Tjänsteskrivelse 1 (17)

Tjänsteskrivelse 1 (17) 2010-01-20 Dnr UBN /87-600 Utbildningsnämnden Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan Förslag till beslut Nämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Tjänsteskrivelsen visar statistik om elevers resultat i grundskola och gymnasieskola: - Nackas grundskolelever fortsätter att nå goda resultat. - En klar förbättring sedan föregående år är att fler elever nått målen i alla ämnen i grundskolan. - Pojkarnas resultat har förbättrats tydligt sedan förra året, både när det gäller meritvärdet och andelen som når målen i alla ämnen. - Bland elever med utländsk bakgrund har resultaten i grundskolans skolår nio i stället försämrats. Elever med utländsk bakgrund i Nacka når dock målen i högre grad än i länet och riket. - Avvikelsen mellan provbetyg i nationellt prov och slutbetyg i skolår nio är likartat i Nacka som i riket. För enstaka skolor och ämnen finns dock inte obetydliga avvikelser. - Av eleverna som började gymnasiet hade åtta procent bytt studieväg året därpå. Tre procent fanns inte kvar i gymnasiet. - Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år är lägre än förväntat i Nacka, enligt en ny modell för jämförelser. - Andelen elever som två år efter avslutad gymnasieutbildning varken är i studier eller är etablerad på arbetsmarknaden var för Nacka 20 procent, vilket är ungefär som i länet och bättre än i riket. - Betygen har ökat på alla gymnasieskolor jämfört med föregående år. Högst betyg hade eleverna som gick ut Nacka gymnasium. Ärendet Utbildningsnämnden fick i september en första redovisning av resultat för elever i grundskolan och gymnasieskolan under våren, som baserades på Kultur- och utbildningsenhetens bearbetningar av statistik. Nu har den officiella statistiken för våren publicerats av Skolverket 1, vilket möjliggör jämförelser av Nackas resultat med andra kommuners och resultat med analysverktyget SALSA. Resultaten redovisas också med uppdelning på kön, utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå. En jämförelse görs mellan resultat i nationella prov 1 I SIRIS- och SALSA-databaser på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se) som publicerades i december/januari. Kultur- och utbildningsenheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Nacka kommun Växel 08-718 80 00 carina.legerius@nacka.se 131 81 Nacka www.nacka.se Direkt 08-718 90 67 info@nacka.se sms 716 80 Mobil Fax Organisationsnummer 212000-0167

Nacka kommun 2 (17) och i slutbetyg. När det gäller gymnasieskolan är detta det första tillfället som betygen redovisas för vårens elever, då den första resultatredovisningen enbart omfattade resultat i nationella kursprov. Resultat från Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser för gymnasieskolan redovisas också. Resultaten för grundskolan har diskuterats med en grupp rektorer. Resultaten som redovisas i denna tjänsteskrivelse kommer att ingå som underlag i kvalitetsredovisningen, där resultaten bedöms och eventuella åtgärder föreslås. Grundskolan Nackaelevernas betyg står sig väl Betygsstatistiken visar på fortsatt mycket goda resultat för Nackas elever. Nackas resultat står sig mycket väl även när hänsyn tas till att kommunen har gynnsamma förutsättningar med bl a en hög utbildningsnivå i befolkningen. Det genomsnittliga meritvärdet för elever som gick ut skolår 9 i skolor i Nacka var 241, en ökning med fem betygspoäng sedan föregående år. Meritvärdet för riket var 210. För Nackas kommunala skolor var meritvärdet 242. Det är det tredje högsta meritvärdet av alla kommuner i landet, efter Danderyd och Lidingö. Det är väl belagt att faktorer som föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund har en betydelse för en kommuns och skolas betygsresultat. Att Nacka har en gynnsam situation i detta avseende förklarar därför delvis det goda resultatet. Men även när hänsyn tas till elevsammansättningen med analysverktyget SALSA 2 ligger Nackas resultat mycket bra till. har Nacka tredje största positiva avvikelse av landets kommuner när meritvärdet jämförs med det förväntade modellberäknade värdet i SALSA-modellen. Bara Pajala och Svenljunga hade större positiv avvikelse och Nackas avvikelse var densamma som Munkfors. 2 Analysverktyget SALSA har utvecklats av Skolverket och visar förväntade, modellberäknade betygsresultat som kan jämföras med de faktiska betygsresultaten. Det förväntade värdet beräknas utifrån bakgrundsfaktorer (föräldrars utbildningsnivå, andel barn med utländsk bakgrund, andel pojkar) som man funnit kan förklara skillnader i betygsresultatet mellan skolor. Ett positivt värde visar att skolan har bättre resultat än förväntat med hänsyn till dessa bakgrundsfaktorer, medan ett negativt värde innebär att skolans resultat är sämre än förväntat.

Nacka kommun 3 (17) Figur 1: Meritvärde för elever i skolår nio, Nacka och riket samt förväntat värde för Nacka med SALSA-verktyget (endast kommunala skolor 3 ), (observera att skalan inte börjar på noll) 250 240 230 220 210 Nacka (kommunala) Nacka (förväntad enl SALSA) 200 Riket 190 180 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Fler når målen i alla ämnen Andelen elever som nådde målen i alla ämnen var 88 procent i Nacka, en förbättring med fyra procentenheter sedan förra året. Totalt var det ca 150 elever som inte nådde målen i alla ämnen. Även för detta mått har Nacka en positiv avvikelse i SALSA-modellen, även om avvikelsen inte är lika stor som när det gäller meritvärdet. Andelen som når målen är tre procentenheter högre än det modellberäknade värdet för kommunala skolor. Tjugo kommuner har högre andel som når målen totalt sett, medan 90 kommuner har högre positiv avvikelse i SALSA-modellen. Figur 2 Andel elever som når målen i alla ämnen i betyget i skolår nio, Nacka och riket samt förväntat värde för Nacka med SALSA-verktyget (endast kommunala skolor 3 ), (observera att skalan inte börjar på noll) 95 90 85 Nacka (kommunala) 80 75 Riket Nacka (förväntad enl SALSA) 70 65 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 3 I SALSA-modellen ingår enbart kommunala skolor när värden för kommunen totalt redovisas.

Nacka kommun 4 (17) I rektorsgruppen som analyserat grundskolans resultat framkom flera möjliga förklaringar till förbättringarna över tid. Kunskapsmålen har blivit mer alltmer levande och styrande för skolornas undervisning, vilket innebär att fler elever når målen nu än tidigare. Under de senaste åren har vikten av att alla elever når målen i alla ämnen uppmärksammats, bland annat på de kommunala skolorna, och detta tycks ha givit resultat. Konkurrensen mellan skolor kan öka risken för betygsinflation, menar några, och det är därför viktigt att stämma av betygen mot provresultat, vilket vi gör längre fram i denna skrivelse. Ett aktivt arbete med bedömningsfrågor är viktigt i alla ämnen för att säkra likvärdiga bedömningar, och skolorna arbetar på olika sätt med detta. De flesta skolor lyckas väl Flertalet skolor i Nacka har goda resultat. Av de tio skolorna som har minst 15 elever har alla ett meritvärde som ligger över SALSA-värdet. Sju av skolorna har positiva avvikelser när det gäller andelen elever som når målen i SALSA-modellen. 4 Det är förstås viktigt att se dessa två resultatmått tillsammans. Myrsjöskolan har konstant stora positiva avvikelser för båda måtten i SALSA-modellen. Även Skuru skola och Ekliden tydliga positiva avvikelser. Resultat för ett enskilt år kan hänga samman med en tillfällig situation eller bero på slumpen, särskilt om elevantalet är litet. Unika situationer för en skola kan också förklara resultat över tid. Tabell 1: Betygsresultat samt avvikelse i förhållande till SALSA-värde (se not s 2) för skolor i Nacka 4 För Fisksätraskolan redovisas inte resultat i SALSA-modellen pga bortfall i bakgrundsvariabler

Nacka kommun 5 (17) Pojkarnas resultat har förbättrats Förbättringen i meritvärdet sedan föregående år beror nästan enbart på att pojkarnas meritvärde ökat. Pojkarna hade i genomsnitt 232 poäng, jämfört med 225 året innan. Flickornas meritvärde steg till 250 från 249 året innan. Skillnad mellan könen är i år, till skillnad från tidigare, mindre än skillnaden i riket (17,8 betygspoäng i Nacka jämfört med 21,7 i riket). År når flickor och pojkar i Nacka målen i alla ämnen i nästan samma utsträckning (89 procent av flickorna och 88 procent av pojkarna i Nacka). Också i detta avseende har särskilt pojkarnas resultat jämfört med tidigare (fjolårets värden var 85 procent för flickorna och 82 procent för pojkarna). Figur 3: Meritvärde för flickor och pojkar samt skillnad mellan könen, elever i skolår 9 i skolor i Nacka (observera att skalan för meritvärdet inte börjar på noll) 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 270 250 230 210 190 170 Flickor (hö axel) Pojkar (hö axel) skillnad i poäng (vä axel) 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 150 Att flickorna får högre meritvärde trots att andel som når målen är nästan densamma hänger samman med att flickorna i högre i grad får betyget MVG, mycket väl godkänt. Figur 4 Betygsfördelning i skolår nio, Nacka Pojkar 3% 30% 40% 26% Flickor 3% 22% 37% 38% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ej nått målen G VG MVG I rektorsgruppen som diskuterade resultaten framkom flera olika förklaringar till skillnaderna mellan flickors och pojkars betyg. En förklaring är att pojkar i genomsnitt mognar senare. Men det kan också vara så att lärare värdesätter och bedömer flickors kunskaper annorlunda och att skolan är mer anpassad efter flickors intressen. En annan förklaring kan vara att betygskriterierna ofta passar flickor bättre, menar rektorerna. I kvalitetsredovisningen kommer

Nacka kommun 6 (17) Kultur- och utbildningsenheten analysera könskillnader ytterligare, och bland annat redovisa kunskaper från nationella studier och forskning. Könsskillnaderna varierar mellan skolor och år. Som diagrammet nedan har skillnaderna minskat på flera skolor jämfört med tidigare, särskilt på Stavsborgsskolan, Ekliden, Myrsjöskolan och Qvarnholmen. Däremot har skillnaden ökat på Skuru skola, där flickornas betyg förbättrats. En förklaring till skillnader mellan skolor kan vara att rekryteringen kan se olika ut för flickor resp pojkar till en skola, t ex genom profilklasser som lockar det ena könet mer. Men det kan också finnas skillnader i medvetenhet mellan skolor genom att skolorna arbetat med området mer eller mindre aktivt, vilket diskussionen med rektorer vittnar om.

Vittra i Saltsjö- Boo Stavsborg sskolan Skuru skola Saltsjöbad ens Samskola Qvarnhol mens skola Myrsjösko lan Montesso riskolan Castello Kunskapss kolan i Nacka Fisksätras kolan Eklidens skola Björknäss kolan Nacka kommun 7 (17) Figur 5: Skillnad i meritvärdespoäng mellan flickor och pojkar, elever i skolår 9 i skolor i Nacka 100 150 200 250 300 flickor pojkar Skillnad i resultat för elever med olika bakgrund Meritvärdet för elever med utländsk bakgrund har minskat sedan föregående år. Skillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund har därmed ökat, och var 25 poäng. Som framgår av figuren nedan varierar skillnaden mellan åren. Elevgruppens sammansättning kan också variera mellan åren när det gäller hur länge eleverna har gått i svensk skola mm. Skillnad i riket var 20, också det en ökning. Totalt var det 13 procent av eleverna (168 elever) i Nacka som gick ut skolår nio som hade utländsk bakgrund. Av dem är hälften själva födda utomlands.

Nacka kommun 8 (17) Figur 6: Meritvärde för samtliga samt för elever med utländsk bakgrund samt skillnad, elever i skolår 9 i skolor i Nacka (observera att skalan för meritvärdet inte börjar på noll) 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 270 250 230 210 190 170 Elever m utländsk bakgrund (hö axel) Samtliga (hö axel) skillnad i poäng (vä axel) 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 150 Även bland elever med utländsk bakgrund finns en tydlig resultatskillnad mellan flickor och pojkar. Flickor med utländsk bakgrund har ungefär samma resultat som pojkar totalt sett. Resultatet för Nackas elever ligger över länets och rikets genomsnitt i alla grupper. Figur 7: Meritvärde för samtliga samt för elever med utländsk bakgrund, 260 240 220 200 180 160 140 120 100 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Riket Stockholms län Nacka Totalt Utländsk bakgrund Elever med utländsk bakgrund når i högre grad målen i alla ämnen i Nacka än i länet och riket. Detta är förstås ett mycket positivt resultat, men man bör vara medveten om att grupperna med elever med utländsk bakgrund kan skilja sig åt mellan Nacka och riket/länet. Nackas utlandsfödda elever kan t ex ha föräldrar med högre utbildningsnivå.

Nacka kommun 9 (17) Figur 8 Andel elever som nått målen i alla ämnen i skolår 9, efter bakgrund 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Riket Stockholms län Nacka Svensk bakgrund Utl. bakgrund, födda i Sverige Utl. bakgrund, födda utomlands Diagrammet nedan visar resultat efter föräldrarnas utbildningsnivå. Både i Nacka, riket och länet når elever med föräldrar med hög utbildning målen i högre grad. Grupperna med förgymnasial utbildning och okänd utbildning är små (3 resp 2 procent i Nacka), vilket gör att resultaten varierar mellan åren. Figur 9: Andel elever som nått målen i alla ämnen i skolår 9, efter föräldrars högsta utbildningsnivå Jämförelse mellan resultat på nationella prov och slutbetyg Mönstret för avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg i Nacka är även i år likartat som mönstret i riket. Ungefär åtta av tio elever får samma slutbetyg som provbetyg. I engelska ligger prov- och slutbetygen närmast varandra, medan avvikelsen är större i svenska, där nästa var fjärde elev får högre slutbetyg än provbetyg.

Engelska Matematik Svenska Nacka kommun 10 (17) Figur 10: Andel elever som fick lägre, lika resp högre slutbetyg än provbetyget, Riket 4 77 18 Nacka 4 73 23 Riket 2 77 21 Nacka 2 82 17 Riket 6 83 11 Nacka 6 82 12 0% 20% 40% 60% 80% 100% Lägre Lika Högre På skolnivå är skillnaderna betydligt större. Några skolor har jämförelsevis många elever med högre slutbetyg än provbetyg (Qvarnholmens skola och Vittra i Saltsjö-Boo), där 44-45 procent av eleverna fått högre slutbetyg i matematik resp svenska. På Myrsjöskolan har 30 procent fått högre betyg än i provet i svenska. På en del skolor är det jämförelsevis många elever som får lägre betyg än i provet, t ex Kunskapsskolan i Nacka, men även enstaka ämnen på andra skolor, som engelska på Stavsborgsskolan. Skolverket lyfter fram några olika förklaringar till skillnader mellan skolor, t ex att lärare kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Skillnader kan även bero på att skolorna har satt in särskilda insatser för elever som inte klarar proven, medan andra inte gjort det. Statistiken för Nacka med relativt stora skillnader mellan skolor i olika ämnen tyder på att det finns olika synsätt på grunderna för betygsättningen och att proven används på olika sätt. Skolverket skriver att för enskilda elever behöver slutbetyget inte vara detsamma som provbetyget, eftersom de nationella proven inte är några examensprov, men när provbetyg och slutbetyg analyseras på skolnivå är det dock rimligt att avvikelser på individnivå till viss del tar ut varandra.

Nacka kommun 11 (17) Figur 11 Andel elever som fick lägre, lika resp högre slutbetyg än provbetyget,, per skola Antal elever Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget Ämne Lägre Lika Högre Björknässkolan Svenska 140 2 89 10 Matematik 5 80 14 Engelska. 90 10 Eklidens skola Svenska 192 5 72 23 Matematik 3 87 10 Engelska 3 84 13 Fisksätraskolan Svenska 28... Matematik 4 84 12 Engelska. 71 29 Kunskapsskolan Nacka Svenska 92 9 68 23 Matematik 6 73 22 Engelska 19 67 14 Montessoriskolan Castello Svenska 15 7 67 27 Matematik. 93 7 Engelska 13 73 13 Myrsjöskolan Svenska 205 2 69 30 Matematik 1 83 17 Engelska 3 82 15 Qvarnholmens skola Svenska 48 25 52 23 Matematik. 56 44 Engelska. 71 29 Saltsjöbadens samskola Svenska 136 1 71 28 Matematik 2 89 10 Engelska 6 81 13 Skuru skola Svenska 164 1 72 27 Matematik 1 75 24 Engelska 3 93 4 Stavsborgsskolan Svenska 146 3 83 14 Matematik. 85 16 Engelska 14 80 6 Vittra i Saltsjö-Boo Svenska 36. 55 45 Matematik 3 78 19 Engelska. 71 29

Nacka kommun 12 (17) Gymnasieskolan Statistiken om gymnasieskolan som redovisas här utgår från två olika perspektiv: Befolkningen, och omfattar då alla gymnasieelever som är folkbokförda i Nacka kommun, oavsett i vilka skolor dessa går Kommunen som geografisk enhet, dvs lägeskommunen och omfattar alla elever i skolor som är belägna i kommunen, oavsett var eleverna kommer ifrån I tillgänglig statistik används båda dessa perspektiv och inte alltid helt konsekvent. Som finansieringsnämnd är befolkningsperspektivet givetvis intressant, men det är samtidigt skolorna i kommunen som nämnden främst har möjlighet att påverka genom system och kontakter. I årets redovisning finns även uppgifter från Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser för gymnasieskolan, som innehåller ett antal ytterligare indikatorer som gäller elever som är folkbokförda i Nacka (se bilaga). Indikatorerna baseras på SCB/Skolverkets statistik, men de mått som redovisas är delvis nya jämfört med Skolverkets redovisning. Redovisningen anger också kommunens ranking och markerar med grönt, gult och rött kommunens läge 5. Redovisningen avser kommunnivå och den senaste redovisningen gäller läsåret /08. Elever folkbokförda i Nacka Avbrott och byten av studieväg Av de eleverna som var folkbokförda i Nacka och som började i gymnasieskolan hösten gick inte tre procent i gymnasiet året därpå. Det är lika många som året innan, och ungefär lika många som i genomsnitt i länet. Av eleverna som började gymnasiet (exkl IV) hade åtta procent bytt studieväg ett år senare, något färre än föregående år och färre än i länet. Figur 12: Avbrott och programbyten bland gymnasieelever folkbokförda i kommunen, i Nacka, Stockholms län och riket 14 12 10 8 6 4 2 2005 2006 0 Nacka Stockholms län Samtliga kommuner Andel nybörjare (%) som avbrutit eller gjort studieuppehåll (mellan åk 1 och 2) Nacka Stockholms län Samtliga kommuner Andel nybörjare (%) som bytt studieväg sedan året innan (exkl från IV) 5 Rött anger den fjärdedel med sämst läge, grönt den fjärdedel med bäst läge och gult anges för kommuner däremellan.

Nacka kommun 13 (17) Bland eleverna som började på individuellt program hösten var det 31 procent som gick ett annat program i gymnasiet ett år senare, vilket är färre än föregående år (35 procent) men fler än i länet (26 procent). Fyra av fem fullföljer gymnasiet Av de elever som var folkbokförda i Nacka och som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2005 hade fyra av fem (79 procent) fullföljt gymnasiet 6 fyra år senare. Andelen varierar mellan åren. Nackas andel ligger de senaste åren över eller på länets och rikets nivå. I Öppna jämförelser beräknas ett modellberäknat värde som tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer 7 för andelen elever som fullföljer. Nacka får där rött (se ovan), i likhet med flera andra kommuner i länet. Med hänsyn till Nackas förutsättningar borde alltså fler fullfölja gymnasiet, enligt Sveriges kommuner och landstings modell. I Öppna jämförelser framkommer också att andelen Nackaelever som fullföljer är jämförelsevis låg bland elever på yrkesförberedande program, där kommunen också får rött. Även många andra kommuner i länet för rött för denna indikator. Figur 13: Andel elever folkbokförda i kommunen som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år, i Nacka, riket samt länet (obs skalan börjar inte på noll) 90 85 80 75 70 65 60 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Nacka Riket Stockholms län En del ungdomar flyttar i denna ålder, och ungdomar med slutförd gymnasieutbildning tycks flytta i något högre grad än andra. Andelen 20-åringar folkbokförda i Nacka som har en slutförd gymnasieutbildning är därför något lägre, 72 procent. Två av tre (64 procent) av alla 20-åringar i Nacka har grundläggande behörighet till högskolan, dvs har slutbetyg med godkänt betyg på minst 90 procent av gymnasiepoängen. I Öppna jämförelser får Nacka rött när det gäller andelen 6 Här räknas även med om eleven fullföljt utbildning på annat program eller i annan kommun där han eller hon började. 7 I modellen tas hänsyn till elevens meritvärde från grundskolan, föräldrars utbildningsnivå, utländsk bakgrund, familjesammansättning och disponibel inkomst. Modellen kan liknas vid SALSA-modellen för grundskolan.

Nacka kommun 14 (17) som når grundläggande behörighet på studieförberedande program. Andelen är alltså lägre än i många andra kommuner. Betygspoäng på förväntad nivå I Öppna jämförelser redovisas betygspoängen för elever som avslutade utbildningen våren. Resultatet jämförs också med ett modellberäknat värde 8 som syftar till att ta hänsyn till skillnader i elevernas förutsättningar. Nackas betygspoäng ligger här på förväntad nivå (-0,1). Övergång till högskola Av eleverna folkbokförda i Nacka som slutförde en gymnasieutbildning 2006 började knappt hälften, 47 procent, på högskolan inom tre år (dvs /09). Övergångsfrekvensen har minskat något de senaste åren, och samma nedgång syns i riket och länet. Övergångsfrekvensen påverkas sannolikt av läget på arbetsmarknaden. Övergångsfrekvensen var det senaste året densamma i Nacka som i länet totalt. I Öppna jämförelser Figur 14: Övergång till högskolan (%) inom 3 år, andel av elever som slutfört gymnasieutbildning, elever folkbokförda Nacka, riket och länet (obs skalan börjar inte på noll) 60 55 50 45 40 35 30 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Nacka Riket Stockholms län I Öppna jämförelser redovisas uppgifter om etablering på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Av de som fick slutbetyg från gymnasiet våren 2005 var 30 procent etablerade på arbetsmarknaden. För att räknas som etablerad på arbetsmarknaden ska man ha haft en arbetsinkomst på minst 150 700 kr, och varit sysselsatt enligt nationella register. Andelen i riket var 31 procent och i länet 32 procent. Uppgifter redovisas också för andelen elever som varken var etablerade på arbetsmarknaden eller i studier (på högskola eller andra studier som berättigar till studiemedel) två år efter avslutad utbildning. Den andelen var i Nacka 20 procent, och Nacka får här grönt. Siffran för länet är 21 procent och för riket 27 procent. Andelen som varken är etablerade eller i studier är 8 I modellen tas hänsyn till elevens meritvärde från grundskolan, föräldrars utbildningsnivå, utländsk bakgrund, familjesammansättning och disponibel inkomst. Modellen kan liknas vid SALSA-modellen för grundskolan.

Nacka kommun 15 (17) högre bland dem som gått yrkesförberedande program (31 procent jämfört med 17 procent för dem som gått studieförberedande program). Skolor i Nacka Flest fullföljde på Teknik och Handels och administrationsprogrammet I detta avsnitt redovisas resultat för skolor som är belägna i Nacka, och uppgifterna gäller alla elever oavsett elevernas hemkommun. Av eleverna som började i skolor i Nacka hösten 2005 fullföljde 73 procent en gymnasieutbildning inom fyra år, dvs senast våren. Det är en svag ökning sedan föregående år (71 procent), men fortfarande färre än året innan (75 procent). Elever på nationella program på kommunala gymnasier fullföljde i hög grad, 89 procent, en ökning från 85 procent föregående år. Motsvarande siffra för fristående gymnasier är 62 procent (oförändrat sedan föregående år). Genomströmningen varierar mellan programmen. Hög andel som fullföljde inom fyra år hade i senaste mätningen Teknikprogrammet vid kommunala gymnasier (av de 28 eleverna som började fullföljde 96 procent) och Handels och administrationsprogrammet (41 elever började, 95 procent fullföljde). Figur 15: Andel elever (%) som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år 9, elever som började i gymnasieskolor belägna i Nacka 0 20 40 60 80 100 Nacka totalt Cybergymnasiet Designgymnasiet Infokomp/Klara Södra gymnasium Kunskapsgymnasiet Orminge Mediagymnasiet Nacka gymnasium Saltsjöbadens samskola Walthers/Nacka Enskilda gymnasium 9 Uppgiften avser fullföljd gymnasieutbildning. Eleven kan alltså ha bytt program, skola och kommun under utbildningen.

Nacka kommun 16 (17) Betygspoängen har ökat Den genomsnittliga betygspoängen för elever som slutförde utbildningen i gymnasieskolor i Nacka var år 15,0. Betygspoängen för skolor i Nacka har ökat tydligt de två senaste åren. Nacka ligger nu över genomsnittet för länet. Figur 16: Genomsnittlig betygspoäng för elever i gymnasieskolor belägna i Nacka, riket och Stockholms län (obs skalan börjar inte på noll) 15,5 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Nacka Riket Stockholms län Betygen har ökat på alla skolor 10 jämfört med föregående år. Högst betyg hade eleverna som gick ut Nacka gymnasium. Liksom när det gäller andel elever som fullföljer utbildning kan skillnaderna mellan skolor hänga samman med olika elevsammansättning. Figur 17 Genomsnittlig betygspoäng, elever i gymnasieskolor belägna i Nacka 10 I Skolverkets redovisning ingår även resultat för Cybergymnasiet och Klara södra gymnasiet (tidigare Infokomp), men då eleverna inte gick ut i Nacka har de exkluderats här.

Nacka kommun 17 (17) Carina Legerius Utvärderingsexpert Bilaga Sammanställning av resultat för Nacka, Stockholms län och riket i Öppna jämförelser för gymnasieskolan. Uppgifterna avser i de flesta fall läsåret /08. Rött visas för den fjärdedel kommun med sämst läge, grönt den fjärdedel med bäst läge och gult anges för kommuner däremellan.