Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre kommuner under ca 15 år med tillsynsfrågor som rör miljöfarlig verksamhet, markföroreningar och schaktmassor. 1
Dagens program 9.00 9.10 Inledning 9.10-9.45 Rena schaktmassor Avfall, deponering, återanvända, tlllstånd eller anmälan, provtagning innehåll i anmälan, 9.45 10.15 Fika 10.15 11.30 Rena schaktmassor forts Massor inom verksamhetsområde. Massor inom infrastrukturprojekt. sanering Förorenade massor Lagstiftning, MIFO, definition förorenade massor, ansvar, upplysningsplikt,
Kan schaktmassor utgöra avfall? Definition avfall enligt 15 kap. 1 MB Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med
Schaktmassor avfall eller inte? Är syftet att tillgodose sig schaktmassorna? Om ja, då är det inte avfall Ska schaktmassorna återanvändas eller återvinnas inom verksamhetsområdet? Om ja, då är det inte avfall
Återvinning/återanvändning av schaktmassor Användning av avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten (enligt bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Tillstånd (B90.140) inte endast är ringa Anmälan (C90.130) ringa Ej anmälan mindre än ringa Ska finnas ett tydligt syfte Ska ersätta ett traditionellt material Inte mer schaktmassor än nödvändigt Ska vara lämpligt för ändamålet
Bortskaffning av schaktmassor Tillgodogör sig inte schaktmassorna i likhet med återvinning Detsamma som kvittblivning Deponering av avfall är ett exempel på bortskaffningsförfarande
Deponi enligt 15 kap. MB Plats eller anläggning där avfall lagras längre än 1 eller 3 år (5 avfallsförordningen) En deponi omfattas av deponiförordningen Kan vara undantaget deponiförordningens regelverk (4 ) Tillståndspliktigt
Återvinning eller bortskaffning? Syftet kan vara svårt att avgöra Syfte Återvinning Bortskaffning
Massornas lagliga väg Schaktmassor Används inom verksamhets område Återvinning Deponi Anmälan om MFV Samråd enligt 12 kap. 6 MB Mark och/eller bygglov Skyddade områden Övrigt Tillstånd enligt FMH Anmälan enligt FMH Ej tillstånd eller anmälan
Tillstånd eller anmälan? Ur Återvinning av avfall i anläggningsarbeten NV handbok 2010:1 De 13 ämnena halt och utlakning Förekomst av andra ämnen Risk för grumling Volym Kontakt med grundvattnet Skyddade områden Skyddsåtgärder
Vad ska anmälan innehålla? Karta Syfte Kontroll Tid för arbetet Närhet till bostäder mm Föroreningsrisk Typ av massor/mängder
Provtagning - behövs det? Kemikalier, avfallsupplag, cisterner, oljeavskiljare Vägbank, bangård, banvall Tidigare sanering Industri Tankning Olycka/Utsläpp Annan misstanke
Massornas lagliga väg Schaktmassor Används inom verksamhets område Återvinning Deponi Anmälan om MFV Samråd enligt 12 kap. 6 MB Mark och/eller bygglov Skyddade områden Övrigt Tillstånd enligt FMH Anmälan enligt FMH Ej tillstånd eller anmälan
Massor inom verksamhetsområde Anmälan C-verksamhet Marklov/Bygglov Skyddade områden Samråd 12:6 Vattenverksamhet
Masshantering inom infrastrukturplaneringen Förstudie Väg- eller järnvägsutredningen Arbets- eller järnvägsplan med tillhörande MKB Bygghandling Miljöuppföljning
Överskott av massor Hitta avsättning för massor i närområdet Avsättning på längre sikt? Tillfällig lagring
Förorenade områden - bakgrund Naturvårdsverket fick i uppdrag 1990 att planera för åtgärder av förorenade områden Inventeringar och riskklassningar av områden startade ca 1997 1999 kom MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade Områden
Miljömålet Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna
Riskklassning enligt MIFO Riskklass 1-4 Risken bedöms utifrån: Föroreningars farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar Känslighet och skyddsvärde
Vad är ett förorenat område? Ett förorenat område är en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är så förorenat av en punktkälla att halterna påtagligt överstiger lokal/regional bakgrundshalt. Även byggnader kan vara förorenade Föroreningar kan spridas över fastighetsgränser
Lagstiftning Miljöskyddslagen 1 juli 1969 Miljöbalken 1 januari 1999 Miljöbalkens 2 kap Miljöbalkens 10 kap Förordning (1998:899) om Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Vem är ansvarig för föroreningarna? Polluter Pays Principle I första hand är det den som bedriver eller bedrivit den verksamhet eller vidtagit en åtgärd som orsakat föroreningen som är ansvarig - om föroreningarna orsakats av miljöfarlig verksamhet som pågått efter den 1 juli 1969. Denna princip, den så kallade PPP-principen (Polluter Pays Principle - Förorenaren betalar) regleras i MB 2 kap 8. Ansvaret omfattar både det område som förorenats ursprungligen och det område som föroreningarna eventuellt spridit sig till. Som verksamhetsutövare räknas också den som skapar förutsättningar för att föroreningar från ett förorenat område sprids, t.ex. en entreprenör som schaktar eller gräver i ett förorenat område.
Fastighetsägarens ansvar Fastighetsägare kan i vissa fall ha ett ansvar. Om det inte finns någon verksamhetsutövare som är ansvarig för efterbehandling, är var och en som förvärvat fastigheten efter den 1 januari 1999 och då känt till eller borde känt till föroreningen, ansvarig för efterbehandlingen.
Upplysningsskyldighet Enligt Miljöbalken kapitel 10 11 ska den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts vara förorenat, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Tillsynsmyndigheten kan antingen vara kommunen eller länsstyrelsen.
Markundersökning Syftet med en markundersökning få en bild av föroreningssiuationen avgränsa föroreningen om tidigare och nuvarande markanvändning gett upphov till föroreningar på platsen ligga till grund för bedömning av hantering av eventuella överskottsmassor
Anmälan vid sanering Enligt 28 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta en åtgärd som kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av förorening om denna risk inte bedöms som ringa. En skriftlig anmälan måste lämnas in till tillsynsmyndigheten i god tid (sex veckor) innan marksanering påbörjas.
Vad ska anmälan innehålla? Bakgrund Administrativa uppgifter såsom fastighetsbeteckning, ansvarig för saneringen, entreprenör m.m. Beskrivning av utförda miljötekniska markundersökningar och föroreningssituationen.
Vad ska anmälan innehålla? Behov och mål Övergripande åtgärdsmål dvs hur ska området användas efter sanering. Tillämpliga riktvärden - generella eller platsspecifika riktvärden (inkl beräkning) Saneringsbehov ytor, djup, volymer samt material som behöver saneras. Saneringsmetod t ex grävsanering, inneslutning, stabilisering, in-situ-behandling. Mätbara åtgärdsmål
Vad ska anmälan innehålla? Genomförande Tidplan Arbetsplan som beskriver hur saneringsarbetet kommer att gå till. Schaktplan som visar i vilken ordning massor kommer att schaktas. Situationsplan som visar det förorenade området, arbetsområdet, infartsvägar, bodar mm. Masshanteringsplan som beskriver hur jord med olika föroreningshalter kommer att särskiljas, hanteras, mellanlagras, återanvändas samt till vilka mottagningsanläggningar som förorenad jord skickas till. Återställning
Vad ska anmälan innehålla? Skyddsåtgärder och kontroll Risker och miljökonsekvenser som kan uppkomma under saneringsarbetet. Skyddsåtgärder stängsel, dammskydd, bodar, information mm Kontrollprogram före, under och efter saneringsarbetet
Hantering av förorenade massor Provtagning Mottagaren kan ställa krav på innehåll. Massorna ska uppfylla mottagarens krav. Omhändertagande KM MKM
Hur mycket ska saneras? Riktvärden? Riktvärden - anger den föroreningsnivå som bör underskridas för att undvika risk för oönskade effekter på hälsa och miljön.. Generella riktvärden Platsspecifika riktvärden
Generella riktvärden KM känslig markanvändning Innebär att markkvalitén inte begränsar val av markanvändning och att grundvattnet skyddas. Mark med halter under KM kan användas till bl.a. bostäder, odling och grundvattenuttag. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. MKM - mindre känslig markanvändning Innebär att markkvalitén begränsar val av markanvändning till exempelvis industrier och vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt
Platsspecifika riktvärden I de fall de generella riktvärdena inte går att använda måste man göra en fördjupad riskbedömning och ta fram platsspecifika riktvärden. Varje förorenad plats är unik och man utför en beräkning som slutar i ett platsspecifikt riktvärde. Man tar hänsyn till de specifika förhållanden som råder vid det aktuella området. Detta kan gälla förhållanden för exponering, spridning eller områdets skyddsvärde som markant avviker från de förhållanden som ligger till grund för beräkning av de generella riktvärdena.
Efter avslutad sanering Slutrapportering Redovisning till tillsynsmyndigheten om hur saneringen gått till Ex transportsedlar, vågkvitton, mängder, mottagningsanläggning
Avslutningsvis några viktiga saker att tänka på. Ta reda på det du kan innan du gräver Var uppmärksam Dokumentera Dialog med tillsynsmyndigheten
Tack för att du lyssnat!