Kvalitet och förnyelse

Kvalitet och förnyelse Strategier för Göteborgs universitet 2011 2012 Kvalitetochförnyelse2011.indd 1 2011-01-26 13.19

Kvalitetochförnyelse2011.indd 2 2011-01-26 13.19

Förord Göteborgs universitet är ett av Sveriges stora universitet med omfattande forskning och utbildning. Verksamheten spänner över ett stort antal vetenskapsområden och universitetet har gjort sig känt för sin öppenhet mot omvärlden. De senaste åren har kännetecknats av ett intensifierat kvalitetsarbete och utökad samverkan såväl internt mellan vetenskapsområden som med parter utanför universitetet. Utvärderingar av forskning och utbildning pågår och en organisationsförändring har initierats. Det övergripande syftet med detta arbete är att skapa ett sammanhållet universitet med hög kvalitet i verksamheten. Högskolevärlden präglas sedan början av 2000-talet av ökad konkurrens och uttalade krav på en tydlig profilering. Göteborgs universitet ska kunna konkurrera nationellt och globalt samtidigt som vi tar ansvar för den region vi verkar inom. Vi vill vara ett universitet som bidrar till hållbar utveckling såväl socialt som kulturellt och ekonomiskt, liksom vi vill stå för hög kvalitet i en akademisk bildningstradition. Det finns många förväntningar på universitetet och dess framtida roll men kvaliteten i vår verksamhet avgörs av att vi har en klar bild om vad vi vill uppnå och hur detta ska ske. Under 2011 inleds ett omfattande visionsarbete som ska lägga grunden för en långsiktig universitetsstrategi för åren 2013 2020. De närmaste årens vägval blir avgörande för att Göteborgs universitet ska kunna utvecklas till ett ännu starkare universitet. I detta dokument redovisas de strategiska prioriteringarna för 2011 2012 inom forskning, utbildning, samverkan och stödverksamhet. Det är särskilt viktigt att vi genom fortsatt s tärkt samverkan mellan vetenskapsområden förmår att utveckla synergin inom Göteborgs universitet. Carl Bennet Styrelsens ordförande Pam Fredman Rektor Kvalitetochförnyelse2011.indd 3 2011-01-26 13.19

Arbetsgruppen för Kvalitet och förnyelse : Margareta Wallin Peterson (ordförande), Lennart Weibull och Ingela Elofsson Reg.nr: S-000256 Reg.nr: 3750M Kvalitetochförnyelse2011.indd 4 2011-01-26 13.19

Kvalitet och förnyelse Strategier för Göteborgs universitet 2011 2012 Innehåll 1. Kvalitet och förnyelse 2011 2012...6 2. Detta är Göteborgs universitet...7 3. Så stärker vi forskningen...9 4. Så utvecklar vi utbildningen...11 5. Så främjar vi samverkansarbetet... 13 6. Så förbättrar vi verksamhetens villkor organisation, ledarskap och personal... 15 7. Nästa steg Vision och vägval 2020... 17 Kvalitetochförnyelse2011.indd 5 2011-01-26 13.19

1. Kvalitet och förnyelse 2011 2012 Göteborgs universitet ska vara i levande kontakt med omgivningen inbjudande, lättillgängligt och berett till prestigelöst samarbete med olika parter även utanför den akademiska världen. Vår forskning och utbildning ska ta upp både dagens och morgondagens viktiga frågor och inte väja för det kontroversiella. Forskning och utbildning ska kännetecknas av hög kvalitet och uppmärksammas såväl internationellt som nationellt och regionalt. Både spetsen och bredden i universitetets forskning ska tas tillvara och samverkan mellan olika vetenskaper ska stimuleras. Samtidigt påverkas universitetet av stora och snabba förändringar i omvärlden. Politiska beslut, demografi, infrastrukturella betingelser och finansiering kan förändra verksamhetens villkor. Den grundläggande principen är dock att universitetets samhälls engagemang ska utgå från universitetet som en obunden institution, som med hög integritet självständigt och kritiskt ger sitt bidrag till samhällsutvecklingen. Den ökade organisatoriska frihet som följer av riksdagens beslut 2010 om ökad autonomi för universitet och högskolor ger det enskilda lärosätet ett större ansvar för att utarbeta egna ramar och regler för verksamheten. Detta kommer att få stor inverkan på universitetets forskning, utbildning och samverkansarbete samt på dess styrning och organisation. För att möta de förändrade villkoren krävs att varje lärosäte får en tydligare profil, men också att universitetens ledningar spelar en aktiv roll i det strategiska arbetet. Mot denna bakgrund och med syfte att stärka och utveckla vår forskning, vår utbildning och vårt samverkansarbete har Göteborgs universitet arbetat aktivt med de strategiska frågor som utpekats i de universitets gemensamma styrdokumenten Strategisk plan 2007 2010 och Forsknings- och utbildningsstrategier 2009 2012. Utvecklandet av universitetets identitet har stått i centrum. Samverkan över fakultetsgränser har prioriterats på universitetsgemensam nivå, där rektor inrättat beredningar med företrädare från alla fakulteter. Mycket återstår dock att göra och villkoren förändras ständigt, vilket innebär att uppföljningen av tidigare insatser som underlag för kommande beslut blir mycket viktig. Att universitetet kan framträda som en helhet är avgörande för att konkurrenskraften ska kunna stärkas och för att Göteborgs universitets verksamhet ska få en större tyngd. Universitetets styrelse har valt att låta en reviderad version av forsknings- och utbildningsstrategierna forma universitetets strategier för de kommande två åren. Dessa ska utgöra basen för de dialoger mellan universitetsledningen, fakulteterna, universitetsbiblioteket och den gemensamma förvaltningen som äger rum två gånger per år. Dialogen leder till årliga verksamhetsuppdrag som följs upp, analyseras och utgör grund för nästkommande års dialog och uppdrag. Under 2011 startar arbetet med ett nytt styrdokument för perioden 2013 2020. Dokumentet ska slå fast visionen för Göteborgs universitet år 2020 och vilka vägar vi väljer för att nå dit. 6 Kvalitetochförnyelse2011.indd 6 2011-01-26 13.19

2. Detta är Göteborgs universitet Göteborgs universitet har alltsedan samhällsengagerade medborgare 1891 grundade Göteborgs högskola haft en tydlig samhällsprofil. Öppenheten mot omvärlden är ett signum för verksamheten och finns tydligt markerad i universitetets vision från 2004. Forskning och utbildning ska utgå från att Göteborgs universitet har ett globalt ansvar och ska bidra till att belysa frågor med relevans för såväl lokala som globala samhällsproblem. Universitetet ska följa, men också påverka, samhällsutvecklingen och vara en synlig aktör i samhället. Våra värderingar Universitet är oberoende institutioner i hjärtat av samhället. Vi tillgodoser bäst omvärldens behov när vår verksamhet är obunden av politiska, ideologiska och ekonomiska intressen och präglas av ett kritiskt förhållningssätt. Verksamhetens kvalitet främjas av hög integritet och en inre demokratisk organisation och ska bygga på höga etiska principer. Forskningens och utbildningens kvalitet är vårt mest värdefulla kapital och måste ständigt vårdas och utvecklas. Vår organisation utvecklas kontinuerligt för att säkerställa en god arbetsmiljö där alla anställda och studenter oavsett kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, eventuella funktionshinder eller sexuell läggning ges bästa möjligheter att utvecklas. En ökad mångfald både bland studenter och anställda bidrar till en högre kvalitet i verksamheten. En jämn könsfördelning i alla delar av organisationen ska vara en självklarhet. Internationell profil och starkt miljömedvetande Göteborgs universitet ska ha en tydlig internationell profil och det internationella perspektivet ska eftersträvas i all forskning och utbildning. Under det senaste decenniet har universitetet särskilt förstärkt det globala perspektivet i både utbildning och forskning. Globaliseringen handlar också om det svenska samhället och om att tillvarata den interkulturella mångfald som finns inom universitetet. Göteborgs universitet ska vara attraktivt för internationella forskare och studenter och en eftersökt partner i internationella samarbeten. Det globala ansvaret är också vägledande för den miljöprofil som har utvecklats tillsammans med Chalmers. Hållbar utveckling är angeläget för oss, vi prövar alltid de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. Det gäller både människor och naturresurser och utgår från en helhetssyn på samhällets behov, förutsättningar och problem. Göteborgs universitet är internationellt unikt genom att ha blivit dubbelt miljöcertifierat. Miljöprofilen präglar både utbildning och forskning och utgör ett av universitetets profilområden. Samtliga utbildningar har miljöklassificerats och miljöforskningen är prioriterad. Kompletta akademiska miljöer Verksamheten vid Göteborgs universitet ska bygga på kompletta akademiska miljöer som inkluderar forskning, utbildning och samverkan med det omgivande samhället. All utbildning på grundnivå och på avance- 7 Kvalitetochförnyelse2011.indd 7 2011-01-26 13.19

rad nivå ska ha en tydlig forskningsanknytning, samtidigt som all forskning ska ha utbildningsanknytning. Samverkan med omvärlden innebär att nya idéer kan spridas i en vidare krets. Den ger samtidigt ett inflöde av nya idéer och ny kunskap, som stärker och förnyar den disciplinära miljön. De akademiska miljöernas kvalitet måste ständigt prövas för att få en optimal resursfördelning mellan miljöer med högkvalitativ forskning och utbildning och miljöer som behöver ett ökat utvecklingsstöd, eller som måste avvecklas. Forsknings- och utbildningsprofiler Universitetet har genom sin bredd och sin mångfald potential att skapa nya och intressanta möjligheter för forskning och utbildning. Bredd har inte något egenvärde utan får sin betydelse genom att de olika miljö erna befruktar varandra och utvecklar ny kunskap. Inom universitetet prövas olika modeller för att utveckla gränsöverskridande forsknings- och utbildningsmiljöer. Ett exempel är flervetenskapliga centrum bildningar och ett annat fakultetsövergripande utbildnings program. En framgångsrik samverkan över fakultets- och ämnesgränser förutsätter hög kvalitet hos berörda discipliner. I forsknings- och utbildningsstrategierna 2009 2012 lyfte universitetet fram samarbetet över fakultets- och ämnesgränser genom att peka ut fem profil områden. De fem områden som valdes ut är Hälsa, Kultur, Miljö, Demokrati och samhällsutveckling samt Kunskapsbildning och lärande. De karaktäriseras av sammanhängande miljöer av hög kvalitet, över fakultetsgränserna med forskning och utbildning av hög kvalitet samt samverkan med det omgivande samhället. De frågeställningar som präglar miljöerna har också en lång tradition vid Göteborgs universitet samtidigt som samverkan innebär att nya, innovativa perspektiv kan växa fram. Profilerna är områden som både står starka i förhållande till omvärldens krav och som har hög legitimitet inom universitetet. 8 Kvalitetochförnyelse2011.indd 8 2011-01-26 13.19

3. Så stärker vi forskningen Mål och inriktning Forskningen vid Göteborgs universitet ska ha sådan kvalitet att den får ökat internationellt genomslag. Vi ska förbättra villkoren för forskning av hög internationell klass och stimulera nyskapande forskning över ämnes-, fakultets- och högskolegränser. Vi ska möta de förändrade villkoren för forskningsfinansiering och arbeta för ökad uppmärksamhet av vår forskning. Att stärka forskningen har till syfte att förbättra villkoren för både spets- och breddforskning. Etablerad forskning och konstnärligt utvecklingsarbete kan stödjas samtidigt som initiativ från forskare/lärare kan innebära att nya områden utvecklas. Göteborgs universitet har identifierat följande strategier för att stärka forskningen: Förbättring av möjligheter till forskning av hög internationell klass. Den primära uppgiften är att ge stöd åt forskarnas arbete, både genom att föra en dialog med forskningsfinansiärer och genom att stödja arbetet med ansökningar. Stimulans till nyskapande forskning inom universitetets ram. Forskning över ämnes- och fakultetsgränser ska utvecklas för att få fram nya plattformar för forskningssamverkan, vilka på sikt kan resultera i helt nya forskningsområden. En viktig del är att rekrytera och stödja lovande unga forskare. Byggande av strategiska forskningsallianser med andra lärosäten. Allianserna kan innebära att såväl natio nellt som internationellt skapa gemensamma infrastrukturer och/eller forskningsmiljöer eller att föra samman två komplementära forskningsmiljöer. Förbättrad infrastruktur. För att ytterligare stimulera forskare från skilda fakultetsområden att samarbeta och etablera mötesplatser, kommer universitetet att verka för en förbättrad infrastruktur för forskning. Arbetet ska även inkludera ansvar för utveckling av infrastruktur av regional, nationell och internationell karaktär. Under perioden 2007 2010 har samverkan mellan fakulteterna utvecklats genom flera olika typer av strate giska satsningar: stöd till fakultetsövergripande samverkansprojekt, ett postdok-program, ett internationellt gästforskarprogram. Dessutom har en strategisk satsning på brett förankrade styrkeområden skett; områden som utmärks av tvärdisciplinär forskning, inom universitetets profilområden. Utfallet vad gäller nationella forskningsutlysningar och universitetets egna satsningar för att främja 9 Kvalitetochförnyelse2011.indd 9 2011-01-26 13.19

samverkan över ämnesområden, har analyserats och utvärderats. En stor extern utvärdering av universitetets forskning (RED10) initierades 2009 och samarbetet med främst Lunds universitet och Chalmers inte minst inom regeringens strategiska forskningssatsningar har ökat. Ett förbättrat stöd till forskare, för att finna fi nansi eringsformer och att skriva forskningsansökningar, har införts. Samtidigt pågår arbetet med att ta ett större ägaransvar för universitetets intellektuella tillgångar. Universitetsbiblioteket ingår som en strategisk resurs i arbetet med att stärka forskningen. Databaserna för universitetets forskningspublikationer och doktorsavhandlingar samt bibliometri, utgör numera viktiga verktyg för att följa utveckling och framgång inom forskningen. z Läs mera om universitetsgemensamma projekt rörande forskningsfrågor 2007 2010 på http://www.vision2020.gu.se/ För att stärka universitetets forskning prioriteras 2011 2012 k Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och omsätta slutsatserna i arbetet med att stärka forskningen k Att fortsätta utvecklingen av kvalitetsindikatorer som underlag för strategiska prioriteringar mellan vetenskapsområden k Att fortsatt stimulera samverkan över ämnesgränser inom universitetet k Att stärka arbetet med forskningsallianser och konsortier med andra lärosäten såväl nationellt som internationellt k Att arbeta proaktivt med forskningsfinansiering nationellt och internationellt k Att vidareutveckla strategier för finansiering och etablering av infrastruktur för forskning 10 Kvalitetochförnyelse2011.indd 10 2011-01-26 13.19

4. Så utvecklar vi utbildningen Mål och inriktning Göteborgs universitet ska erbjuda utbildningar av hög kvalitet som vilar på vetenskaplig grund, ger goda möjligheter till kritiskt tänkande, kreativitet och personlig utveckling samtidigt som de lägger grund för framtida yrkesverksamhet såväl inom som utom landet. Grundutbildningen ska vara öppen för alla studenter oavsett bakgrund och utgå från ett helhetsperspektiv. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utgångspunkten för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att Göteborgs universitet har en tydlig profil i sitt utbud och sätter studenten i centrum. Vår strävan är att skapa starka och stimulerande utbildningsmiljöer med engagerade lärare och aktiva studenter. Universitetets strategi för att skapa hög kvalitet i utbildningen och kunna erbjuda ett attraktivt utbildningsutbud vilar på några viktiga principer: Stort men inte större. Göteborgs universitet är ett starkt utbildningsuniversitet med tyngdpunkten i utbildning på grundnivå. Universitetet avser därför att öka andelen studenter på avancerad nivå, bland annat för att uppnå målet med kompletta forsknings- och utbildningsmiljöer. Studenten i centrum före, under och efter studierna. Detta sker genom en aktiv och bred rekrytering, fokus på pedagogisk utveckling, starkt studentinflytande, aktiv alumnverksamhet och möjligheter till livslångt lärande och förbättrade praktikmöjligheter. Tydliga utbildningsvägar på grundnivå. Programmen lockar fler och fler studenter och blir allt viktigare i universitetets utbildningsutbud. Universitetet erbjuder dessutom ett utbud av fristående kurser med ämnesfördjupning som ger studenter möjlighet att sätta samman sin egen utbildning, även med delar från andra universitet, och kan fungera som en del i ett livslångt lärande. Nya modeller för utbildning på avancerad nivå. Den avancerade nivån ska synliggöras genom utvecklandet av masterprogram med en tydlig internationell profil. Dessutom ska det finnas program där progressionen består i en breddning till ett annat huvudområde. Även på avancerad nivå ska behovet av livslångt lärande beaktas. För att kvalitetssäkra utbildningen är det viktigt att regelbundet följa upp hur program och kurser utvecklas. Det gäller inte minst effekterna av införandet av studieavgifter för studenter från länder utanför EES-området. Utbildning på forskarnivå Utbildningen på forskarnivå utvecklas och förnyas genom en ökad samverkan inom Göteborgs universitet. 11 Kvalitetochförnyelse2011.indd 11 2011-01-26 13.19

De viktigaste strategiska frågorna gäller behovet att skapa ett för universitetet gemensamt regelsystem samt att förbättra doktorandfinansieringen. En extern utvärdering av hur universitetet organiserar och följer upp forskarutbildningen har pekat ut ett antal behov av universitetsgemensamma åtgärder, särskilt i fråga om universitetsgemensamma mål och modeller för uppföljning. En annan viktig princip är att utbildningen på forskarnivå ska stimulera till en ökad samverkan över fakultets- och disciplingränser. Det gäller dessutom att stärka handledarrollen, att utveckla kvalitetsindikatorer samt att ge större utrymme för yrkesförberedande inslag, främst ledarskap och projektledning. Under perioden 2007 2010 har det universitetsgemensamma arbetet med utbildning lett både till en ökad samordning mellan fakulteterna och till nya områden för samverkan. En enhet för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) har inrättats. Universitetsgemensamma policies och handlingsplaner för forskningsanknytning, utbildning på avancerad nivå, internationalisering, språk och hantering av fusk/plagiering har utarbetats och implementerats i verksamheten. Under 2010 har också genomförts en utredning för att öka samordningen av utbildningsplanering mellan nivåer, enheter och individer. Ett verktyg för kvalitetsuppföljning har utvecklats. För forskarutbildningen har ett flertal universitetsgemensamma åtgärder vidtagits: gemensamma doktorandregler har beslutats, doktorandkurser i högskolepedagogik och projektledning har införts, en kurs för handledare och en hemsida för doktorander har skapats. z Läs mera om universitetsgemensamma projekt rörande utbildningsfrågor 2007 2010 på http://www.vision2020.gu.se/ För att utveckla universitetets utbildning prioriteras 2011 2012 k Att utveckla och implementera universitetsgemensamma kriterier för uppföljning, utveckling och avveckling av program och kurser (BLUE 11) k Att i samverkan med externa aktörer ytterligare utveckla verksamhetsförlagd utbildning på alla nivåer k Att utveckla och profilera den avancerade nivån för nationell och internationell rekrytering och utveckla principer för Joint Degrees k Att implementera samt därefter följa upp konsekvenserna av att studieavgifter införs för studenter från länder utanför EES-området k Att för utbildning på forskarnivå utreda möjligheterna och konsekvenserna av att övergå till full finansiering genom företrädesvis doktorandanställning från första utbildningsdagen. 12 Kvalitetochförnyelse2011.indd 12 2011-01-26 13.19

5. Så främjar vi samverkansarbetet Mål och inriktning Hög kvalitet på forskning och utbildning förutsätter öppenhet, dialog och samspel med omvärlden. Ett väl fungerande samverkansarbete skapar goda cirklar som ger kunskap till omvärlden och ett inflöde av nya idéer och kunskap. Göteborgs universitet stärker därmed sin attraktionskraft som samarbetspartner för såväl näringsliv och offentlig sektor som för andra lärosäten. Universitetet har ett stort samhällsansvar för att säkerställa att den kunskap som genereras förmedlas till olika målgrupper, utgör en viktig källa för bildning och kan nyttiggöras. Detta förutsätter en väl utvecklad samverkan med det omgivande samhället; en av hörnstenarna i skapandet av de kompletta akademiska miljöerna. Såväl uppdragsutbildning och uppdragsforskning som studenters utbildningsmoment i externa organisationer utgör viktiga komponenter i samverkansarbetet. För att ytterligare stärka samverkan med det omgivande samhället är följande områden i fokus: Förstärkt forskningskommunikation. Universitetet ska fortsätta att utveckla, samordna och finna nya vägar för forskningskommunikation både till allmänheten och till specifika målgrupper. Många universitetsgemensamma aktiviteter, men också externa föreläsningar, skapar intressanta mötesplatser. De konstnärliga institutionerna utgör en viktig del i kulturutbudet. Webbplatsen har blivit allt viktigare och nya sociala medier ger alternativa möjligheter. Fortsatt utveckling av universitetets identitetsoch image arbete. Ett omfattande identitetsoch imagearbete sker för att stärka bilden av universitetet som en helhet, såväl i externa kontakter som i det interna samarbetet. I detta arbete är det viktigt att samtidigt bevara fakulteternas särart och specifika förutsättningar. Vidgad dialog med det omgivande samhället. Dialoger med olika nyckelgrupper i samhället intensifieras. Skilda kompetenser från olika discipliner samlas för att lösa komplexa samhällsproblem. Universitetets centrumbildningar är ett viktigt verktyg för sam verkan. Utvecklat ägaransvar av universitetets kunskapstillgångar. Genom att vara tydliga med vilka kunskapstillgångar som finns, samt identifiera och utvärdera den möjliga nyttan av dessa, stärker vi såväl forskningen som innovationsarbetet. Nyttiggörande och samverkan ska ske på ett professionellt sätt, utan att det görs avkall på moraliskt ansvarstagande och oberoende. Universitetets möjligheter att vara attraktivt i samarbeten med industri och offentlig sektor, forskningskonsortier och EU-program stärks också. 13 Kvalitetochförnyelse2011.indd 13 2011-01-26 13.19

Under perioden 2007 2010 har forskningsinformationen både professionaliserats och ökat och utvärderingar av dess genomslag i media har skett regelbundet. Utbildningar i forskningskommunikation och medie träning har genomförts. En kontinuerlig utveckling av befintliga arenor för kommunikation har skett, och nya har etablerats. Alumnverksamheten har ökat markant; flertalet fakulteter har bedrivit ett aktivt alumnarbete. En universitetsgemensam struktur för innovationsoch entreprenörskapsarbete, liksom en policy för intellektuella tillgångar, har skapats. Forsknings- och innovationsservice har stärkt sin roll i innovationsarbetet och Holdingbolaget, GU Holding, har konsoliderats och utvecklats till en viktig partner i arbetet. 2008 bildades Institutet för innovation och entreprenörskap. Institutet har två roller; dels att utgöra en nod för forskning och utbildning inom området, dels att delta i utvecklingen av det universitetsgemensamma arbetet. z Läs mera om universitetsgemensamma projekt rörande samverkansuppgiften 2007 2010 på http://www.vision2020.gu.se/ För att främja universitetets samverkansarbete prioriteras 2011 2012 k Att förstärka det fortsatta arbetet med identitetsoch imagefrågor k Att stimulera till ökat kompetensutbyte med omvärlden, till exempel genom fler adjungeringar, externa doktorander, mentorer och kontakter med alumner k Att utveckla universitetets strategiska arbete med nyttiggörande av forskning och stärka sambandet mellan forskning, utbildning och innovation k Att fortsätta utvecklingen av forskningsinformation och forskningskommunikation dels genom ökad synlighet i olika medier dels genom utbildning och möten mellan forskare och olika målgrupper k Att öka uppdragsutbildning och uppdragsforskning bland annat genom att utveckla en tydlig gemensam ingång till universitetet 14 Kvalitetochförnyelse2011.indd 14 2011-01-26 13.19

6. Så förbättrar vi verksamhetens villkor organisation, ledarskap och personal Mål och inriktning För att utbildningen och forskningen vid Göteborgs universitet ska hålla hög kvalitet krävs gynnsamma inre förutsättningar. Det handlar om att stärka attraktionskraften hos universitetet som arbetsplats för alla anställda och studenter, och att förbättra den långsiktiga kompetensförsörjningen. För att ge goda förutsättningar för hög kvalitet i kärnverksamheterna forskning, utbildning och samverkan krävs en mer ändamålsenlig organisation, stärkt ledarskap och delaktig personal. Ändamålsenlig organisation. För att universitetets samlade bredd inom forskning och utbildning ska kunna tas tillvara ska administrativa hinder för gränsöverskridande och nytänkande motverkas. Arbetet med att utveckla universitetsorganisationen ska ske utan att den akademiska traditionen går förlorad. Utgångspunkten är att universitetets olika delar måste samverka bättre utifrån en tydligare gemensam identitet. En viktig del i förändringsarbetet är att skapa starka institutioner som kan ges förutsättningar att bedriva högkvalitativ forskning och utbildning. Att göra administration och beslutsstöd effektivare, att utveckla samspelet mellan kärnverksamhet och stödverksamhet samt att förstärka den interna kommunikationen såväl som den interna utbildningen, är några åtgärder i detta arbete. Stärkt ledarskap. För att kärnverksamhet och verksamhetsstöd tillsammans ska fungera optimalt är det en prioriterad uppgift för universitetet att utveckla ledarskapskulturen. Ansvar och befogenheter måste göras tydligare och en aktiv ledarrekrytering prövas. Den kollegiala uppföljningen av kvalitetsarbetet, genom interna audits, ska öka för att utveckla kvalitetsansvaret och ge kunskap om nya arbetsmetoder. Genom en fortsatt utbyggnad av ledarutbildningen tydliggörs och utvecklas linjeansvaret. Ett aktivt ledarskap ska säkerställa att Göteborgs universitet fungerar som en helhet. Delaktig personal. Attraktionskraften hos Göteborgs universitet som arbetsplats är avgörande för kvaliteten hos forskning och utbildning. Medarbetarskap, delaktighet och likabehandling är centrala värden i personalpolitiken. En god arbetsmiljö för både anställda och studenter har hög prioritet. Den ska på alla sätt värnas och följas upp i återkommande undersökningar. Alla anställda, oavsett befattning och arbetsplats, ska känna att de bidrar till universitetets gemensamma mål. Den långsiktiga kompetensförsörjningen ska säkerställas samtidigt som förändringar i kunskapsbehoven kan leda till omprövning av olika verksamheter. Även den interna kompetensutvecklingen är mycket viktig 15 Kvalitetochförnyelse2011.indd 15 2011-01-26 13.19

och gäller inte minst behovet av att internationalisera universitetet. Ett ökat internationellt utbyte blir allt viktigare och gäller såväl lärare och forskare som den administrativa personalen. z Läs mera om universitetsgemensamma projekt rörande organisation, ledarskap och personal 2007 2010 på http://www.vision2020.gu.se/ Under perioden 2007 2010 har arbetet med att samordna IT-verksamheten och standardisera och konsolidera IT-miljön påbörjats. Lärarutbildningen har 2010 fått en ny organisation och ett antal fakultetsaudits har genomförts. En utredning har genomförts för att belysa möjligheterna till ytterligare samordning av utbildningsadministrationen har genomförts. Ett godkänt system för intern styrning och kontroll har etablerats. En kraftig förstärkning av den centralt organiserade kompetensutvecklingen har gjorts med bland annat obligatorisk chefsutbildning och utbildning för nyanställda. Arbetet med nya former för ledarrekrytering har påbörjats, samordning av personaladministrationen har ökat och en översyn av personalprocesserna har genomförts. Personalens arbetsmiljö har genomlysts genom den tredje arbetsmiljöbarometern 2008 och det löpande arbetsmiljöarbetet har stärkts genom att en mer ändamålsenlig organisation införts. För att förbättra universitetets organisation, ledarskap och personal prioriteras 2011 2012 k Att utveckla en förändrad organisation som tar tillvara universitetets samlade bredd k Att göra en översyn av befattningsstrukturen för lärare k Att utveckla modeller för aktiv rekrytering av alla personalkategorier k Att införa indikatorer för verksamhetsuppföljning k Att utveckla processerna för implementering och uppföljning av verksamhetsuppdrag och universitetsgemensamma beslut 16 Kvalitetochförnyelse2011.indd 16 2011-01-26 13.19

7. Nästa steg Vision och vägval 2020 Perioden 2011 2012 kommer att präglas av intensivt arbete och stora förändringar där det övergripande syftet är att förbättra förutsättningarna för högkvalitativ forskning och utbildning och därmed att öka Göteborgs universitets konkurrenskraft. Universitetet har påbörjat ett omfattande arbete med att skapa en långsiktig vision. En genomgripande organisationsöversyn kommer att implementeras under 2012. Resultaten från forskningsutvärderingen RED 10 kommer att föreligga under våren 2011 och därefter analyseras och omsättas i åtgärder. Översynen av samtliga utbildningsprogram, BLUE 11, påbörjas under 2011 för att så småningom också omfatta samtliga kurser. Resursfördelningssystemet för såväl forskning som utbildning ses över. Dessutom ska ett mera systematiskt sätt att implementera och följa upp verksamhetsuppdrag och universitetsgemensamma beslut introduceras. Sammantaget kommer arbetet med och engagemanget i dessa och andra universitetsgemensamma projekt att ge ett bra underlag för det fortsatta strategiarbetet, som ska resultera i en vision för Göteborgs universitet perioden 2013 2020 Vision och vägval 2020. För att göra delaktighet och transparens möjligt doku menteras arbetet med det nya strategidokumentet samt arbetet med och resultaten av pågående projekt på webben, www.vision2020.gu.se. Där finns all väsentlig information tillgänglig och uppdaterad och samtidigt möjlighet att ställa frågor eller komma med synpunkter och kommentarer. 17 Kvalitetochförnyelse2011.indd 17 2011-01-26 13.19