Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030 Version 17 mars 2017 Bo Rydén, Håkan Sköldberg
Intensitetsmålet Överenskommelse om Sveriges mål för energieffektivisering (källa: www.regeringen.se) Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna slöt den 10 juni 2016 en ramöverenskommelse om energipolitiken. Dessa fem partier har nu också enats om ett förslag till mål för energieffektivisering för Sverige till 2030: Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP. Energimyndigheten ska ges i uppdrag att tillsammans med olika branscher formulera sektorsstrategier för energieffektivisering.
Slutsatser av vår konsekvensanalys: Om man tar målet på fullaste allvar Genomföra energieffektiviseringsåtgärder som reducerar energianvändningen (inga incitament för effektminskning ges av målet, tvärtom ). Stimulera ekonomisk tillväxt som inte är (alltför) energiintensiv. Minska produktionen av el i våra kärnkraftverk och övriga termiska verk, och importera istället all termisk kraft. Producera el som i tillförd energi inte räknas med sina förluster. Minska användningen av bränslen och öka användningen av el där det går. Byt till värmepumpar för (så gott som) all uppvärmning. Stimulera ökad introduktion av elfordon, men inte biodrivmedel etc. Lägg ner industri som är energiintensiv om den inte har mycket stort BNPbidrag. Det är då bättre att importera dessa produkter/material.
Vad ingår i tillförd energi (i Lången 2016)? Mål 1990 2014 2020 2030 2050 Slutlig energianvändning 367 368 379 364 370 Industri 140 143 147 147 147 Bostäder, service m m 150 140 147 139 146 Transporter 77 85 86 78 77 Omvandlings-/distributionsförluster 171 148 119 118 26 Icke energiändamål 23 36 37 37 37 Total energianvändning 561 553 535 519 433 Total bränsletillförsel 273 308 317 302 309 Stora värmepumpar 7,1 3,5 2,8 1,4 1,9 Vattenkraft brutto 73 64 68 69 69 Kärnkraft brutto (insatt bränsle) 202 182 141 141 0 Vindkraft brutto 0 11 19 35 63 Solkraft 0 0 0,1 4,5 4,5 Import-export el -1,8-16 -12-34 -14 Statistisk differens 8,2 Total tillförd energi 561 553 535 519 433
Långsiktsprognos: Målet nås! (49-52%) Enligt Energimyndighetens långsiktsprognos 2016: Målet nås nästan helt utan extra styrmedel eller åtgärder, utöver de existerande styrmedlen. 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% Målnivå 20% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030
Slutsatser av vår konsekvensanalys (forts) Ett energiintensitetsmål ger större möjligheter till måluppfyllelse än ett mer traditionellt energiminskningsmål. BNP-utvecklingen är den parameter som har störst betydelse för måluppfyllelse av intensitetsmålet, inte energiparametrarna. Åtgärder för att stimulera ekonomin och BNP-tillväxten blir därmed följdriktigt mycket viktiga åtgärder (kanske de viktigaste åtgärderna) för att kunna nå måluppfyllelse. Samtidigt visar tidigare forskning inom NEPP att en god ekonomi leder till en effektivare energianvändning, genom att vi då har råd att byta ut äldre teknik mot ny som i sig är energieffektivare.
Effektivisering och BNP jämförelse för hushållselen Procentuella årliga förändringar 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% "Effektivisering" BNP 1981-90 1991-95 1996-2000 2001-04 2005-08 2009-12 -2% Jämförelsen mellan effektiviseringen och hushållens utgifter ger snarlik bild 7
BNP-utveckling och konjunkturcykler Mål 8% 6% 4% 2% 0% -2% 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034-4% -6%
BNP-utveckling och konjunkturcykler 50% Referensutveckling Extra eff. (TWh) 40 10 30 45 70 0,2 0 40% 30% 45% 49% 46% 45% 42% -0,2-0,4-0,6-0,8 20% Lång2014 (2,1%) Lång2016 (2,3%) Konj-cykel (2,3%) Konj-cykel (2,0%) Konj-cykel (1,5%) -1 2030 Extra effektivisering (TWh/år) Konj-cykel (2,3%) Konj-cykel (2,0%) Konj-cykel (1,5%) Ej BNP-justerad effektivisering (se figur ovan) 30 45 70 BNP-justerad effektivisering (ca 50% högre) 50 70 100
Slutsatser (forts) Vid en lägre BNP-tillväxt än de antagna 2,1-2,3%/år, och relativt bibehållen energianvändning, blir målet betydligt svårare att nå. Flera sektorer har inte samma nära koppling som hushållselen. Men är BNP-utvecklingen så betydelsefull för måluppfyllelse? Mängden tillförd energi (enligt intensitetsmålets definition) har minskat med 7% mellan 2005 och 2016, och minskar med ytterligare 7% mellan 2017-2030 enligt referensutvecklingen Att notera är att ökningen av BNP under 2005-2016 var 37% och med den antagna fortsatta ökningen på 2,3%/år blir ökningen under 2017-2030 cirka 31%. Sammantaget ger detta en intensitetsminskning på 49% enligt: 1-(0,86/1,68)=0,49.
Energiintensitet, BNP och tillförd energi, 1970-2030 180% OBS: Omfattningen på effektiviseringsåtgärder är av minst samma storleksordning som BNP, dvs. en bra bit över 2% per år (eller över totalt 70% under perioden 2005-2030) 160% 140% 120% 100% Effektivisering 80% 60% 40% 20% BNP Tillförd energi Energiintensitet 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 11
Konsekvensanalys för energiåtgärder 100% 90% 80% 70% 60% 50% Referens Datahallar Kärnkraftsutfasning Elektrifiering av transporter Historik Mål 40% 30% 20% 10% Förtida kärnkraftsstängning. - Enskilt största åtgärden. Liten jämfört med ALL effektivisering 0% 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
I otakt med EU:s effektiviseringsmål? En minskning av den tillförda energin med 14% till 2030 är inte tillräckligt för att nå EU:s effektiviseringsmål för 2030, om det bördefördelas (lika) mellan medlemsstaterna. För att kunna nå EU:s effektiviseringsmål (om det bördefördelas) krävs att vi minskar vår mängd tillförd energi med ytterligare drygt 30 TWh till 2030, utöver vad referensbedömningarna visar. För att åstadkomma detta krävs att extra styrmedel och åtgärder sätts in. OBS: Detta med bindande och bördefördelat EU-mål är dock inte något förslag från EU-kommissionen, medlemsstaterna verkar i stället dra mer åt att målet ska bli indikativt.
Tre ytterligare frågor Vad blir konsekvenserna av intensitetsmålet i form av energiprisutveckling och kostnader? I vilka sektorer kommer den ökade energieffektiviseringen att ske om de görs kostnadseffektivt? Hur påverkas effektsituationen?
Vinterlast i Sverige två februariveckor GW 100 30 Utan kärnkraft 80 2060 40 10 Vattenkraft Solkraft Vindkraft Mottryck&Kondens Kraftvärme Last 20 00 526 826 15
Systempris, timme för timme två februariveckor GW 100 30 80 Utan kärnkraft Euro/MWh 60 50 2060 40 10 20 40 30 20 10 Vattenkraft Solkraft Vindkraft Mottryck&Kondens Kraftvärme Last Elpris (hö ax) 00 526 826 0 16
Vinterlast i Sverige två februariveckor GW 100 30 Med kärnkraft 80 2060 40 10 Vattenkraft Solkraft Vindkraft Kraftvärme&Kondens Kärnkraft Last 20 00 526 826 17 OBS: Kraftvärme&Kondens innehåller också Mottryck
Systempris, timme för timme två februariveckor GW 100 30 80 Med kärnkraft Euro/MWh 60 50 2060 40 10 20 40 30 20 10 Vattenkraft Solkraft Vindkraft Kraftvärme&Kondens Kärnkraft Last Elpris (hö ax) 00 526 826 0 18 OBS: Kraftvärme&Kondens innehåller också Mottryck