Kommunförbundets landsbygdsstrategi
Innehåll Vad är landsbygdspolitik? 3 Mål och vision i Kommunförbundets landsbygdsstrategi 4 Prioriteringsområden i Kommunförbundets landsbygdspolitik 5 Balans i den kommunala ekonomin och en stabil inkomstbas för kommunerna 6 En effektfull närings- och arbetskraftspolitik 8 Fungerande närservice genom reformer 10 Högklassig telekommunikation och fungerande infrastruktur 12 Landsbygden som framgångsfaktor och sammanhållning som resurs 14 Kommunförbundets landsbygdsstrategi Godkänd av Finlands Kommunförbunds styrelse 5.2.2009 Mer information: www.kommunerna.net/landsbygdspolitik Fotos Futureimagebank, Finlands Kommunförbund, Tytti Seppänen Finlands Kommunförbund Helsingfors 2010 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, PB 200 00101 Helsingfors Tfn (09) 7711 Fax (09) 771 2291 www.kommunerna.net 2
Vad är landsbygdspolitik? Landsbygdspolitik är politik som sträcker sig över flera förvaltningssektorer. Utveckling av nya slags omsorgstjänster, upprättande av ett servicekontor i byn, beaktande av sommargästerna i beslutsfattandet, förbättring av förutsättningarna för entreprenörskap och mer fritidsmöjligheter för de unga är exempel på omfattande landsbygdspolitisk verksamhet. Målet med verksamheten är att åstadkomma en livskraftig landsbygd med en mångsidig åldersstruktur där det är bra att bo, leva och vara företagare. För att förstå landsbygdspolitiken har man infört begreppen bred och snäv landsbygdspolitik. Med bred landsbygdspolitik avses verksamhet som syftar till att påverka besluten inom samtliga förvaltningssektorer. Den snäva landsbygdspolitiken innebär särskilda åtgärder och redskap som tagits fram uttryckligen för att utveckla landsbygden. Landsbygdens tredelning Också landsbygden är olika i de olika delarna av Finland. Inom landsbygdspolitiken används en tredelning av landsbygden: glest bebyggd landsbygd, kärnlandsbygd och stadsnära landsbygd. Landsbygdens tredelning kommer att vara oförändrad fram till år 2013, trots att kommungränserna ändras. Landsbygdstyper 2006 Stad (58) Stadsnära landsbygd (89) Kärnlandsbygd (142) Glest bebyggd landsbygd(143) Kommungräns Landskapsgräns Tornio Rovaniemi Kemi Oulu Raahe Kokkola Pietarsaari aar i Kajaani Iisalmi Vaasa Seinäjoki Äänekoski Jyväskylä Kuopio Varkaus Joensuu Pori Tampere Jämsä Mikkeli Savonlinna Valkeakoski Rauma Hämeenlinna Kuusankoski Uusikaupunki Lahti Kouvola Riihimäki Turku Hyvinkää Järvenpää Salo Kerava Kotka Lohja Porvoo Maarianhamina Vantaa Espoo Helsinki Kauniainen Kommungränserna: Statistikcentralen Imatra Lappeenranta 0 50 100 ki lometer Kajaanin yliopistokeskus, Oulun yliopisto Suomen Aluetutkimus FAR 3.4.20 06 3
Mål och vision i Kommunförbundets landsbygdsstrategi Målet för Kommunförbundets landsbygdsstrategi är att det ska finnas möjligheter till en god livskvalitet, bra boende och entreprenörskap på landsbygden. Det lönar sig att beakta styrkorna i olika områden så att de gagnar hela samhället och dess konkurrenskraft. Detta förutsätter att landsbygdens särförhållanden beaktas i beslutsfattandet såväl nationellt som i landskapen och i kommunerna. Också Europeiska unionen bör känna till den finländska landsbygdens särdrag. Vid beredningen av strategin fördes en omfattande diskussion om den nuvarande situationen i olika landsbygdsområden. Dessutom definierades de trender som påverkar landsbygden. Målet har varit att lyfta fram landsbygdsområdenas viktigaste styrkor och utmaningar på ett genomgripande sätt och därefter hitta de prioriteringsområden som bör utvecklas för att trygga landsbygdens livskraft. Kommunförbundets vision om landsbygden på 2020-talet Landsbygden betraktas som en rikedom för Finland och dess kommuner. Att ta tillvara landsbygdens styrkor och möjligheter gagnar hela samhället och ger upphov till välfärd både för boende och besökare. Människor och företag är med och bygger upp den gemensamma konkurrenskraften. Det bor människor i olika åldrar på landsbygden och verksamheten är innovativ och aktiv. Näringsstrukturen är mångsidig och det finns kompetent arbetskraft både för företagens och för kommunernas behov. Initiativrik verksamhet bland invånarna får stöd och både människor och miljö mår bra. De grundläggande strukturerna inom boende, utkomst, utbildning och närservice har tryggats genom reformer. 4
Prioriteringsområden i Kommunförbundets landsbygdspolitik Kommunförbundet betraktar landsbygden genom följande fem prioriteringsområden: Balans i den kommunala ekonomin och en stabil inkomstbas för kommunerna En effektfull närings- och arbetskraftspolitik Fungerande närservice genom reformer Högklassig telekommunikation och fungerande infrastruktur Landsbygden som framgångsfaktor och sammanhållning som resurs Varje region och kommun har sina särdrag, utmaningar och möjligheter. Genom att förstå och beakta dem når man de bästa resultaten i utvecklingen av landsbygden på regional nivå. Det är viktigt att märka att prioriteringsområdena stödjer varandra och att det bästa resultatet kan nås om de genomförs samtidigt. 5
Balans i den kommunala ekonomin och en stabil inkomstbas för kommunerna Under 2010- och 2020-talet kommer tiderna sannolikt att vara kärva för den offentliga finansieringen, eftersom befolkningens stigande ålder kräver mer resurser för omsorgen i hela landet. Dessutom kommer en allt större del av de offentliga insatserna att riktas till utvecklingen av förnybar energiproduktion och förebyggande av klimatförändringen. De ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna har blivit större. Det beror på att utvecklingen av skatteinkomsterna är mycket olika i kommunerna på grund av en differentiering av ekonomin, näringsverksamheten och befolkningen. Största delen av skatteökningen koncentreras till tillväxtregioner som har stora problem att tillgodose den ökande befolkningens servicebehov. Samtidigt finns det en stor grupp kommuner i vårt land där skatteinkomsterna försämras. Dessa kommuner har betydligt sämre möjligheter att klara av de kommande utmaningarna. Under de närmaste åren kommer skatteinkomsterna högst sannolikt att minska i största delen av de landsbygdsdominerade kommunerna. Enligt uppskattningar koncentreras näringslivet, arbetsplatserna och befolkningen i allt snabbare takt till några få livskraftiga tillväxtregioner. Under de senaste tio åren har befolkningsmängden ökat framför allt i landsbygdskommuner som finns i närheten av städer. Migrationen inverkar på olika sätt i kommuner med flyttningsunderskott och 6
kommuner med flyttningsöverskott. Eftersom utflyttarna ofta är utbildade unga, påverkar deras beslut att flytta på lång sikt ekonomin och välfärden i de områden därifrån de flyttar och de områden dit de flyttar. Migrationen kumuleras ofta också så att den ytterligare ökar attraktionskraften i områden med inflyttning och försvagar befolknings- och kompetensunderlaget i områden med utflyttning. Färdig infrastruktur, service och bostäder i utflyttningskommuner används allt mindre och inflyttningskommuner blir tvungna att bygga mer allmän infrastruktur, daghem, skolor och bostäder. En okontrollerad utveckling har negativa effekter på nationens framgång. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter och förstärks, kommer det att finnas endast ett fåtal vinnare utanför tillväxtcentrumens influensområden och endast vissa områden utanför tillväxtområdena kan dra nytta av att fritidsboendet och turismen ökar. Finland påverkas också av Europeiska unionens framtida politikalternativ. För landsbygdens utveckling och landsbygdspolitiken kan det faktum att en allt större andel av EU:s befolkning bor i stora städer medföra utmaningar. Också förändringar i unionens gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, CAP) har indirekt en mycket stor betydelse för den finländska landsbygdens framtid. Under regional- och strukturpolitikens programperiod 2007 2013 förbättras den ekonomiska och sociala kohesionen genom att man riktar resurserna till de minst utvecklade områdena, men dessutom också till mer välbärgade områden för åtgärder enligt Lissabonstrategin och strategin för hållbar utveckling. EU:s kommande regional- och strukturpolitik som sträcker sig till år 2020 påverkar också avsevärt den finländska landsbygdens framtid. Kommunförbundet arbetar för att trygga kommunernas möjligheter att tillhandahålla fungerande och effektivt producerad basservice för medborgarna genom en skälig skatte- och avgiftsfinansiering. Våra mål: Kommunerna dämpar utgiftsökningen inom den kommunala ekonomin. Detta förutsätter förbättrad produktivitet och därför behövs en kostnadseffektiv och fungerande kommun- och servicestruktur. Produktiviteten förbättras genom utveckling av serviceprocesser och serviceinnovationer. Kommunernas statsandelssystem utjämnar i tillräcklig grad särförhållanden och servicebehov, liksom också skillnaderna i skattebasen mellan kommunerna. Finansieringsstöden enligt prövning bibehålls. Specialåtgärder riktas till särskilt glest bebyggda områden. Staten anvisar mer pengar för statsandelssystemet bland annat för att stärka ställningen för kommuner med svag ekonomi. Genom Europeiska unionens regional- och strukturpolitik samt landsbygdspolitik kanaliseras betydande satsningar på de finländska landsbygdsområdena också under den kommande fondperioden. 7
En effektfull närings- och arbetskraftspolitik Konkurrenskraftiga företag är en förutsättning för kommunernas livskraft. Utvecklingstrenden är att företagen koncentreras till områden med kompetent arbetskraft som erbjuder en gynnsam innovationsmiljö. I praktiken innebär detta de största universitetsstäderna. Framför allt på den glest bebyggda landsbygden minskar arbetskraftsresurserna kraftigt. En hållbar näringsverksamhet och produktionen av offentliga tjänster kräver dock kompetent arbetskraft. Trots att antalet sysselsatta i Finland har ökat med mer än 100 000 personer från början av år 2003 till slutet av år 2006, begränsar de minskande arbetskraftsresurserna utvecklingen inom många områden. I början av 2010-talet förstärks de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden till följd av befolkningens stigande ålder. Uppskattningsvis en miljon personer, dvs. mer än 40 procent av arbetskraften, kommer att lämna arbetslivet år 2005 2025. Vid sidan av globaliseringen framhävs även det lokala planet. Den lokala kulturen, närproducerad mat, decentraliserade energi - lösningar som baserar sig på förnybara energikällor, turism och gruvverksamhet är landsbygdsprodukter som produceras med lokala resurser och som har en enorm utvecklingspotential. På lokalplanet skapas också designprodukter och upplevelseprodukter. På landsbygden finns det rikligt med förnybara energialternativ och till följd av 8
klimatförändringen får landsbygdens energiresurser en ny betydelse. Klimatförändringen på verkar också vilket slags jordbruk som idkas på landsbygden och på vilket sätt. De dyra matpriserna ökar det finländska jordbrukets möjligheter att nå framgång, men samtidigt försvåras näringsidkandet av andra kostnader, såsom dyrare olja och foder, och extrema väderfenomen. Också frågor som gäller beredskapen till livsmedelsförsörjning framhävs under osäkra tider. Jordbruket har också en stor betydelse för bevarandet av landsbygdens landskap, det lägre vägnätet och bosättningen framför allt i kärnlands bygden och den glest bebyggda landsbygden. Våra mål: Kommunerna genomför landsbygdens näringspolitik som en del av den regionala helheten i samarbete med andra aktörer och är med i skapandet av utvecklingsmiljöer där utvecklingsorienterade företag kan öka sin kompetens och bilda nätverk sinsemellan. Kommunerna drar nytta av företag och tredje sektorn som producenter av offentliga tjänster och förnyare av verksamhetsmodeller. Kommunförbundet bistår kommunerna i utökningen av upphandlingskompetensen för att förbättra medvetenheten om effekterna av näringspolitiken och klimatförändringen. Styrningen av migrationen har en viktig ställning i kommunernas strategiska planering. Alla kommuner och utbildningsanordnare intensifierar sitt samarbete för att tillräckligt tidigt förutse arbetskraftsförändringarna och arbetskraftsbehovet inom området. Staten ser till att arbetskraftsresurserna ökar med beaktande av behovet i hela landet och stödjer placering av arbetskraft på landsbygden. Staten påverkar verksamheten på den lokala arbetsmarknaden genom större satsningar på yrkesutbildning med beaktande av både nationella och regionala behov. Satsningar bör göras speciellt på utvecklingen av kompletterande utbildning, examensinriktad fortbildning och vidareutbildning. Staten anser att regional tillgänglighet till högskoleutbildning är en nyckel till framgång för hela landet. Staten och kommunerna främjar distansarbete och omplacering av arbete genom att utveckla verksamhetsmodeller. 9
Fungerande närservice genom reformer Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder och utflyttningsöverskottet urholkar skatteunderlaget speciellt i glest bebyggda landsbygdskommuner och numera också i stadsregionernas centralorter och försämrar därmed tillgången på yrkeskunnig personal. På landsbygden nära städerna dryftas däremot hur de akuta servicebehoven hos den ökande barnbefolkningen ska tillgodoses samtidigt som man bereder sig på att befolkningen åldras. Strukturreformen har som mål att trygga servicenivån genom kostnadseffektiv produktion av service, men reformens avigsida kan vara att servicen koncentreras och att tillgängligheten till tjänster försämras i randområden. Utvecklingen kan medföra sämre tillgång till service särskilt för dem som har svårare att röra sig. I många områden kommer befolkningen att minska så mycket att det blir dyrt att tillhandahålla service enligt nuvarande verksamhetsmodeller och servicekvaliteten försämras till den grad att det är omöjligt att producera service på nuvarande sätt. Den teknologiska utvecklingen ger möjligheter att tillhandahålla service på ett nytt sätt. Mer ambulerande service som tillhandahålls av flera aktörer, samservicekontor och e-tjänster tryggar tillgängligheten. Kommunernas finansierings- och statsandelssystem påverkar möjligheterna att tillhandahålla service framför allt på den glest bebyggda landsbygden. 10
Våra mål: Kommunerna överväger frivilliga kommunsammanslagningar, utökar samarbetet inom all serviceproduktion, utvecklar ambulerande service som tillhandahålls av flera aktörer och utvecklar kollektivtrafik som stödjer användningen av servicen. Kommunerna omvandlar biblioteken till kommunala servicekontor och utvecklar tillsammans med företagare och aktörer i byarna även bybutikerna till kommunala servicekontor som förenar dagligvarubutikernas tjänster med andra kommersiella och offentliga tjänster. I små och landsbygdsdominerade kommuner tryggas basservicen som närservice i samband med kommun- och servicestrukturreformen. För barn och unga tryggas dessutom tjänster inom idrott och ungdomsarbete som finns nära användarna. I samarbete med organisationer satsar kommunerna på förebyggande verksamhet som bidrar till befolkningens funktionsförmåga och välfärd. För att garantera tillgången till yrkesutbildning på andra stadiet tar staten i samarbete med kommunerna fram möjligheter för studerande att bo utanför hemmet och utarbetar sociala förmåner för att trygga dessa boendemöjligheter. Dessutom effektiverar kommunerna samarbetet kring den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet, dvs. gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen, med målet att trygga en så bra tillgång till service som möjligt genom effektiv användning av olika möjligheter för flerformsundervisning, bland annat modellen med nätverksgymnasier. Speciellt i skolor som är belägna i områden med långa avstånd möjliggör staten en utvidgning av undervisningsutbudet med hjälp av datanät och distans- och mångformsundervisning. Myndighetssamarbetet speciellt kring säkerhetsfrågor på den glest bebyggda landsbygden intensifieras och säkerhetsplaner görs upp för så många byar som möjligt, till exempel i anslutning till byaplanen, i samarbete med myndigheterna. 11
Högklassig telekommunikation och fungerande infrastruktur Informationssamhällets möjligheter är en viktig förutsättning för att landsbygden ska vara livskraftig och utvecklas. Teknologin kan i framtiden utnyttjas allt mer vid tryggandet av serviceutbudet på landsbygden, bland annat inom hälsovården, butiks- och banktjänsterna, i tillstånds- och rådgivningsfrågor och vid omsorg och hjälp till äldre och rörelsehindrade. Dessutom ger teknologin och datatekniken rikligt med möjligheter till olika studieformer och till att möta de föränderliga kompetenskraven. Klimatförändringen utgör ett hot för boendet på landsbygden speciellt i och med det höjda priset på energi och trafikbränslen. Transporterna och trafiken påverkas även av vägnätets skick, vars underhåll högst sannolikt försvåras till följd av klimatförändringen. Det är viktigt att man på nationell nivå också ser till att det lägre vägnätet fungerar. Det är inte avgörande enbart för landsbygdsborna, utan påverkar också avsevärt turismen och tillvaratagandet av råvarutillgångarna i landet. I princip har landsbygden kanske bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar än städerna, åtminstone när det gäller råvarutillgångarna. Landsbygdskommuner kan också aktivt svara på klimatförändringens utmaningar och bygga upp sin image som naturnära bostadsorter som beaktar miljön. 12
Våra mål: Kommunerna styr ny bosättning på ett sätt som stödjer landsbygdens byar och tjänster. På grund av den kraftiga förändringen i kommunstrukturen tar kommunerna i bruk en plan för den strategiska markanvändningen (generalplanen) som en del av kommunplaneringen och som ett redskap för utveckling av hela kommunens område. Speciellt ser man till att de lokala invånarna och företagen får delta i planeringsprocessen. Kommuner och byaföreningar utvecklar byarna, och byggandet styrs så att det främjar byggande, skötsel och underhåll av avloppssystem som uppfyller miljöskyddskraven och är förmånliga. För att öka energianvändningen av trä stöds grundandet av serviceföretag specialiserade inom branschen och utreds bycentrumens möjligheter till närvärme. I samband med detta styrs också planläggningen och tomtutbudet så att det gynnar bycentrumens underhåll och byggande. Staten främjar energieffektivt byggande och byggande i trä på landsbygden och anvisar resurser till rådgivning både för kommuner och företag, till exempel som regional service eller på landskapsnivå. Genom finansiering av staten eller på marknadens villkor garanteras service som motsvarar behoven i dagens och morgondagens informationssamhälle i hela landet. Dessa är till exempel snabba bredbandsförbindelser till rimligt pris, telefontjänster och digi-tv. Staten och kommunerna skapar omfattande offentliga e-tjänster som är lätta att använda för att underlätta tillgängligheten till service för landsbygdens invånare och företag. Nätinnehavarna förbättrar säkerheten i eldistributionen och påskyndar reparationsarbeten. Staten satsar på underhållet av hela vägnätet och genom samarbete mellan staten och kommunerna tryggas rimliga kollektivtrafiktjänster på landsbygden. För att minska trafikutsläppen kombinerar staten, kommunerna och företagen transporter av människor och varor. 13
Landsbygden som framgångsfaktor och sammanhållning som resurs Socialt kapital innebär förmåga hos medlemmarna i ett samhälle, såsom människor och företag, att komma överens sinsemellan och lita på varandra. Ett starkt socialt kapital har ansetts vara en orsak till ekonomisk framgång i regionerna. Sociala nätverk med sitt förtroendekapital anses främja individens välfärd och ekonomisk verksamhet. Migrationen har bedömts påverka det sociala kapitalet på så sätt att en kraftig migration försvagar det sociala kapitalet. Man har bedömt att en framgångsrik by har en aktiv och mångsidig intern växelverkan och ett gott förtroende mellan byborna. Kulturen har en viktig social betydelse för ortens identitet. Den stärker delaktigheten och det sociala kapitalet och bygger upp en sammanhållning. Kommunerna och tredje sektorn kan tillsammans främja sammanhållningen i nya bostadsområden. Det lönar sig att stödja sammanhållningen också i sådana områden där invånarnas vianda sätts på prov, till exempel på grund av avfolkning. Aktiv organisationsverksamhet är ett tecken på en god kommungemenskap. På grund av kommun- och servicestrukturreformen växer landsbygdsområdena i stora och medelstora städer. När kommuner går samman ökar antalet invånare, men landsbygdsområdena bevarar sin karaktär och uppgiften att bevara landsbygdens livskraft blir ofta en allt större utmaning. I framtiden kommer växelverkan mellan staden och landsbygden allt mer att innefatta också växelverkan inom enskilda kommuner. Det är inte bara be- 14
folkningen på landsbygden som kan utnyttja landsbygdens immateriella och materiella resurser, utan också stadsbor kan njuta av dem till exempel i form av fritidsboende, turism och allemansrätten. Landsbygden kan vara en resurs för hela samhället både som en del av en kommun eller en stad och som en del av hela Finland. Det är viktigt att förstå på vilket sätt styrkorna i de olika områdena kan gagna hela samhället och dess konkurrenskraft. Våra mål: Kommunerna ansvarar för utvecklingen av sina landsbygdsområden inom ramen för sin helhetsstrategi och som en konkurrenskraftshöjande faktor. För att stärka den lokala karaktären bör en samgående kommun se till att de olika kommundelarnas röster blir hörda. Kommuner och byar satsar på barns och ungas lokalkännedom. Initiativrik verksamhet, dvs. levande byar och verksamhet i bostadsområden, ses som en resurs för hela kommunens framgång. Verksamhetsprinciper och satsningar avgörs i kommunens strategi som preciseras genom ett landsbygdsprogram som utarbetas i samarbete med lokala aktörer. Kommunerna satsar på utvecklingen av byar. Det är viktigt att byn utvecklas i samarbete och i samförstånd mellan kommunen och byn. Kommunerna ser till att de har tillgång till tillräcklig sakkunskap i landsbygdsfrågor antingen i den egna organisationen eller i samarbete med grannkommunerna. Aktionsgrupper (dvs. landsbygdens utvecklingsföreningar) bevaras som ett redskap för utveckling av landsbygden och staten höjer den totala finansieringen av verksamheten. Kommunerna utökar samarbetet mellan aktionsgrupperna och den kommunala politiken. Staten eliminerar de hinder för grannhjälp av enskilda personer och icke-vinstdrivande föreningar som finns i lagstiftningen, till exempel beskattning, resekostnader, förlust av arbetslöshetsersättning (t.ex. småskalig transportservice såsom hämtning av varor i affären eller måltidsservice). 15
Finland är det mest glest bebyggda och landsbygdsdominerade landet i Europeiska unionen. Därför är det mycket viktigt att såväl staten och landskapen som kommunerna och byarna, dvs. alla tillsammans, deltar i landsbygdspolitiken. Kommunerna är en viktig del av det landsbygdspolitiska systemet i Finland. Kommunförbundet vill för sin del sporra kommunerna till att driva landsbygdspolitik och främja växelverkan mellan stad och landsbygd. Vi deltar också i den nationella landsbygdspolitiska debatten och beredningen av landsbygdspolitiska program. Kommunförbundets styrelse har godkänt förbundets landsbygdsstrategi som definierar landsbygdsområdenas viktigaste styrkor och utmaningar ur förbundets synvinkel och anger de prioriteringsområden som bör utvecklas för att trygga landsbygdens livskraft. Strategin ger redskap för hur staten och kommunerna i sin egen verksamhet bättre kan beakta landsbygden och med vilka metoder landsbygdens livskraft kan främjas. Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 Telefon (09) 7711 00530 Helsingfors Telefax (09) 771 2291 PB 200, 00101 Helsingfors 16 www.kommunerna.net Helsingfors 2010