RIKTLINJER FÖR ENERGIASPEKTER VID NYBYGGNATION. - för kommuner i Öresundsregionen

RIKTLINJER FÖR ENERGIASPEKTER VID NYBYGGNATION - för kommuner i Öresundsregionen 1

Parterna bakom riktlinjerna Riktlinjerna har utvecklats som en del av EU- Interreg-projekt Energi Öresund 2011-2013. Parterna bakom riktlinjerna är: Köpenhamns kommun Malmö stad Lunds kommun Kristianstads kommun Energikontoret Skåne Lunds universitet Aalborg universitet Köpenhamn Albertslund Varmeværk Layout: Gate 21 Foto: Framsida By &Havn / Ole Malling, baksida och s. 9: Søren Osgood, s. 11: Shutterstock Mer information om Energi Öresunds arbete och gröna nyheter från Öresundsregionen här: www.energioresund.org Utgivningen av riktlinjerna har skett inom: REKOMMENDATIONER Energi Öresund har, förutom de fem riktlinjerna till kommuner som planerar för och uppför ny lågenergibebyggelse, också utarbetat fyra politiska rekommendationerna till Öresundsregionen. Läs rekommendationerna på Energi Öresunds hemsida: www.energioresund.org under aktivitet II Energiförsörjning av lågenergibebyggelse. 2 RETNINGSLINJER

INDHOLD INTRODUKTION 5 RIKTLINJER DANMARK OCH SVERIGE - FRÅN AVSIKT TILL HANDLING RIKTLINJE 1: ENERGIFOKUS ALLA FASER AV STADSPLANERINGEN RIKTLINJE 2: SAMARBETE MELLAN KOMMUNER OCH PRIVATA AKTÖRER KRING ENERGIEFFEKTIVITET RIKTLINJE 3: ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN BERÄKNAD OCH FAKTISK ENERGIANVÄNDNING RIKTLINJE 4: ENERGIFÖRSÖRJNING AV LÅGENERGIOMRÅDEN RIKTLINJE 5: TRANSPORT OCH AVFALLSHANTERING SOM DEL AV STADSPLANERINGEN 4 6 7 8 10 12 16 20 ENERGI ØRESUND 3

INTRODUKTION Varför utarbeta Öresundsregionala riktlinjer för energiförsörjning och energianvändning i nya områden? Öresundsregionen har potential att visa vägen för hur en hel region kan bli koldioxidneutral. Malmö, Lund och Köpenhamn går i täten genom att sätta ambitiösa klimatmål. Köpenhamns kommun har koldioxidneutralitet år 2025 som målsättning. Malmö stad har som mål att till 100 % använda förnybar energi år 2030 och Lunds kommun kommer att ha slutat använda fossila bränslen år 2020. Idag går ca 40 % av vår energianvändning till byggnader, och vi kan förvänta oss att de byggnader vi bygger idag har en livslängd på över 100 år. Därför spelar nya byggprojekt och stadsområden en viktig roll i framtidens koldioxidekvation. En gemensam utmaning för kommunerna i Öresundsregionen är att energianvändning i nya byggnader i framtiden måste vara mycket låg om kommunerna ska kunna uppfylla målen för koldioxidneutralitet och bli fossilbränslefria. Om kommunerna i Öresundsregionen ska kunna uppfylla sina ambitiösa klimatmål krävs det att vi ställer in oss på att tänka annorlunda när vi planerar, bygger och driver nya byggnader och stadsområden. Vilka förutsättningar ska kommunerna beakta vid planeringen av nya lågenergiområden? Energi Öresund-projektets arbete med energianvändning och energiförsörjning i nya stadsområden har resulterat i följande förhållanden som kommunerna i Öresundsregionen ska ta hänsyn till när de planerar nya lågenergiområden: Energiförsörjning Energiförsörjningen för ett nytt stadsområde är inte längre ett val som kan göras baserat på business as usual. Val av energiförsörjning kan ha avgörande betydelse för koldioxidutsläppen från det totala energisystemet. Beräknad energianvändning kontra faktisk energianvändning Flera kommuner har under senare år också blivit medvetna om att det kan finnas stora skillnader mellan beräknad och faktisk energianvändning i nya byggnader. Överensstämmelse mellan förväntningar och fakta är kritisk för dimensioneringen av energiförsörjningen till ett nytt stadsområde. Energi- och resursanvändning Om stadsområdet som helhet ska uppnå en hög klimatstandard ska den totala energi- och resursanvändningen, inklusive infrastruktur och avfallshantering, tas hänsyn till tidigt i planeringen av det nya stadsområdet. Samarbete Det finns ett behov av att stärka samarbetet mellan kommuner och privata aktörer för att öka fokusen på energi när det planeras nya stadsområden och byggs nya byggnader. Det är några av de frågor som riktlinjerna behandlar. 4 RETNINGSLINJER

Varför samarbeta Öresundsregionalt om ramar för planering av lågenergibyggnader? Ett Öresundsregionalt samarbete kring de speciella energiaspekter som lågenergibyggnader kräver i planeringen är meningsfullt av flera skäl. Dels kan vi genom att utbyta erfarenheter mellan Sverige och Danmark skapa bättre ramar för lågenergibyggnader. Ramar som stödjer de lokala, kommunala och nationella målsättningarna om ett koldioxid- och fossilfritt samhälle. Dels ger samarbetet en möjlighet att skapa en gemensam grund för att locka investeringar till regionen, bl.a. med hjälp av gemensamma beräkningsmetoder som kan göra det lättare för entreprenörer och konsulter att lämna anbud på projekt i Öresundsregionen. Avslutningsvis kan en gemensam insats upprätthålla och stärka Öresundsregionens gröna profil till gagn för oss själva och vara en inspiration för andra länder. VEM KAN ANVÄNDA RIKTLINJERNA? Katalogens riktlinjer riktar sig till kommuner som planerar nybyggnation. Kommunerna kan använda dessa riktlinjer genom att införliva riktlinjerna i sina lokalplaner, byggprogram och kommunala strategier låta sig inspireras av riktlinjerna till att själva utarbeta energiriktlinjer för nya stadsområden använda riktlinjerna i den dagliga ärendebehandlingen i kommunen ingå avtal med exploatörer och byggherrar. BYGGNANDE AV NYA STADSOMRÅDEN I både Malmö och Köpenhamn har kommunerna ett starkt fokus på planering och byggande av nya stadsområden. I Malmö är planen att bygga 50 000 nya bostäder och 50 000 arbetsplatser fram till år 2030. Situationen är densamma i Köpenhamn. Där planerar kommunen att bygga upp till 45 000 nya bostäder och 2,8 miljoner kvadratmeter nya kommersiella byggnader fram till år 2025. Källor: Köpenhamns kommunplan 2011 och Översiktsplan för Malmö: ÖP 2012. ENERGI ØRESUND 5

5 RETNINGSLINJER RIKTLINJE 1: ENERGIFOKUS ALLA FASER AV STADS- PLANERINGEN RIKTLINJE 4: ENER- GIFÖRSÖRJNING AV LÅGENERGIOMRÅDEN RIKTLINJE 2: SAMARBETE MELLAN KOMMUNER OCH PRIVATA AKTÖRER KRING ENERGIEFFEKTIVITET RIKTLINJE 5: TRANSPORT OCH AVFALLSHANTERING SOM DEL AV STADS- PLANERINGEN RIKTLINJE 3: ÖVER- ENSSTÄMMELSE MELLAN BERÄKNAD OCH FAKTISK ENERGIANVÄNDNING 6 RETNINGSLINJER

DANMARK OCH SVERIGE - FRÅN AVSIKT TILL HANDLING Gemensamt för Öresundsregionen är de höga ambitionerna för energieffektivitet och hållbarhet i byggandet. Regionen är redan ett föredöme och många internationella grupper besöker kommunerna för att hämta inspiration. Även om utlandet ser Öresundsregionen som ett enda område finns det betydande skillnader mellan Danmark och Sverige, vilket påverkar kommunernas förhållningssätt till planeringen av nya stadsområden. Kommunala krav för nya stadsområden i Öresundsregionen I Danmark har lågenergiklass 2015 och byggnadsklass 2020, som förväntas bli juridiska krav år 2015 och 2020, införts som frivilliga standarder i byggreglementet. Köpenhamns kommun avsätter redan områden enligt byggnadsklass 2020 för att ligga i framkant av utvecklingen och för att minska den totala energianvändning. I Sverige ser situationen annorlunda ut eftersom kommunerna inte har samma befogenheter att ställa energikrav. Istället arbetar Malmö stad och Lunds kommun med att införa strängare energikrav via Miljöbyggprogram SYD samtidigt som flera kommuner systematiskt använder samarbetsmetoder för att främja lågenergibyggnader i samverkan med externa aktörer. Skillnader i planeringsunderlag mellan danska och svenska kommuner I svenska kommuner regleras stadsplaneringen av översikts- och detaljplaner, medan det i de danska kommunerna arbetas med kommun- och lokalplaner. Översiktsplanen (SE) och Kommunplanen (DK) beskriver de allmänna riktlinjerna för fysisk planering i kommunerna. Men där Kommunplanen i Danmark är bindande för den kommunala planeringen är Översiktsplanen i Sverige en politisk avsiktsförklaring som inte har rättsverkan i förhållande till detaljplaneringen. I Danmark fastställer kommunen ramarna för ett nytt stadsområde i en lokalplan. Lokalplanerna ger kommunen möjlighet att fastlägga ex. energiförsörjning och vägar för hela området innan den detaljerade planeringen påbörjas. I Sverige är detaljplanerna vanligtvis kopplade till enskilda byggprojekt, och det kan därför vara svårt att planera en struktur för ett större storstadsområde. Svenska kommuner kan välja att utarbeta planeringsprogram med hänsyn till ett större stadsområde, men programmen är inte bindande för detaljplanerna. ENERGI ØRESUND 7

RIKTLINJE 1: ENERGIFOKUS I ALLA FASER AV STADSPLANERINGEN DEN GRÄNSREGIONALA MÅLSÄTTNINGEN Kommunerna i Sverige och Danmark är redan på god väg att minska byggnaders energianvändning. Men en del arbete återstår för att uppnå EU:s mål om Nearly Zero-byggnader, motsvarande dansk byggnadsklass 2020. En förutsättning för att uppnå EU:s mål om Nearly Zero-byggnader år 2020 är att vi tänker på byggnaders energianvändning i hela byggprocessen, från planering till drift. Den gränsregionala målsättningen är att fokusera på energianvändning i alla faser av stadsplaneringen, så att det europeiska målet uppnås. RIKTLINJE Kommuner i Öresundsregionen ska tänka på byggnaders energianvändning i alla faser av byggprocessen: planering, projektering och utförande/drift. Kommunerna i Öresundsregionen ska fokusera på byggnadens totala energianvändning (el och värme) under hela byggnadens livstid. SÅ HÄR KOMMER VI I MÅL När nya byggnader ska byggas genomgås i allmänhet tre faser - planering, projektering och själva byggprocessen. Kommunen skall genomföra byggprocessen i nära samarbete med byggherrar, konsulter och leverantörer och i samarbetet säkerställa att det fokuseras särskilt på energianvändning. Kommunerna kan säkerställa energifokus i alla byggandets faser ex. genom att sätta upp tydliga mål för byggnadens totala energianvändning (all el och värme) så att byggnaden kan anpassas till dem bevisa optimering av dagsljus och artificiellt ljus genom simulering lokalisera de mätpunkter som ska användas för att mäta byggnadens energianvändning när den tas i bruk och här är det viktigt att kunna dela upp energianvändning i ex. uppvärmning, varmvatten och hushållsel göra kvalitetsmätningar i form av ex. läckagetester och termografering av byggnadens vägg- och takbeklädnad, både före och efter det att byggnaden tas i bruk uppskatta byggnadens livstidskostnader vid beräkningen av byggnadens totala kostnader för konstruktion och drift säkerställa samstämmighet mellan faserna så att energimålsättningarna inte förloras i övergången från en fas till nästa eller vid byte av aktörer bedöma hur konstruktioner och design påverkar energianvändning redan i projekteringsfasen. FÖRVÄNTADE EFFEKTER Lägre energianvändning Genom att integrera energiaspekter i alla faser av nybyggnation är det möjligt att minska den totala energianvändning i driftsfasen eftersom de mest energieffektiva lösningarna väljs redan från början. Bättre ekonomi Fokus på energi i alla byggprocessens faser vid nybyggnation bidrar till att hålla nere byggkostnaderna eftersom rätt lösningar valts redan från början. Därmed undviker man att behöva göra kostsamma förändringar längre fram i projektet. Lägre energiförbrukning i driftsfasen kommer att bidra till att hålla nere energikostnaderna. 8 RETNINGSLINJER

BAKGRUND TILL RIKTLINJEN Kommunerna kan bidra till att säkerställa en bra byggprocess som gör att byggnaden uppfyller kraven från byggherrar, slutanvändare och driftorganisationer samt de nationella och lokala målsättningarna för nybyggnation. De krav på energianvändning som finns i Malmö och Köpenhamn omfattar idag inte byggnadens totala energianvändning, utan bara ungefär hälften av den faktiska användningen i driftsfasen. Vid beräkning vid nybyggnation ingår bara användningen av rumsvärme och varmvatten samt el för byggnadsdrift (eventuellt också viss belysning). I en byggnads totala energianvändning ingår även olika apparaters/armaturers användning. Dansk forskning visar att den förbrukning som inte ingår i ramberäkningen för energianvändning motsvarar ungefär hälften av en byggnads totala energianvändning i driftsfasen. Man bör därför ta hänsyn till den totala energianvändning redan från början så att byggnaden kan anpassas till den. Källa: SBi http://vbn.aau.dk/ files/16040943/bygninger-energi-klima.pdf Källa: SBi http://vbn.aau.dk/files/16040943/ bygninger-energi-klima.pdf VERKTYG FÖR INTEGRERING AV ENERGIANVÄNDNING I ALLA FASER RENPROCES RenProces är ett digitalt verktyg som hjälper alla aktörer i ett byggprojekt att fokusera på energi i alla faser av byggprocessen genom att erbjuda dem ett gemensamt nätforum så att de kan skapa en mer överskådlig och öppen byggprocess. Se verktyget här: www.renproces.dk. BYGGHERREDIALOG Byggherredialogen är ett forum där byggherrar och kommuner kan fastställa gemensamma mål för hållbar stadsutveckling i ett nytt stadsområde. Dialogen mellan byggherrar och kommuner kan bidra till att energifokus bibehålls i alla faser genom att man bl.a. fastställer gemensamma mål för byggnadernas energianvändning. Läs mer om byggherredialogen på Energi Öresunds webbplats: http://energioresund.org/nyheder/ Nyhed/?id=458 I januari 2014 publiceras en manual för byggherredialogen som kommer att kunna laddas ner från denna webbplats: www.urban-transition.org INSPIRATIONSKATALOG OM LÅGEN- ERGIBYGGNADER I NYA STADSOM- RÅDEN Köpenhamns kommun har utarbetat en inspirationskatalog om lågenergibyggnader i nya stadsområden. Katalogen beskriver vilka val som ska göras i byggprocessen för att uppnå låg energianvändning i nya byggnader. Ladda ner katalogen på Köpenhamns kommuns hemsida: kk.dk/lavenergi ENERGI ØRESUND 9

RIKTLINJE 2: SAMARBETE KRING ENERGIEFFEKTIVITET MELLAN KOMMUNER OCH PRIVATA AKTÖRER DEN GRÄNSREGIONALA MÅLSÄTTNINGEN På båda sidor Öresund finns hinder för samarbete mellan privata aktörer och kommunerna kring lågenergibyggnader. Den gränsregionala målsättningen är att bryta ner barriärerna mellan kommunala förvaltningar och privata aktörer så att de gemensamt kan fokusera på energi när de bygger nya byggnader och stadsområden. RIKTLINJE Kommunerna i Öresundsregionen ska stärka samarbetet med de privata aktörerna genom att utse en hållbarhetskoordinator som står för kontakten mellan externa aktörer och den kommunala administrationen formalisera samarbetet mellan kommunala förvaltningar och externa aktörer. FÖRVÄNTADE EFFEKTER Erfarenheter från Malmö visar att bättre samarbete mellan kommunala förvaltningar och externa aktörer ger mer ambitiösa avtal mellan kommuner och byggherrar kring energieffektivt byggande bättre koordinering av byggfasen mer byggande på kortare tid gemensam hög kunskapsnivå för byggandets parter resursbesparingar vid inköp nya stadsområden med högre hållbarhetsnivå och mer energieffektivt byggande. BAKGRUND TILL RIKTLINJEN Riktlinjen tar utgångspunkt i erfarenheterna av den byggherredialog som använts av Malmö stad i mer än 10 år avhandlingen Carrots, Sticks, Tigers and Wheels A Case Study of Municipal Governance for Energy Efficiency in New Buildings in the Öresund Region av Rachel Armstead, Lunds Universitet. Byggherredialog I Malmö har man valt att ingå ett nära samarbete med byggherrar kring bl.a. energieffektivt byggande. I Malmö fungerar byggherredialogen som ett forum där det kan utbytas erfarenheter och idéer byggherrarna emellan och mellan kommunen och byggherrarna. När byggherrarna bygger på kommunägd mark ställer kommunen krav på att de uppnår en av de tre ambitionsnivåerna från Miljöbyggprogram SYD. Rachel Armsteads avhandling visar att det största hindret för att förbättra energieffektiviteten i nya byggnader i Öresundsregionen är osäkerheten kring energieffektiva bygglösningar. Byggherrar tvekar att ta till sig de lösningar de inte är bekanta med, och som de har hört kan orsaka ökade kostnader och komplikationer. Byggbranschen har kapaciteten att bygga byggnader som överträffar de aktuella kraven i Sverige och Danmark, men för många företag överstiger tveksamheten inför nya lösningar de potentiella vinster det innebär att ha en grön företagsprofil. Avhandlingen visar dessutom att det näst största hindret för mer energieffektivt byggande är att energieffektivitet har låg prioritet i beslutsprocessen. Genom att stärka samar- 10 RETNINGSLINJER

I januari 2014 publiceras en manual för byggherredialogen som kan laddas ner från denna webbplats: www.urban-transition.org betet med byggherrar kan kommunerna öka byggherrarnas förtroende för nya energieffektiva lösningar och stärka fokus på energieffektivitet i beslutsprocessen. SÅ HÄR KOMMER VI I MÅL Kommuner kan bidra till att förbättra samarbetet mellan kommunala förvaltningar och externa aktörer genom att sätta tydliga mål för energieffektivitet i nya byggnader med utgångspunkt i EU:s Nearly Zero-direktiv - i Danmark implementerat som byggnadsklass 2020 etablera en koordinerande funktion som ingång för externa aktörer till den kommunala administrationen formalisera samarbetet mellan kommunen och de externa aktörerna. Sätt upp tydliga mål Det första steget för att förbättra samarbetet mellan kommunala förvaltningar och externa aktörer är att kommunen internt förtydligar vilka långsiktiga mål man har för energieffektivitet i nya byggnader. Etablera en ingång till kommunen Det andra steget för att förbättra samarbetet är att kommunen skapar en koordinatorfunktion för externa aktörer i kommunen. I Malmö stad har man goda erfarenheter av att i samarbete med byggherrarna utse en hållbarhetskoordinator i kommunen. Koordinatorn ser till att de externa aktörerna i byggprojektet får enkel tillgång till alla relevanta förvaltningar i kommunen, och hjälper byggherrarna att sätta en ambitionsnivå som de kan uppnå. Formalisera samarbetet Det tredje steget är att kommunen skapar en fast ram för samarbete mellan kommunala förvaltningar och externa aktörer. Samarbetet kan bestå av regelbundna möten med fokus på olika ämnen som rör byggprojekt i stadsutvecklingsområdet. På mötena kan deltagarna definiera undergrupper som ska möta de specifika utmaningar som uppstår i samband med byggandet, som ex avfallshantering eller parkeringsförhållanden. VINSTER VID LYCKAT SAMARBETE Erfarenheterna i Malmö visar att ett framgångsrikt samarbete mellan kommunen och externa aktörer kräver att alla de viktigaste aktörerna med koppling till byggandet involveras i dialogen de kommunala förvaltningarna har tydliga, gemensamma och relativt stabila mål byggherrarna och kommunen är överens om gemensamma ambitioner och skyldigheter i samband med byggandet handläggningstiden minimeras. Källor: Carrots, Sticks, Tigers and Wheels A Case Study of Municipal Governance for Energy Efficiency in New Buildings in the Öresund Region http://energioresund.org/pic_m/21_ verdi_182_rachel_armstead_thesis_final_ IIIEE.pdf Miljöbyggprogram SYD: www.miljobyggprogramsyd.se ENERGI ØRESUND 11

RIKTLINJE 3: ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN BERÄKNAD OCH FAKTISK ENERGIANVÄNDNING DEN GRÄNSREGIONALA MÅLSÄTTNINGEN Studier av nya lågenergibyggnader i både Sverige och Danmark visar att det i båda länderna finns stora skillnader mellan faktisk och beräknad energiförbrukning i nya byggnader. Denna skillnad bör minskas. Den gränsregionala målsättningen är att stödja överensstämmelse mellan beräknad och faktisk energianvändning. två år efter byggandet av byggnaden utförs en mätning av faktisk energianvändning som ska rapporteras in till de kommunala förvaltningarna så att beräknad och faktisk energianvändning kan jämföras. Kommunerna ska därefter ge råd till byggherren om hur byggnadens energianvändning kan minskas om den faktiska användningen är högre än den beräknade. Lägre energianvändning när byggnaderna är i drift Energi Öresunds studier av tre lågenergiområden visar att den faktiska energiförbrukningen i byggnaderna är 10-30 % större än den beräknade förbrukningen. I ett par av byggnaderna var energianvändning hela 50 % större än den beräknade. Studierna visar att större överensstämmelse mellan beräknad och faktisk energiförbrukning kan leda till energibesparingar på upp till 50 %. RIKTLINJE Kommunerna ska ställa krav på byggherren om överensstämmelse mellan en byggnads beräknade och faktiska energiförbrukning. Det betyder att kommunen ska ställa krav på byggherren om att det vid projekteringen av byggnaden utabetas en beräkning av förväntad energianvändning för att möjliggöra planering och dimensionering av energiförsörjningen till byggnaden och stadsområdet under byggandet av byggnaden monteras mätutrustning som gör det möjligt att följa energianvändning i driftsfasen FÖRVÄNTADE EFFEKTER Tydligare energimätningar i byggprocessen Exakta beräkningar av byggnadens energianvändning ger alla aktörer i byggprocessen (byggherrar, konsulter, leverantörer, etc.) en gemensam energiram att arbeta utifrån. Beräkningarna innebär att byggherren kan ställa precisa krav på leverantörer att deras lösningar ska kunna uppfylla energibehovet i beräkningarna. Lägre kostnader Ekonomiska besparingar kan förväntas när byggprocessen blir mer målinriktad eftersom man slipper korrigera misstag längre fram i byggprocessen. BAKGRUND TILL RIKTLINJEN Det finns stora skillnader mellan Sverige och Danmark vad gäller vilka krav som ställs vid beräkningen av en ny byggnads energianvändning. I Sverige kräver byggförordningen att energianvändning i nya byggnader mäts två år efter byggnadens uppförande. Syftet är att se till att faktisk energianvändning motsvarar beräknad. Under planeringsprocessen ska byggherrarna lägga fram energiberäkningar för byggärendehanteringen, men det ställs inga detaljerade krav på beräkningen av energianvändning. 12 RETNINGSLINJER

Erfarenheterna visar att det ofta finns betydande skillnader mellan beräknad och faktisk energianvändning. I Danmark ställer byggförordningen inga krav på mätning av energianvändning efter byggandet av nya byggnader. Däremot ställs det krav på energiberäkningen under projekteringen. Eftersom energianvändning inte mäts efter byggnadens uppförande finns inte mycket data tillgängliga för jämförelser som kan visa på skillnaderna mellan beräknad och faktisk energianvändning i Danmark. I Sverige är det ofta mycket stor skillnad mellan beräknad och faktisk energianvändning, och erfarenheterna i Danmark visar på liknande resultat. Studie av lågenergibyggnader i Sverige och Danmark Riktlinjen tar utgångspunkt i en studie av beräknad och faktisk energianvändning i 25 lågenergibyggnader i Sverige och Danmark: Flagghusen i Västra hamnen i Malmö Stadsområdet Flagghusen började byggas år 2001 med krav för alla byggnader på total energianvändning på 120 kwh/m2. En studie av 11 ENERGI ØRESUND lägenheter i området visade att endast 2 av de 11 lägenheterna uppfyllde energikraven. Åhus i Sverige Fyra villor byggda 2008-2009 som passivhus med krav på total energianvändning på 55 kwh/m2. En mätning av de fyra husens energianvändning visade att endast ett av husen uppfyllde energikravet. Danmark 10 byggnader uppförda mellan år 2001 och åren 2007-2010. En jämförelse mellan byggnadernas faktiska energianvändning och standardkraven i det danska byggreglementet visade att endast 2 av de 10 byggnaderna uppfyllde energikraven i byggreglementet. Källa: Dansk Fjernvarmes Projektselskab, 2011. I BE10 beräknades energibehov utifrån en rumstemperatur på 20 grader och normal användningstid. Det antas dessutom att det inte vädras utöver vad som är nödvändigt och att användarna är energieffektiva avseende elanvändning och dusch-/badvanor. Faktum är att de flesta människor idag har 23 grader (inte 20) inomhus, att kontor används längre än den beräknade utnyttjandetiden 13 och att man öppnar fönster för ventilation i större utsträckning än vad som är nödvändigt. Om man normaliserar de uppmätta värdena för standardanvändning och vanor så är skillnaden minimal. Vid beräkningen av energianvändning måste man alltså inse att energianvändning = Energibehov + Användarnas Beteende. SÅ HÄR KOMMER VI I MÅL Kommuner kan bidra till att minska skillnaden mellan nya byggnaders beräknade och faktiska energianvändning genom att kräva att byggherren mäter byggnadens energianvändning när den har tagits i bruk. I Sverige har kommunerna rätt att begära information om en byggnads energikonsumtion två år efter det att byggnaden tagits i bruk. Detta gör det möjligt för kommunerna att kontrollera om byggnaden följer energikraven i BBR. Om faktisk energianvändning inte motsvarar beräknad kan kommunen kräva att byggherren förbättrar byggnaden, och om så inte sker kan kommunen bötfälla byggherren. En ny utredning om Boverkets övervakningsroll är under utarbetande:

http://www.regeringen.se/sb/d/16817/a/228286. Danmark kan med fördel studera den svenska modellen och fundera över hur den kan anpassas till danska förhållanden. Säkerställ upprepning och systematisk uppföljning av energianvändning i byggnader med stora skillnader mellan beräknad och faktisk energianvändning. Uppföljningen kan omfatta intervjuer med driftspersonal och byggnadens användare för att utreda hur drift och vanor påverkar byggnadens energianvändning. Uppföljningen kan även omfatta en genomgång av de tekniska installationerna så att eventuella fel kan åtgärdas. Erfarenheterna kan bidra till att förbättra de program som används för att beräkna byggnadernas energianvändning och hjälpa boende och driftpersonal till ett mer energisparande beteende. Utbyta erfarenheter med kommunerna i grannlandet kring beräkning och mätning av byggnaders energianvändning. Kommunerna i Sverige och Danmark ska fortsätta utbyta erfarenheter kring hur man gör energiberäkningar. Kommunerna bör dessutom överväga möjligheten att utveckla ett gemensamt system där energiberäkningar och uppföljande mätningar av faktisk användning formaliseras. VARFÖR FINNS DET SKILLNADER MELLAN BERÄKNAD OCH FAKTISK ENERGIAN- VÄNDNING? Energi Öresunds studier av 25 lågenergibyggnader identifierar följande orsaker till uppkomsten av skillnader mellan beräknad och faktisk energianvändning i nya byggnader: Styrsystemen för uppvärmning är inte anpassade det aktuella värmebehovet i byggnaden. Byggnaderna uppfyller inte de isoleringsoch täthetsnivåer som beslutats. Byggfukten tar lång tid att torka vilket ökar transmissionsförlusterna. Ventilationsflödet är högre än beräknat. Värmeåtervinningen från ventilationssystemet fungerar inte som planerat. Varmvattenförbrukningen är högre än väntat. De boende har en inomhustemperatur som överstiger 22 grader. Byggnader som utsätts för vindförhållanden påverkas mer än beräknat. Det används golvvärme som ökar energianvändning. Otäta kaminer ger oönskad ventilation med värmeförluster. De boende avger fukt. Hushållsel ingår inte i beräkningarna. 14 RETNINGSLINJER

ENERGI ØRESUND 15

RIKTLINJE 4: ENERGIFÖRSÖRJNING AV LÅGENERGIOMRÅDEN GRÄNSREGIONAL MÅLSÄTTNING När nya stadsområden utvecklas kan det vara frestande att prioritera lokal energiförsörjning från förnybara energikällor. Det gör det lättare att säga: Vi är ambitiösa, vi planerar 100 % koldioxidneutrala/fossilfria stadsområden. Men om det inte tas hänsyn till det totala energisystemet i den lokala värmeplaneringen kan det resultera i lösningar som totalt ger större koldioxidutsläpp. Den gränsregionala målsättningen är att kommunerna ska få en metodisk, konsekvent och holistisk metod för planering av energiförsörjningen till nya stadsområden. RIKTLINJE Kommunerna i Öresundsregionen ska främja en mer holistisk energiförsörjning genom att uppskatta vilka miljöeffekter lokala energilösningar i nya stadsområden har på det totala energisystemet prioritera de tekniska lösningar för energiförsörjning som ger lägst koldioxidutsläpp för det totala energisystemet. Riktlinjen bör endast bortses från i samband med projekt som på sikt har potential att minska koldioxidutsläppen för det totala systemet. SÅ HÄR KOMMER VI I MÅL En mer holistisk planering av energiförsörjningen till nya stadsområden kan främjas genom att kommunala förvaltningar och energibolag är skyldiga att bedöma den effekt den nya energiförsörjningen har på det totala energisystemet. När kommunen planerar energiförsörjningen av nya stadsområden ska den nya energiförsörjningen utformas med den teknik som ger lägst koldioxidutsläpp från det totala energisystemet. I planeringsfasen ska kommunerna utföra en miljömässig och samhällsekonomisk bedömning av hur energiförsörjningen till det nya lågenergiområdet påverkar den befintliga infrastrukturen, ex. det lokala/regionala fjärrvärmesystemet och det nordiska elsystemet. Bedömningen av energiförsörjningen till det nya stadsområdet bör beakta följande: Vid användning av fjärrvärme från ett kraftvärmeverk ska beräkning av energiförsörjningen både omfatta själva fjärrvärmen och den el som kraftvärmeverket producerar. Vid användning av fjärrvärme som produceras av kraftvärmeverk i stadsområdet ska elproduktionen från verket utvärderas i förhållande till den marginella elproduktionen - i praktiken vilket verk vars produktion ökas/minskas när kraftvärmeverket i stadsområdet producerar el. Länk för uppskattning av den marginella fjärrvärmeproduktionen i Köpenhamn och den marginella elproduktionen i Norden: http://www. ea-energianalyse.dk/reports/1176_el_fjernvarmeforsyningens_fremtidige_co2-emission.pdf Vid användning av värmepumpar för försörjning ska nya värmepumpars marginella påverkan på elsystemet utvärderas - i praktiken vilket verk vars produktion ökas när värmepumparnas elförbrukning ska täckas. 16 RETNINGSLINJER

För alla försörjningsalternativ ska det uppskattas hur försörjningen till det nya stadsområdet påverkar det totala värme- och kraftsystemet. Detta innebär att beräkningen av energianvändning för det nya stadsområdet ska inkludera den påverkan försörjningsalternativet har på lokala/nationella kraftanläggningar (som eventuellt antingen ska producera mindre eller mer värme och/eller el). FÖRVÄNTADE EFFEKTER Begränsning av fossila bränslen i energiförsörjningen Kommunernas uppskattning av den nya försörjningens inverkan på det totala energisystemet säkerställer att utvecklingen av nya stadsområden inte ökar förbrukningen av fossila bränslen, vilket kan öka koldioxidutsläppen någon annanstans i det nordiska elsystemet och det lokala fjärrvärmeområdet. Ingen lokal optimering på bekostnad av det totala energisystemet Kommunernas samlade bedömning säkerställer dessutom att enskilda stadsområden och enskilda städer i Öresundsregionen inte suboptimerar sin energi på bekostnad av det totala energisystemet, och därmed även de andra städerna i regionen. BAKGRUND TILL RIKTLINJEN Kommunerna i Öresundsregionen planerar värmeförsörjning av nya stadsområden. Eftersom städerna i Öresundsregionen samtliga får fjärrvärme från elproducerande kraftvärmeverk påverkar värmeplaneringen det elsystem som är anslutet via Nord Pool. Om det inte tas hänsyn till det totala energisystemet i den lokala värmeplaneringen finns det risk att städerna implementerar lösningar som minskar koldioxidutsläpp från värmesystemet men ökar utsläppen från elsystemet. Detta kan resultera i lösningar som minskar koldioxidutsläppen från städernas värmeförsörjning men som totalt resulterar i större koldioxidutsläpp. Med andra ord kan städerna exportera sina utmaningar i lokalområdena till det internationella elsystemet. Optimering av värmeförsörjningen i Köpenhamn kan resultera i ökade koldioxidutsläpp i Malmö och Lund - och vice versa. Arbetet i Energi Öresund-projektet har visat att det sätt planeringen av nya stadsdelar sker på skiljer sig rejält mellan Sverige och Danmark. På grund av de stora skillnaderna i organisationen av energisektorn, kommunala planeringsstrategier och beräkningsunderlag är det inte realistiskt att försöka likforma energiplanering i Öresundsregionen. Energiförsörjning av lågenergiområden är dock en gränsregional utmaning som kan mötas genom att man i Sverige och Danmark har samma övergripande metodik för uppskattning av energiförsörjningen av nya stadsområden. Olika planeringsunderlag för energi i kommunerna I Danmark regleras planering av nya energiproduktionsanläggningar av värmeförsörjningslagen. Lagen ställer krav på att lösningar ska främja den mest samhällsekonomiskt lönsamma (inklusive miljöeffekter) användningen av energi för byggnaders uppvärmning och varmvattenförsörjning. I de regler som lagen definierar ska energiförsörjningen göras mindre beroende av fossila bränslen. I Sverige styrs energiförsörjningen av marknadsvillkor, vilket gör det svårt för kommunerna att påverka valet av energiförsörjning. Riktlinjer för beräkning av samhällsekonomiska aspekter på energiförsörjningen saknas i Sverige. ENERGI ØRESUND 17

Annorlunda organisering av energisektorn I Danmark (huvudstadsområdet) är fjärrvärmebolagen kommunalt ägda och omfattas av non-profit -principen. I praktiken innebär det att ett eventuellt överskott/underskott resulterar i lägre/högre räkningar till konsumenterna. Kommunen är myndighet för värmeförsörjningslagen och är därmed ansvarig för den kommunala värmeplaneringen. I Sverige kan fjärrvärmebolagen vara helt eller delvis ägda av kommunen eller privata företag. Kommunerna och de privata företagen har (hittills) monopol på leverans av el- och värmeförsörjning. Det betyder att de kan tjäna pengar till företaget eller kommunen eftersom de inte behöver betala tillbaka eventuellt överskott till konsumenterna. Utvecklings- och demonstrationsprojekt Utvecklings- och demonstrationsprojekt är till sin natur inte samhällsekonomiskt lönsamma. Syftet med projekten är att på sikt göra ny teknik lönsam. I Danmark kan energimyndigheten bortse från kravet på samhällsekonomisk lönsamhet i samband med utvecklings- och demonstrationsprojekt. Att beslutet om dispens ligger hos Energistyrelsen innebär att den kan se till att utvecklings- och demonstrationsprojekt ligger i linje med den önskade utvecklingen på nationell nivå. Men det innebär också att de danska kommunernas möjlighet att själva fatta beslut om utveckling och demonstration är begränsad. Energistyrelsens fokus på den nationella energiförsörjningen förhindrar kommunerna från att suboptimera sin försörjning på bekostnad av den nationella försörjningen. I Sverige är det byggherrarna och markägarna som tillsammans med försörjningsföretaget avgör vilken försörjning ett nytt stadsområde ska ha. I allmänhet väljer de den försörjningslösning som är mest ekonomiskt fördelaktig för försörjningsföretaget och användarna. Det finns ingen statlig myndighet i Sverige som kan förhindra byggherrar och markägare från att suboptimera sin försörjning på bekostnad av det nationella/regionala utbudet. Tillgänglighet av energidata i Sverige och Danmark I både Sverige och Danmark betraktas de data som är nödvändiga för genomförande av samhällsekonomiska analyser som affärshemligheter. Men i Danmark finns Energistyrelsens samhällsekonomiska beräkningsunderlag som innehåller ungefärliga värden för ex. bränslepriser, emissionsfaktorer, värmevärden och uppskattningar av kostnader för vissa atmosfäriska utsläpp. I Sverige finns det ingen statlig instans som säkerställer offentlig tillgång till data. För att svenska kommuner ska kunna göra en korrekt ekonomisk bedömning av energiförsörjningen krävs liknande beräkningsunderlag som i Danmark. 18 RETNINGSLINJER

ENERGI ØRESUND 19

RIKTLINJE 5: TRANSPORT OCH AVFALLSHANTERING SOM EN DEL AV STADSPLANERINGEN DEN GRÄNSREGIONALA MÅLSÄTTNINGEN Öresundsregionen kan bli ett föregångsområde för holistisk stadsutveckling. Holistisk stadsutveckling kräver att det tas hänsyn till det totala energi- och resursflödet, inklusive avfallshantering och transporter, i planeringen av nya stadsområden. Den gränsregionala målsättningen är att skapa ett ramverk för holistisk stadsutveckling. RIKTLINJE Kommunala förvaltningar i Öresundsregionen ska säkerställa en holistisk stadsutveckling genom att fokusera på det totala energi- och resursflödet tidigt i planeringen av ett nytt stadsområde, inklusive avfallshantering en effektiv infrastruktur anpassad områdets transportbehov. SÅ HÄR KOMMER VI I MÅL Kommunerna kan stödja holistisk transportoch avfallsplanering genom att betrakta transporter och avfallshantering som en viktig del av stadsutvecklingen involvera avfallshantering och infrastruktur tidigt i planeringen av nya stadsområden göra avfallsminskning och återvinning enkel för medborgarna prioritera fotgängare, cyklister och kollektivtrafik framför biltrafik stödja förnybar energi. I planeringen av områdets infrastruktur bör kommunerna se till att infrastruktur för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik prioriteras framför infrastruktur för biltrafik infrastruktur för alternativa bränslen implementeras tidigt i stadsplaneringen (laddstationer, gastankstationer etc.). FÖRVÄNTADE EFFEKTER Minskad resursanvändning för transporter och avfallshantering När kommunen ökar sitt fokus på det totala energi- och resursflödet, och rätt aktörer involveras på ett tidigt stadium i planeringen av ett nytt stadsområde, blir det lättare att utforma optimala transport- och avfallslösningar. Bättre transport- och avfallslösningar kan bidra till minskad energi- och resursanvändning. Flera alternativa bränslen När infrastruktur för alternativa bränslen som el och gas implementeras tidigt i stadsplaneringen kan man på sikt öka användningen av alternativa bränslen i Öresundsregionen, eftersom de infrastrukturella och tekniska förhållanden som gör det möjligt att använda alternativa transportmedel redan existerar. BAKGRUND TILL RIKTLINJEN Avfall är en värdefull resurs och avfallshantering bör planeras tidigt. EU:s avfallshierarki är ett bra verktyg för att prioritera avfallets roll i energisystemet: 20 RETNINGSLINJER

ENERGI ØRESUND 21

I projektet kring Amager Fælled Bykvarter rekommenderas det att all tung trafik bara ska passera genom den östra delen av området, där också parkeringsplatserna ska placeras. Här ligger också en tunnelbanestation. Alla andra vägar in i området fungerar som ett shared space och kommer att utformas i korta sekvenser som uppmanar till långsam trafik. Cykel- och gångtrafik är högt prioriterade även till och från tunnelbanestationen. Cykelparkering ska vara lättgänglig. Amager Fælled Bykvarter - ett hållbart och koldioxidneutralt stadsområde, Köpenhamns kommun 2009. 1: Undvik att avfallet uppstår (miljönyttan är störst om en produkt aldrig produceras). 2: Prioritera återvinning av produkterna. 3: Återvinn produkternas material. 4: Använd den energi som kan skapas när materialen kasseras (vid förbränning, kompostering, etc.). 5: Deponera avfallet. Huvudfokus bör ligga på att göra det så enkelt som möjligt för konsumenten att agera korrekt baserat på hierarkin ovan. En förutsättning för en lämplig planering av avfallshanteringen i ett stadsområde är att de kommunala stadsplanerarna tidigt inleder en dialog med byggherren om avfallshanteringen. Den energi som används för att hantera avfallet får gärna vara hög om det leder till betydande besparingar i förhållande till andra resurser. Detta kommer alltid att baseras på en konkret utvärdering av de enskilda områdena. Transportsektorn står för en stor andel av energianvändning i dagens energisystem. Därför är det viktigt vid planeringen av nya stadsområden att man undersöker hur man kan energieffektivisera transportmedlen och stödja en övergång till förnybar energi. I tätbebyggda stadsområden finns det flera möjligheter till nya och mer miljövänliga transportlösningar: Gång-, cykel- och kollektivtrafik Trots att det i städerna i allmänhet är många som använder dessa transportformer är det fortfarande bilar som tar störst plats i gatubilden. Därför arbetas det med trafikplanering där de transportsätt som används av flest människor också får mest utrymme. Förnybar energi Utvecklingen av förnybar energi skiljer sig mellan Sverige och Danmark. Danmark satsar mer på eltransport än Sverige, där biogas spelar en större roll. Gemensamt för de båda länderna är att de mest effektiva bränslena fortfarande är under utveckling. Det är viktigt att inte binda sig till en enda källa till förnybar energi i övergångsperioden. I båda länderna är det viktigt att säkerställa tillgång och utrymme för förnybar energi vid planeringen av nya stadsområden. AVFALLSHANTERING I Malmö (och även i Lund, Burlöv och Eslöv) ansvarar kommunalförbundet VA Syd för vatten- och avloppsverksamheterna samt avfallshanteringen (enbart i Malmö och Burlöv). VA Syd ansvarar också för Malmös och Burlövs gemensamma avfallsplan. I Danmark ansvarar kommunerna för hanteringen av det avfall som uppstår i kommunen, inklusive insamling och återvinning av förpackningsavfall. Behandling av kommunalt hushållsavfall läggs ut på anbud. Köpenhamns resurs- och avfallsplan 22 RETNINGSLINJER

AVFALLSHANDTERING I Malmö (och även i Lund, Burlöv och Eslöv) ansvarar kommunalförbundet VA Syd för vatten- och avloppsverksamheterna samt avfallshanteringen (enbart i Malmö och Burlöv). VA Syd ansvarar också för Malmös och Burlövs gemensamma avfallsplan. I Danmark ansvarar kommunerna för hanteringen av det avfall som uppstår i kommunen, inklusive insamling och återvinning av förpackningsavfall. Behandling av kommunalt hushållsavfall läggs ut på anbud. Köpenhamns resurs- och avfallsplan antogs i Köpenhamns kommun år 2012. Den innehåller kommunens mål och visioner för bättre utnyttjande av avfallet så att de mesta av resurserna återvinns och så lite som möjligt bränns. TRANSPORT I Sverige utarbetade det statliga Vägverket (numera en del av Trafikverket) år 1997 en metod som kom att kallas fyrstegsprincipen. Tanken var att de ekonomiska resurser som spenderas på infrastruktur primärt ska läggas på att minska trafikens negativa effekter. Fyrstegsprincipen prioriterar lösningar som minskar efterfrågan på transportmedel, och som stödjer ett mer effektivt transportsystem i stället för dyr ny infrastruktur. De fyra stegen är i prioritetsordning: 1 Tänk om - överväg åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2 Optimera - genomför åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Det kan vara åtgärder som styrning, reglering, information, intelligenta transportsystem och avgiftssystem. 3 Bygg om infrastrukturen med måtta - genomför vid behov begränsade ombyggnader av infrastrukturen. 4 Bygg nytt - gör nyinvesteringar och/eller större ombyggnader av infrastrukturen. Det fjärde steget genomförs endast om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. ENERGI ØRESUND 23

24 RETNINGSLINJER