Framtidsanalys ambulanssjukvården Landstinget Gävleborg

Framtidsanalys ambulanssjukvården Landstinget Gävleborg Rapport september 2006 Helleborus AB Helleborus AB 1 (22)

1. Sammanfattning Ambulanssjukvårdens uppdrag från landstingsstyrelsen utgör grunden för hela dess verksamhet. Med ett totalt övergripande ansvar för den prehospitala akutsjukvården, sjuktransporter, larmcentral, beredskapsplanering och sjukvårdsrådgivning ges möjligheten att utveckla organisationen processorienterat. Detta kommer framöver vara absolut nödvändigt för att vidmakthålla och vidareutveckla ambulanssjukvården till en högre kvalitet men till lika eller lägre kostnad. Det övergripande målet att svara för en god och säker vård, ge trygghet och utföra transport inom 30 min oavsett var inom landstinget hjälpen behövs formar den operativa organisationen. En ökad samverkan och ett sambruk av resurser kommer framgent att krävas för att kunna erbjuda medborgarna inom landstinget en snabb och kvalificerad hjälp då akuta behov uppstår. Den kommunala räddningstjänsten når i princip hela befolkningen inom 30 min. Landstinget bör omgående teckna avtal med kommunerna i Hälsingland om sjukvårdslarm. Det går även att ta upp diskussionen med kommunerna om att framöver förstärka deras vaktorganisation med medicinsk kompetens. Landstingets egna resurser i form av vårdcentraler bör även engageras i akuta omhändertagande då ambulansenheter inte når fram inom acceptabla tider. I förslaget till framtida ambulansorganisation tillförs en ambulanshelikopter och avvecklas tre dygnsambulanser. Hälsingland har tätorter och glesbygd, långa avstånd till sjukhus och i vissa delar även en låg vägstandard. Placeringen av helikoptern föreslås bli Bollnäs för att erhålla en bra täckning. Samtliga akutbilar och ambulansstationer med narkossköterskor föreslås avvecklas. Narkossköterskorna integreras i ordinarie ambulansbesättningar och den medicinska kompetensen i alla ambulansenheter föreslås bli en ambulanssjukvårdare med vidareutbildning samt en ambulanssjuksköterska med vidareutbildning inom ex. anestesi eller distriktssköterska. Även andra vidareutbildningar kan vara aktuella för att inom ambulanssjukvården säkra en bred kompetensprofil. I dialog med SOS Alarm införs en optimerad prioritering av samtliga ambulansuppdrag. Det gäller att larma ut rätt resurs med rätt kompetens vid rätt tillfälle. En stor del av nuvarande prio 3 uppdrag kommer i framtiden kunna prioriteras som 4 uppdrag och utföras som sjuktransport. Samtliga sjuktransporter föreslås upphandlas av entreprenörer förslagsvis taxirörelsen eller likvärdig. Även uppdrag där patienten kräver viss tillsyn under transporten skall kunna utföras av entreprenören. Samtliga upphandlade entreprenörer ställs till SOS Alarms förfogande som svarar för bokningar och beställningar. Samtliga dagambulanser och sjuktransportbilar avvecklas inom landstingets regi. Ambulanserna skall finnas tillgängliga för akutuppdrag och klara uppsatta mål att svara för ambulansuppdragen prio 1, 2 och 3. Helleborus AB 2 (22)

Den ekonomiska situationen för ambulanssjukvården har under ett antal år tillbaka varit en budget som inte varit i harmoni med uppdragen som utförts. Budegetprognosen för 2006 pekar på ett underskott om ca 10 milj. kronor Med förändringar som redovisats i denna rapport torde det vara möjligt att från 2008 minska landstingets kostnader med ca 11,0 milj. kronor årligen. Genom föreslagen effektivisering av organisationen kommer landstinget att kunna erbjuda en högre kvalitet på ambulanssjukvården till sina kunder till en lägre kostnad. Patienter i Hälsingland kommer att uppleva en ökad trygghet men även patienter som transporteras från Gävle och Hudiksvalls sjukhus till Stockholmsregionens sjukvård kommer att uppleva positiva förbättringar i och med att en ambulanshelikopter utnyttjas inom ambulansorganisationen. Ambulansöverläkare Karl-Henrik Fridblom Visby lasarett har ur den medicinska aspekten granskat bifogat förslag och funnit att Hälso- och sjukvårdslagens intentioner uppfylls. Helleborus AB 3 (22)

1. Sammanfattning 2 2. Uppdraget 6 2.1 Tidplan 6 2.2 Uppdragets genomförande 6 2.3 Syfte med uppdraget 6 2.4 Mål 7 3. Områdesbeskrivning 7 4. Nulägesbeskrivning 8 4.1 Socialstyrelsen 8 4.2 Ambulanssjukvårdens uppdrag och mål 8 4.3 Avtal med kommuner och landsting 8 4.4 Dirigerig av ambulansuppdragen samt prioriteringar 9 4.5 Ambulansorganisation 9 4.5.1 Ambulanssjukvårdens ledning 9 4.5.2 Ambulanssjukvårdens operativa organisation 10 5. Framtidens ambulansorganisation 11 5.1 Inledning 11 5.2 Ambulanssjukvårdens uppdrag och mål 11 5.2.1 Ambulanssjukvårdens uppdrag 11 5.2.2 Ambulanssjukvårdens mål 12 5.2.3 Ambulanssjukvårdens ledning 13 5.2.4 Ambulanssjukvårdens operativa organisation 13 5.2.5 Ambulansbesättningarna 14 5.2.6 Ambulanshelikopter 15 5.2.7 Dirigerig av ambulansuppdragen samt prioriteringar 15 5.2.8 Sjuktransporter 16 5.2.9 Ambulanstransporter andra sjukvårdsregioner 16 5.2.10 Vårdcentraler 16 5.2.11 Fordon 17 5.2.12 Avtal med kommuner och landsting 17 6. Ekonomiska konsekvenser 18 7. Referenser 19 Helleborus AB 4 (22)

8. Bilagor 20 8.1 Bilaga 1 - Insatstider nuvarande ambulansorganisation 20 8.2 Bilaga 2 - Insatstider kommunala räddningstjänsten 21 8.3 Bilaga 3 - Insatstider förslag ambulansorganisation 22 Helleborus AB 5 (22)

2. Uppdraget Ansvaret för ambulanssjukvården överfördes 2005-01-01 till Gävle sjukhus Verksamhetschefen för ambulanssjukvården som är stationerad vid Gävle sjukhus har totalansvar för hela landstingets ambulansorganisation Uppdraget har efterhand förändrats där bl. a personalbemanningen har utökats. I uppdraget ingår förutom rena ambulansuppdrag även många sjuktransportuppdrag där kravet på kompetensnivå för personalen inte är lika högt. Även sjuktransporter utanför länsgränsen ingår. Ambulanssjukvården har under senare år utretts och analyserats vid ett flertal tillfällen. Ekonomin i verksamheten är i dagsläget inte balanserad till uppdraget. Prognosen för 2006 pekar på ett kraftigt underskott. Nya krav beträffande ambulanspersonalens arbetstider medför sannolikt ytterligare kostnadsökningar från 2007. För att snabbt kunna få fram en framtidsanalys för ambulanssjukvården har Helleborus AB anlitats i samarbete med Ledningsbolaget. Uppdragsgivare är Landstingsdirektören. 2.1 Tidplan Arbetet inleddes i juni 2006 och en sluttrapport med förslag skall presenteras senast 2006-09-31 för Landstingsdirektören. 2.2 Uppdragets genomförande Tidigare utredningar och analyser, en nära dialog med verksamhetschefen för ambulanssjukvården samt besök vid ambulansstationerna är grundläggande förutsättningar för uppdragets genomförande. 2.3 Syfte med uppdraget Att föreslå politiska och verksamhetsinriktade målformuleringar i syfte att förtydliga ambulansuppdraget. Att föreslå nödvändiga och möjliga organisatoriska förändringar utgående ifrån målformuleringarna för att uppnå balans i uppdraget. Helleborus AB 6 (22)

2.4 Mål Att utgående ifrån föreslagna målformuleringar: Tydliggöra hur kärnverksamheten bör utformas och vad den kräver i personella och övriga fysiska resurser. Klarlägga vilka verksamheter som idag kan betraktas som tilläggsuppdrag, samt föreslå andra möjligheter om det finns kostnadseffektivare sådana. 3. Områdesbeskrivning Inom landstinget finns tio kommuner. Länet består till ¾ av skogsmark och inlandet präglas av kuperat skogslandskap. Befolkningsutvecklingen har senaste åren varit i en svagt positiv trend. Inom landstinget bor ca 275 000 människor och andelen äldre utgörs av ca 20 %. Detta är ca 3 % högre än riksgenomsnittet. Vägnätet inom regionen är bra, 86 % av länsvägarna har beläggning och av samtliga vägar inom landstinget så har 89 % beläggning. Jämförelsetal med riket är 76% resp.79%. Trafikflödet är helt naturligt koncentrerat till E4-an och riksvägarna inom regionen. Personbilar i trafik för Gävleborgs län är 497/tusen inv. Jämförelsetal med riket är 459/tusen inv. Godstrafiken på lastbil omfattar 11.737 ton där 67% transporteras inom länet och 33% går till andra län. Inom regionen är viktigaste näringsgrenarna olika tillverkningsindustrier, areella näringen, byggindustrin, handel, transport och kommunikation. Myndigheter, utbildning samt hälso- och sjukvård utgör även viktiga näringssektorer. Reguljär flygtrafik saknas inom regionen. Landstinget har senaste åren genomfört en strukturell förändring av antalet akutsjukhus. Detta har medfört att sjukhusen i Hudiksvall och Gävle utgör basen för landstingets akutsjukvård. Helleborus AB 7 (22)

4. Nulägesbeskrivning 4.1 Socialstyrelsen Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall landstinget erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta eller tillfälligt vistas inom landstinget. Ambulanssjukvården är en del av den goda hälso- och sjukvård som landstinget skall kunna erbjuda. Inga speciella händelser definieras och inga undantag görs. Socialstyrelsen ställer kompetenskrav på den personal som skall tjänstgöra inom ambulanssjukvården. Olika kompetensnivåer behövs för en ändamålsenlig ambulanssjukvård. Sedan något år tillbaka skall minst en av besättningsmedlemmarna i ambulansbesättningen utgöras av en ambulanssjuksköterska. Den medicinska ledningen av ambulanssjukvården skall handhas av en ambulansöverläkare som skall ansvara för det medicinska innehållet och att ambulanssjukvården följer den medicinska utvecklingen. Grundläggande krav finns även på fordon och utrustning som ambulanssjukvården skall utnyttja för att fullgöra sina uppdrag. 4.2 Ambulanssjukvårdens uppdrag och mål Ett antal översyner och analyser av Gävleborgs läns landstigs ambulanssjukvård har gjorts under senare år. Landstingsstyrelsen tog i december 2003 beslut om att samla landstingets ambulansverksamhet i en gemensam ambulansorganisation inom landstinget. Ambulanssjukvårdens mål och uppdragsprofil bör dock tydliggöras då detta inte framgår av beslutet. Vilken ambition har den politiska ledningen beträffande ambulanssjukvårdens tillgänglighet inom länet? 4.3 Avtal med kommuner och landsting Landstinget har i Gästrikland avtal med räddningstjänstförbundet om insatser där ambulansenheter inte når fram inom acceptabla tider, s.k. sjukvårdslarm..för Hälsingland saknas motsvarande uppgörelse, dock utför vissa räddningstjänster dessa uppdrag. Landstinget har även avtal med Nordanstigs kommun angående bemanningen av ambulansen i Jättendal. Avtalsuppgörelse finns även beträffande dagambulansen i Älvkarleby. Landstinget deltar även i ett flertal samarbetsprojekt med angränsande landsting det s.k. Fyrklöversamarbetet. I projektet gränslös dirigering pågår f.n. en ekonomisk utvärdering. Helleborus AB 8 (22)

4.4 Dirigerig av ambulansuppdragen samt prioriteringar Genom avtal med SOS Alarm genomför SOS-centralen i Gävle all dirigering av länets samtliga ambulanser. SOS-centralen i Falun samordnar planerade regionala ambulanstransporter. Akuta regionala ambulanstransporter dirigeras från Gävlecentralen. Graden av prioritet för en ambulanstransport bedöms av SOS Alarm utifrån svenskt index för akut medicinsk larmmottagning alternativt bedömning av HMK-funktionen inom SOS Alarm. Svenskt index bedömer ambulansbehovets brådska (prioritet) på grundval av patientens symptom och medicinska behov. Prio 1 Akuta Livshotande symtom eller olycksfall Prio 2 Akuta men ej livshotande symptom Prio 3 Övriga ambulansuppdrag, betraktas ej som allvarliga Prio 4 Annan form av transport, förbeställd transport Vid analys av ambulanssjukvårdens insatser genom åren tillbaka kan konstateras att frekvensen av prio1 och 2 uppdrag är i princip konstant med någon nedgång under år 2005. Kraftig ökning befaras 2006. Prio 3 och 4 uppdragen har ökat och tar hela ambulansorganisationen i anspråk. Transportuppdrag (prio 3 och 4) till regionsjukvård utanför länet samt transporter mellan olika sjukvårdsinrättningar inom länet binder ca 2/3 av ambulansorganisationen dagligen SOS-operatörerna upplever situationen som besvärande att det frekvent inte finns lediga ambulansenheter för prio 1 och 2 uppdrag. Flertalet tillfrågade ambulansbesättningar upplever att ambulanserna utför alldeles för många s.k. taxiresor 4.5 Ambulansorganisation 4.5.1 Ambulanssjukvårdens ledning Ambulansorganisationen leds från Gävle sjukhus med sjukhusdirektören som ytterst ansvarig. En verksamhetschef under sjukhusdirektören har det direkta chefsansvaret för ambulansverksamheten. Verksamhetschefen har till sin hjälp en stabsorganisation (personal, ekonomi, adm. data/it, kvalitetssamordnare. etc.) samt en medicinskt ansvarig läkare. Länet är indelat i tre områden Syd, Mitt och Norr. Enhetschefer inom respektive område leder verksamheten och är tillika stationschefer samt är en enhetschef även stf. verksamhetschef. Verksamhetschefen har till sin hjälp en ledningsgrupp bestående av enhetscheferna ledningsansvarig läkare samt ekonom. Ytterliggare adjungeras vid behov. Helleborus AB 9 (22)

4.5.2 Ambulanssjukvårdens operativa organisation Samtliga enhetschefer delar på en beredskapsfunktion chef i beredskap. Detta säkerställer att det alltid finns en beslutsfattare för landstingets ambulansorganisation. Ambulanserna är bemannade med en ambulanssjukvårdare och en ambulanssjuksköterska. Akutbilarnas bemanning utgörs av en narkossjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Narkossjuksköterskan i Ljusdal, Söderhamn och Bollnäs tjänstgör utöver ordinarie ambulansbesättningar och larmas parallellt vid akuta uppdrag och förstärker då ambulansbesättningen. Sjuktransportbilarna bemannas av en ambulanssjukvårdare. Grupperingar Ort Akutbil Narkos Dygn Dag Sjukbil Hofors 1 1 Sandviken 1 2 Ja Gävle 1 2 2 Ja Ockelbo 1 Edsbyn 1 Bollnäs Ja 2 2 Ja Söderhamn Ja 2 1 Ja Jättendal 1 Hudiksvall 2 1 Ja Bjuråker 1 Los 1 Ljusdal Ja 2 1 Ja Statistik tydliggör följande utveckling för ambulansorganisationen År 2003 2004 2005 2006-07-01 Prio 1 10667 9614 8895 6064 Prio 2 12470 12304 13349 7537 Prio 3 10097 9910 9404 4381 Prio 4 5924 5856 7724 4654 I bilaga 1 redovisas nuvarande ambulansorganisationens insatstider. Helleborus AB 10 (22)

5. Framtidens ambulansorganisation 5.1 Inledning En ökad samverkan mellan olika aktörer och ett sambruk av samhällets resurser kommer att vara nödvändigt för att kunna svara upp mot medborgarnas krav att få tillgång till ett snabbt akut omhändertagande och en bra ambulanssjukvård. Landstingets egna resurser utgör självklart tyngden och stommen i den akutorganisation som krävs men kommunerna och olika entreprenörer kommer att vara självklara aktörer för en väl fungerande prehospital akutsjukvård. Ambulanssjukvården skall alltid, på alla platser inom länet kunna ge god vård och genomföra en säker transport. Insatserna skall ske inom acceptabla tider. En åldrande befolkning, nya vårdformer, ny medicinteknik och ett ökande antal uppdrag kommer att prägla morgondagens ambulanssjukvård och sjuktransportorganisation Medborgarna förväntar sig tillgänglighet trygghet, samarbete och förebyggande insatser av ambulanssjukvården. Planeringen av ambulanssjukvården grundar sig på geografiska förhållanden, befolkningstäthet och riskanalyser. Demografiska skillnader inom länet kan inte vara styrande då hälso- och sjukvårdslagen slår fast att alla har rätt till lika vård. 5.2 Ambulanssjukvårdens uppdrag och mål 5.2.1 Ambulanssjukvårdens uppdrag Ambulanssjukvårdens uppdrag bör tydliggöras och stärkas. Uppdraget bör omfatta hela kedjan, d.v.s. från första patientkontakt i telefon, via sjuktransport alt. ambulanstransport till mottagande på akutmottagningen och omhändertagande på akutmottagningen Genom att ge ambulanssjukvården det samlade uppdraget underlättas kontroll och uppföljning av hur patientflödet fungerar. Processerna dokumenteras och följs upp kontinuerligt. Avvikelser hanteras och blir tydliga, vilket medför snabbare korrigeringar från ledningens sida. Hela organisationen utvecklas på detta sätt till en lärande organisation. Det inriktningsbeslut som sjukhusdirektören tagit beträffande akutmottagningens organisationstillhörighet ligger helt i linje med processkartläggningen vilket medför ännu bättre möjligheter till en bra och snabb uppföljning av patientflödet. Helleborus AB 11 (22)

Ambulanssjukvårdens uppdrag bör omfatta följande: Ansvara för den prehospitala akutsjukvården inom landstinget Ansvara för samtliga primär och sekundärtransporter inom landstinget, samt till andra landsting Ansvara för upphandling av sjuktransporter (prio3 och 4) inom landstinget samt till andra landsting Ansvara för landstingets beredskapsplanering och katastrofplanering Ansvara för avtalet med SOS Alarm Ansvara för sjukvårdsrådgivningen inom landstinget Ambulanssjukvårdens samlade resurser utgör en förstärkningsresurs för akut uppkomna situationer inom landstingets olika områden där den unika kompetensen inom ambulanssjukvården kan utnyttjas. 5.2.2 Ambulanssjukvårdens mål Med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdslagen är det angeläget att landstinget slår fast ambulanssjukvårdens mål. Lagen är tydlig i det hänseendet att alla som vistas inom landstinget skall erbjudas en god akutsjukvård inom en acceptabel tid. Människor som bor i större tätorter kommer helt naturligt att erhålla ett snabbare akut omhändertagande än människor som bor i glesbygden. Glesbygdsproblematiken kräver speciell uppmärksamhet från ambulanssjukvårdens sida. Skall landstinget leva upp till gällande lagstiftning bör ett generellt tidskrav slås fast så att organisationen kan dimensioneras efter detta. Följande mål för ambulanssjukvården föreslås: Ambulanssjukvården skall dygnet runt, inom högst 30 min, och proffesionellt kunna göra medicinska bedömningar och behandlingar. Patientens behov av trygghet, integritet och omvårdnad skall tillgodoses genom ambulanssjukvårdens unika kompetens. Utifrån detta övergripande mål arbetas det fram kvalitetsmål som mäts kontinuerligt. Nedan redovisas ett exempel på kvalitetstidsmått. Prio 1 Akuta Livshotande symtom eller olycksfall Tidsintervall Antal uppdrag som i % skall nås av ambulans Prio 2 Akuta men ej livshotande symptom Tidsintervall Antal uppdrag som i % skall nås av ambulans Prio 3 Övriga ambulansuppdrag, betraktas ej som allvarliga Tidsintervall Antal uppdrag som i % skall nås av ambulans Prio 4 Annan form av transport. Förbeställd transport. Tidsintervall Utsatt tid Antal uppdrag som i % utförs på utsatt tid 0-10 min 70% 10-20 min 70% 30-45 min 70 % +/- 2 % 95% 10-20 min 25% 20-30 min 25 % 45-60 min 25 % +/- 4% 5 % 20-30 min 4% 30-45 min 4 % 60-95 min 4 % 30-45 min 1% 45-60 min 1 % 95-120 min 1 % Helleborus AB 12 (22)

5.2.3 Ambulanssjukvårdens ledning Verksamheten leds från Gävle sjukhus av verksamhetschefen som till sin hjälp har en stabsorganisation. Ambulansorganisationen är indelad i tre geografiska områden Syd, Mitt och Norr med stabsfunktioner. Verksamhetschefens stab bör förstärkas med en controllerfunktion som aktivt arbetar med verksamhetsuppföljning/ekonomisk analys samt en informatör för intern och extern kommunikation. En bra och tydlig kommunikation - information stärker ledning och organisation. För att stärka att det finns en ambulansorganisation bör områdesindelningen avvecklas. 5.2.4 Ambulanssjukvårdens operativa organisation En ambulanshelikopter och 15 akutambulanser samverkar inom landstinget för att klara ambulansuppdragen och leva upp till ställt mål. Den kommunala räddningstjänstens resurser utnyttjas kontinuerligt vid s.k. sjukvårdslarm där inte ambulansenhet når fram inom acceptabel tid. Landstingets egna vårdcentraler ingår som en naturlig länk i det akuta omhändertagandet av patienter i dess närområde. Ambulanshelikoptern har sitt primärområde i Hälsingland. Vid akuta primäruppdrag till sjukhus i Stockholmsregionen utnyttjas ambulanshelikoptern till detta om beredskapsläget inom landstinget är gynnsamt. Ambulansberedskapen bygger på att ambulanserna enbart fokuserar på insatser som bedöms som prio1, 2 och 3. Beträffande uppdrag som i dagsläget prioriteras som tre bör en stor del kunna prioriteras om till prio 4. Samtliga prio 4 uppdrag utförs av en entreprenör som ambulanssjukvården kontinuerligt upphandlar och utvecklar. SOS Alarm dirigerar, styr och beslutar om prioriteringarna 1-4 med hjälp av tillgång till ökat beslutsstöd avseende den medicinska kompetensen i larmcentralen. SOS centralen förfogar över en ambulansorganisation och en sjuktransportorganisation för att tillgodose de olika behoven. I bilaga3 redovisas förslag ambulansorganisationens insatstider. Helleborus AB 13 (22)

Resurser operativa organisationen Ort Ambulanshelikopter Dygnsambulanser Hofors 1 Sandviken 2 Gävle 2 Ockelbo 1 Bollnäs 1 2 Söderhamn 2 Jättendal 1 Hudiksvall 2 Ljusdal 2 Totalt 1 15 Ovanstående tabell redovisar uppehållsplatser - områden för ambulansenheter då dessa är i ett beredskapsläge. Gävle sjukhus bör vara grupperingsplats för ambulanser som skall finnas i upptagningsområdet Gävle, Sandviken och Ockelbo. Ambulansenheter bör kunna utgå från Gävle sjukhus men fullgöra beredskap på sjukvårdsanläggning inom Sandviken och Ockelbos område. 5.2.5 Ambulansbesättningarna Socialstyrelsen införde 2005 krav på ambulanssjuksköterska inom ambulanssjukvården. Den medicinska möjligheten att påbörja olika akuta behandlingar direkt på olika hämtplatser har därmed möjliggjorts. Den medicintekniska utvecklingen kommer att accelerera närmaste åren. Tidigt påbörjade behandlingar medför kraftigt ökade möjligheter för drabbade att återkomma till ett värdigt liv. Ambulansbesättningarna inom länet uppfyller idag gällande formella krav. En ökad satsning på ambulansbesättningarnas kompetens är oundviklig för att säkerställa framtidens akuta omhändertagande. Kontinuerlig vidareutbildning är nödvändig i utvecklingen av en modern ambulanssjukvård. Det är viktigt att ambulansbesättningarna ges det fulla ansvaret för samtliga akuta uppdrag och själva avgör om en ökad medicinsk kompetens behövs vid det aktuella tillfället. Ordinarie ambulansbesättningars yrkeskompetens bör stärkas. Nuvarande akutbilar i Gävle och Sandviken avvecklas. Narkossköterskor på ambulanserna i Bollnäs, Ljusdal och Söderhamn dras även in. Narkossköterskor som tjänstgör på akutbilar och som tredje person på vissa ambulanser bör omgående integreras inom ambulansorganisationen och utgöra en vidareutbildad ambulanssjuksköterska i en ordinarie ambulans. Helleborus AB 14 (22)

Ambulansbesättningen kommer framgent att utgöras av en erfaren ambulanssjukvårdare och en ambulanssjuksköterska med vidareutbildning (ex. anestesi) Ambulanserna och dess besättningar utgör spjutspetsen i den prehospitala akutsjukvården och skall fokusera på akuta uppdrag d.v.s. prio1 och 2 uppdrag. Ambulansbesättningarnas kompetens och kunskap utgör en mycket viktig resurs för landstinget. All tjänstgöringstid för ambulansbesättningarna är arbetstid. Då ambulansenheterna inte är på uppdrag vilket själklart inträffar både dagtid och under den mörka delen av dygnet bör ambulansresursen kunna utgöra en rörlig resursförstärkning till ex. hemsjukvård, vårdcentraler och akutmottagningar. Detta kommer inte och skall inte påverka den kärnverksamhet som ambulanserna svarar för. 5.2.6 Ambulanshelikopter Ambulanshelikoptrar finns idag på ett flertal platser i landet och utgör en naturlig del av ambulanssjukvården. Landstinget bör upphandla en egen ambulanshelikopter som komplement till ambulanserna. Stationeringsorter bör vara Bollnäs. Situationen i Hälsingland med en utpräglad glesbygd, stora avstånd till sjukhus samt en vägstandard som inte är bra inom hela området motiverar att denna teknik bör tillföras ambulansorganisationen. Den medicinska kompetensen svarar landstinget för i form av en ambulanssjukvårdare med specialutbildning samt en ambulanssjuksköterska med vidareutbildning. Narkosläkare kan komplettera besättningen vid akuta transporter till Akademiska sjukhuset Ambulanshelikoptern bör verka primärt inom Hälsingland men även vara gripar för akuta sekundärtransporter till andra sjukvårdsregioner. Trafikbilden på E4:an går inte att bortse ifrån. Ambulanshelikoptern med sin kompetens är en akutresurs som når hela länet inom en acceptabel tid 5.2.7 Dirigerig av ambulansuppdragen samt prioriteringar SOS Alarm svarar åt landstinget för all dirigering och prioritering av ambulansenheterna. SOS operatörerna är mycket skickliga och kunniga i att intervjua och besluta om vilken resurs som skall aktiveras för uppdraget. Denna kunskap bör kompletteras med medicinsk kompetens i omedelbar anslutning till larmoperatören. Landstinget bör i avtalsförhandlingarna med SOS Alarm kräva att larmcentralen i Gävle ökar den medicinska kompetensen hos larmoperatörerna för att optimera prioriteringen av samtliga ambulansuppdrag. Centralen bör förses med en mycket erfaren sjuksköterska som skall verka parallellt med larmoperatörerna. För utförande av samtliga uppdrag skall SOS ha tillgång till en ambulansorganisation i landstingets regi och en sjuktransportorganisation bestående av olika entreprenörer. Detta medför bl.a. att en mycket stor del av nuvarande prio3 transporter nedprioriteras till prio 4 uppdrag. Helleborus AB 15 (22)

5.2.8 Sjuktransporter Det är inte acceptabelt att kontinuerligt utföra sjuktransporter med en komplett ambulansenhet som är avsedd för akutuppdrag. Konsekvensen blir att ambulansen inte finns tillgänglig för akutuppdraget. En kravspecifikation tas fram av ambulanssjukvården som genomför upphandling av prioritet fyra uppdragen. I kravspecifikationen skall klargöras att entreprenören även skall kunna genomföra sjuktransporter som kräver tillsyn. Samtliga prio 4 uppdrag inom landstinget och till andra landsting genomföres efter genomförd upphandling av olika entreprenörer inom länet. Troligt är att både mindre och större taxibolag är intresserade av uppdragen. Då sjuktransportorganisationen är upphandlad kommer alla prio 4 uppdrag att utföras av entreprenörer. En stor del av nuvarande prio3 uppdragen som omprioriterats till 4 kommer även att kunna utföras av entreprenörerna. Sjuktransportbilarna ställs till SOS Alarms förfogande som svarar för beställningar och tidsbokningar. Sjuktransporter i egen regi ger inga ekonomiska fördelar i förhållande till att dessa utföres på entreprenad. Samtliga egna dagambulanser och sjuktransportfordon avvecklas. 5.2.9 Ambulanstransporter andra sjukvårdsregioner För att tillgodose behovet av akuta sjuktransporter till andra sjukvårdsregioner bör ambulansflyg och ambulanshelikopter utnyttjas mer. Flygtjänsterna bör upphandlas av ambulanssjukvården. Ett fördelaktigt avtal bör kunna slutas med Akademiska sjukhusets ambulanshelikopter i anslutning till sjukvårdens övriga samarbete med detta sjukhus En stor fördel med detta förfaringssätt är att både ambulansflyget och ambulanshelikoptern medför medicinsk kompetens. Transportsättet är skonsammare för patienterna och tar kortare tid. Trafiksituationen på E4-an går heller inte att bortse ifrån vid val av transportsätt för en akuttransport till Stockholmsregionen. Sjuktransporter typ prioritet fyra ingår i den övriga upphandlingen av sjuktransporter. 5.2.10 Vårdcentraler Landstingets egna resurser i form av vårdcentraler som har s.k. sjukvårdsgrupper bör aktiveras i ambulanssjukvårdens vardag för att snabbt kunna göra insatser inom vårdcentralens närområde d.v.s. kunna svara för ett akut omhändertagande av en patient i avvaktan på att en ambulansenhet kommer till platsen. Det bör vara fullt möjlig att en läkare och sköterska tar med sig en akutväska och gör en snabb insats i vårdcentralens närhet för att rädda liv. Helleborus AB 16 (22)

5.2.11 Fordon Den föreslagna organisationen kräver tillgång till 15 stycken fullt utrustade ambulanser. Helt naturligt krävs även tillgång till fullt utrustade ambulanser som reservfordon vid service och reparationer. Behov av ambulanssjukvårdsberedskap uppstår även vid olika större publika arrangemang. Detta ställer även krav på att ambulansenheter i reserv finns tillgängliga. En långsiktig fordonsplan bör upprättas och strikt följas. Upphandling gjord efter kravspecifikation, väl förankrad inom ambulansorganisationen, bör kunna resultera i ett kontinuerligt utbyte av fordonsparken. Årliga upphandlingar bör undvikas utan 3-5 årsuppgörelser bör kunna träffas med leverantör av ambulansfordon. Vid val av leverantör, som klarar landstingets kravspecifikation, skall den totala driftsekonomin för ambulansenheten styra vilken typ av ambulans som anskaffas de närmaste åren. 5.2.12 Avtal med kommuner och landsting Ett utökat samarbete med den kommunala räddningstjänsten med samtliga kommuner i länet är en framgångsfaktor för att komplettera landstingets egna resurser där ett snabbt akut omhändertagande krävs. Erfarenheterna från Gästrikland talar här sitt tydliga språk. Den kommunala räddningstjänsten når i princip hela befolkningen med sina enheter inom 30min. Detta faktum medför att landstinget bör fördjupa samarbetet med samtliga kommuner för att långsiktigt erhålla ett optimalt resursutnyttjande. I bilaga 2 redovisas Räddningstjänstens insatstider Samarbetet i Fyrklövern bör utvecklas och stärkas. Flera samarbetsprojekt pågår. Det bör dock uppmärksammas att det inte skett någon ekonomisk avstämning beträffande projektet Gränslös dirigering av ambulanser under flera år. Detta är inte acceptabelt. Ett avtal bör tecknas mellan Fyrklövernlandstingen som är heltäckande och reglerar ersättning till respektive landsting för fullgjorda uppdrag. Helleborus AB 17 (22)

6. Ekonomiska konsekvenser Den ekonomiska sammanställningen redovisas överslagsmässigt. I princip redovisas enbart personalkostnaderna då dessa är dominerande i verksamheten. Minskade kostnader: Milj. Kr. Avveckling av narkossköterskor (Ljusdal, Bollnäs, Söderhamn) 6,75 Avveckling av akutbilar (Gävle Sandviken) 9,0 Avveckling egna sjuktransport fordon 6 st. 2,5 Avveckling av dagambulans (Ramsjö, Bollnäs, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle, Hofors) 5,0 Avveckling av dygnsambulans (Bjuråker, Los, Edsbyn) 13,5 Minskade bensindriftskostnader ca 20 000 uppdrag varje uppdrag ca7 mil, 140 000 mil, 1,5 l/mil, 210 000 l bensin, 1 l bensin 10,60kr/l 2,2 Totalt minskade kostnader 39,0 Ökade kostnader: Milj. Kr. Köp av sjuktransporter ca 20 000 uppdrag varje uppdrag ca7 mil 140 000 mil kostnad per mil 100 kr/mil 14,0 Upphandling av ambulanshelikopter ambulansbesättning, lokaler, bemanning etc. ca12,0-14,0 Totalt ökade kostnader 28,0 Nettoeffekt 11,0 Helleborus AB 18 (22)

7. Referenser Översyn av ambulanssjukvården i Gävleborgs län april 2000 Slutrapport delprojekt ambulanssjukvård och sjuktransporter april 2003 SWOT analys av ambulanssjukvårdens organisation i Gävleborg december 2002 SOS Alarm statistikmaterial 2006-09-25 Statistikmaterial ambulanssjukvården 2003 2005 Ambulanssjukvårdens narkos och sjuksköterskebemanning Utvecklingen av Ambulanssjukvården i Gävleborg rapport Peter Bergh lägesrapport augusti 2005 Akutbilar och narkosbemanning vid ambulansen rapport juni 2005 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Ambulanssjukvård i systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsen 1996 SOS Alarm Ambulansdirigering Fyrklöverlandstingen 2006-05-23 Landstinget Gävleborg, Landstingsstyrelsens protokollsutdrag 2003-12-11 Ökade driftskostnader för ambulanssjukvården april 2006 Verksamhetsplan ambulansen 2005 Verksamhetsberättelse ambulanssjukvården 2005 Verksamhetsplan ambulansen 2006 Helleborus AB 19 (22)

8. Bilagor 8.1 Bilaga 1 - Insatstider nuvarande ambulansorganisation Helleborus AB 20 (22)

8.2 Bilaga 2 - Insatstider kommunala räddningstjänsten Helleborus AB 21 (22)

8.3 Bilaga 3 - Insatstider förslag ambulansorganisation Helleborus AB 22 (22)