mannalöner, Entreprenadindex litt.nr 4011 Teknik Datorer, elektronik, optik, ITPI kod 26 Kortkostnader Banktjänster, KPI kod 9802 Lokalkostnader Uthyrning av egna lokaler, kontor, TPI kod Terminalavgifter Separat insamling av terminalavgift Trängselskatt Broavgift, KPI kod 6224

Uppgifterna från KPI tabellen samt TPI, ITPI och Entreprenadindex bygger på månader: december, mars, juni, september. 10 Fördelning: Totalt: Avgift till beställningscentral 83,0 % - Löner 40,0 % - Teknik 40,0 % - Kortkostnader 10,0 % - Lokalkostnader 10,0 % Terminalavgifter 12,0 % Trängselskatt 5,0 % 5. Resultat av projektarbetet Svenska Taxiförbundet har som branschorganisation för landets taxiföretag tidigare diskuterat frågan med SCB om ett nytt kostnadsindex för detta ändamål. Fram till och med 2016 har nämligen två parallella indexserier för taxinäringen funnits på marknaden. Den ena benämnd Taxi-index med Svenska Taxiförbundet som beställare och det andra benämnd Färdtjänstindex framtagen av SCB. Dessa index har varit snarlika och parterna har under en period ansett det onödigt att producera två index löpande för samma ändamål. Av den anledningen kom parterna överens om att lägga ner dessa båda befintliga index och istället tillsammans utforma detta nya Taxi-index för anropsstyrd trafik. Fördelarna till förändringen är flera. Man tar i det nya indexet tillvara den sakkunskap som finns inom Svenska Taxiförbundet tillsammans med den statistikkompetens som finns hos en opartisk myndighet som SCB. Dessutom resulterade förändringen till att man tillsammans nu tagit fram en ny indexserie med hög kvalité som är anpassad till aktuell kostnadsbild för taxiföretag. Uppdraget omfattade konstruktion av en skräddarsydd indexmodell för taxinäringen som skulle motsvara de kostnader som generellt förekommer hos Svenska Taxiförbundets medlemsföretag. De inledande kontakterna mellan parterna togs i början av 2014. Arbetet intensifierades under 2015 då också en referensgrupp bildades (se bilaga 1). För att ta fram ett anpassat branschindex ansågs att detta projekt var nödvändigt att drivas i nära samarbete mellan taxiföretag, branschförening samt SCB. Taxibranschen står för sakkunskapen och SCB för den statistiska metoden. Man ansåg att modellen bör fokusera på de i branschen väsentliga kostnadsfaktorerna. Referensgruppens roll i arbetet har varit att förse SCB med nödvändigt underlag samt att ge feedback och synpunkter på SCB:s resultat och förslag. Flera möten har skett under projektets gång, samtidigt som många frågeställningar även har dryftats per telefon och e-post.

Man kan säga att det huvudsakliga underlaget till Taxi-index för anropsstyrd trafik har erhållits från denna referensgrupp. SCB har därefter bearbetat, sammanställt och analyserat uppgifterna. Förslaget skickades sedan på remiss till ett antal stora beställarorganisationer (se bilaga 2). SCB gav även branschen tillfälle att ge synpunkter då man deltog på Svenska Taxiförbundets kongress/konferens den 4 november 2015. Föreslagen indexmodell samt innehåll godkändes sedan därefter av Indexrådet (se bilaga 3) Efter att vägningstalen till Taxi-index för anropsstyrd trafik blev fastställda har SCB arbetat med att kontakta uppgiftslämnare för prisinsamling samt att konstruera beräkningsmodell. Detta arbete pågick under hösten 2015 fram till mars 2016. När det gäller den löpande produktionen av indexet som nu åläggs SCB att sköta, kommer vissa kostnadsslag att prismätas separat för denna undersökning medan vissa kostnadsslag hämtas från redan befintlig statistik, enligt vad som framgår av kapitel 4. Referensgruppen anser att en löpande undersökning av dessa kostnadsslag enligt denna metod, på ett godtagbart sätt speglar den genomsnittliga kostnadsutvecklingen för taxinäringen. Fördelen är också att de ingående komponenterna är transparenta och lätta att följa för användarna. Det är önskvärt att referensgruppen gör en avstämning av Taxi-index för anropsstyrd trafik när det varit i drift något år. Då kan man lättare se om några modifieringar av modellen behövs. Därefter bör regelbundna översyner ske ca vart femte år. Detta för att Taxi-index för anropsstyrd trafik även i framtiden följer kostnadsstrukturen generellt för medlemsföretagen inom Svenska Taxiförbundet. SCB vill tacka samtliga som hjälpt till vid konstruktionen av detta index. Alla inblandade parters medverkan vid denna konstruktion har varit en nödvändighet för att hamna så nära verkligheten som möjligt. Ett extra stort tack riktas till branschens representanter i referensgruppen som på ett engagerat och kunnigt sätt stöttat SCB på ett föredömligt vis. 11 6. Kvalitet och sammanfattning Taxi-index för anropsstyrd trafik mäter kvartalsvis alla väsentliga kostnadsförändringar för taxiföretagen generellt för hela riket, med januari 2016 som basmånad. Indexet beräknas enligt ovan angivna förutsättningar. Vad som publiceras är totala Taxi-index för anropsstyrd trafik samt delindex för rullkostnader, trafikpersonalkostnader, fasta fordonskostnader, värdeminskning, räntekostnader, administrativa kostnader samt organisationskostnader. Dessa delindex består i sin tur av ett antal delindex som inte publiceras. Publiceringen sker kvartalsvis för månaderna januari, april, juli samt oktober.

Det är SCB:s uppfattning att undersökningen som helhet ger en för ändamålet god kvalitet. Undersökningen omfattar alla väsentliga kostnadsslag för taxiföretag. De nu använda kostnadsvikterna kommer från begränsade specialundersökningar från ett urval av medlemsföretag hos Svenska Taxiförbundet. Det vore om möjligt önskvärt att framöver göra en undersökning på slumpmässig stickprovsbasis, för att noggrannare skatta kostnadsfördelningen/vikterna. Omvärldsförändringar gör det nödvändigt att viktsystemet ses över med jämna mellanrum, då felaktiga vikter kan leda till att kostnadsförändringarna över- eller underskattas. SCB rekommenderar att vikterna ses över ca vart femte år. SCB och Svenska Taxiförbundet har knutit en expertgrupp med deltagande från både taxibranschen och beställarledet som kontinuerligt ska träffas för avstämning av indexet (se bilaga 4). Nästan alla undersökningar idag är behäftade med bortfall. Bortfallet beror på att uppgiftslämnare inte alls eller för sent lämnar in uppgifter till undersökningen. Vår erfarenhet från denna och liknande undersökningar, är att bortfallet är begränsat och inte har negativ inverkan på skattningen. 12

13 Bilaga 1 Referensgrupp vid konstruktionen av Taxi-index för anropsstyrd trafik Christer Franzén Sven-Olof Hiller Gunnar Welander Anders Berge Jonas Jonsson Stefan Pettersson Educomp Gävle taxi Taxi Stockholm Svenska Taxiförbundet SCB SCB

Bilaga 2 Remissinstanser 14 Västtrafik AB Skånetrafiken Stockholms landsting Länstrafiken i Västerbotten AB Söne Buss AB Keolis AB Transportföretagen Dalatrafik AB

15 Bilaga 3 Indexrådet Beskrivning av Indexrådet Indexrådet säkerställer neutrala affärer. Det branschgemensamma Indexrådets syfte är att säkerställa affärsneutralitet i de fastslagna indexregleringsprinciperna. Rådet ska identifiera och analysera de fall där kostnadsförändringar beroende på skatte- och avgiftsförändringar uppstår och påverkar affärsneutraliteten. Parterna enas löpande om innehållet i indexrekommendationerna och ståndpunkter av principiell natur beslutas i de respektive styrelserna. I Indexrådet ingår följande medlemmar: Reija Sintonen Anders Berge Christian Plyhm Jonas Kjernald Jan-Eric Wingren Ewa Rosén Tommy Laestander Daniel Lindin Lars Annerberg SLL, Trafikförvaltningen Svenska Taxiförbundet Söne buss AB Västtrafik AB Nobina Skånetrafiken Länstrafiken i Västerbotten AB Keolis AB Transportföretagen

Bilaga 4 Referensgrupp för fortsatt kvalitetsarbete 16 Reija Sintonen Christian Plyhm Gunnar Welander Anders Berge Jonas Jonsson Stefan Pettersson SLL, Trafikförvaltningen Söne buss AB Taxi Stockholm Svenska Taxiförbundet SCB SCB

Bilaga 5 Indexkriterier 17 Vad är en indexserie? Alla indexserier har 100 som indexbas, motsvarande ett visst år eller viss månad. Man kan tolka indexserien som uttryckt i procent av indexbasen. Förändringen mellan två tidsperioder beräknas som kvoten mellan index för dessa perioder. Det är mycket lätt att räkna om en serie med en ny tidsperiod som bas. Det är bara fråga om en enkel omproportionering. Länkar, viktbaser och prisbaser Såväl Producentprisindex (PPI) som Konsumentprisindex (KPI) räknas primärt med priset i december varje år =100 med fasta vägningstal fram till december nästa år. Nästa år börjas en ny serie med december = 100. Dessa ettårsserier kallas indexlänkar och är ibland osynliga för användaren. För att bilda en lång indexserie multipliceras (kedjas) dessa förändringar ihop till en publicerad serie. Vi kallar därvid indexet för ett kedjeindex. December kallas för länkarnas prisbas. Den period vägningstalen representerar kallas för indexlänkens viktbas. Taxi-index för anropsstyrd trafik däremot är ett fastbasindex. Ett fastbasindex uppskattar prisförändringar jämfört med bastidpunkten. Sammanvägning av varugrupper och representantvaror Inom en indexlänk består ett prisindex av ett stort antal varugrupper och representantvaror. Var och en av dessa har ett vägningstal som motsvarar dess andel av indexets totalt täckta varumängd. Ett prisindex beräknas som en produktsumma av vägningstal och prisförändringar för varorna. Laspeyres och Paasches index Ett prisindex har normalt följande principiella struktur: Pris Volym 1 Prisindex 0, 1 Pris Volym 0 b b 0 är prisbas, 1 jämförelseperiod och b viktbas. Om prisbas och viktbas sammanfaller kallar vi index för Laspeyres index: Pris Volym 1 0 Laspeyres prisindex 0, 1 Pris Volym 0 0 Om i stället jämförelseperiod och viktbas sammanfaller kallar vi det för Paasches index.

Paasches prisindex 0,1 Pris Volym 1 0 1 Pris Volym 1 En viktig egenskap hos Laspeyres index (men ej Paasches) är att det kan skrivas som en produktsumma av värdevikter gånger prisförändringar: 18 (Pr is* Volym) 0 Laspeyres prisindex 0, 1 (Pr is* Volym) 0 Pr is Pr is 1 0 Eller med nedanstående exempel: VARA pris, kr/kg volym, kg värde, kr TIDPUNKT 0 1 0 1 0 1 ÄPPLEN 15 10 3 6 45 60 BANANER 10 20 5 2 50 40 10* 3 20* 5 130 1: Laspeyres prisindex 0, 1 137% 15* 310* 5 95 45 10 50 20 130 2: Laspeyres prisindex 0, 1 * * 137% 45 50 15 45 50 10 95 Pris-, volym- och värdeindex. Fastprisberäkningar Det är ofta av intresse i ekonomisk statistik att skilja ut den reala utvecklingen ur en nominell värdeutveckling genom så kallad deflatering. SCB:s nationalräkenskaper beräknas till exempel såväl i löpande som i fasta priser. Detta bygger på identiteten Pris*Volym=Värde Om man nu vill att förändringarna skall följa samma logik som nivåerna får man Prisindex*Volymindex = Värdeindex Detta är dock inte fullt lika enkelt som det låter, utan kräver att man tänker sig för litet. Värdeindexet är dock enkelt: Värdeindex 0, 1 Pris Volym Pris Volym 1 1 0 0 Ett volymindex är som ett prisindex fastän tvärtom: Pris Volym 0 1 Laspeyres volymindex 0, 1 Pris Volym Paasches volymindex 0,1 0 0 Pris Volym 1 1 Pris Volym 1 0

19 Vi ser nu att Laspeyres prisindex * Paasches volymindex = Värdeindex samt att Laspeyres volymindex * Paasches prisindex = Värdeindex Men det går inte lika bra att till exempel räkna både pris och volym enligt Laspeyres index. Vill man ha ett index som är konsekvent i det här avseendet får man använda det så kallade Fishers index. Fishers index = Laspeyres index*paasches index (samma för priser som volymer) Vad menas med en indexreglering? Indexreglering är en uppräkning alternativt nedräkning av ett pris eller en kostnad från en tidpunkt till en annan framtida tidpunkt. Priset (kostnaden) blir då bestämt dels av prisnivån vid tidpunkten för regleringstillfället, dels av hur index förändras. Indexreglering är således en del av en prissättningsform, som vi kan kalla för indexreglerat pris. Motsatsen är fast (fixt) pris, som består av ett grundpris och ett påslag därutöver som måste bygga på en skattning av pris- eller kostnadsutvecklingen framöver. Eftersom denna kan vara svår att bedöma uttrycker påslaget snarare den risk för kostnadsstegringar som säljaren känner. Det kan således ses som ett riskpålägg. Ett alternativ till indexreglerat pris är löpande räkning, som innebär att säljaren får betalt för samtliga verifierade kostnader. Denne får alltså full täckning för sina kostnader. I en klausul med indexreglerat pris kan vi definiera följande begrepp: Grundpris Slutligt pris Bastidpunkt Avräkningstidpunkt Det pris som indexpåslaget räknas på (anbudspriset) Grundpris plus indexpåslag i kronor Den tidpunkt (vanligen anbudstidpunkt) som motsvarar grundprisets prisnivå Den tidpunkt (kan vara flera) som påslaget skall beräknas till Regleringsperiod Perioden från bastidpunkt till avräkningstidpunkt

20 Syfte med prisreglering Köpkraftsbaserad kompensation Syftet med en prisreglering är ofta väl preciserat. Om det föreskrivs att till exempel ett underhållsbidrag skall indexjusteras så att dess realvärde förblir oförändrat, är syftet med justeringen följaktligen att bidraget skall representera en oförändrad konsumtionsnivå (köpkraft). Stiger priserna under en viss period med säg fem procent, måste bidraget också öka med samma procenttal för att det skall ha samma värde för mottagaren som i början av perioden. Kompensationsprincipen är i detta fall enkel. Man önskar ett skydd mot värdeminskning till följd av stigande priser. Vi kan kalla denna princip för köpkraftsbaserad kompensation. Kronans köpkraft uttrycker penningvärdet. Ju mer man kan köpa för en krona, desto högre är penningvärdet. I dagligt tal menas med penningvärdeförändring hur kronans värde förändras med hänsyn till konsumentprisernas utveckling, vilket mäts av konsumentprisindex (KPI). Riskbaserad kompensation Vid affärsavtal är emellertid syftet med indexregleringen inte så enkelt och anledningarna är flera. Köparen önskar till exempel att indexklausulen ifråga inte skall kompensera leverantören för alla hans pris- och kostnadsökningar utan kanske enbart för sådana (allmänna) kostnadsökningar som han själv inte kan påverka. Köparen kan till exempel hävda att säljaren redan i offerten bör gardera sig mot stigande priser. Om priset likväl indexregleras, kan reglerna för vilken kompensation som skall utgå bestämmas så att de skall täcka en prisökningsrisk som å ena sidan säljaren inte (helt) vill bära och som å andra sidan köparen inte helt är villig att ta på sig. Index kan i dessa sammanhang fungera som en metod att fördela risk för ökade priser som kan sägas ligga mellan de ytterligheter som bestäms av det fasta priset och löpande räkning. Fast pris innebär ju att avtalat pris ligger stilla under den period avtalet omfattar. Leverantören bär alltså hela risken om priserna stiger. Vid löpande räkning kan leverantören genom prisändring erhålla ersättning för samtliga kostnader. Vi kan kalla denna indexregleringsprincip för riskbaserad kompensation. Säljaren kan ha krav på ersättning som ger honom oförändrad köpkraft i någon mening och detta kan han få antingen med index eller genom att han själv i anbudet garderar sig för kommande prisstegringar eller av en kombination av dessa metoder.