Erik Thornström Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm. Per e-post till: erik.thornstrom@svenskfjarrvarme.se

Erik Thornström Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Per e-post till: erik.thornstrom@svenskfjarrvarme.se Stockholm, den 25 augusti 2015 Ärende: 25382170 PROMEMORIA RÄTTSUTREDNING AVSEENDE DEFINITIONEN AV NÄRA-NOLLENERGIBYGGNADERS ENERGIPRESTANDA I UPPDRAGET OCH SLUTSATSER 1. Svensk Fjärrvärme AB ( Svensk Fjärrvärme ) har vänt sig till Advokatfirman Öberg & Associés AB ( Öberg & Associés ) för att få utfört en rättsutredning angående Boverkets förslag till genomförande i svensk rätt av de krav rörande s.k. nära-nollenergibyggnaders energiprestanda som följer av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda ( energiprestandadirektivet ). 1 2. Boverket har i sin utredning Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader 2 föreslagit den s.k. systemgränsen levererad (köpt) energi, vilket innebär att s.k. fritt flödande energi (energi från sol, vind, mark, luft och vatten) som produceras vid eller i närheten av nära-nollenergibyggnader inte ska räknas in i energiprestandakravet ( Boverkets förslag ). Svensk Fjärrvärme önskar utrett 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda, EUT L 153, s. 13. 2 http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/forslag-till-svensk-tillampning-av-nara-nollenergibyggnader-2.pdf

2(16) huruvida detta förslag kan anses följa direkt av energiprestandadirektivet eller av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ( förnybarhetsdirektivet ). 3 3. Våra slutsatser är de följande. Det framgår klart av ordalydelsen av energiprestandadirektivets definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader att beräkningen av energiprestandan består av två olika delar. En näranollenergibyggnad ska dels ha en mycket hög energiprestanda (dvs. låg energiprestandaindikator), dels bör den mycket låga mängden energi som krävs i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten. Båda delarna av definitionen är viktiga och bör enligt direktivet och kommissionens utkast till tolkningsmeddelande avseende direktivet beräknas och mätas var för sig. Enligt vår uppfattning innebär Boverkets förslag att de två olika delarna av beräkningen av näranollenergibyggnaders energiprestanda blandas ihop på ett sätt som inte är avsett i direktivet. Boverkets förslag uppfyller därmed inte fullt ut de krav som ställs i direktivet utan öppnar upp för kringgående och mindre effektiv tillämpning av direktivet. Boverkets förslag innebär nämligen att den mängd energi som byggnaden rent faktiskt fordrar inte nödvändigtvis redovisas, då fritt flödande energi som tas tillvara och tillförs byggnaden med hjälp av t.ex. värmepump, vindkraft eller solceller på plats eller i närheten av byggnaden inte mäts, utan ändå tillåts påverka beräkningen av byggnadens energiprestandaindikator. En näranollenergibyggnad kan med Boverkets metod ha en formellt sett mycket hög total energiprestanda (låg energiprestanda-indikator), även om byggnaden på grund av stor tillförsel av fritt flödande energi har en mycket hög faktisk energianvändning. Med Boverkets förslag riskerar energiprestandadirektivets krav på nära-nollenergibyggnader således att gå miste om en del av dess syfte att begränsa byggnaders faktiska energianvändning (öka byggnaders energieffektivitet). I stället borde Boverket välja en metod (systemgräns) som mäter all den energi som faktisk behöver tillföras byggnaden. Först därmed uppnås direktivets syfte att sporra till utveckling av mer energieffektiva byggnader. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, EUT L 140, s. 16.

3(16) Boverket anser i sitt förslag att systemgränsen nettoenergi inte uppfyller energiprestandadirektivets krav. Vi kan inte instämma i denna tolkning av direktivet. Även systemgränsen nettoenergi måste enligt vår uppfattning anses beakta värmeanläggningar, varmvattenförsörjning och luftkonditioneringsanläggningar, eftersom systemgränsen mäter den energi som dessa anläggningar avger. Enligt vår uppfattning överensstämmer systemgränsen nettoenergi långt bättre än Boverkets förslag med energiprestandadirektivets syfte och definitioner. Det följer varken av energiprestandadirektivet eller av förnybarhetsdirektivet att fritt flödande energi på plats eller i närheten av byggnaden särskilt ska prioriteras eller gynnas. Förnybar energi kan härstamma från andra källor än de som Boverket låter falla under det nya begreppet fritt flödande energi. Av energiprestanda- och förnybarhetsdirektiven framgår tvärtemot att medlemsstaterna som förnybar energi bl.a. ska räkna fjärrvärme eller fjärrkyla som produceras med hjälp av en avsevärd andel förnybara energikällor. Snarare än att ge stöd för att gynna lokal fritt flödande energi förespråkar direktiven således att all energi från förnybara energikällor ska gynnas. Boverket anför inte heller någon förklaring till varför verket förefaller vilja inkludera kravet om förnybar energi i den valda systemgränsen. Det är enligt vår uppfattning mer logiskt och i bättre överensstämmelse med direktivet att följa direktivets systematik enligt vilken man först väljer en systemgräns för energi till byggnaden och därefter gör en beräkning av mängden energi från förnybara energikällor. Sistnämnda är för övrigt inget skarpt krav utan endast en princip. Vid beräkningen bör all förnybar energi kunna räknas in och inte endast den lokalt producerade. Således bör även t.ex. sol och värmepumpsproduktion som inte är lokal, energi från ved, vind och fjärrvärme kunna räknas som helt eller delvis förnybar energi. Boverket bör även fastställa verkliga primärenergiindikatorer i stället för att uppställa en fiktiv viktningsfaktor på 2,5 för el. Viktningsfaktorn 2,5 för el är kanske i sig en rimlig primärenergiindikator, men faktorn bör i så fall fastslås i sin egen rätt. De skäl som Boverket anför för att införa viktningsfaktorn 2,5 för el ( hushålla med elenergi och beakta teknikneutraliteten vid val av systemgräns levererad (köpt) energi ) finner i varje fall varken stöd i energiprestandadirektivet eller i förnybarhetsdirektivet. II BAKGRUND 4. Energiprestandadirektivet har till syfte att öka energieffektiviteten i unionen. I direktivet fastställs en gemensam ram för en metod för beräkning av byggnaders energiprestanda (bilaga I) och vissa

4(16) minimikrav avseende energiprestanda på nya byggnader. Energiprestanda definieras i artikel 2.4 enligt följande: Den beräknade eller uppmätta energimängd som behövs för att uppfylla det energibehov som är knutet till normalt bruk av byggnaden, vilket bland annat inbegriper energi som används för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning. 5. Enligt energiprestandadirektivet ska från och med den 1 januari 2021 alla nya byggnader i Europa vara s.k. nära-nollenergibyggnader. Senast den 1 januari 2019 ska nya byggnader som ägs och används av offentliga myndigheter vara nära-nollenergibyggnader. En nära-nollenergibyggnad definieras i artikel 2.2 i energiprestandadirektivet: En byggnad som har mycket hög energiprestanda, som bestäms i enlighet med bilaga I. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten. 6. Enligt bilaga I till energiprestandadirektivet ska en byggnads energiprestanda bestämmas på grundval av den beräknade eller faktiska energi som förbrukas för att uppfylla olika behov som är knutna till normalt bruk av byggnaden och ska avspegla energibehoven för uppvärmning och kylning för att bibehålla de temperaturförhållanden som byggnaden är avsedd för och hushållens behov av varmvatten. 4 7. Enligt bilagan ska en byggnads energiprestanda uttryckas klart och tydligt och inkludera en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergianvändning. Den senare ska vara grundad på primärenergifaktorer per energibärare. Dessa kan bygga på nationella eller regionala viktade årsmedelvärden eller ett särskilt värde för lokal produktion. 5 Vidare bör metoden ta hänsyn till europeiska standarder och den ska vara förenlig med tillämplig unionslagstiftning. I tillämpliga fall ska positiv påverkan av följande aspekter tas med i beräkningen: lokal solexponering, aktiva solvärmesystem och andra värme- eller elsystem som baseras på energi från förnybara energikällor, el från kraftvärme, fjärr-/närvärmesystem och fjärr-/närkylsystem och naturligt ljus. 6 4 Bilaga I.1till energiprestanda-direktivet. 5 Bilaga I.2 till energiprestanda-direktivet. 6 Bilaga I.4 till energiprestanda-direktivet.

5(16) 8. I förslaget till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader föreslår Boverket att den mängd energi som ska tas med i beräkningen av energiprestandan ska vara den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift, exklusive s.k. fritt flödande energi som kan tillvaratas på plats eller i närheten. Denna lösning betecknas systemgräns levererad (köpt) energi. 7 9. Boverket anför att [s]om ett sätt att uppfylla energiprestandadirektivets intention att särskilt främja användningen av energi från förnybara energikällor föreslås att fritt flödande energi, som omvandlas till värme, el eller kyla på plats eller i närheten, inte ingår i den mängd energi som energiprestandakravet ställs på. Med fritt flödande energi menas energi från sol, vind, mark, luft och vatten. Med uttrycket på plats eller i närheten menas att anläggningen, under vissa förutsättningar, kan vara placerad på en plats utanför tomtgränsen. 8 10. Boverket analyserar i förslaget även två andra förslag till systemgränser: nettoenergi och levererad energi. Nettoenergi omfattar all energi som tillförs byggnaden från tekniska system inom byggnaden för uppvärmning, komfortkyla och tappvarmvatten samt energi för byggnadens fastighetsdrift. Levererad energi omfattar den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift. Skillnaden mellan systemgräns levererad energi och systemgräns nettoenergi är att den energi som tillförs värme- och kylanläggningar faller inom systemgränsen levererad energi. 11. Skillnaden mellan systemgräns levererad energi och systemgräns levererad (köpt) energi är att sistnämnda inte räknar in fritt flödande energi som tillvaratas på plats eller i närheten av byggnaden t.ex. från sol, vind, mark, luft eller vatten. 12. Där systemgränsen nettoenergi innebär att all energi värderas lika och systemgräns levererad energi gynnar kollektiva lösningar framför individuella (t.ex. fjärrvärme framför värmepannor i den egna byggnaden), gynnar systemgränsen levererad (köpt) energi individuella lösningar framför kollektiva, framförallt värmepumpar framför fjärrvärme. 7 Boverkets förslag, s. 7 8 Boverkets förslag, s. 7.

6(16) 13. Boverket konstaterar i sitt förslag att systemgränsen nettoenergi inte uppfyller energiprestandadirektivets krav om att beakta byggnadens värme- och kylanläggningar. 9 Metoden anses därför inte kunna väljas som systemgräns vid genomförandet av energiprestanda för näranollenergibyggnader i Sverige. 10 14. Av bilagan till energiprestandadirektivet framgår som anförts ovan att en byggnads energiprestanda ska uttryckas som en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergianvändning, grundad på primärenergifaktorer per energibärare. 15. Primärenergi är energi från förnybara och icke-förnybara energikällor som inte har genomgått någon omvandling. 11 I kommissionens riktlinjer 12 till kommissionens delegerade förordning 244/2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom fastställande av en ram för jämförelsemetod för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader och byggnadselement 13 ( energiprestandaförordningen ) definieras primärenergi på följande sätt: Primärenergi för en byggnad är den energi som krävs för produktion av den energi som levereras till byggnaden. Denna beräknas ur mängderna av tillförda och bortförda energibärare, med användning av omvandlingsfaktorer för primärenergi. Primärenergi innefattar icke-förnybar och förnybar energi. Om båda dessa tas med i beräkningen så kan detta kallas total primärenergi. 16. En byggnads energiprestanda ska alltså enligt bilaga I till energiprestandadirektivet uttryckas med en numerisk indikator och denna ska vara grundad på en primärenergifaktor uttryckt för varje energibärare, såsom elektricitet eller varmvatten i ett fjärrvärmenät. 17. Boverket finner i sitt förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader att bestämningen av primärenergifaktorer för olika energislag är mycket komplex och att osäkerheten är stor. Boverket drar 9 Boverkets förslag, s. 55. 10 Boverkets förslag, s. 58. 11 Artikel 2.5 i energiprestandadirektivet. 12 Riktlinjer bifogade till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom att fastställa en ram för jämförbara metoder för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders och byggnadselements energiprestanda, EUT C 115, s. 1. 13 EUT L 81, s. 18.

7(16) slutsatsen att det inte finns några entydiga primärenergifaktorer som beskriver den faktiska energianvändningen i hela energikedjan och att det inte heller är möjligt att bestämma faktorer som på ett korrekt sätt beskriver den faktiska primärenergianvändningen. Trots den osäkerhet som finns, konstaterar Boverket dock att faktorer för elenergi generellt är högre än för andra energislag. 14 18. Boverket framhåller vidare i sitt förslag att det framgår av energiprestandadirektivet att energianvändningen i en nära-nollenergibyggnad i mycket hög grad bör täckas av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten. Boverket anför även att förnybarhetsdirektivet anger att byggregler ska innehålla åtgärder som ökar andelen förnybara energikällor. Boverket citerar i sammanhanget artikel 13.6 i förnybarhetsdirektivet enligt vilken byggregler ska främja användningen av värme- och kylsystem som drivs med energi från förnybara energikällor. 15 19. Boverket konstaterar mot denna bakgrund att systemgränserna nettoenergi och levererad energi saknar incitament för val av energislag. Enligt Boverket är detta inte fallet vad avser levererad (köpt) energi eftersom denna metod inte omfattar den fritt flödande energi som kan tillvaratas på plats eller i närheten av byggnaden. 16 Boverket finner därför att systemgränsen levererad (köpt) energi är den systemgräns som sammantaget bäst svarar upp mot vad som enligt definitionen i energiprestandadirektivet ska utmärka en nära-nollenergibyggnad. 17 20. Boverket tillägger att systemgränsen levererad (köpt) energi inte är teknikneutral utan främjar användningen av värmepumpar framför andra uppvärmningssystem, och att systemgränsen därför behöver kompletteras med en viktningsfaktor för elenergi som är högre än för andra energislag. En sådan viktningsfaktor skulle fylla två funktioner: dels syftet att hushålla med elenergi, dels att beakta teknikneutraliteten vid val av systemgräns levererad (köpt) energi. 18 21. Enligt Boverket är en viktningsfaktor på 2,5 lämplig för elenergi för att reglerna ska styra mot att begränsa elanvändningen för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten i framtida nära- 14 Boverkets förslag, s. 57. 15 Boverkets förslag, s. 58. 16 Boverkets förslag, s. 53. 17 Boverkets förslag, s. 58. 18 Boverkets förslag, s. 60.

8(16) nollenergibyggnader. Faktorn skulle också utjämna skillnaderna mellan värmepumpar och andra uppvärmningsformer och beakta teknikneutraliteten. 22. Boverket konstaterar att viktningsfaktorn 2,5 inte har bestämts utifrån en bedömning av primärenergianvändning, men att faktorn dock faller inom gränserna för bestämningar av viktningsfaktorer, däribland primärenergifaktorer. Boverket finner därför att viktningsfaktorn 2,5 för elenergi och faktorn 1,0 för övriga energislag (inklusive fjärrvärme) bör kunna användas som grund för en indikator för primärenergianvändning och som en del i att uppfylla energiprestandadirektivet i detta avseende. 19 23. Boverkets slutsats är således att systemgränsen levererad (köpt) energi med en viktningsfaktor på 2,5 för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten uppfyller direktivet och beaktar styrningens teknikneutralitet. 20 III ANALYS Boverkets förslag följer inte av energiprestandadirektivet 24. Av ordalydelsen av definitionen av en nära-nollenergibyggnad i artikel 2.1 i energiprestanda-direktivet framgår klart och tydligt att definitionen består av två delar. En nära-nollenergibyggnad ska dels ha en mycket hög energiprestanda (dvs. låg energiprestandaindikator), dels bör den mycket låga mängden energi som krävs i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten av byggnaden. 25. Definitionen av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader består således av två delar. Båda delarna viktiga och ska uppfyllas. Enligt vår uppfattning innebär Boverkets förslag dock att dessa två olika delar blandas ihop på ett sätt som inte är avsett i direktivet. 26. Av den gemensamma ramen för beräkning av byggnaders energiprestanda framgår med lika stor tydlighet att metoden för beräkning av byggnaders energiprestanda ska inkludera dels en 19 Boverkets förslag, s. 62-63. 20 Boverkets förslag, s. 63.

9(16) energiprestandaindikator (som anger den beräknade eller faktiska energi som krävs för normalt bruk av byggnaden), dels en numerisk indikator för primärenergianvändning. 27. Boverket föreslår en viktningsfaktor på 2,5 för el, men anför samtidigt uttryckligen att viktningsfaktorn inte har bestämts utifrån en bedömning av primärenergianvändning. Verket menar att faktorn faller inom gränserna för bestämningar av viktningsfaktorer, däribland primärenergifaktorer. Boverket anser att viktningsfaktorn först och främst ska styra mot att begränsa elanvändningen för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten i framtida nära-nollenergibyggnader och utjämna skillnaderna mellan värmepumpar och andra uppvärmningsformer och beakta teknikneutraliteten. Sådana hänsyn har dock ingen grund i energiprestandadirektivet. 28. Av bestämmelserna om primärenergi i bl.a. energiprestandaförordningen framgår däremot att man vid beräkningen av primärenergiindikatorn bl.a. beaktar om en viss mängd energi är förnybar eller inte, samt hur mycket energi som förloras i samband med produktionsprocess och transport. 29. Enligt vår uppfattning innebär det anförda att Boverket vid sitt val av systemgräns levererad (köpt) energi med en viktningsfaktor på 2,5 för el blandar ihop två saker som energiprestandadirektivet håller isär, nämligen dels beräkningen av en byggnads energiprestanda (i form av en energiprestandaindikator), dels betydelsen av huruvida en viss mängd energi är förnybar eller inte (i form av en numerisk indikator för primärenergianvändning), samt möjligen en särskild faktor för byggnader som visar hur stor en del av den krävde energin som kommer från förnybara källor. 30. Boverkets förslag innebär att den mängd energi som byggnaden rent faktiskt kräver inte nödvändigtvis redovisas, då fritt flödande energi som tas tillvara och tillförs byggnaden med hjälp av t.ex. värmepump, vindkraft eller solceller på plats eller i närheten av byggnaden inte mäts, utan tillåts påverka byggnadens energiprestandaindikator. 31. Boverkets metod för beräkning av nära-nollenergibyggnadens energiprestanda blir därmed missvisande. En nära-nollenergibyggnad skulle med Boverkets metod kunna ha en formellt sett mycket hög total energiprestanda (låg energiprestandaindikator), även om byggnaden har en mycket hög faktisk energianvändning, där energin som brukas är fritt flödande energi.

10(16) 32. Av energiprestandadirektivet framgår tydligt att det har till syfte att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader i unionen. 21 Av skälen till direktivet framgår att byggnader svarar för 40 % av den sammanlagda energianvändningen inom unionen och att sektorn expanderar, vilket med all säkerhet kommer att öka dess energianvändning. Därför är en minskad energianvändning samt användningen av energi från förnybara energikällor inom bygg- och fastighetssektorn viktiga åtgärder som krävs för att minska unionens energiberoende, som också spelar en viktig roll för att främja en trygg energiförsörjning och teknisk utveckling. 22 33. Med Boverkets förslag till svensk tillämpning kan energiprestandadirektivets krav till näranollenergibyggnader dock förväntas att få relativt mindre praktisk betydelse. 34. Som Boverket anför i sitt förslag bygger nära-nollenergibyggnader implicit på antagandet att man, genom att införa energikrav som är mer ambitiösa än vad som på kort sikt motsvarar de kostnadsoptimala nivåerna, kan generera dynamiska effekter i form av teknisk utveckling och därtill knutna positiva samhällsekonomiska effekter som i förlängningen mer än neutraliserar de merkostnader som kravskärpningen initialt medför. 23 Enligt Porterhypotesen kommer förbättrade produkter och processer att leda till ökad konkurrenskraft som i sin tur driver på tillväxten. Boverket konstaterar att skärpta energikrav kommer att ge incitament till innovationer, men att det är mer svårbedömt i vilken utsträckning som innovationer och teknisk utveckling kommer att ske. Mot bakgrund av osäkerheten angående storleken på dessa samhällsekonomiskt positiva effekter anser Boverket att det är centralt att de krav på nära-nollenergibyggnader som införs inte är så skarpa att de riskerar att medföra stora negativa effekter. 24 35. Boverket drar dock slutsatsen att effekterna av skärpta energikrav på energisystemet verkar bli små, mest beroende på att energibesparingarna i nybyggda hus motsvarar en mycket liten del av den totala energianvändningen i byggnader. 25 21 Artikel 1. 22 Skäl 3. 23 Boverkets förslag s. 18. 24 Boverkets förslag, s. 22. 25 Boverkets förslag, s. 46.

11(16) 36. Det är enligt vår uppfattning uppenbart att effekterna av skärpta energikrav på byggnader blir ännu mindre om energikraven kan kringgås genom att byggnaders energibehov i stället täcks genom fritt flödande lokal energi. Även om det givetvis är positivt ur energiperspektiv att en så stor del som möjligt av byggnaders energibehov täcks genom sådan energi som kan ses som gratis i ett systemperspektiv, bidrar inte ett sådant genomförande av direktivet till direktivets syfte att främja byggnaders energiprestanda. Tvärtemot innebär Boverkets förslag snarast ett gynnande av lokal produktion av förnybar energi och motsvarande lägre motivation att utveckla och förbättra energiprestandan i byggnaden. 37. För att uppfylla direktivets syfte är det alltså viktigt att beakta energiprestandadirektivets definition av nära-nollenergibyggnader, enligt vilken byggnaden först och främst ska ha en hög energiprestanda, dvs. låg energiprestandaindikator. Först därefter ska beaktas att den energi som rent faktiskt krävs i så hög grad som möjligt ska komma från förnybar energi. 38. Endast genom att ta tillvara båda mättalen uppfylls direktivets syfte att driva på utvecklingen av byggnaders energieffektivitet och att få den energi som krävs att komma från förnybar energi. 39. Vi anser därför att Boverkets förslag till genomförande av kraven till nära-nollenergibyggnader inte fullt ut speglar de krav som ställs i direktivet utan öppnar upp för kringgående och mindre effektiv tillämpning av direktivets krav. 40. Boverkets förslag kan således inte anses följa direkt av energiprestanda-direktivet, utan andra och bättra genomförandesätt är möjliga. Boverkets motivering för val av systemgräns måste enligt vår uppfattning också ifrågasättas. 41. Boverkets grund för att välja systemgräns levererad (köpt) energi begränsas till konstaterandet att systemgränsen nettoenergi inte uppfyller energiprestandadirektivets krav samt att levererad (köpt) energi är den enda analyserade systemgränsen som främjar användningen av förnybara energikällor och därför sammantaget bäst svarar upp mot vad som enligt definitionen i energiprestandadirektivet ska utmärka en nära-nollenergibyggnad. 26 26 Boverkets förslag, s. 58.

12(16) 42. Vi kan emellertid inte instämma i slutsatsen att systemgränsen nettoenergi inte skulle uppfylla energiprestandadirektivets krav. Boverket menar att systemgränsen nettoenergi inte i direktivets mening beaktar värme- och kylanläggningar. Det är riktigt att energiprestandan ska fastställas bl.a. med beaktande av åtminstone faktorerna värmeanläggningar och varmvattenförsörjning, inbegripet deras isoleringsegenskaper samt luftkonditioneringsanläggningar. Även systemgränsen nettoenergi måste dock anses beakta värmeanläggningar, varmvattenförsörjning och luftkonditioneringsanläggningar, eftersom systemgränsen mäter den energi som dessa anläggningar avger. Enda skillnaden mellan levererad energi och nettoenergi i detta avseende är om man mäter den totala energi som tillförs värmeoch kylanläggningarna i fråga eller den energi som dessa anläggningar avger. Enligt vår förståelse kan således även det eventuella energispill mellan den energi som tillförs och den energi som avges av anläggningarna i fråga räknas in i systemgränsen nettoenergi, eftersom även sådan spillenergi kan sägas att tillföras byggnaden från de tekniska anläggningarna. 43. Vi kan inte heller instämma i att det följer av energiprestandadirektivet att fritt flödande energi på plats eller i närheten av byggnaden särskilt ska prioriteras. Direktivet anger förvisso att den mycket låga mängden energi som behövs i nära-nollenergibyggnader i så hög grad som möjligt bör komma från förnybar energi. Förnybar energi kan dock härstamma från andra källor än de som Boverket låter falla under det nya begreppet fritt flödande energi som produceras på plats eller i närheten av byggnaden. Energiprestandadirektivets formulering om sådan lokalt producerad energi utgör endast en exemplifiering ( bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten (vår kursivering). 27 Detta innebär att lokal förnybar energi endast är en bland många andra former av förnybar energi som kan användas enligt direktivet. Boverket anför ingen motivering till varför endast denna form av förnybar energi ska tillgodoräknas i förslaget. Av direktivets artikel 6 framgår tvärtemot att decentraliserade energiförsörjningssystem som baseras på energi från förnybara energikällor och fjärr/närvärme eller fjärr/närkyla, särskilt om den helt eller delvis baseras på energi från förnybara energikällor, är att jämställa som högeffektiva alternativa system (i positiv bemärkelse i direktivets mening). 27 Engelska including, franska notamment, danska herunder och tyska einschließlich.

13(16) 44. Boverket anför inte heller någon förklaring till varför verket nödvändigtvis förefaller vilja bygga in kravet om förnybar energi i den valda systemgränsen. Det är enligt vår uppfattning mer logiskt och i bättra överensstämmelse med direktivet att följa direktivets systematik enligt vilken det först väljs en systemgräns för energi till byggnaden och därefter görs en beräkning av mängden energi från förnybara energikällor. 45. I övrigt följer av punkten 4 i definitionen av energiprestanda i direktivets bilaga I att det inte endast är energi från förnybara energikällor som i givet fall ska tas med i beräkningen i tillämpliga fall. Punkten nämner på lika fot med förnybara energikällor el från kraftvärme, fjärr-/närvärmesystem och fjärr-/närkylsystem samt naturligt ljus. Boverkets val att prioritera lokal förnybar energi i samband med beräkningen av en byggnads energiprestanda framstår enligt vår uppfattning som märklig mot bakgrund av att direktivet på detta sätt likställer de positiva effekterna av lokal förnybar energi och kollektiv förnybar energi. 46. Vår slutsats blir att Boverkets skäl för att välja systemgränsen levererad (köpt) energi inte har stöd i direktivet utan tycks bygga på en missvisande tolkning av detta. Boverket bör i stället välja en systemgräns som rent faktiskt speglar byggnadens behov av energi på ett sådant sätt att syftet med direktivet att sporra utvecklingen av byggnaders energieffektivitet uppnås. Enligt vår uppfattning speglar systemgränsen nettoenergi energiprestandadirektivets syfte och definitioner långt bättre än Boverkets förslag. 47. Boverket bör även fastställa verkliga primärenergiindikatorer t.ex. i enlighet med kommissionens rekommendationer i stället för att uppställa fiktiva viktningsfaktorer på det sätt som anges i förslaget. Viktningsfaktorn 2,5 för el i förhållandena till övriga energislag är kanske i sig en rimlig faktor, men faktorn bör i så fall fastslås i sin egen rätt. Andra viktningsfaktorer för andra energislag bör övervägas i stället för att en viktningsfaktor på 2,5 införs för att hushålla med elenergi och beakta teknikneutraliteten vid val av systemgräns levererad (köpt) energi. 48. Kravet på att nära-nollenergibyggnader först och främst ska förses med energi från förnybara energikällor bör i enlighet med direktivets formuleringar genomföras genom en egen beräkning av hur stor del av byggnadens energi som bör vara förnybar. Detta krav är inget skarpt krav utan endast en princip. Vid beräkningen bör all förnybar energi kunna räknas in och inte endast den lokalt

14(16) producerade. Således bör även t.ex. sol och värmepumpsproduktion som inte är lokal, energi från ved, vind och fjärrvärme kunna räknas som helt eller delvis förnybar energi. 49. Vår tolkning av energiprestanda-direktivet har i övrigt stöd i kommissionens utkast till tolkningsmeddelande rörande direktivet. Av utkastet till tolkningsmeddelande följer att även kommissionen utgår ifrån att direktivet först och främst har till syfte att säkerställa att nya byggnader får en mycket hög energiprestanda. Se t.ex. punkt 9: The principle of NZEBs is accompanied by clear targets to make very high energy performance the norm for all new buildings by 31 December 2020. 50. Se även punkterna 44-45: Article 2(2) has two well differentiated parts: While the EPBD sets this framework definition of NZEBs, the detailed application in practice of that definition (e.g. what is a very high energy performance and what would the recommended significant contribution of energy from renewable sources be) is the responsibility of the Member States when they transpose the Directive into their national legal systems. Nevertheless, the concepts of nearly zero or very low amount of energy introduced by the EPBD provide indications as to the extent and limits of Member States discretions. 51. Av punkten 52 framgår också att beräkningen av en nära-nollenergibyggnads energiprestanda består av flera steg: Under Annex 1(3) to the Regulation, the calculation of energy performance involves first the calculation of final energy needs for heating and cooling, then the final energy needs for all energy uses and thirdly the primary energy use 52. Formuleringen i punkten 55 enligt vilken On-site energy production using locally available renewable energy sources shall be deducted from the primary energy demand and delivered energy innebär enligt vår uppfattning inte att kommissionen förordar systemgränsen levererad (köpt) energi. Punkten avser beräkningen av behovet av primärenergi ( steg 3 i beräkningen ) och inte beräkningen av byggnadens totala energibehov ( steg 1 i beräkningen ).

15(16) 53. Av avsnitt 6.2 i kommissionens utkast till tolkningsmeddelande (punkterna 57-65) följer också att beräkningen av andelen förnybar energi till nära-nollenergibyggnader bör ske självständigt, dvs. oavhängigt av beräkningen av byggnadens totala energibehov. I punkten 61 anförs t.ex.: recital 15 makes clear that alternative energy supply systems should be considered for new buildings, regardless of their size, pursuant to the principle of first ensuring that energy needs for heating and cooling (and domestic hot water) are reduced to cost-optimal levels. It seems therefore that the first focus needs to be setting sufficiently ambitious minimum energy performance requirements (at least at cost-optimal level) and from that level onwards assess alternative energy supply systems, including those based on energy from renewable sources. 54. I punkten 63 sammanfattar kommissionen att Therefore, nearly zero-energy should be achieved above all through energy efficiency measures. Tillägget i samma punkt om att At the same time, the provisions of the Directive naturally drive the use of renewable energy sources, notably on-site as the energy produced onsite must be deducted from the primary energy demand and delivered energy tar enligt vår uppfattning endast sikte på beräkningen av primärenergibehovet och kan inte tas till intäkt för att beräkningen av byggnadens totala energibehov nödvändigtvis ska ske med avdrag för fritt flödande energi som produceras på plats eller i närheten av byggnaden. 55. Sammanfattningsvis förefaller Boverkets förslag inte bygga på en fullständig analys av den EU-rättsliga regleringen utan begränsar sig till att presentera en lösning som ligger mycket nära de befintliga svenska reglerna. 56. Det är intressant i sammanhanget att även Energimyndigheten som Boverket enligt dess uppdrag ska arbeta i nära dialog med inte kan ställa sig bakom förslagen och bl.a. instämmer i vår uppfattning om att en annan tolkning av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda gällande systemgräns kan vara möjlig och att direktivet kan ge utrymme för alternativa systemgränser. Boverkets förslag följer inte heller av förnybarhetsdirektivet 57. Boverket hänvisar i sitt förslag till artikel 13.6 i förnybarhetsdirektivet, vilken föreskriver att medlemsstaterna ska i sina byggregler och byggnormer främja användningen av värme- och kylsystem som drivs med energi från förnybara energikällor och system som ger betydande sänkningar av energianvändningen.

16(16) 58. Bestämmelsen föreskriver förvisso att användning av energi från förnybara energikällor ska främjas, men ger på intet sätt stöd för Boverkets förslag om att särskilt främja lokalt producerad fritt flödande energi på bekostnad av annan energi från förnybara energikällor. Tvärtemot följer t.ex. av artikel 13.4 i förnybarhetsdirektivet att medlemsstaterna ska i sina byggregler och byggnormer införa lämpliga åtgärder för att öka andelen energi från alla typer av energi från förnybara energikällor i byggsektorn. Denna bestämmelse tillägger att medlemsstaterna i sina byggregler och byggnormer eller på andra sätt som har motsvarande verkan ska kräva att miniminivåer av energi från förnybara energikällor senast den 31 december 2014 används i nya byggnader och i befintliga byggnader som genomgår betydande renoveringar. 59. Kravet om att nära-nollenergibyggnaders energibehov företrädelsevis bör täckas av förnybar energi borde rimligen kunna koordineras med denna reglering. 60. Artikel 13.4 preciserar i övrigt att medlemsstaterna ska tillåta att dessa miniminivåer uppnås, bland annat genom fjärrvärme eller fjärrkyla som produceras med hjälp av en avsevärd andel förnybara energikällor. Snarare än att ge stöd för att gynna lokalt fritt flödande energi förespråkar förnybarhetsdirektivet således att all energi från förnybara energikällor ska gynnas. 61. Förnybarhetsdirektivet kan således inte användas som stöd för Boverkets val av systemgränsen levererad (köpt) energi. Stockholm, dag som ovan Ida Otken Eriksson EU-advokat och delägare Medlem av det danska advokatsamfundet Registrerad vid Sveriges advokatsamfund Hanna Pettersson Biträdande jurist