Uppföljning av åtgärder

Relevanta dokument
Kväveläckage från jordbruket

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2012/2013

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2011/2012

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Författare Stjernman Forsberg L., Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2009

Projektet Greppa Fosforn - underlag för val av pilotområden

Typområden på jordbruksmark i Örebro län

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Ger åtgärderna effekt?

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2008/2009

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2010/2011

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

5 Stora. försök att minska övergödningen

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge

Syfte- att bidra till miljömålen

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Författare Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2007

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2014/2015

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2013/2014

Utlakning från jordbruksmark i Västra Götalands län Utvärdering av undersökningar

Långtidsutvärdering av typområde M39

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2005/2006

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2012/2013

Typområden på jordbruksmark

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

Typområden på jordbruksmark i Skåne

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Växtnäringsförluster till vatten

Projekt Greppa Fosforn

Bibliografiska uppgifter för Typområden på jorbruksmark i Östergötland. Utvärdering av undersökningar utförda

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2003/2004

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2015/2016

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2016/2017

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Dammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark. Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Synoptisk undersökning av Mälaren

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket

Växtnäringsförluster från åkermark 2013/2014

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2002/2003

Vad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark

ett pilotprojekt inom Greppa näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Kalkfilterbäddar och fosfordammar. Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2004/2005

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

TYPOMRÅDEN PÅ JORDBRUKSMARK

Ny metod för kväveanalyser

Energianvändning och miljöpåverkan

Resultat från Krondroppsnätet

Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2009/2010

12 Jordbrukets miljöpåverkan

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

Vattenskyddsåtgärder och vattenmätningar i Svärtaåns avrinningsområde - utvärdering av data

Näringskontroll mätningar vid inoch utlopp i anlagda dammar och våtmarker

Transkript:

Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs Fånga fosforn en temadag om fosforförluster från jordbruksmark

Trender i jordbruksåar Resultat från rapport 212* Fördjupad analys pågår Förlängning av tidsserier Utökad statistisk analys Fler stationer * Fölster, J., Kyllmar, K., Wallin, M., Hellgren, S. 212. Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. SLU, Institutionen för vatten och miljö. http://pub.epsilon.slu.se/13165/1/folster_j_etal_16314.pdf

Oorganiskt kväve (nitrat + ammonium) 1 år (21 21) Flödesnormaliserad transport

Oorganiskt kväve (nitrat + ammonium) 1 år (21-21) Flödesnormaliserad transport

Oorganiskt kväve (nitrat + ammonium) 2 år (1991-21) Flödesnormaliserad transport

Totalfosfor 2 år (1991-21) Halter

Totalfosfor 2 år (1991-21) Flödesnormaliserad transport

Förändringar inom jordbruket Mindre areal åker (-1 % på 3 år) Ändrad grödfördelning - mer vall och grönfoder - mindre vårspannmål och våroljeväxter - mer höstspannmål och höstoljeväxter Lägre djurtäthet i de flesta regioner Miljöersättning för - fånggröda - vårbearbetning - markkartering, växtnäringsbalanser, växtodlingsplan, stallgödselanalys - skyddszoner - våtmarker - ekologisk produktion Rådgivningsprojekt Greppa Näringen Regler - tidpunkt för spridning av stallgödsel - mängden P i stallgödselgivor Sverige vårkorn övrig vårspannmål + våroljeväxter höstvete övrig höstspannmål + höstojeväxter övrigt träda vall och grönfoder

Andel åker (%) Andel åker (%) Åtgärder med miljöersättning 16 12 Fånggröda Vårbearbetning Miljöskyddsåtgärder,4,3 Skyddszoner 8,2 4,1 21 23 25 27 29, 21 23 25 27 29

Sverige Uppsala Västmanland Östergötland Gotland Jönköping V:a Götaland Halland Skåne Åkermark (kha) Andel åkermark (%) Rådgivningsprojektet Greppa Näringen ansluten areal 6 5 Sverige 6 5 Greppa Näringen 21 4 4 3 3 2 1 Greppa Näringen, ansluten areal 2 1 21 23 25 27 29

Modellberäkning av läckage Kväve minskar med 1% Fosfor minskar med 7% SLU-SMED Figur från Holger Jonsson, Institutionen för mark och miljö, SLU

Minskad transport till havet Mätningar i flodmynningar Oorganiskt kväve Skagerak 25% Oorganiskt kväve Kattegatt 21% Totalfosfor Östersjön 11% Oorganiskt kväve Öresund 24% Oorganiskt kväve Östersjön

Förbättrad statistisk analys 216 Råån, Helsingborg Nitratkväve halter (logskala) df$(river.df$no2.no3) -2. -1.. Signifikant trend 198 199 2 21 Year Preliminära resultat, arbetsmaterial

Förbättrad statistisk analys 216 Råån, Helsingborg Totalfosfor halter (logskala) Signifikant trend df$(river.df$tot.p) -5. -4. -3. 198 199 2 21 Year Preliminära resultat, arbetsmaterial

Slutsatser trender Åtgärder inom jordbruket har minskat läckaget av kväve i sydvästra Sverige Kvävebelastningen till Västerhavet har minskat med > 2 % sedan 1995 Belastningen av fosfor till Östersjön har minskat med 11 % sedan 1995 Miljöövervakning med långa tidsserier är nödvändiga för att spåra förändringar

Pilotområden U8 U8 E23 E23 Pilotområde N33 E23 U8 Lera (%) 25 5 6 Åkermark (%) 87 54 56 Avrinning (mm) 3 18 25 P (mg/l).18.23.29 P (kg/ha).54.43.75 N33 5 1 Kilometer SCB:s produktionsområden som bakgrund Produktionsområden Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Götalands skogsbygder Götalands södra slättbygder Svealands skogsbygder Svealands slättbygder

88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7 8/9 1/11 12/13 14/15 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7 8/9 1/11 12/13 14/15 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7 8/9 1/11 12/13 14/15 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7 8/9 1/11 12/13 14/15 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7 8/9 1/11 12/13 14/15 Pilotområde E23 Utlopp från området, preliminära resultat 7 14 12 (mm) Nederbörd och avrinning 8 1 8 6 4 63 68 69 67 2 6 55 56 4 N (kg/ha) 2 N (mg/l) 53 3 16 2 1 12 8 4 52 3 5 44 41b 43 41a 42 4b 22 1,2 1,,8 P (kg/ha),6,5,4 P (mg/l) 12 18,6,3 11,4,2,,2,1 Typ av vattendrag Huvudfåra, öppen 1 14 Huvudfåra, kulvert Biflöde, öppen Nederbörd (hel stapel) och avrinning (streckad). Halt av totalkväve ( ) och nitratkväve ( ). Transport av totalkväve (hel stapel) och nitratkväve (streckad). Halt av totalfosfor ( ) och fosfatfosfor ( ). Transport av totalfosfor (hel stapel) och fosfatfosfor (streckad). Beräkningar baserade på manuell vattenprovtagning (grå färg) resp. flödesproportionell provtagning (svart färg). Biflöde, kulvert Synoptiska provpunkter Delavrinningsområden,5 1 kilometer

Pilotområde E23 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 25-7-3 25-1-11 26-1-19 26-4-29 26-8-7 26-11-15 27-2-23 27-6-3 27-9-11 27-12-2 28-3-29 28-7-7 28-1-15 29-1-23 29-5-3 29-8-11 29-11-19 21-2-27 21-6-7 21-9-15 21-12-24 211-4-3 211-7-12 211-1-2 212-1-28 212-5-7 212-8-15 212-11-23 213-3-3 213-6-11 213-9-19 213-12-28 214-4-7 214-7-16 214-1-24 215-2-1 215-5-12 215-8-2 215-11-28 216-3-7 Kväve (mg/l) Tot_N NO3_N,2,4,6,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 25-7-3 25-1-11 26-1-19 26-4-29 26-8-7 26-11-15 27-2-23 27-6-3 27-9-11 27-12-2 28-3-29 28-7-7 28-1-15 29-1-23 29-5-3 29-8-11 29-11-19 21-2-27 21-6-7 21-9-15 21-12-24 211-4-3 211-7-12 211-1-2 212-1-28 212-5-7 212-8-15 212-11-23 213-3-3 213-6-11 213-9-19 213-12-28 214-4-7 214-7-16 214-1-24 215-2-1 215-5-12 215-8-2 215-11-28 216-3-7 Fosfor (mg/l) Tot_P Part_P PO4_Pf Flöde (l/s) Manuell vattenprovtagning, preliminära resultat

3 5 52 6 66 69 4b 42* 41a 43 43a 43b 41b 44 56 63* 63a* 63b* Kond (ms/m) 3 5 52 6 66 69 4b 42* 41a 43 43a 43b 41b 44 56 63* 63a* 63b* Susp (mg/l) 3 5 52 6 66 69 4b 42* 41a 43 43a 43b 41b 44 56 63* 63a* 63b* Part-P (mg/l) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 P-PO 4 (mg/l) 3 5 52 6 66 69 4b 42* 41a 43 43a 43b 41b 44 56 63* 63a* 63b* P-tot (mg/l) 3 5 52 6 66 69 4b 42* 41a 43 43a 43b 41b 44 56 63* 63a* 63b* N-tot (mg/l) Pilotområde E23 12, 8, 4,, Huvudfåra Biflöde 214-4-1 216-1-29 Synoptisk vattenprovtagning Preliminära resultat,8,6,4,2, 214-4-1 216-1-29 Vattenflöde 1 april 214: 28 l/s 29 januari 216: 171 l/s,2 214-4-1 7 8,1, 216-1-29 63 68 69 67 6 55,8,6,4,2, 6 4 2 214-4-1 216-1-29 214-4-1 216-1-29 56 53 52 5 44 41b 43 41a 42 4b 3 22 12 18 1 8 6 4 2 214-4-1 216-1-29 Typ av vattendrag Huvudfåra, öppen Huvudfåra, kulvert Biflöde, öppen Biflöde, kulvert 1 11 14 Synoptiska provpunkter Delavrinningsområden,5 1 kilometer

Pilotområde E23 Tvåstegsdike Vid anläggning (september och oktober 214) Januari 214 Samtliga foton: Anuschka Heeb

9/91 96/97 2/3 8/9 14/15 9/91 96/97 2/3 8/9 14/15 9/91 96/97 2/3 8/9 14/15 9/91 96/97 2/3 8/9 14/15 9/91 96/97 2/3 8/9 14/15 Pilotområde U8 Utlopp från området, preliminära resultat 14 12 (mm) Nederbörd och avrinning 1 8 6 7 4 2 5 6 4 N (kg/ha) 2 N (mg/l) 3 16 2 12 8 3 4 1 4 2, 1,5 1,,5 P (kg/ha),6,5,4,3,2,1 P (mg/l) 1 2 Typ av vattendrag Huvudfåra, öppen Biflöde, öppen, Biflöde, kulvert Synoptiska punkter Delavrinningsområde Nederbörd (hel stapel) och avrinning (streckad). Halt av totalkväve ( ) och nitratkväve ( ). Transport av totalkväve (hel stapel) och nitratkväve (streckad). Halt av totalfosfor ( ) och fosfatfosfor ( ). Transport av totalfosfor (hel stapel) och fosfatfosfor (streckad). Beräkningar baserade på manuell vattenprovtagning (grå färg) resp. flödesproportionell provtagning (svart färg)..5 1 Kilometer

Pilotområde U8 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kväve (mg/l) Manuell vattenprovtagning, preliminära resultat Tot_N NO3_N 2,5 2 1,5 Fosfor (mg/l) Tot_P PO4_Pf Part_P 1,5

Uppföljning av åtgärder - slutsatser För ett framgångsrikt och kostnadseffektivt åtgärdsarbete är det av största vikt att vi har kännedom om åtgärdernas effekt Just nu pågår ett storskaligt experiment där åtgärder inom jordbruket genomförs trots att kännedomen om effekterna på miljön är begränsad För att säkerställa att ett åtgärdsprogram är effektivt behöver vi ha god kännedom om åtgärdernas effekt på miljön, både på kort och lång sikt Vi behöver också kännedom om hur en åtgärd som är effektiv mot fosforförluster inverkar på andra faktorer, ex kväveförluster Ett nationellt uppföljningsprogram där åtgärder studeras långsiktigt för att säkerställa att de får den förväntade effekten på miljön bör vara av största angelägenhet