STATISTIK JANUARI DECEMBER 206 Samordningsförbundet Göteborg Centrum www.goteborg.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Deltagare i samverkan under året 4 Stadsdel 5 Åldersfördelning 6 Utbildningsnivå 7 Deltagare som avslutats under året 7 Tid i offentlig försörjning 8 Tid i insats 9 Försörjning 0 Sysselsättning vid avslut Förbundets aktiviteter AR-steget Columbus 2 En väg in 2 DISA+ 3 Övriga verksamheter 4 Särskild analys för perioden 4 Inledning 4 Resultat per variabel 7 Sammanfattning 2 2
Statistik januari-december 206 GÖTEBORG CENTRUM Sammanfattning I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig till deltagare är AR-steget, Columbus, En väg in samt DISA+. Statistiken omfattar perioden januari december 206. Statistiken är hämtad från SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet), det nationella uppföljningssystem som alla samordningsförbund använder. SUS kräver ett särskilt samtycke från deltagaren för att få registrera personuppgifter i systemet. Det är en frivillig registrering och de deltagare som ej samtycker kan registreras anonymt och registreras enbart som antal män och kvinnor som varit aktuella under året. Deltagare med skyddad identitet registreras också anonymt. Totalt har förbundet nått 899 personer med någon form av samverkansaktivitet under året. 205 var motsvarande siffra 834 st. I SUS kategoriseras insatser som strukturövergripande insatser alternativt individinriktade insatser. 393 personer har deltagit i Samordningsförbundet Göteborg Centrum stukturövergripande insatser under 206, där merparten utgörs av deltagare i förbundets kunskapsdialoger. Det är framför allt medarbetare, chefer och handläggare från de fyra samverkande parterna som deltagit. Övriga är utbildningsinsatser riktad till personal i de olika aktiviteterna. Aktiviteterna beskrivs närmare under avsnittet Kunskap/utbildning/information. 3
Strukturövergripande insatser 206 Antal deltagare Kunskapsdialog 23 Utbildning/information 50 Arbetsgivare/koordinering 2 Totalt 393 Deltagare i samverkan under året 506 personer har varit aktuella i någon av förbundets individinriktade aktiviteter under perioden januari - december 206. Motsvarande siffra för föregående år var 57, minskningen är kopplad till antal volymärenden. I volyminsatser registreras inte kön, men i övriga insatser är könsfördelningen 55 % kvinnor och 45 % män, vilket är jämförbart med 205. 94 st nya deltagare har börjat under året vilket är 53 personer fler än föregående år. 64 st har avslutat vilket är jämförbart med 205. Deltagare i samverkan 206 SoF Centrum 2 303 2 94 2 62 20 Totalt aktuella Deltagare som startat Deltagare som avslutat Deltagare i volyminsats med personuppgifter anonyma/endast antal Antal aktuella deltagare med personuppgifter, fördelat på kön per insats: Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män AR-steget 58 23 8 72% 28% Columbus 50 67 7 43% 57% En väg in 67 50 7 57% 43% Disa 30 29 59 5% 49% SGI 0 64 68 32 48% 52% Totalt 269 237 506 55 % 45 % 4
Av de 506 deltagare som varit aktuella i insatserna har 40 %, 20 ärenden, varit olika former av konsultationer, vilket är en minskning med 5% jämfört med 205. Flertalet av konsultationerna innebär att klarlägga vilken typ av stöd individen är i behov av och hänvisa ärendet vidare till annan part i välfärdssystemet. Jämförelse med föregående år Totalt har antalet aktuella deltagare minskat med personer från 57 personer 205 till 506 personer 206, vilket bedöms vara kopplat till färre ärenden registrerade som volymärenden. När det gäller strukturövergripande insatser har antalet personer ökat med 76 personer från 205, till 393 personer 206. Detta motsvarar en ökning på 24 %. Antalet deltagare i individinriktade insatser har ökat 50 till 94 ärenden med personuppgifter. vilket är 3 % fler än 205. Samordningsförbundet Göteborg Centrum arbetar aktivt med att jämställdhetsintegrera förbundets verksamhet. En del i den handlingsplan som styrelsen tagit fram är att presentera all statistik könsuppdelad. Ambitionen är också att analysera statistiken ur ett könsperspektiv. En mindre förändring kan ses i könsfördelningen, där andelen män har närmat sig andelen kvinnor Detta tros bero på att insatser som riktar sig till unga vuxna har ökat. Insatserna har en jämnare könsfördelning än traditionellt i arbetslivsrehabiliterande verksamheter. Stadsdel 268 deltagare, registrerade med personnummer, har varit aktuella under året (varav 257 unika). I diagrammet nedan visas var de 268 deltagarna är folkbokförda. Stadsdel, 303 deltagare Annan 5% Centrum 25% Stadsdel Totalt Kvinna Man Centrum 76 43 33 Majorna-Linné 7 60 57 Örgryte-Härlanda 93 54 39 Annan 7 6 Totalt 303 68 35 Örgryte- Härlanda 3% Majorna- Linné 39% 5
Andelarna per stadsdel är i stort sett oförändrade i förhållande till föregående år. En marginell minskning har skett avseende andelen deltagare som bor i andra stadsdelar eller kommuner än de som tillhör förbundets område. Flest deltagare är boende i Majorna-Linné följt av Örgryte-Härlanda, därefter Centrum. Åldersfördelning Diagrammet nedan visar åldersfördelning av det totala antalet aktuella deltagare som registrerats med personuppgifter. Förbundet prioriterar unga vuxna, upp till 29 år, med psykisk ohälsa i alla aktiviteter. Columbus och DISA+ arbetar enbart med den yngre åldersgruppen och totalt utgör andelen deltagare upp till 29 år 57% i förbundets aktiviteter. Under året har särskilda medel riktats till DISA+ vilket bidragit till att andelen deltagare upp till 29 år ökat med 8 % jämfört med 205. Åldersfördelning per kön, 303 deltagare 206 Kvinna Man 87 87 46 3 28 7 43 upp till 29 år 30-44 år 45-59 år 60 år - 6
Utbildningsnivå I SUS registreras vilken utbildningsnivå deltagaren har slutfört vid start i aktivitet. Saknas/okänd innebär att deltagaren inte har fullgjort grundskolan. Utbildning Totalt Kvinna Man Grundskola 93 34 59 Gymnasium 20 72 48 Högskola/Universitet 62 40 22 Annan eftergymnasial utbildn 9 6 3 Saknas/okänd 9 6 3 Totalt 303 68 35 Högskola/ Universitet 2% Utbildningsnivå, 303 deltagare Annan eftergymnasial utbildn 7% Saknas/ okänd 2% Grundskola 3% Gymnasium 40% I jämförelse med föregående år har andelen som har grundskola som högsta avslutade utbildning ökat från 25% till 3 %. Skillnaden mellan könen vad gäller utbildningsnivå kvarstår, kvinnor är överrepresenterade bland deltagare som har eftergymnasial utbildning och männen är överrepresenterade bland deltagare som inte har gymnasieutbildning. Deltagare som avslutats under året I diagram och tabeller som följer redovisas de 62 deltagare, 88 kvinnor och 74 män, som har avslutats under året. Fördelning per aktivitet är följande: Kvinnor Män Totalt AR-steget 9 8 27 Columbus 22 28 50 En väg in 34 28 62 Disa 3 0 23 Totalt 88 74 62 7
Tid i offentlig försörjning Här redovisas hur länge deltagaren har uppburit offentlig försörjning före insats. Med offentlig försörjning menas att man inte kan försörja sig genom arbete eller studier, utan får ersättning från a-kassan, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller kommunen. Det är år i obruten följd som redovisas. Ej tillämpligt innebär att deltagaren inte har haft offentlig försörjning och innebär att deltagaren har försörjts av anhörig eller liknande. Tid i offentlig försörjning, 62 deltagare Tid i offentlig försörjning Totalt Kvinna Man Upp till år 49 25 24 Upp till 3 år 32 20 2 Upp till 6 år 26 6 0 Upp till 9 år 9 5 4 Mer än 9 år 9 0 9 Ej tillämpligt 27 2 5 Totalt 62 88 74 Mer än 9 år 2% Ej tillämpligt 7% Upp till 9 år 5% Upp till 6 år 6% Upp till 3 år 20% Upp till år 30% Av de 62 avslutade deltagarna har ca 53% haft försörjning i 3 år eller mer, motsvarande siffra 205 var 60%. Minskningen tros bero på det ökade antalet yngre deltagare i DISA+. Andelen deltagare i kategorin ej tillämpligt (som ej har haft offentlig försörjning vid inskrivning i aktiviteten) har ökat marginellt i jämförelse med föregående år. Tid i offentlig försörjning skiljer sig mellan aktiviteterna. Av deltagarna i Columbus har 48% haft offentlig försörjning i två år eller mindre. Motsvarande siffra för DISA+ är 46%, för ARsteget 34% och för En Väg In 33%. I andra änden av skalan har 26 % av En Väg In s deltagare haft offentlig försörjning i mer än 7 år. Motsvarande siffra för AR-steget är 7 %, för DISA+ 3% och för Columbus 2%. Andelen deltagare som har haft offentlig försörjning i mer än sju år har minskat i En Väg In och DISA+ jämfört med 205 men är likartad i övriga aktiviteter. Ovanstående tabell och diagram överensstämmer med förbundets prioriterade områden att arbeta med personer i långvarigt utanförskap/offentlig försörjning. 8
Tid i insats I genomsnitt har de 62 avslutade deltagarna varit aktuella i knappt 0 månader i någon av aktiviteterna. Det skiljer sig åt mellan aktiviteterna, i AR-steget är den genomsnittliga tiden 9,3 månader, i Columbus 2,2 månader, DISA+ 8,4 månader och i En Väg In 8,8 månader. Den totala tiden i insats har minskat något jämfört med 205. Tid i insats Totalt Kvinna Man Upp till 6 mån 6 33 28 7-2 mån 48 29 9 3-8 mån 4 8 23 9-24 mån 9 5 4 25 mån - 3 3 0 Totalt 62 88 74 3-8 mån 25% Tid i insats, 62 deltagare 7-2 mån 30% 9-24 mån 5% 25 mån - 2% Upp till 6 mån 38% I nedanstående tabell redovisas tid i insats i snitt för de deltagare som avslutats under året, fördelat per kön. Snitt Kvinnor Män AR-steget 9,3 8,8 0,7 Columbus 2,2 4,4 0,5 DISA i Centrum 8,4 7,2 0 En väg in 8,8 8,9 8,8 Totalt 9,7 9,8 0 9
Försörjning Diagrammet visar försörjningsförändring för de 63 deltagare som avslutat insats under 206. Observera att i SUS registreras samtliga försörjningskällor deltagaren har, därav redovisas endast den procentuella förändringen. Alternativet Ingen offentlig försörjning kan både betyda att deltagaren han/hon saknar försörjning (normalt i början av insats) eller har lön (normalt efter insats). Som tidigare år är försörjningsstöd vanligaste försörjningskällan och där är störst andelsskillnad mellan start och avslut. Noteras bör dock att det inte återspeglas i rapporten om personen gått från hel ersättning före insats till delvis ersättning efter insats. Deltagare med sjuk-/rehabpenning har minskat med 5%, andelen med aktivitetsstöd har minskat med 4%, andelen med försörjningsstöd har minskat med 6%. 5 deltagare har gått till arbete eller studier medan 33 deltagare ej uppbär offentlig försörjning vid avslut, vilket innebär att cirka en tredjedel av de som avslutats till arbete eller studier gör detta med offentlig ersättning som komplement. En del av deltagarna har utvecklats i rehabilitering, och därmed gjort en stegförflyttning mot arbete, men som inte inom tiden i verksamheten leder till för försörjningsförändring. När det gäller försörjningsförändring är det inga större skillnader mellan könen. Något fler män än kvinnor har försörjningstöd både vid start och avslut medan fler kvinnor än män har sjukpenning. 0
Sysselsättning vid avslut Totalt har 3% (5 st) av de 62 deltagarna gått till arbete eller studier medan 2% är aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen efter avslutad aktivitet. 3% har gått vidare till fortsatt rehabilitering och övriga har avslutat på grund av sjukdom, flytt eller av annan anledning. I jämförelse med föregående år ses marginella skillnader. Något fler deltagare är avslutade och en något högre andel har gått till arbete, studier eller är aktivt arbetssökande. Förenklat kan man säga att /3 har gått till egen försörjning eller är arbetssökande på Arbetsförmedlingen, /3 har närmat sig arbetsmarknaden genom fortsatt rehabilitering och /3 har avslutats av hälsoskäl eller av andra orsaker. Nedan redovisas sysselsättning vid avslut i antal uppdelat på kön. Vid avslut Totalt Kvinna Man Arbete 27 4 3 Studier 23 3 0 Aktivt arbetssökande 3 0 3 Forsatt rehab 5 29 22 Avslut pga sjukdom 53 32 2 Övrigt 5 0 5 Totalt 62 88 74 Förbundets aktiviteter AR-steget AR-steget har avslutat 27 deltagare under året, 9 kvinnor och 8 män. av deltagarna har avslutats till arbete, 5 har gått vidare till studier och är vid avslut aktivt arbetssökande. Av personer avslutade till fortsatt rehabilitering gick samtliga vidare i arbetslivsinriktade insatser inom Arbetsförmedlingen, det vill säga stöd av SIUS eller på annat sätt fortsatt uppföljning av praktik på Arbetsförmedlingen Samverkan eller Arbetsförmedlingen Centrum.
Vid avslut Totalt Kvinna Man Arbete 0 Studier 5 3 2 Arbetssökande på Af 0 Fortsatt rehab 0 6 4 Avslut pga sjukdom 0 9 Övrigt 0 0 0 Totalt 27 9 8 Columbus På Columbus har 36 deltagare avslutats under året, 6 kvinnor och 20 män. 8 deltagare (50%) har avslutats till arbete eller studier. Columbus, 36 deltagare Övrigt; 4 Arbete; 0 Vid avslut Totalt Kvinna Man Arbete 0 5 5 Studier 8 4 4 Arbetssökande på Af 2 Fortsatt rehab 5 2 3 Avslut pga sjukdom 7 4 3 Övrigt 4 0 4 Totalt 36 6 20 Avslut pga sjukdom; 7 Arbetssökande på Af; 3 Fortsatt rehab; 5 Studier; 8 En väg in Totalt har 62 deltagare med personuppgifter (53 % kvinnor, 47 % män) avslutats under året, vilket motsvarar antalet för föregående år. Även procentuell fördelning mellan deltagare som efter insats återfår arbetsförmågan, påbörjar arbetslivsinriktad rehabilitering eller har behov av fortsatta medicinska behandlingsinsatser liknar föregående år. Betydligt fler av kvinnorna 2
(70 %) än männen (35 %) återfår arbetsförmågan alternativt påbörjar arbetslivsinriktad rehabilitering. I regel har kvinnorna haft kortare tid med offentlig försörjning än männen vid inskrivning. Vid avslut Totalt Kvinna Man Arbete 4 2 2 Studier 3 2 Arbetssökande på Af 0 Fortsatt rehab 26 5 Avslut pga sjukdom 27 5 2 Övrigt 0 Totalt 62 34 28 Vid inskrivning har 44% av kvinnorna och 43% av männen haft offentlig försörjning kortare än 3 år vid inskrivning. Kvinnorna har oftare sjukpenning än männen, 49% respektive 36%. Männen har oftare än kvinnorna försörjningsstöd, 50% respektive 30%. 7% av kvinnorna har utbildning motsvarande universitet och högskola, motsvarande siffra är 2% av männen. Att en övervägande del av deltagarna går vidare till fortsatt rehabilitering är i enlighet med uppdraget, att genom kartläggning tydliggöra deltagarens behov för att kunna påbörja en aktiv och samordnad rehabilitering. DISA+ DISA+ har under året avslutat 23 deltagare, varav 4 kvinnor och 9 män, vilket är en ökning med 0 personer jämfört med föregående år. Av dessa har 5 deltagare avslutats till arbete eller studier vilket motsvarar 65 %. Då verksamheten tar in i princip samtliga deltagare och stöttar dem så länge utvecklingsprocess mot arbete pågår, varierar inskrivningstiden stort. Ett fåtal är inskrivna -3 månader och ett fåtal är inskrivna 7-2 månader. Snittinskrivningstiden är 8 månader. 3
Vid avslut Kvinna Man Totalt Arbete 4 4 8 Studier 4 3 7 Arbetssökande på Af 0 Fortsatt rehab 5 2 7 Avslut pga sjukdom 0 0 0 Övrigt 0 0 0 Totalt 4 9 23 Övriga verksamheter SGI0 I samverkansinsatsen SGI0 har Försäkringskassan och socialtjänsten identifierat, kartlagt och fört dialog kring ärenden aktuella för försörjningsstöd, som har läkarintyg för sjukdom men utan sjukpenninggrundande inkomst. Dessa kartläggningar har i SUS statistikförts som volymärenden. Totalt har 267 ärenden varit aktuella under året, 46 kvinnor och 2 män. Särskild analys för perioden Inledning Ovanstående statistik är hämtad från SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet), det nationella uppföljningssystem som alla samordningsförbund använder. Även om man i SUS kan mäta en mängd olika variabler så ligger tyngdpunkten på kvantitativ data; försörjningsförändring. Under året har 5 deltagare med personuppgifter, 29 kvinnor och 22 män, fortsatt sin arbetsinriktade rehabilitering hos annan aktör efter avslut i förbundets aktiviteter. Ytterligare 3 av deltagarna är aktivt arbetssökande vid avslut. Svårigheten att mäta förflyttning i individens process mot arbete har lyfts på nationell nivå genom det så kallade indikatorsprojektet som syftar till att ta fram indikatorer på förbättring som sker genom samverkan. Tills att ett nationellt mätverktyg har tagits fram, mäter AR-steget, DISA+ och En väg in med hjälp av en lokalt framtagen enkät, individens skattade förändring. Den ligger till grund för nedanstående tabeller och diagram. Mätningen har fokuserat på faktorer som bedöms vara av särskild vikt vid framgångsrik rehabilitering och att den samtidigt ska spegla deltagarens upplevda effekt i förhållande till dessa variabler oavsett aktivitet. 4
Totalt har 07 st deltagare (64 kvinnor, 43 män) i förbundets aktiviteter fyllt i enkäten vid både start och avslut sedan 205. Frågeområdena relaterar till faktorer som bedöms viktiga i det arbetslivsinriktade rehabiliteringsarbetet. Frågorna rör deltagarens skattade hälsa (fysisk och psykisk hälsa), självförtroende samt arbets- och aktivitetsförmåga (kapacitet). Den sammantagna statistiken visar att både kvinnor och män upplever en generell förbättring i jämförelse med innan insatsen. I medeltal har deltagarnas uppfattning om sitt hälsoläge förbättrats med 4 %, spridningen i utgångsläget är mellan lägst 5 och högst 75 på en 00-gradig skala. Oavsett om man skattat sig högt eller lågt vid start har generellt en hälsoförbättrande effekt uppmätts vid avslut. De som har nått arbete eller studier vid avslut, skattade sitt hälsoläge något högre vid start men klart högre vid avslut. För att göra en generell jämförelse har medelvärdet för respektive fråga jämförts vid start och avslut. Förändringen har omvandlats till procentuell förändring för jämförbarhetens skull. Frågeområde Procentuell förändring Hälsa 45 Fysisk Hälsa 22 Psykisk Hälsa 32 Självförtroende 56 Arbets-/aktivitets förmåga 40 Kapacitet 52 I tabellen framgår att förbättring har skett inom samtliga frågeområden, med störst uppmätt förbättring på deltagarnas skattade arbets- och aktivitetsförmåga (kapacitet) och självförtroende. 5
Hälsa vid start o avslut samtliga variaber 206 07 deltagare Hälsa Fysisk hälsa Psykisk hälsa Självförtroende Arbets/aktivitets förmåga Kapacitet 0,00% 0,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% Start Avslut Diagrammet beskriver medelvärden vid start och avslut. 6
Resultat per variabel Nedan beskrivs resultatet för varje variabel för de 07 deltagarna, 64 kvinnor och 43 män, i underlaget. Variabel Kvinnor Män Hälsa vid start 39,8 43,8 Hälsa vid avslut 58,6 58,3 Hälsa vid start o avslut 206 80 60 40 20 0 Kvinnor Hälsa vid start Män Hälsa vid avslut Enligt ovanstående tabell och diagram framgår att kvinnor skattar sin hälsa något lägre än männen vid start. Kvinnornas upplevda förbättring är högre än männens. Generellt förbättrades den upplevda hälsan med 4% för de båda grupperna. Kvinnorna skattade sin hälsa något lägre än männen vid start, men vid avslut var skillnaden i stort sett utjämnad. Kvinnornas skattade förbättring var 47% och männens var 33%. Den största förbättringen av den upplevda hälsan uppmäts hos deltagare i AR-steget, där medeltalet är en förbättring på 48%. Deltagarna i En Väg In skattar vid start sin hälsa lägre än deltagare i övriga verksamheter, och av dem skattar sig kvinnorna ännu lägre än männen. Kvinnorna anger sedan en lika stor förbättring vid avslut som i övriga verksamheter, medan männens förbättring skattas är hälften så stor som kvinnornas. En viss utjämning ses därmed vid avslut. 7
Variabel Kvinnor Män Fys hälsa start 3,4 3,9 Fys hälsa avslut 4,4 4,6 5 4 3 2 Fysisk hälsa vid start o avslut 206 0 Kvinnor Män Fys hälsa start Fys hälsa avslut För att kunna arbeta eller ha sysselsättning krävs att man har en tillräckligt god fysisk hälsa. Kvinnorna skattar sig något lägre vid både start och avslut än männen. Den upplevda förändringen är något bättre för kvinnor än för män. Generellt förbättrades den fysiska hälsan med 25% för de båda grupperna. Kvinnorna skattade sin fysiska hälsa något lägre än männen vid start, vid avslut var skillnaden mindre. Kvinnornas skattade förbättring var 29% och männens var 8%. Den största förbättringen av den fysiska hälsan uppmäts hos kvinnliga deltagare i DISA+, där medeltalet är en förbättring på 44%. Den lägsta förbättringen av fysisk hälsa återfinns bland männen i DISA+, som skattar den till 4%. 8
Variabel Kvinnor Män Psyk hälsa start 3,2 3, Psyk hälsa avslut 4,5 4,4 5 4 3 2 Psykisk hälsa vid start o avslut 206 0 Kvinnor Män Psyk hälsa start Psyk hälsa avslut Enligt ovanstående diagram och tabell framgår hur den psykiska hälsan upplevs vid start och avslut. Här kan noteras att männen skattar sig lägre än kvinnorna både vid start och avslut. Förbättringen för män är marginellt större för männen än för kvinnorna. Generellt förbättrades den psykiska hälsan med 42% för de båda grupperna. Kvinnorna skattade sin psykiska hälsa något högre än männen vid start, vid avslut var skillnaden i stort sett utjämnad. Kvinnornas skattade förbättring var 4% och männens var 47%. Variabel Kvinnor Män Självförtroende start 2,9 3,3 Självförtroende avslut 4,4 4,6 5 4 3 2 Självförtroende vid start o avslut 206 0 Kvinnor Självförtroende start Män Självförtroende avslut 9
Ett ökat självförtroende är en del i att arbeta med empowerment/stärka deltagarnas egenmakt. Generellt förbättrades självförtroendet med 50% för de båda grupperna. Kvinnorna skattade sitt självförtroende något lägre än männen vid start, vid avslut var skillnaden halverad mellan kvinnor och män. Kvinnornas skattade förbättring var 52% och männens var 39%. Av ovanstående tabell och diagram framgår att männen skattar sig högre än kvinnorna vid start men att vid avslut har skillnaderna utjämnats. Variabel Kvinnor Män Aktivitetsnivå start 4,8 5, Aktivitetsnivå avslut 6,3 6,3 7 6 5 4 3 2 Aktivitetsnivå vid start o avslut 206 0 Kvinnor Aktivititetsnivå start Män Aktivitetsnivå avslut Upplevelsen av den egna aktivitetsnivån är en del i motivationen och påverkar möjligheterna till förändring. Enligt ovanstående tabell och diagram framgår att kvinnorna skattar sig lägre än männen, både vid start och avslut. Dock framgår att kvinnornas förbättring mellan start och avslut är större än männens. Generellt ökade deltagarnas upplevelse av aktivitetsförmåga med 28% för de båda grupperna. Kvinnorna skattade sin förmåga något lägre än männen vid start, vid avslut var skillnaden utjämnad. Kvinnornas skattade förbättring var 3% och männens var 26%. 20
Variabel Kvinnor Män Arbetsförmåga start 36,3 48,7 Arbetsförmåga avslut 50,7 57 60 50 40 30 20 0 Arbetsförmåga vid start o avslut 206 0 Kvinnor Arbetsförmåga start Män Arbetsförmåga avslut Upplevd arbetsförmåga är uttryckt som kapacitet och mäts i variablerna <25%, 25%, 50%, 75% eller 00 %. Generellt förbättrades den upplevda kapaciteten med 30% för de båda grupperna. Kvinnorna skattade sin kapacitet 2% lägre än männen vid start, vid avslut var kvinnornas uppskattade kapacitet närmare männens, skillnaden var då 6%. Kvinnornas skattade ökade kapacitet var 40% och männens var 7%. Kvinnorna skattar sig lägre vid både start och avslut men de upplever en större förbättring än männen. Sammanfattning Resultatet av deltagarnas självskattningar enligt ovan tyder på att de kan tillgodogöra sig de aktiviteter som erbjuds dem i veroch att de upplevs som stärkande oavsett status vid avslut. Inom samtliga variabler ses en förbättring vilket är glädjande. De könsskillnader som uppmätts vid start har minskats eller utjämnats efter aktivitet. Materialet ligger till grund för fortsatt analys i dialog med verksamheterna där ett särskilt fokus kommer att läggas på gruppen som går till fortsatt rehabilitering. 2