Gabrielsbergets vindkraftpark - kontrollprogram med avseende på fåglar Kontrollprogrammet kommer att behandla habitatförluster och störningar för häckande fåglar samt påverkan på flyttande fåglar. Nedan anges huvuddragen i kontrollprogrammet. Svevind avser att påbörja kontrollprogrammet våren 2005. En noggrannare planering kommer att redovisas till tillsynsmyndigheten inför säsongen 2005. Nedan anges de olika delmomenten i kontrollprogrammet. Bedömd arbetsinsats i fält har angivits för att ge en bild av omfattningen. Resultaten från alla moment i kontrollprogrammet kommer att sammanställas och rapporteras till tillsynsmyndigheten. Häckande fåglar Uppföljningen av habitatförluster och störningar kommer att huvudsakligen ske genom fältinventeringar enligt gängse metodik för revirkartering. Inventeringen kommer att ske i en sektion av vindkraftparken både före och efter att parken har byggts. Tyngdpunkten kommer att läggas på arter som utpekats i EU:s fågeldirektiv. Förslag: Revirkartering inom ca 80 ha i sydvästra delen av området. Det inventerade området kommer att omfatta både hällmarker, myrar och äldre sluten skog i bergets sluttning. Inventeringen genomförs under tiden maj-juni under 1 år innan utbyggnad samt under 2 år efter utbyggnad. Beräknad insats: Fältarbete ca 12 dagar under 2005 Fältarbete ca 12 dagar/år under två år sedan anläggningen uppförts. Tjäder Tjädern är en art som är svår att följa upp i gängse revirkarteringar eftersom den inte håller revir annat än under spelsäsongen. Påverkan på tjäder kommer att undersökas genom inventering av spelplatser före och efter anläggningens uppförande. Förslag: Linjetaxering genomförs på snötäckt mark med skidor/skoter i mars-april för att bedöma antalet lekplatser i hela området (totalt 770 ha) och förekommande fall antalet spelande tuppar. Inventeringen genomförs under 1 år innan utbyggnad samt under 2 år efter utbyggnad. Innan fältarbetet genomförs intervjuas lokalbefolkning och jägare om tips på lekplatser. Beräknad insats: Fältarbete ca 3 dagar under 2005 Fältarbete ca 3 dagar/år under två år sedan anläggningen uppförts. Flyttande fåglar Uppföljningen av fågelkollisioner kommer att ske genom att under fåglarnas flyttsäsong systematiskt inventera döda fåglar under två till tre vindkraftverk. De verk där inventeringen ska ske kommer att väljas med omsorg för att fånga upp olika förutsättningar för passage av fåglar. Verk i anläggningens södra del där det kan finnas förutsättningar för termikflygande fåglar som örnar och trana kommer att särskilt beaktas. Förslag: Moment 1. Räkning av flyttande fåglar i den södra delen av vindkraftparken, med betoning på termikflygande arter som trana, örnar och andra rovfåglar. Räkningen genomförs under 1 år innan utbyggnad och omfattar 40 timmar under våren (mars-maj) och 40 timmar under hösten (augusti-

oktober). Vid valet av tillfällen för räkning prioriteras dagar då flyttande fåglar kan förväntas. Detta moment leder fram till ett val av vilka verk som ska följas upp i moment 2 (se nedan). Moment 2. Räkning av fågelkollisioner genomförs genom att markområdet i anslutning till 2-3 av vindkraftverken undersöks med hjälp av linjetaxering två år efter anläggningens uppförande. Metoden innebär systematiskt genomsök till fots längs förutbestämda parallella linjer med 20 meters mellanrum. Antalet påträffade döda fåglar dokumenteras. För att underlätta positionsbestämning används GPS och för att underlätta spårningsarbetet används fågelhund. Arealen genomsökt område under vart och ett av vindkraftverken omfattar ca 2,5 3 ha, total undersökt areal omfattar 5-9 ha. Undersökningarna sker under de mest intensiva fågelflyttperioderna. Under våren (april-maj) görs linjetaxeringen vid tre separata tillfällen, så också under hösten (september-oktober). Beräknad insats: Fältarbete 5 dagar under år 2005 (moment 1). Fältarbete 6 dagar/år under två år sedan anläggningen uppförts (moment 2).

Bilaga6 Förslag till kontrollprogram avseende ljudspridning Vindkraftanläggningen på Gabrielsberget kommer att innebära en förhöjd ljudnivå i den närmaste omgivningen. I villkor 2 i Miljödomstolens tillstånd från 8 december 2008 anges att ekvivalent ljudnivå får som riktvärde utomhus vid permanentbostäder inte överstiga 40 db(a). Närmaste permanentbostad ligger på fastigheten Nyland 7:1 i Östra Nyland, 1740 m sydost om närmaste vindkraftverk (verk 20). Enligt de beräkningar som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen blir ljudnivån vid detta hus ca 36 db(a), dvs ca 4 db(a) lägre än riktvärdet. I normalfallet sker inga ljudmätningar när avståndet till de ljudkänsliga punkterna är så stort. Skulle emellertid rapporter inkomma till tillsynsmyndigheten om att ljudet upplevs som störande finns goda möjligheter att göra immissionsmätningar om tillsynsmyndigheten så beslutar. Beskrivning av möjliga ljudmätningar Det finns två möjliga mätningar att göra. I den första mäts ljudimmissionen vid en (eller flera bostäder) och vid den andra kontrolleras ljudemissionen från de 40 vindkraftverken mot garanterade nivåer och ljud vid bostäder beräknas. Det är också möjligt att göra båda mätningarna. Ljudimmissionsmätning Den bemannade mätningen utförs i görligaste mån enligt mätstandarden beskriven i Elforsk rapport 98:24, dvs som en ljudimmissionsmätning. Naturvårdsverket rekommenderar denna metod för mätning av ljud från vindkraft. Det innebär följande steg. 1. Förbered 2 till 3 mätpunkter där mätning kan ske. Beroende på vindförhållanden kan den ena eller andra komma att väljas. 2. Bevaka vädret tills lämpligt tillfälle uppstår. Det ska inte vara snö eller tjäle. Det ska inte regna och vinden ska blåsa i ett intervall helst från ca 6 m/s och upp till ca 10 m/s på 10 m höjd. Vindriktningen ska stämma med de riktningar för vilka mätpunkterna valts med en avvikelse på högst ±45 enligt gällande mätstandard. Det är tillåtet att mäta även vid 2 m/s lägre vindhastigheter, eftersom aggregatens ljudeffekt som funktion av vindhastighet är känd. 3. Genomför mätningen när bakgrundsljudet är så lågt som möjligt. Det är troligt att mätningen måste ske på natten när trafiken på E4 har avtagit så att det finns luckor mellan fordonspassagerna. 4. Mätning av ljud, vindhastighet, vindriktning vid immissionspunkt, temperatur, lufttryck, elektrisk effekt producerad vid verken, vindhastighet och riktning (enligt verkens egna anemometrar). Ljud spelas in för analys av förekomst toner vid behov. 5. Verken stängs av och det vindalstrade bakgrundsljudet mäts på samma sätt som i punkt 4. Målet är att mäta i samma vindhastighetsintervall som i punkt 4 och 6.

Bilaga6 6. Verkens sätts på igen och mätning enligt punkt 4 fortsätter. Målet är att mätningen ska totalt sett ska täcka in hela det önskade vindhastighetsområdet med minst 10 tripletter av data om 1 till 10 minuter. 7. Mätningarna analyseras och ljudet kompenseras för bakgrundsljud enligt metod C i Elforsk rapport 98:24 om möjligt. Annars används metod B som ger en övre gräns för ljudimmissionen. 8. Mätningarna och analysen med uppmätt ljudnivå vid bostad redovisas i en teknisk rapport. Ljudemissionsmätning Ljudemissionsmätningen sker i görligaste mån enligt SS-EN 61400-11 Vindkraftverk del 11: Mätning av buller. Vi föreslår att detaljerad mätning sker vid ett av verken. För de andra två närbelägna verken görs en förenklad mätning. 1. Förbered 2 till 3 mätpunkter där mätning kan ske. Mätning ska ske på avståndet navhöjden plus halva rotordiametern från det närmaste vindkraftverket. Beroende på vindförhållanden kan den ena eller andra komma att väljas. Vi föreslår att mätning av ett verk väljs ut för vilket en så fullständig ljudemissionsmätning ska ske. 2. Bevaka vädret tills lämpligt tillfälle uppstår. Det ska inte vara snö eller tjäle. Det ska inte regna och vinden ska blåsa i ett intervall helst från ca 6 m/s och upp till ca 10 m/s på 10 m höjd. Vindriktningen ska stämma med de riktningar för vilka mätpunkterna valts med en avvikelse på högst ±45 enligt gällande mätstandard. Det kan bli nödvändigt att mäta vid lägre vindhastigheter och sedan räkna om till högre med ledning av mätningar på aggregat av samma typ. Det kan vara svårt att hitta nätter då det blåser. 3. Genomför mätningen när bakgrundsljudet är så lågt som möjligt. Det är troligt att mätningen måste ske på natten när trafiken på E6:an har avtagit så att det finns luckor mellan fordonspassagerna. Genom att kontrollera förväntad trafikmängd med Vägverket kanske bra mättillfällen kan hittas. 4. De andra verken stängs av och ljudet från det utvalda verket, säg verk 1, mäts. 5. Mätning av ljud, vindhastighet, vindriktning vid immissionspunkt, temperatur, lufttryck, elektrisk effekt producerad vid verket, vindhastighet och riktning (enligt verkets egen anemometer). Ljud spelas in för analys av förekomst toner vid behov. 6. Verk 1 stängs också av och det vindalstrade bakgrundsljudet mäts på samma sätt som i punkt 5. Målet är att mäta i samma vindhastighetsintervall som i punkt 5 och 7. 7. Verk 1 sätts på igen och mätning enligt punkt 5 fortsätter. 8. Mätmikrofonen flyttas till verk 2 och verk 1 stängs av och mätning sker såsom i punkt 5. 9. Mätmikrofonen flyttas till verk 3 och verk 2 stängs av och mätning sker såsom i punkt 5.

Bilaga6 10. Mätningarna analyseras och ljudet kompenseras för bakgrundsljud enligt mätstandarden och ljudeffekten bestäms och jämförs med garanterade nivåer. 11. Ljudnivå vid bostäder beräknas. 12. Ljudemissionsmätningen redovisas i en teknisk rapport och ljudnivåberäkningen i en annan. Åtaganden för verksamhetsutövaren Gabrielsberget Vind AB ska Tillhandahålla digital karta med digital höjdinformation för det aktuella området. Kartan ska visa placeringen av de tre vindkraftverken och närmaste bostäder. Kartan ska användas vid beräkningen om det andra alternativet med ljudemissionsmätning väljs. Säkerställa tillträde till området vid inspektion och mätningar Tillhandahålla en ackrediterad mätrapport med ljuddata eller garanterade ljuddata i tredjedelsoktavband för olika vindstyrkor. Tillhandahålla uppgifter om de tre vindkraftverken med navhöjd och rotordiameter. Tillhandahålla vanlig nätström för mätinstrumenten om sådan finns. Vi utgår dock från att utrustningen måste vara batteridriven. Anvisa person som kan stänga av och sätta på vindkraftverken och redovisa vindhastigheter, vindriktningar och temperatur uppmätt i vindkraftverkens egna anemometrar samt producerad elektrisk medeleffekt i tiominutersperioder under mättiden.

Bilaga 7 Förslag till kontrollprogram avseende TV-mottagning I miljökonsekvensbeskrivningen från 2006 anges att mätning av TV-mottagning kommer att ske i berörda fastigheter före och efter anläggningens uppförande. Om mottagningen försämrats kompenseras detta exempelvis med slavsändare. Störningar på TV-mottagning, främst inom UHF-bandet, kan uppträda både framför och bakom vindkraftverken, sett från sändaren. På Teracoms täckningskartor på webbplatsen www.teracom.se är det enkelt att utläsa nuvarande TV-mottagning i näromgivningarna runt Gabrielsberget. I byarna norr och öster om vindkraftsanläggningen gäller mottagning från sändaren i Överboda. Från Ava och Aspeå riktas antenner åt nordost 29-30 grader, dvs inte över Gabrielsberget. I byarna söder och väster om området (Östra Nyland, Saluböle m fl) gäller mottagning från sändaren i Örnsköldsvik, dvs antennerna riktas söderut. Detta innebär att vindkraftverken inte kommer att vara i vägen för TV-signalen för någon bebyggelse, utan de eventuella störningar som kan uppstå rör reflexer, vilket kunde ses som dubbelbilder i de tidigare analoga sändningarna. Efter övergången till marksänd digital-tv uppstår emellertid inga störningar på grund av reflexer, utan de förstärker istället signalen så att bilden förbättras. Sammantaget innebär antennriktningarna från bebyggelsen, avståndet till vindkraftverken och teknikbytet till digital-tv att det är en försumbar risk för att TV-mottagningen skall försämras i fastigheterna runt vindkraftanläggningen på Gabrielsberget. För att säkerställa föreslås dock att mätning av signalstyrka och signalkvalitet sker i fyra representativa bostadsfastigheter: i Östra Nyland, i Nyland, i Ava och i Aspeå. Mätningen skall utföras av Teracom eller CANT-auktoriserad tekniker och ske under samma förhållanden (årstid, tid på dygnet och likartad väderlek) vid två tillfällen: 1. Före de första torndelarna levererats till vindkraftetableringen 2. Inom 6 månader efter driftstart Mätningen sker med samma antenn och mätutrustning i de olika punkterna och metod och mätresultat dokumenteras och redovisas till Länsstyrelsen senast 7 månader efter driftsstart.