Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper
Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling av antalet cancerpatienter fram till 2030 Incidens: 66 000 5-års prevalens: 184 000 Total prevalens: 440 000 Fragmentarisk vård med långa väntetider och bristande kontinuitet Patienter rapporterar att fysiska, emotionella och sociala behov i stor utsträckning inte tillgodoses Behovet av cancerrehabilitering ökar En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11)
Möjlighet sjuksköterskemottagningar! Omvårdnad innebär att se patienters komplexa behov av vård och stöd i relation till sjukdom och behandling ur ett helhetsperspektiv och i sitt sammanhang Sjuksköterskeledd cancervård kan möjliggöra att patienters behov tillgodoses genom att verksamheten bygger på specifik kompetens, holistisk vård, kontinuitet och tillgänglighet de Leeuw & Larsson (2013). Nurse-led follow-up care in cancer; what is known and what is needed. Supportive Care in Cancer, 21:2643 2649. men det ställer krav!
God omvårdnad ur cancerpatienters perspektiv En skicklig sjuksköterska är: Teoretiska kunnig Teknisk skicklig i grundläggande och specifik omvårdnad Engagerad och omsorgsfull Kommunikativ och lyhörd Relationsinriktad Kendall (1999), Nursing & Health Sciences, 1,113 123. Radwin et al. (2005), Journal of Advanced Nursing, 50(2), 162-169.
God vård ur cancerpatienters perspektiv God vård kännetecknas av Person-centrering Kontinuitet Tillgänglighet Samordning Sådan vård ökar välbefinnande och livskvalitet De Leeuw et al. (2013). Supportive Care in Cancer, 21, 537-547. Corner. (2003). The Lancet Oncology, 4(10), 631 636. Larsson et al. (2007). European Journal of Oncology Nursing, 11(1), 49-59.
Tidigare forskning Exempel från Sverige Patienter med bröstcancer Intervention under strålbehandling stärkte egenvårdsförmågan och hade positiv effekt på subjektiva besvär Wengström et al. (1999). Acta Oncologica, 38(6), 763-770. Uppföljande besök hos en specialistsjuksköterska efter operationen innebar att patienterna upplevde trygghet och säkerhet Koinberg et al. (2002). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(3), 209-215. Patienter med huvud- och halscancer Intervention före, under och efter avslutad behandling tillfredsställde behov av trygghet och säkerhet, kunskap samt vård och stöd Larsson et al. (2007). European Journal of Oncology Nursing, 11(1), 49-59.
Tidigare forskning internationella exempel Positiva resultat avseende patienttillfredsställelse, ökat välbefinnande och livskvalitet Wells et al. (2008). Journal of Clinical Nursing, 17, 1428 1439 Moore et al. (2011) European Journal of Oncology Nursing, 10, 364-377. de Leeuw et al. (2013) Support Care Cancer, 21,537 547. Positiva resultat avseende symtom upplevelse/besvär av symtom Faithfull et al. (2001). British Journal of Cancer, 85(12), 1853-1864. Positiva resultat avseende överlevnad och patientsäkerhet Moore et al. (2002). British Medical Journal, 325, 1145-1151.
Reviews och sammanställningar av litteraturen Patienternas behov kan tillgododes ur ett helhetsperspektiv Loftus et al. (2001). The development of nurse-led clinics in cancer care. Journal of Clinical Nursing, 10(2), 215-220. Krav ställs på kompetens, handledning och välfungerande team Corner. (2003). The role of nurse-led care in cancer management. The Lancet Oncology, 4, 631-636. Patienter är nöjda och mottagningarna är kostnadseffektiva Lewis, et al. (2009). Nurse-led vs. conventional physician-led follow-up for patients with cancer: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 65: 706 723.
What is known Review av litteraturen mellan 2007-2012 Sjuksköterskeledd vård visar positiva resultat avseende: Patientsäkerhet inklusive adekvat upptäckt av återfall Symtomhantering Hälsorelaterad livskvalitet Livsstilsförändringar Patienttillfredsställelse Kostnadseffektivitet de Leeuw & Larsson. (2013). Nurse-led follow-up care for cancer patients: what is known and what is needed. Support Care Cancer, 21,537 547.
and what is needed? Deskriptiva studier av patienters problem och behov speciellt i ett långtidsperspektiv Longitudinella studier för att studera förändring av symtom, hälsorelaterad livskvalitet, coping, och rehabiliteringsbehov över tid Instrumentutveckling Identifiering av cut-offs som visar på kliniskt relevanta funktionsförändringar Interventionsstudier, utveckling av nya modeller för uppföljning de Leeuw & Larsson. (2013). Nurse-led follow-up care for cancer patients: what is known and what is needed. Support Care Cancer, 21,537 547.
Sjuksköterskemottagning Kontaktsjuksköterska Varje cancer patient skall enligt den nationella cancer strategin (SOU, 2009) ha en egen Kontaktsjuksköterska. Vad är det viktigaste vid utformandet av sådan verksamhet? Innehåll, funktion, kompetens, organisation osv. Onkologisjuksköterskans roll?
Exempel från en Sjuksköterskemottagning för patienter med cancer i huvud- och halsområdet
Huvud- och halscancer Incidens: ca.1300 Total 5-års överlevnad: 50-60 % (Socialstyrelsen, 2013) Intentionen är oftast att bota aggressiv och ofta multimodal behandling. Kirurgi Strålbehandling Brachyterapi Cytostatika
Vårdkedjan Komplex vårdkedja Multidiciplinär vård på olika nivåer Komplicerad och tidskrävande behandling och rehabilitering Mycket väntan med oro och ovisshet. Larsson et al. (2007). Cancer Nursing, 30(4), 324-334. Wells. (1998). Journal of Advanced Nursing, 28(4), 840-848.
Symtom, biverkningar och konsekvenser Tumören kan beroende på lokalisation och storlek orsaka: Lokala effekter som obstruktion av luftvägar och matstrupe Biverkningar behandlingen akuta och sena: Tugg och sväljsvårigheter, smärta, såriga slemhinnor, muntorrhet, seg saliv, smakförändringar, svullnad, Illamående, aptitlöshet, strikturer, stel vävnad Dessutom upplever patienter ofta: Fatigue, psykologisk och emotionell stress, existentiell kris Undernäring förekommer i 80-85 % någon gång under vårdkedjan
Traditionell vård och omhändertagande fokus på att monitorera sjukdomen Traditionell diagnosprocess med läkarkontakter 3-6 veckor från diagnos till behandling Strålbehandling - De korta mötenas vård läkarkontakter Efter strålbehandling kontroll (5 år) hos läkare efter 6-8 veckor därefter var 3:e månad år 1-2, var 6:e månad år 3-4 därefter en årskontroll Ingen planerad kontakt med sjuksköterska efter avslutad behandling
Modell för sjuksköterskemottagningen fokus på patienten En trygg, god och säker vård av hög kvalitet Komplement till den reguljära vården Kontakt etableras före behandlingsstart för att förbereda patient och närstående Kontinuerlig kontakt under behandlingen Intensiv kontakt efter avslutad behandling Första veckan 1-3 tillfällen Första månaden varje vecka Därefter varannan till var tredje vecka Individuell planering
Sjuksköterskemottagningen Vårdens hörnstenar: Individuellt utformad vård Kontinuitet och tillgänglighet Hög klinisk kompetens Samordning med annan vård Individuell information, undervisning Vårdens fokus: Symtomkontroll och symtomhantering Nutritionsvård Psykosocialt och emotionellt stöd
Organiserad i linje med Primary Nursing Individuell och kontinuerlig vård av en sjuksköterska med kunskap och befogenheter
Primary Nursing Grundläggande principer: Sjuksköterskan har individuellt ansvar för beslut rörande omvårdnad av sin patient En holistisk och individuellt anpassad vård Direkt person-till person kommunikation Varje patient har en sjuksköterska som är operationellt ansvarig för omvårdnadens kvalitet (Manthey, 1980)
Patienters uppfattningar Hierarchical structure Knowledge and practical advice A source of safety and security Coordination and control Commitment and concern Horizontal structure Larsson et al. (2007), European Journal of Oncology Nursing, 11(1), 49-59.
Viktförlust Medel viktförlust Sjuksköterskemottagningen (SM) n=20 (blå) Traditionell vård (TV) n=18 (grön) TV fler patienter med avancerad sjukdom och högre dos. Jämförbara övrig demografi och medicinska data. Ingen skillnad mellan grupperna avseende HRQoL. Slut RT SM högre frekvens ätproblem, fler nutritionsinterventioner färre inläggningar på grund av malnutrition.
Fortsatt forskning SiV-projektet (2010-2014) Sjuksköterskemottagningar I samverkan Longitudinell enkätstudie 6 datainsamlingstillfällen under 1 år Sjuksköterskemottagning (n=76) patienter från Värmland och Närke Jämförelsegrupp (n=65) patienter från Sörmland, Dalarna, Gästrikland och Västmanland Intervjustudier patienter och närstående, tre tillfällen under 1 år det viktiga är att ha en sjusköterska som känner mig att ha en sjuksköterska som ger trygghet och ordnar allt praktiskt underlättar och avlastar mig som anhörig Larsson, Bjuresäter, Langius, Nordström, Wilde-Larsson, Blomberg Karlstads universitet, Karolinska institutet, Örebro universitet
TACK!!! maria.larsson@kau.se