Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna

Relevanta dokument
FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

FOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

En förskola för alla Föreläsning med Tuula Torro och Camilla Eriksson. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

FOKUSOMRÅDE. Kreativ integration Föreläsning med Mustafa Panshiri. 25 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

FOKUSOMRÅDE. Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman. 16 maj Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Kommunikation över kulturgränser Föreläsning med Gillis Herlitz. 19 juni Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Relationella pedagogik Föreläsning med Adam Palmquist. 6 mars Lagar, styrdokument och överenskommelser

Barnuppfostran och möte med människor från olika kulturer Föreläsning med Ingela Olsson

Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Kommunikation över kulturgränser Personligt ledarskap/inkluderande ledarskap Föreläsning med Gillis Herlitz

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Utbildningssammanfattning LIS Lyckad integration i Skåne

Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 28 augusti 2018

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige

Rågsved Förskolors Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Lännäsbacken 5

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Teknikbingo Bricka 1

Elektronikbingo Bricka

Förklaring av olika begrepp

Integrationsprogram för Västerås stad

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER

Förändringar i Lpfö 98

Disposition - Hållbar utveckling

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Välkommen till Samverkansträff för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 23 augusti 2018

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Policy och handlingsplan för jämställdhet- och jämlikhet vid Röda Korsets Högskola

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Snäckans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Klossdammen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Riktlinje för jämställdhet och mångfaldsarbetet för Linköpings kommun som arbetsgivare

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Värdegrund och policy

Söderhamn Ansvarig: Sara Leek Monica Myllers. Likabehandlingsplan för

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Likabehandlingsplanen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal.

Likabehandlingsplan Ersätter Jämställdhetsplan

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Likabehandlingsplan. Förskolan Draken

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Bilaga 7: OH-underlag

Program för social hållbarhet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Sexuella trakasserier

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Prövning i sociologi

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA. Antirasistisk Sexualundervisning i praktiken. Magnus Svensson RFSU Gävleborg

Ta del av våra spelkort!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot kränkande särbehandling

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Transkript:

Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna 20 februari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman 1

Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete. 2

Bakgrund Religionsvetarna har ett utifrån perspektiv, vilket innebär att de utgår från aktuell forskning samt är religiöst och partipolitiskt obundna. Varför är människor religiösa? De tar inte ställning till vad som är rätt/fel, sant/falskt och värderar inte, eftersom det saknas vetenskaplig grund att värdera. Ingen kan med forskning belägga om Gud finns eller inte, men utan människor finns det inga gudar. Robert Johansson kommer under denna förmiddag att ge en introduktion inom tre olika teman; Klan, Barnuppfostran samt Kulturmöten Kulturkrockar. Klan och Klansystem i Somalia Se anteckning från den 30 januari, 2018. Uppfostran att lära sig en kultur Uppfostran syftar till att skapa fungerande, helst framgångsrika människor i ett samhälle. Vissa delar av en kultur lärs in genom att vi härmar och imiterar, vilket gör att inlärningen sker på en låg medvetandenivå, t ex avstånd när vi kommunicerar med andra. Annat lär vi oss genom att vi blir tillsagda hur vi ska göra, denna inlärning sker då på en högre medvetandenivå. I samband med kulturkrockar skapas alltid emotioner. När någon bryter mot det vi har lärt oss på låg medvetandenivå upplever vi obehag och vi försöker förstå varför och när vi inte har några förklaringar till reaktionerna, så blir det den sista förklaringen vi tar till vederbörande är dum i huvudet. Många gånger när vi pratar om integration är det nästan att det per automatik förutsätts att alla vill integreras. Robert framför att det säkert finns vissa kulturer som vi inte vill integreras i och att då förutsätta att alla vill integreras i vår kultur är ett annat sätt att uttrycka att den är bättre än alla andra kulturer. Alla tycker inte att det är det bästa samhället och vill inte integreras till det. Det är ingen som pratar om att det kanske finns människor som tycker att kulturen känns så främmande att man inte vill bli en del av den. Risken är att om vi möter en kultur som vi upplever som jobbig, drar vi oss undan. Kollektivistisk och Individualistisk identitetsutveckling I individualistisk kultur är normen det självständiga livet, det självständiga barnet. Barnet ska lära sig att tåla frustrationer, behärska känslor t ex ilska. Barnen frikopplas tidigt från familjen, till exempel vistas i förskoleverksamhet. I den kollektivistiska uppfostran läggs tonvikten på de kollektiva banden, som hänger samman med den stora familjen. De små barnen har inga förväntningar eller krav på sig. Det är först omkring sex till sju års ålder som kraven kommer och handlar då om respekt, lojalitet och ansvar. 3

Förhandlande - auktoritära familjetyper I de förhandlande familjetyperna betonas konsensus, demokrati och rättvisa. Medan i de auktoritära familjetyperna betonas ansvar, respekt och beroende. Ansvar är könskodat och det är män som har ansvar, respekt ska visas av dem som är beroende i förhållande till dem som har ansvar. Skuldkultur (Sverige) eller Skamkultur I en skuldkultur är man ensam om att bära ansvar, vilket kan skapa ensamhet och självmord som en konsekvens. I skamkulturer fördelas ansvar på samtliga vilket leder till sanktioner inom kollektivet, framför allt mot kvinnorna. Många barn som kommer till Sverige pressas mellan två olika system, samhällets majoritetskultur och familjens kultur. Ibland väljer barnen därför ett tredje alternativ, som inte har några motstridiga krav. De kan hamna i miljöer, som är lättare att förstå, som har enkla svar på komplexa frågor, t ex extremism eller kriminalitet. Migration och kulturmöten I Sverige finns ingen lång tradition av migration. Det var först i samband med andra världskriget, som det kom flyktingar till Sverige och då framför allt från närliggande länder. Under 1960- och 1970-talet var det arbetskraftsinvandring till Sverige, främst från Grekland och Chile. Det är först under 1980- och 1990-talet som det började komma andra grupper till Sverige. Oavsett vad, kommer de människor som flyttar till Sverige att möta en kultur. I bikupor diskuterar deltagarna vad som är svensk kultur. 4

Vad är svensk kultur? Ett statsvetenskapligt synsätt Individualism Jämställdhet Fri sexualitet (förutsätter samtycke) Jämlikhet (behandlad lika oavsett religion, kön, hudfärg, sexuell läggning) Sekularism Djurrättigheter Barns rättigheter Tolerans Rationalitet Antirasism Hederlighet/ärlighet (dvs nolltolerans kring korruption) Förtroende för myndigheter/staten Ett occidentialistiskt synsätt Dåliga mödrar Egoism Droger Alla har sex med alla Ateister Lämnar de gamla ensamma Materialister, bryr sig bara om hus och bilar Omoraliska www.religionsvetarna.se 5