Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY

Relevanta dokument
Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

När barnkonventionen blir svensk lag vad innebär det för kommunen? Titti Mattsson Juridiska fakulteten Lunds universitet

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barn- och utbildningsförvaltningen

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

Barnrättsbaserad beslutsprocess

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Barnrättsbaserad beslutsprocess

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Luljeta Abazaj

Barnrättsbaserad beslutsprocess

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Konventionens grundläggande principer och implementeringsartiklar

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

FN:s konvention om barnets rättigheter

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserat arbete

Idrotten och FN s barnkonvention

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)

Barnets rättigheter i budgetprocessen FÖRVERKLIGA BARNETS RÄTTIGHETER I BUDGET. Barnets rättigheter i budgetprocessen 1

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling. Hösten- 13

Prövning av barnets bästa hur går det till? Linn Matikka, moderator Karin Sjömilla Fagerholm, jurist

UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mänskliga rättigheter

Dnr 2018/000451/600, id Barn- och utbildningsförvaltningen Katthults förskola. Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2018/2019

FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2018/2019

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Barn- och utbildningsförvaltningen Snövits förskola. Likabehandlingsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Lundens förskola, område Öst

Denna skrivelse ersätter vår stämningsansökan daterad Vi, föräldrar till elva barn, stämmer den svenska staten enligt följande:

BARNPERSPEKTIV Introduktionsprogram Göteborgs Stad 11 april 2018 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare

Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Ekorren Avdelning Duvan

Så kan revisionen granska efterlevnaden av barnkonventionen

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Handläggare:... Dnr:... Ärende:...

Barnkonventionen och den nya skollagen (2010:800)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Norrtälje Förskolor AB

Dnr 2018/349 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Lundens förskola. Likabehandlingsplan


Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Handbok för praktisk tillämpning av barnkonventionen i Jönköpings kommun. Stadskontoret

KORTTIDSBOENDET KOTTEN

Granskning av barnkonventionen

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

LIKABEHANDLINGSPLAN. Alsters förskola EN FÖRSKOLA ATT VARA STOLT ÖVER, NÄRA DIG 1

Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

För Lövskatans Förskola

Maria Nyström Agback.

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, läsåret

Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - främjande av lika rättigheter och möjligheter. Myltans förskola och fritidshem Vilhelmina Kommun

Dnr 2018/349 id: Barn- och utbildningsförvaltningen Junibackens förskola. Likabehandlingsplan

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Förskolan Nybrovägen 1. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Plan mot kränkande behandling och dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering.

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Transkript:

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY

Vad handlar det här seminariet om? Den rättighetsbaserade samhällsvården utgår från att varje person är unik och har speciella förutsättningar och behov samt har rätt till delaktighet i vården och i så gott som all kontakt med sociala myndigheter. Barns rätt ska också vägas mot föräldrarätten. Vad innebär det för verksamma? För barnet? Vad betyder delaktighet i förhållande i förvaltningsrättsliga, diskrimineringsrättsliga och socialrättsliga termer och vad kan det innebära för verksamheten? Hur kan barns delaktighet stärkas, av vem/vilka och i så fall hur?

Fyra synsätt på barn i lagtext 1. Samhället minimal roll i barnets förhållanden Familjeenheten i fokus 2. Samhället betydande roll i barnets förhållanden Barnet i fokus 3. Föräldrars rätt att ha barn Föräldrarna i fokus 4. Barnets rättigheter Barn och unga i fokus

Föräldrarätten En rättighet Och en skyldighet

Dessa krav på fokus på barns rättigheter i internationell reglering har medfört att svensk lag och praktik ändrats under de senaste åren Såsom: Föräldrabalken Socialtjänstlagen LVU Skollagen Hälso- och sjukvårdslagen Patientlagen Kommande inkorporeringslagen

Barns delaktighet Art. 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

MEN VAD ÄR DÅ DELAKTIGHET? Enligt våra lagar: Barnet ska få information Barnet ska få komma till tals Barnet ska få påverka beslutet beroende av ålder och mognad Men glöm inte att också:

Barnrättsperspektivets två fundament Barnets bästa Barnets delaktighet Dessa ska samverka och integreras i det enskilda beslutet

Principen om barnets bästa Art. 3 Vid alla åtgärder som rör barn, var sig de vidtas av offentliga eller privata sociala x välfärdsinstitutioner, domstolar, adm. myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. (jf... the best interests of the child shall be a primary consideration ).

Vad är då barnets bästa?

Generellt sett kan det ses som en sammanvägning av Barns typiska behov Det enskilda barnets specifika behov Barnets behov Barnets intressen Evidensbaserad kunskap Vad det enskilda barnet anser att barn i allmänhet önskar Specialistkunskap om det enskilda barnet (läkare, psykolog, lärare etc) Vad det enskilda barnet uttrycker för vilja och information

Barn kan/får inte själva tillvarata sin rätt alltid och vara delaktiga själva Därför olika företrädare för barnen Vårdnadshavare (FB kap 6) Socialsekreterare (SoL, SoF, FL) Offentligt biträde (LVU, lag om offentligt biträde) Förvaltningsdomstolen (8 FPL) mfl.

Även en pågående förändrad syn i våra domstolar mot ett ökat fokus på barns rättigheter HFD 2017 ref. 42: 2 LVU och uppgifter från litet barn om våld HFD uttalar att det ofta saknas utredning som stöder ett barns uppgifter om missförhållanden samtidigt som dessa förnekas av föräldrarna. En bedömning av uppgifternas tillförlitlighet måste göras och då ska både barnets berättelse och dess subjektiva upplevelse av hemförhållanden väga tungt. Mot bakgrund av lagstiftningens syfte måste även ett yngre barns uppgifter kunna tillmätas sådan tyngd att de ENSAMMA kan ligga till grund för ett beslut om omhändertagande.

BARNS RÄTTIGHETER I processen Vid placeringen

SOCIALA RÄTTIGHETER Inför och vid en placering DELAKTIGHET LIKABEHANDLIN G JÄMLIK VÅRD och LIKA VILLKOR/ LIKVÄRDIGHET

Lika rättigheter och värde Art 2 Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.

RÄTTEN TILL EN TRYGG PLACERING DN 27/3-19

EXEMPLET RÄTTEN TILL HÄLSA Även om barn i svensk samhällsvård ingår i det universella och fria hälsovårdssystemet (inklusive fri förebyggande barnhälsovård och tandhälsovård) visar flera studier att de inte får ta del av systemet som andra barn Slutsatsen är att placerade barns hälso- och sjukvårdsbehov ofta ignoreras. Barnen nekas därmed rätten till bästa möjliga hälsa.

EXEMPLET RÄTTEN TILL HÄLSA Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, F För att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron.

Tack för mig och lycka till i det fortsatta arbetet!