t/97 Småbanebladet Arg23 Zinkgruvan 1956

t/97 Småbanebladet o Arg23 Zinkgruvan 1956 Detta nummer har en hel del uppgifter från verksamheten vid Ammeberg Mining AB i Zinkgruvan. För det första har vår tyske medlem Ulrich Völz tillbringat 5Yz timme i och ovan gruvan för att kartlägga verksamheten på använda grovspår och kvarlämnade lok på nedlagda gruvspår. En aktuellloklista finner du under rubriken Ulrichs underrättelser. För det andra har Småbaneavdelningen utsatts för en form av bedrägeri från en person i Vännäs när det gäller en tidigare publicerad loklista (SmB nr 1992:4 sid l 0-13). Om detta skriver klubbmästaren i detta nummer. Omslagsbilden visar lastning med spårgående, tryckluftsdriven lastmaskin och skyttelvagn av Atlas Capeos tillverkning. Originalfotot finns i bolagets arkiv och reprofotograferades i samband med besök för arbetet med vår första, sedan länge slutsålda bok om industriloken i Närke. Bo Gyllenberg

~~~~~~~~~~~~~~~~~rororororo~rorororo~ro SJK Småbaneavdelning Klubbmästare :, Hägerstensvägen 162, 126 53 HÄGERSTEN. Telefonifax : 08/19 65 89. E-post: matsf@buss.sl.se Kassör : Bo Gyllenberg, G:a Huddingevägen 417 2tr ö g, 125 42 ÄL VSJÖ. Småbanebladet : Redaktör : Per Nyberg. Adress till redaktionen : Småbanebladet, Box 4119, 141 04 HUDDINGE. E-post: Per.Nyberg@abc.se Telefon till redaktionen : 08/774 50 34 Medlemsavgift: 60:-/år (utlandsboende 90:-/år) Pg. : 62 90 88-6 Bokslut 1996 Vinst- och förlusträkning för 1996 för SJK Småbaneavdelning. Tkr Intäkter Medlemsavgifter 9,5 Räntor 3,5 Försäljning 14,9 Resor 0,2 28,1 Kostnader Medlemsblad 6,5 Diverse kostnader 8,1 (främst porton) Annonser 0,6 Arets överskott 12.9 28,1 Balansräkning 1996-12-31. Tillgångar Postgiro Bank Fordringar Varulager Örby 1996-01-22 Bo Gyllenberg 4,2 91,7 2,7 M 106,6 Skulder Förskottsbet medlemsavg. Skulder 5,5 0,3 Eget kapital 87,9 Arets överskott 12.9 100.8 106,6 Medlemsavgift 1997 Har du inte betalat medlemsavgiften för 1997 är detta det sista numret av vårt medlemsblad du erhåller. Avdelningsavgiften för medlemmar boende i Sverige är 60 kronor. För övriga är avgiften 90 kronor. Postgirot är som vanligt 629088-6. OBSERVERA att den som vill vara medlem i SmB samtidigt måste vara medlem i SJK. Kassören Sid 2

Boken om Bjurströmlokomotorer Under hjulmarknaden den 7 dec 1996 firade vår avdelnings bokutgivning ett litet jubileum i det att vi sålde vårt looo:e exemplar av boken. Det var Staffan Bergman (se foto) som blev den lycklige(!) och som bonus erhöll en valfri bok ur vårt sortiment av böcker. Gör som Mats, köp även du ett exempar av boken till vårt ständiga lågpris 80:- inkl porto och emballage. Postgironummer se första sidan. REA på äldre nummer av SmB Hos kassören finns en mängd äldre nummer av vårt medlemsblad. Vi säljer nedanstående nummer för 2.-/styck (årg 1981-1995) och 8.-/styck (1996) +porto och emballage. Vissa nummer finns i mycket liten upplaga. Sänd dina önskemål till kassören (adress se rutan på sid 1) så kommer önskade nummer, med reservering för slutsålda exemplar, tillsammans med ett inbetalningskort. Ar 1981 nr 1 Ar 1983 nr 3 Ar 1985 nr 2, 3, 4 Ar 1986 nr 3 Ar 1987 nr 3, 4 Ar 1988 nr 1, 2, 3, 4 Ar 1989 nr 1, 2, 4 Ar 1990 nr 1, 2, 3, 4 Ar 1991 nr 1, 2, 3, 4 Ar 1992 nr 1, 2, 3, 4 Ar 1993 nr 1, 2, 3, 4 Ar 1994 nr 1, 2, 3, 4 Ar 1995 nr 3, 4 Ar 1996 nr 1, 2, 3, 4 Smalsporede industrimotorlok 4. del. Entrepren0rlok. Denna danska bok (se under Litteraturtips i föregående nummer av SmB) av vår danske medlem Peter Andersen kan du köpa via SmB. Priset är 190.-. Sätt in beloppet på SmB:s postgiro 62 90 88-6 och ange Danmark på talongen. Sid 3

Från banorna Avesta Avesta Jernverks 600 mm-ånglok nr 7, O&K 2456/1907, som sedan många år tillbaka stått uppställt utanför fordonsverkstaden på verksområdet, har nu fått en ny uppställningsplats framför Primary & Steckel-kontoret och blir på så sätt mer synligt för besökare till företaget. Hy bo GIA har köpt in två av de GIA-Iok, som förtecknades i SmB 4/95 hos ESG Maskin AB, nämligen det då okända DHS-90-Ioket och ett av DHS-60-Ioken i 700-serien (okänt vilket). DHS-90-Ioket uppges av GIA vara nr 919/1976, levererat till Skånska Cementgjuteriet. Köping Kalkbrytningen i kalkbrottet i Forsby skallläggas ned med utgången av juli 1997. Därmed läggs också Sveriges enda kvarvarande (?) Industrilinbana ned. Kalkbrottets och linbanans ägare, Nordkalk, lägger ner driften eftersom storkunden ECC i Köping, som gör bestrykningsmedel till pappersindustrin, vill ha en vitare vara. Verksamheten sysselsätter 17 personer, som nu blir utan arbete. Linbanan kommer tills vidare inte att rivas. Vågar vi hoppas på en ny personlinbana och härliga turer över Hjälmaren? stenungsund (Borealis/Statoil) Den 20 sept. 1996 observerades en inhyrd lokornotor av Z43-typ p å industriområdet. Den tillhörde Ekefo rs skrothandel. P O Wahlström P etiknäs Boliden Mineral AB har nu beställt dragkraft till den underjordiska 750 mm-banan mellan Petiknäs och Renströmsgruvan. Det blev två stycken GIA typ D12, som skalllevereras under 1997. Närmare uppgifter kommer i SmB 2/97. saxberget Boliden Mineral har beslutat att slutligt lägga ned saxbergsgruvan utanför Grängesberg. Den egentliga gruvdriften upphörde redan 1988-89, men gruvan har hållits läns i awaktan på om nya brytningsmetoder eller nytt schakt skulle kunna förlänga livslängden. Omfattande undersökningsarbeten har genomförts, men det har nu bedömts omöjligt att få ut mera malm ur gruvan. Norge Under 1996 har två norska industribanor lagts ned. A/S Sydvaranger i Kirkenes inställde driften den 1 oktober. På Spetsbergen har Store Norske Spitsbergen Kulkompani lagt ned kolgruvan "Gruve 3" den 31 oktober. Därmed försvann sannolikt den sista industribanan på Spetsbergen. Thor Bjerke Sid 4

5MB 1/97 o SMALSPARIGT INDUSTRIANGLOK SOM PRECISIONSMODELL l MÄSSING? Tillhör Du dem, som någon gång trånande beundrat en superdetaljerad mässingsmodell och stilla undrat när det skall komma något med litet industribaneanknytning och helst av smalspårskaraktär? Kanske ~usnar det då litet vid horisonten - SmB har inlett diskussioner med välkända Brimalm Bngineering om att ta /ram ett litet industriånglok! Vad tycker nu läskretsen om detta? Begrunda /öh"ande och hör sedan av Dig skri/t /igen till självutnämnde projektledaren Jan Bricson (Köpenhamnsgatan 22 IL 164 42 Kista, /ax 08-751 42 30}: e Loktyp. Vi bör nog välja ett "internationellt typånglok "/ör att modellen skall bli säljbar även utomlands. Tänkbara kandidater är således t ex O&K, Hensche/, ]ung och Hanomag, mindre tänkbara är Helsingborg, Ljunggrens och Munktells. e Skala. Naturligast är väl HOe, d v s 1:87 /ör 9 mm spårvidd (den efterliknade spårvidden är då "onaturliga" 783 mm). Är det helt /el att tänka sig l :36 (16,5 mm HO motsvarar 600 mm} eller 1:67 (9,0 mm HOe motsvarar 600 mm}, som skulle ge ökade möjligheter till detah"ering? o Litteratur Två tegelbruk i Vallentuna - Vallentuna tegelbruk och Aby tegelbruk Den långa titeln har Svante Berg satt på sin nyutgivna bok, som ingår som nr 11 i Vallentuna kommuns kulturnämnds skriftserie (ISBN 91-972610-0-9, ca 170 kr). Därmed har denna industrigren begåvats med ännu en skrift. På dryga 140 sidor tecknar författaren en historik över den svenska tegeltillverkningen i allmänhet och de båda Vallentuna-bruken i synnerhet. Den allmänna historiken har gjorts bättre i andra sammanhang, men beskrivningen av Aby och Vallentuna tegelbruk är småtrevlig och rätt läsvärd. Decauvillebanorna för lertransport behandlas rätt ingående, liksom 891-stickspåret från Vallentuna station till de båda bruken. Det ganska höga priset gör att man inte kan rekommendera boken för den allmänt industrihistoriskt intresserade, men för tegel-freaken är den förstås ett måste! Sid 5

\ Kommentar AS duger bra...... undrar i SmB nr 96 man bor overvaga _nytt format och n~ layout på Landskapsserien för att göra den attraktivare. De~ tycker mte jag. Dels för att det allmänt är ett otyg_ nar etablerad~ s~n~r (e lie~ tidskrifter) byter format för den som vill ha systematik 1 sm samhng. Dels för att jag inte tror att de större bilder_ som et~ annat format skulle möjliggöra tillför särskilt mycket ny mform~t1o_n. ~~t -~ormala bildobjektet i våra sammanhang är ju ett lok s_om pa sm hojd ar dubbelt så långt som högt och som alltså gör sej bra 1 foto~s s_tandardfo~mat. saken är annorlunda med en publikation som ofta v1ll v1sa hela tag, ett notoriskt långsmalt motiv. Dels för att det finns en tendens t _ill!~yout stället för "lay-in" (se på T AG!) som man kan vara reserverad mfor.. Gunnar Sandm Massmedia Gamla Lund-nytt 1996:2 (Föreningen Gamla Lund) innehåller bl a en illustrerad artikel av Gunnar Sandin med rubriken "Små spår i Lund", som är en genomgång av såväl normalspåriga industrispår som isolerade, smalspåriga bansystem i och i anslutning till Lund. Industribane-Nytt nr 4/1996 innehåller, förutom en mängd foton från den löpande verksamheten, en notis med foto från den 200 m långa trallbanan mellan Hampetorps brygga och en handelsbod, en artikel om trallbanan vid Bäcktorps Såg i Fellingsbro och uppgifter om en del materiel som hemtransporterats från Skåne och Småland. Bl a har IBMF hämtat STF-Hästveda-loket från mfösj i Kristianstad och ett par lok från Byholma och Urshult Miliöinfo från Falu kommun nr 2. 1996 Sedan nedläggningen i december 1992 har vattnet i Falu gruva stigit från 440 m-nivån till 215 m-nivån och längre skall det inte stiga. Med hjälp av stora pumpar förs nämligen 420 kubikmeter gruvvatten per dygn till Falu kommuns reningsverk i Främby i stället för att orenat gå ut i sjön Runn. Pumparna finns på nivå 195 och sköts av ett par STORA-anställda, som använder dressiner på gruvans 750 mm-bana för att ta sig fram. Uppgifterna är hämtade ur en större artikel. Jan Rune Anghwisslan 2177 ( 1996-09-13) innehåller en hel del uppgifter av intresse: Smedjebackens Z65 (Kalmar 267/1964) har sålts till TGOJ och skall upprustas till driftsdugligt skick. SJ Z66 614 har uthyrts till Woxna Express AB på fem år och skall därefter övergå i företagets ägo. Dalatåg Z67 641 har efter Dalatågs konkurs sålts till TAGAB i Kristinehamn. Sid 6

MASSMEDIA Bahn-Express 2/1996. Ett av detta nummers två huvudartiklar har rubriken Schmalspurbahnen in der Schweiz och handlar främst om olika tunnelbyggen i landet. Ur svensk synpunkt är det trevligt att notera en del svenska lok på olika arbetsplatserna. Loken är uthyrda av Schlatter, Rheinsulz till: ArGe Druckstollen Amsteg, Los 4 (Kraftwerk Amsteg) GIA 3502/1993 (foto) Consortium Cleuson-Dixence, Lots C/D GIA 980? samt ett GIA DHS 90 utan tillv.nr. Bo Gyllenberg Industribane-NYTT 4/1996 Förutom rapporter från IBMF:s verksamhet finns ett reportage om hemtagning av lok från Kristianstad, Urshult och Byholma. Vidare en historik om 600-banorna vid Bäcktorps Såg i Fellingsbro samt uppgifter och foto på spåret på Hampetorps Brygga. ÖSJ-Biadet 4/1996 Bo Gyllenberg 1 detta nummer fortsätter J anis Priedits sin genomgång av industribanor i Småland och följande företag/banor presenteras: Bodabergs Torvströfabrik, Nässjö; Bodafors Hembygdspark? (troligen avses Rallebo Järnväg- se SmB 3/93:3 och 4/95:15 och detta nummer); AB Bohman & Johansson, Blomstermåla; Bolerums Torvindustri, Bolerum; Bolins Torvströfabrik, Bäckaby; Bolmens Maskinpressade Bränntorv, Bolmen och Borshults Bränntorv AB. Bo Gyllenberg Strengnäs Tidning 1996-11-22. Notis om nedläggning av linbanan mellan Forsby kalkbrott i Södermanland och Köping. Driften vid kalkbrott/linbana kommer att upphöra sista juni 1997. Bo Gyllenberg Dagens Nyheter 1997-01-22 Artikel om Tågåkeriet i Bergslagen AB och planerna på att åter ta upp trafiken till Lesjöfors, byggandet av ett 900 m långt spår till Lesjöfors Industriområde samt återuppbyggandet av två km av spåret till den fd gruvan i Persberg, nu Gåsgruvan Kalcit AB. Rättelse Bo Gyllenberg Eftersom jag sände in ett handskrivit manuskript till Smb 4/96,så blev det några mindre utskriftsfel i Småbaneobservationer,Sommaren-96. Rättelse ; Småbaneobservationer, Sommaren-96; -Köping:Inne på Hydro växlade Saalasti-loket. -Limmared:PLM hyr lok av Ekefors Skrot AB. -Åstorp:General Electric -loket (tillv.nr 29222) var tillverkat år 1947. Med hälsning om ett bra Småbaneår-97, Bertil Sundeman Sid 7

Nya tillstånd Järnvägsinspektionen informerar 4/96 BK Verkstad har fått tillstånd till spårinnehav och för trafik inom verkstadsområdet i V etlanda. Spår och trafik har övertagits från BK Tåg AB. Mittpacs tillstånd gäller nytt spårinnehav i Bräcke. Paktank AB har fått tillstånd till spårinnehav i skarvikshamnen i Göteborg. Rail Combi har fått tillstånd till spårinnehav i Helsingborg Woxna express har fått tillstånd till trafikutövning med godstrafik mellan Sveg-Orsa-Edsbyn. Ett tidigare tillstånd gäller sträckan från Edsbyn till Bollnäs och vidare österut till kusten. BK Tåg nord AB som tidigare har tillstånd till persontrafik på Inlandsbanan har nu också fått tillstånd till godstrafik. Järnvägsinspektionen informerar 5/96 Woxna express AB har fått tillstånd till trafikutövning mellan Sveg och Fåker. Oskarsborgs förvaltnings AB har fått tillstånd att driva spåranläggning vid kontinentterminalen i Trelleborg. Vattenfall mellansverige har fått tillstånd att driva spåranläggning i Stenby i Västerås. Schenker transport AB har fått tillstånd att inneha spåranläggningar i Jönköping, Västerås och Stockholm. Spåranläggningarna är anmälda som vilande, vilket innebär att besiktningsprotokoll och bevis om att anmärkningarna som gjorts vid besiktningen är åtgärdade, måste sändas in innan spåret får trafikeras. Arvidsjaurs kommun har fått tillstånd för en vilande spåranlägging vid Norrbyn i Arvidsjaur. GV A fastigheter har fått tillstånd att driva spåranläggning vid ASG Logistics inom Arendalsområdet i Göteborg. Anders Svensson Sid 8

Blåsningen Inför arbetet med SmB 4/92 blev jag uppringd av en man, som presenterade sig som Leif Bolling från Vännäs. Han hade en släkting som tidigare hade arbetat i Zinkgruvan och med hjälp av hans noteringar hade Leif sammanställt en lista över gruvloken där. Kunde denna vara av SmBs intresse? Ja visst, svarade en intet ont anande redaktör och efter ett par veckor inkom listan under rubriken u Några rön om den lokala järnvägen i Zinkgruvan". Listan föreföll ganska seriös, men dumt nog gjorde jag ingen riktig rimlighetskontroll för varje lokuppgift. Orsakerna till det var två: Dels hade pressläggningsdatum redan passerats och det var bråttom att bli färdig med redigeringen, dels fångades mitt intresse av den högst märkliga uppgiften att det skulle existera en tidigare okänd ovanjordsbana med 900 mm spårvidd mellan lsåsgruvan och anrikningsverket i Zinkgruvan, 3,3 km! Var detta sant var det en sensation. Många småbaneintresserade, däribland jag själv, hade ju ett flertal gånger besökt Zinkgruvan men aldrig sett banan. Artikeln i SmB ledde till att Ulrich Völz påpekade att vissa av angivna Deutz tillverkningsnummer var felaktiga, men i övrigt uteblev i stort sett reaktionerna på Bollings artikel. Själv lade jag tills vidare in Zinkgruvan på listan över besöksobjekt våren 1993. Vid en resa till Jönköping i maj 1993 tog jag vägen över Zinkgruvan och letade förgäves i ett par timmar efter ovanjordsbanan. Det var bara att konstatera: blåst! Hemkommen till Stockholm igen började jag penetrera Bollings_lista och hittade då en hel del uppenbara felaktigheter. Men varför i herrans namn sitter en person i Vännäs och skickar ut felaktiga påståenden om gruvlok och obefintliga banor? Frågan kom att bli obesvarad till i höstas, då Bo Gyllenberg upptäckte vidstående artikel i Svenska Dagbladet (19 oktober).... orskare, expert, historiker, författare, Fdocent, dykare, vägdirektör... Leif Bolling, faktasamlare i Vännäs, har funnit att han måste vara Nån, "annars lyssnar inte journalisterna när man ringer." I många år har Leif Bolling hittat fel i tidningarna eller levererat tips och kommentarer till det som händer. Hemma i Västerbotten var redaktionerna tidigt på sin vakt men TT eller tidningar längre bort hade mindre att sätta emotnär Bollingringde uppochhade nyheter att komma med. Nu torde det vara slut. Tidningen Journalisten avslöjar i veckan hur Bolling upprepade gånger lurat TT men också till exempel Dagens Nyheter, Expressen och redaktören för När Var Hur. Han har låtit förtroendeingivande och journalisterna har inte kollat hans expertroll -En mycket pinsam historia, säger inrikeschef Leif Svensson på TT, där redaktionerna nu är varnade. Leif Bo IIi ng tycker själv inte att han har försökt att luras. Visserligen var han inte vägdirektör när han yttrade sig bekymrat om översvämningarna i Amrnamäs: "ger bron vika kommer vattentrycket att öka betydligt längre ner längs Vindelälven" men det råkade visst bli så. Och "knuten till Umeå universitet" är man välnär manfåruppgifter därifrån ibland? Annars får Leif Bolling sina fakta mest från tidningar, tidskrifteroch böcker på biblioteket i Vännäs, där han är en flitig gäst. Vid dykningarna efter amiralsfartyget Mars utanför Öland vädrade tidningen Östra Småland en världssensation. Bolling sades leda en amatördykarklubb från Umeå, som började utvärdera sina fynd. Och i egenskap avsysslingtilllisbet Palme berättade han för Expressen vad statsministern sagt till honom en månad före mordet.. Den historien räckte flera dagar. Expressen är den tidning som oftast citerat Bolling, bland annat i egenskap av nazistexpert. Senast fick han yttra sig i samband med den stora biblioteksbranden i Linköping, då som en kulturhistoriker som i en bok kartlagt den nazistiska rörelsen i Sverige. "Nazister kan ligga bakom" löd rubriken. Tidigare i år var Bolling enligt samma tidning i färd med att skriva en bok om nazister och fascister i Norden. Enligt Journalisten i veckanskulle denna bok få titeln "Rasismens gåta förr och nu" och ges ut på Gebers. Detta förlag upphörde dock för drygt 20 år sedan. :I går sade Bolling att det nog inte blir någon 'bok. Det har hänt att forskaren med mera Bolling ring~. SvD också men veterligen har vi bara anvant hans uppgifter en gång då i en ~earbetad notis från TT omen sven~k histonke:. som forskar kring nynazistiska rörelser. Basta utrymmet fick Leif Bolling i årets upplaga av När Var Hur. Därpresenteras han som docent och språkforskare Vid Umeå universitet och hans sammanställn.ing av värl?ens erkända så kallade språkfamiljer löper over åtta siffertäta sidor. För årsbokens redaktör Bemt Himmelstedt hade han presenterat sig' som Språkforskare, just hemkommen från en kobferens t ~ambridge med ett mycket iiitressant matenal. För mig förklarar han ett 'h senare att han "plockat fram" uppgifterna me~ fått det mesta från International Language Society i London, en institution som inte ~ på!nternet och som Telias n~erupplysning mte heller känner till. Nu har faktasamlaren Bolling föistatt att TT inte vill ha hans medverkan längre:..-~et är tråkigt, för det är ju så mycket fel l tjdnmgarna som jag skulle kunna ratta till. ANNA LENA ~IK-~ORSELL Sid 9

Småbaneåret 1996 i bild. Torstamåla 1996-09-10. Ett lok av ovanligt slag finns vid Torstamåla Torvströfabrik. Här är loket utkört ur lokstallet ror fotografering av Ulrich Völz. Holmeho 1996-07-01. Efter flera års arbete har äntligen ett nytt lok framställts här. Loket är byggt av delar från ett Simplexlok och forsett med en Deutz-motor. Foto Bertil v d Hasselfors Garden AB:s a.rtläggning i Köpin- ri~~~~~~ ge utanfor Perstorp kan fo- 1,~~~=~==== tografen i bland ha tur att få se trafik med två tåg samtidigt som här 1996-09-- O frarrifor Ulrich V öls kamera. Här ses Schömaloken 3406 och 3404 på mossen j

S B 1/97 Små ands-sidan Först ett fot pa det flera notiser under åren omnämnda nyforvärvet från LKAB i Kiruna till Banerkets Industridivisions 600-nät i ässjö. Det är GLt\ 147il970 (typ DHS 40) t v i bild. På normalspåret ses DAL 1948 (fd Z43 471). Båda loken ackert b å- och v J.tuu,a.~.<>cu~;.. Söde om Bodafors iaoer = den privata hobbybanan Ra1 ebo Jät--nväg". Banan ägs av Gilbert Frödholm? Nyholms gård, 571 63 Bodafors (tel 0380.,30 Il,4). Fotot visar bl a ba.nåfu två fd banverksdressiner nr 3644 och 3587. Foto som -~~~~ maren 1996 av Claes Göran ~ ilsson. sina torvtransporter ett ti erkat av Firma Vaggezydsgrävare med tillv nr 2 1980. Här är det blåmålade loket fotograferat 996-08-26 av Bertil Sunman. Sid 11

Efter att tidigare förhyrt Z 65 nr 512 från TGOJ har Danisco Sugars inköpt. o ko motorn och målat den i blått och vitt samt försett den med en diskret märkning på hytten. Foto 1996-08-22 i Köpingebro av Bertil Sundeman. "Cnder senare delen av 199 5 inköpte Stena Metall AB till sin anläggning i Viista industriområde i Eskilstuna två lokomotorer från Banverket. Här ses en av dessa nämligen Qaz 945 08l(fd Z43 336) i skrotgården 1996-08-14. F o o Bo Gyllenberg. Med hänv "sning t"ll de många lokuppgifterna från Ammeberg Mining AB i Zinkgruvan under rubriken Ulrichs underrätte ser m m risar vi här grovlok GL 29 (G A 766/ 970- typ DHS 60). Loket är försett med låg rorarhytt a egen konstruktion. F o to 96-09- 2 Sid 12

Manövervagnar på smalspårig industribana i Schweiz Från L O Karlsson har vi fått ett par intressanta foton tagna under en semesterresa i Schweiz i somras. Fotona är tagna i Brunnen och motiven är den smalspåriga 760- bana vid ortens cement-fabrik. Fabriken ägs av KHS (K Hurliman Söhne AG). Järnvägen används att frakta kalksten från brott till fabrik. Banan är 1,2 km varav 600 m följer väg, varför goda möjligheter finns till fotografering. Smalspårsbanan, som går i tunnel under Gotthards-banan, har bra spårläge som tillåter en hastighet av 30-35 km/tim. Dragkraften utgörs av två DIEMA-lok och varje tåg-sätt består av lok, fem vagnar och manövervagn av DIEMAs fabrikat. Fotona är tagna 1996-07-26. Källa till texten: Narrow Gauge News 216, vilka i sin tur tagit uppgifterna i ur Voie Etroite 154. Sid 13

standard för gruvmateriel Ar 1925 utarbetade en av Jernkontoret tillsatt kommitts ett förslag till standard för gruvmateriel. l kommitten ingick representanter från både gruvorna och tillverkare. Sedan kommitten enats om ett utarbetat förslag utsändes dettill bl a ett tiotal användare. Efter smärre justeringar med hänsyn till de inkomna svaren godkände Fullmäktige i Jernkontoret förslaget och beslöts lämna in det till Svenska Industriens standardiseringskommission med anhållan om dess fastställande som standard. Vid upprättandet av förslaget hade kommitten i möjligaste mån anslutit sig till redan befintliga typer. Beträffande den del av gruvmaterielen, som i regel blev föremål för beställning, hade kommitten i de flesta fall endast angivit vissa huvudmått, för att inte binda tillverkarna allt för mycket. För att belysa behovet av standardisering hade man en jämförelse mellan antalet typer och storlekar innan kommitten kom med sitt förslag. Spårvidder Vändskivor Gruvvagnshjul V-vagnar U-vagnar Elliptiska tunnvagnar Framtippare Fyllhammare Innan 16 10 15 13 12 15 14 5 Efter 2 (750 och 600 mm) 3 4 2 2 2 2 1 Enligt den pm som finns med förslaget, ville inte standardiseringskommissionen fastställa förslaget utan de beslöt att ställa sig avvaktande i hopp om att kunna erhålla nya kompletterande rön. Kommissionen beslöt att publicera förslaget i avsikt att få detsamma prövat i praktiken och rekommenderade föreslagna typer till praktisk användning. Vi avser att delge Småbanebladets läsare de 7 typritningarna för de olika gruvvagnarna med början i detta nummer. Det skall till sist nämnas att vi har hittat detta material i ställbergs Grufve AB:s arkiv i Håksberg. /Bo Gyllenberg Sid 14

Gru.vv_o_gnor Tgp." V. Sido lo 1~--~:, =========~ ;~_-_-_-_-_-_-_-_-_-_ l l... : r--- a--~ T':fp l?ymd 111"3 l q \ b d e f 9 l h. VI Q. ss te. o o 600 4.oo 1540 14oo 1740 /100 VI Il 750 Il.. Il.. " " VO /,20 600 800 500 2160 2000 Z:S60 1350 VII, 750..,.,,,,. " - Undersrrukna rn<iurt1reji:/yer.skrtda.s! k 17'7.!1. p /00 /JOO 1380 600,,, Il " 100 /!JOO 1600 800 N Il Il,, Beleckn/n9: Gruvvaqn Typ: o,jkgs-4- n?ed(ulan)bu/rerf. E"x~n7pel: Gr""u1'va9n V.(.. 6oo,JKGS-4 171ed 6u1Ferl. Publicerad; Arun. o rll 1929.

Bokinfo Arbetet med "Industrilok i Skåne - Kristianstads lä " f h 1 d... n ortsatter oc P a~era utg1vn1ng hosten 1998. Jag tar gärna emot alla slags t1ps, kompletteringar, foton m m som berör detta 1 som f arme 11 t ;J ex1sterar e f tersom ett nytt län föddes 1997-01-01 an med n~mnet Skane lä~. Det förkortas "LM". Många historiska förtecknlngar bygger pa den gamla länsindelningen l"k o 1. o, 1 som angpanne- n1s r1e 1 s, o evangsvagen 95 222 40 Lund t 1 b 046 121856. ' ' e ost - j~o~okpo ~ md.mt. DMe~llbll~ nog svart att vänja sig vid det nya länet. Mjölk på räls: Skoghall Bo Gyllenberg har (privat) antytt att det skulle vara trevligt med en bok som hette "Mjölken tar tåget" eller något liknande. Det tycker jag också och hoppas att någon författare nappar. Själv bidrar jag härmed med en mycket liten notis. När det stora skogskombinatet Skoghall byggdes upp på 1 91 O-talet tillhörde mjölkförsörjningen det som skulle ordnas. Ett mejeri (med lastbrygga) byggdes på Hammarösidan vid spåret mellan stationen och cellulosafabrikerna. På sina stora gårdar Mörmon och Vidön hade Uddeholmsbolaget mjölkkor men det förslog inte långt. En del råmjölk kom med KSJ/NKIJ norrifrån men där fanns ju också de många konsumenterna i Karlstad att försörja. Så UHB tog kontakt västerut med segerstadslandet där det fanns många mjölkbönder. En motorbåt förde dagligen mjölk över Kattfjärden. J Skoghall gick den upp i ådran, en av Klarälvens mynningsgrenar, och lade till vid järnvägsbron. Mjölkflaskorna lyftes upp till spåret och placerades på en tralla som rullades den korta sträckan till mejeriet. Hur länge detta pågick har jag ingen aning om. Gunnar Sandin Sista manusdag rör SmB 2/97: 3/5-97 Sid 16