Luftfartsföreskrift 1 (27)

Luftfartsföreskrift 1 (27) Utfärdad: 18.11.2011 Träder i kraft: 15.12.2011 Giltighetstid: Tills vidare Rättsgrund: Denna föreskrift har utfärdats med stöd av 3 i luftfartslagen (1194/2009) med hänsyn till standarder, rekommendationer och anvisningar presenterade i konventionen angående internationell civil luftfart (FördrS 11/1949), bilagorna 10 (Annex 10, Vol. II) och 11 (Air Traffic Services) samt publikationerna PANS-ATM Doc 4444 och Regional Supplementary Procedures Doc 7030. Ändringsuppgifter: Tillämpningsområde: Denna luftfartsföreskrift tillämpas i luftfartens radiotelefoni vid kommunikation mellan luftfartsstationer och luftfartyg samt till tillämpliga delar mellan förare i markfordon som förflyttar sig inom flygplatsens manöverområde och andra radioanvändare inom flygplatsens manöverområde. Dessutom tillämpas den på kommunikation mellan flygtrafikledningsenheter som sker på annat sätt än på frekvenser för radiotelefoni. RADIOTELEFONI INOM LUFTFARTEN INNEHÅLL 1 DEFINITIONER... 2 2 GRUNDERNA FÖR RADIOTELEFONI... 4 2.1 Allmänt... 4 2.2 Använda frekvenser och avlyssning av frekvenser... 4 2.3 Upprättande av radioförbindelse och frekvensskifte... 5 2.4 Meddelandeklasser för luftfartskommunikation... 5 2.5 Språk som ska användas... 7 3 FÖRFARANDEN FÖR RADIOTELEFONI... 7 3.1 Bokstavering av ord i radiotelefoni... 7 3.2 Siffervärden i radiotelefoni... 8 3.3 Anropssignaler för luftfartsstationer... 10 3.4 Anropssignaler för luftfartyg... 11 3.5 Standardfraser vid radiotelefoni... 12 4 INLEDNING OCH UPPRÄTTHÅLLANDE AV RADIOKOMMUNIKATION... 14 4.1 Öppningsanrop... 14 4.2 Meddelandestrukturen vid radiotelefoni... 15 4.3 Användning av anropssignaler... 16 4.4 Kvittering och motläsning av meddelande... 16 4.5 Korrigeringar och repetitioner... 17 4.6 Annullering av meddelande... 18 4.7 Provsändningar... 18 4.8 Anrop för radioprovning... 18 5 STÖRNINGAR I RADIOFÖRBINDELSE... 20 5.1 Störning i radioförbindelsen från luften till marken... 20 5.2 Störning i radioförbindelsen från marken till luften... 20 5.3 Meddelande om störning i radioförbindelsen... 21 6 FÖRFARANDEN FÖR RADIOTELEFONI VID NÖD- OCH ILTILLFÄLLEN... 21 6.1 Allmänt... 21 6.2 Radiotelefoni vid nödtillfälle... 22 6.2.1 Luftfartygets åtgärder vid nödtillfälle... 22

Luftfartsföreskrift 2 (27) 6.2.2 Åtgärder vid stationen till vilken ett nödmeddelande är riktat eller som först kvitterar ett nödmeddelande... 22 6.2.3 Radiotystnad... 23 6.2.4 Övriga stationers åtgärder... 23 6.2.5 Upphörande av nödtrafik och radiotystnad... 23 6.3 Radiotelefoni vid iltillfälle... 24 6.3.1 Åtgärder av luftfartyg som har meddelat iltillfälle... 24 6.3.2 Åtgärder vid stationen till vilken ett ilmeddelande är riktat eller som först kvitterar ett ilmeddelande... 24 6.3.3 Övriga stationers åtgärder... 24 6.3.4 Åtgärder av luftfartyg som används för sjukvårdstransport... 25 6.3.5 Åtgärder vid stationen till vilken ett meddelande om sjukvårdstransport är riktat eller som först kvitterar ett meddelande om sjukvårdstransport... 25 6.4 Radioförbindelse i samband med brott mot luftfartygs säkerhet... 25 7 RADIOPEJLING... 26 1 DEFINITIONER I denna luftfartsföreskrift avses med: vederbörande ATS-myndighet (Appropriate ATS authority) luftfartsmyndighet som har utsetts av den stat som är ansvarig för att flygtrafikledningstjänst utövas i aktuellt luftrum. Den ATS-myndighet som avses här är i Finland Trafiksäkerhetsverket. luftfartsstation (Aeronautical station) landstation som arbetar med radiofrekvenser för luftfarten, som i vissa fall också kan vara placerad exempelvis ombord på fartyg eller på en plattform till sjöss. Anm. En luftfartsstation är i de flesta fall en ATS-enhet. flygtrafikledningsenhet/ats-enhet (Air Traffic Services Unit/ATS-unit) flygkontrollenhet, flyginformationscentral, flyginformationsenhet för flygplats (AFIS-enhet) eller ATSrapportplats fast trafik för luftfarten (Aeronautical fixed service) kommunikationstjänst mellan bestämda fasta stationer, som i första hand tillhandahålls för luftfartens säkerhet samt för anordnande av en regelbunden, effektiv och ekonomisk flygtrafikledningstjänst luftfartens fasta fjärrskriftnät, AFTN (Aeronautical fixed telecommunication network, AFTN) globalt nätverk för fasta teleförbindelser för luftfarten, som utgör en fast del av luftfartskommunikationen och är avsedd för utbyte av meddelanden och/eller digital information mellan sådana fasta landstationer, vilkas system är kompatibla radioanflygning (Homing) förfarande då ett luftfartyg rör sig kontinuerligt mot en annan radiostation och utnyttjar dess radiosändning sjukvårdstransport (Medical transport) vilken som helst kontinuerlig eller tillfällig civil eller militär sjukvårdstransport på land, vatten eller i luften enligt 1949 års Genèvekonvention och Genèveprotokollen. Termen avser endast sjukvårdstransport som övervakas av en myndighet som är part i konflikten.

Luftfartsföreskrift 3 (27) radioförbindelse med luftfartyg (Air-ground communication) dubbelriktad radioförbindelse mellan ett luftfartyg och stationer eller platser belägna på jordens yta radiobäring (Radio bearing) uppmätt vinkel mellan riktningen till en bestämd sändare av elektromagnetiska vågor och en referensriktning, så som den har bestämts med en pejlstation. För rättvisande radiobäring är referensriktningen rättvisande nord. För magnetisk radiobäring är referensriktningen magnetisk nord. radiopejling (Radio direction finding) mottagning av radiovågor för bestämning av riktningen till en radiostation radioförbindelse från luftfartyg (Air-ground communication) enkelriktad radioförbindelse från ett luftfartyg till stationer eller platser belägna på jordens yta radioförbindelse till luftfartyg (Ground-to-air communication) enkelriktad radioförbindelse till ett luftfartyg från stationer eller platser belägna på jordens yta blindsändning (Blind transmission) sändning från en station till en annan under sådana omständigheter att dubbelriktad radioförbindelse inte kan upprättas, men det förmodas att den anropade stationen kan ta emot sändningen radiopejlstation (Radio direction-finding station) radiobestämningsstation som använder radiopejling motläsning (Readback) förfarande då en mottagande station läser tillbaka hela eller tilllämplig del av ett mottaget meddelande till en sändande station för att den sändande stationen ska kunna kontrollera att meddelandet har tagits emot riktigt CQ-sändning (Broadcast) sändning av meddelanden som rör luftfarten, som inte är adresserade till en särskild station eller särskilda stationer. I denna luftfartsföreskrift används dessutom definitioner och förkortningar som ingår i luftfartsföreskriften OPS M1-1, Trafikregler för luftfart.

Luftfartsföreskrift 4 (27) 2 GRUNDERNA FÖR RADIOTELEFONI 2.1 Allmänt 2.1.1 Kommunikationen ska vara kortfattad och tydlig. Ord och fraser enligt denna föreskrift ska användas vid alla tillfällen för vilka de har definierats. Anm. Standardfraserna som ska användas vid radiotelefoni har publicerats i luftfartsanvisningen GEN T1-10. 2.1.2 Kommunikation av andra än i punkten 2.4 definierade meddelanden på luftfartens radiofrekvenser ska undvikas, såvida andra kommunikationsmedel kan användas för att förmedla meddelandet. 2.1.3 Till ett luftfartyg får inte sändas några meddelanden under starten, slutfasen av slutlig inflygning och utrullningen, såvida inte säkerhetssynpunkter så kräver. 2.1.4 Då flera luftfartyg samtidigt anropar en luftfartsstation, avgör luftfartsstationen i vilken ordningsföljd anropen ska besvaras. 2.2 Använda frekvenser och avlyssning av frekvenser 2.2.1 I luftrum där krav på radioförbindelse föreligger, ska luftfartyg använda den radiofrekvens som används av ATS-enheten som ansvarar för luftrummet. Anm. 1. Radiofrekvenserna som används av ATS-enheterna finns publicerade i Finlands Handbok med information för luftfarten. Anm. 2. Vid en okontrollerad flygplats rekommenderas användning av den radiofrekvens som eventuellt har bestämts för flygplatsen. Radiofrekvenserna meddelas i publikationen VFR Suomi/Finland. 2.2.2 Avlyssning av den angivna frekvensen får inte avslutas under flygning utan att vederbörande luftfartsstation underrättas, utom av säkerhetsskäl. Anm. 1. Om avlyssning av frekvenser har föreskrivits i luftfartsföreskrifterna OPS M1-1 Trafikregler för luftfart, OPS M1-17 Användning av radioutrustning i luftfartyg utanför ATS-organets öppethållningstid och OPS M1-19 Förfarande vid AFIS-flygplatser. Anm. 2. Kravet på kontinuerlig avlyssning enligt de internationella trafikreglerna för luftfart kan uppfyllas med ett SELCAL-system, som avser ett anropssystem i vilket talanropet har ersatts av kodat ljud med olika frekvenser som sänds på radiotelefonifrekvensen. SELCALanropssystemet har tills vidare inte godkänts i Finland som tillräckligt för kontinuerlig avlyssning. 2.2.2.1 Vid flygning över stora vattenområden eller områden där en nödsändare (ELT/ELBA) krävs, ska luftfartyg kontinuerligt avlyssna VHF-nödfrekvensen 121,5 MHz. Man kan avvika från detta krav om luftfartyget upprätthåller en radioförbindelse på en annan radiofrekvens och luftfartygets utrustning eller besättningens arbetsuppgifter inte tillåter en samtidig avlyssning.

Luftfartsföreskrift 5 (27) Anm. En kontinuerlig avlyssning av nödfrekvensen 121,5 MHz rekommenderas även vid andra tillfällen i den mån det är möjligt, med hänsyn till kraven på avlyssning av frekvenser. 2.2.3 En ATS-enhet ska under sin öppethållningstid upprätthålla en kontinuerlig avlyssning av VHF-nödfrekvensen 121,5 MHz.. 2.2.4.2 Luftfartyg ska säkerställa kontinuerlig avlyssning av andra nödvändiga frekvenser medan radiotrafik pågår med andra luftfartyg. 2.2.4.3 Om radiotrafik mellan luftfartyg sker på en radiofrekvens som tillhör ATS-enheten med ansvar för det ifrågavarande området eller luftrummet, ska tillstånd inhämtas från ATSenheten innan kommunikationen påbörjas. Tillstånd krävs emellertid inte för en kortvarig kommunikation. 2.2.5 Om en luftfartsstation eller ett luftfartyg av något skäl tillfälligt måste avbryta radiostationens funktion, ska om möjligt andra stationer underrättas om detta och meddelas om en tid då stationen förväntas återuppta funktionen. När funktionen återupptas ska detta meddelas till de övriga stationerna. 2.2.5.1 Om funktionen inte kommer att återupptas vid den tid som ursprungligen meddelats, ska om möjligt en ny tid meddelas till de övriga stationerna vid den tid som har angivits i det ursprungliga meddelandet eller så snart som möjligt därefter. 2.3 Upprättande av radioförbindelse och frekvensskifte 2.3.1 Ansvaret för upprättandet av radioförbindelsen åligger den station som har ett meddelande att sända. 2.3.1.1 Om en normal radioförbindelse inte kan åstadkommas, ska den sändande stationen sträva efter att använda vilket som helst funktionsdugligt kommunikationssätt för att sända sitt meddelande. Anm. Förfarandet vid störningar i radioförbindelsen finns angivet i avsnitt 6. 2.3.2 I luftrum med krav på radioförbindelse ska ATS-enheten ge luftfartyget anvisningar om frekvensskifte. Om någon sådan anvisning inte ges, ska luftfartyget underrätta ATSenheten om frekvensskifte. Inom kontrollerat luftrum måste luftfartyg få tillstånd för frekvensskifte av den för området eller luftrummet ansvariga ATS-enheten. Anm. Uppgifterna som luftfartyget ska meddela till ATS-enheten vid det första kommunikationstillfället finns angivna i punkterna 4.1.6 och 4.1.7. 2.4 Meddelandeklasser för luftfartskommunikation 2.4.1 I det följande uppräknas meddelandeklasserna vid användning av luftfartens radiofrekvenser och deras prioritetsordning vid upprättande av radioförbindelse och vid sändning.

Luftfartsföreskrift 6 (27) Meddelandeklass och prioritetsordning Radiotrafikkod 1. Nödanrop MAYDAY Nödmeddelanden (nödsignal, rekommendation tre gånger) Nödtrafik 2. Ilmeddelanden PAN PAN inkl. meddelanden som föregås (ilsignal, rekommendation tre gånger) eller av en kod för sjukvårdstransport PAN PAN MEDICAL (ilsignal om sjukvårdstransport, rekommendation tre gånger) 3. Radiopejlingstrafik 4. Flygsäkerhetsmeddelanden 5. Vädermeddelanden 6. Meddelanden som gäller flygets regularitet Anm. 1. Nödmeddelanden och nödtrafik behandlas i punkterna 6.1 och 6.2. Anm. 2. Ilmeddelanden och trafik vid iltillfällen, föregångna av en kod som anger sjukvårdstransport, behandlas i punkterna 6.1 och 6.3. Anm. 3. Radiopejlingstrafik behandlas i avsnitt 7. 2.4.2 Flygsäkerhetsmeddelanden omfattar: a) meddelanden relaterade till luftfartygs färd och flygtrafikledningstjänsten, b) meddelanden från flygoperatör eller luftfartyg, som direkt påverkar ett luftfartyg under flygning, c) meddelanden avseende vädret, som direkt påverkar ett luftfartyg under flygning eller vid förberedelse för start, d) andra meddelanden som påverkar ett luftfartygs flygning eller förberedelse för start. 2.4.3 Med vädermeddelanden avses annan information om vädret än flygsäkerhetsmeddelanden som lämnas till eller erhålls från ett luftfartyg. 2.4.4 Meddelanden som gäller flygets regularitet omfattar: a) meddelanden som avser funktion hos eller underhåll av utrustning som påverkar en säker och regelbunden verksamhet för luftfartyg, b) meddelanden som avser underhåll av luftfartyg, c) meddelanden som sänds till representant för flygoperatör på grund av avvikelse från tidtabell, och som avser besättning och passagerare. Passagerarnas eller besättningens individuella behov ska inte inkluderas i denna meddelandeklass.

Luftfartsföreskrift 7 (27) d) meddelanden relaterade till luftfartygs landning som avviker från den ordinarie verksamheten, e) meddelanden som avser brådskande reservdelar eller material till luftfartyg, f) meddelanden som avser ändring av tidtabell för luftfartyg. 2.4.4.1 ATS-enheterna hanterar meddelanden som gäller flygets regularitet endast om sändningen inte stör ATS-enhetens primära verksamhet, och meddelandet inte kan sändas till slutdestinationen på annat sätt. 2.5 Språk som ska användas 2.5.1 ATS-enheter som tillhandahåller service på flygplatser och rutter för internationell trafik ska använda engelska, om luftfartyget begär det. 2.5.2 I Finland ska språken som används av ATS-enheterna meddelas i Handbok med information för luftfarten och andra relevanta luftfartspublikationer. 3 FÖRFARANDEN FÖR RADIOTELEFONI 3.1 Bokstavering av ord i radiotelefoni 3.1.1 Namn, förkortningar och ord vars uttal blir otydligt kan bokstaveras på nedanstående sätt, med betoningen på den understreckade stavelsen. Bokstav Bokstaveringsalfabetet Uttal A Alfa All-fa B Bravo Bra-vo C Charlie Tsaa-li D Delta Dell-ta E Echo Ekk-o F Foxtrot Foks-trot G Golf Golf H Hotel Ho-tell I India In-d-ia J Juliett Tsu-li-et K Kilo Ki-lo L Lima Li-ma M Mike Maik N November No-vem-ber O Oskar Os-kar P Papa Pa-pa Q Quebec Ke-bek R Romeo Ro-meo S Sierra Si-erra T Tango Tan-go U Uniform Ju-ni-form V Victor Vik-tor

Luftfartsföreskrift 8 (27) W Whiskey Wis-ki X X-ray Eks-rei Y Yankee Jen-kki Z Zulu Zu-lu Ä - - Ö - - 3.2 Siffervärden i radiotelefoni 3.2.1 Siffror uttalas på nedanstående sätt, med betoningen på den understreckade stavelsen. 0 Zero Zi-rou 1 One Van 2 Two Tuu 3 Three Trii 4 Four Foor 5 Five Faiv 6 Six Siks 7 Seven Sev-en 8 Eight Eit 9 Nine Nain-er 100 Hundred Hand-red 1000 Thousand Tau-send 3.2.2 Alla siffervärden ska sändas genom att uttala en siffra åt gången, med undantag av de fall som nämns i punkterna 3.2.3 och 3.2.5. De följande exemplen åskådliggör: Landningsbana: 30 Kolme nolla Three zero Lufttryck: 1013 Yksi nolla yksi kolme One zero one three SSR-kod: 2401 Kaksi neljä nolla yksi Two four zero one 3.2.3 Alla siffror som används vid sändning av information om höjd över havet, molnhöjd, sikt och bansynvidd samt flygnivåer, som bildas av hela hundratal och hela tusental, ska sändas genom att man uttalar varje hundratalssiffra eller tusentalssiffra följt av ordet SA- TAA/HUNDRED eller TUHATTA/THOUSAND. Kombinationer av tusental och hela hundratal ska sändas genom att man uttalar varje tusentalssiffra för sig, följt av ordet TUHAT- TA/THOUSAND, därefter hundratalssiffran följt av ordet SATAA/HUNDRED. 3.2.3.1 Höjdmätarens tryckinställning 1 000 hpa kan på finska sägas TASAN TUHAT. Högintensivljusens effektinställning 100 % kan sägas SATA PROSENTTIA eller ONE HUNDRED PERCENT.

Luftfartsföreskrift 9 (27) De följande exemplen åskådliggör: Sikt: 600 Kuusi sataa Six hundred Höjd: 5000 Viisi tuhatta Five thousand Molnhöjd: 7600 Seitsemän tuhatta Seven thousand six hundred kuusi sataa Bansynvidd: 800 Kahdeksan sataa Eight hundred Flygnivå: 200 Kaksi sataa Two hundred 3.2.4 Decimalkomma (även punkt används för att beteckna decimaltal) anges med ordet DESIMAALI/DECIMAL. Det följande exemplet åskådliggör: Radio- 100.3 Yksi nolla nolla One zero zero decimal three frekvens: desimaali kolme 3.2.5 Vid finskspråkig radiotelefoni kan vindens riktning och hastighet anges utan att siffrorna räknas upp separat. Det följande exemplet åskådliggör: TUULI KAKSISATAAKYMMENEN ASTETTA NELJÄTOISTA SOLMUA 3.2.6 VHF-radiofrekvenser anges med sex siffror, utom om femte och sjätte siffran båda är nollor, då endast de fyra första siffrorna sägs. De följande exemplen åskådliggör: 118.000 Yksi yksi kahdeksan One one eight decimal zero desimaali nolla 118.005 Yksi yksi kahdeksan One one eight decimal zero desimaali nolla nolla viisi zero five 118.010 Yksi yksi kahdeksan One one eight decimal zero desimaali nolla yksi nolla one zero 118.025 Yksi yksi kahdeksan One one eight decimal zero desimaali nolla kaksi viisi two five 118.050 Yksi yksi kahdeksan One one eight decimal zero desimaali nolla viisi nolla five zero 118.100 Yksi yksi kahdeksan One one eight decimal one desimaali yksi

Luftfartsföreskrift 10 (27) 3.2.7 När man meddelar en tid räcker det om endast minuterna anges. Om det finns risk för förväxling, ska även timmarna ingå i meddelandet. De följande exemplen åskådliggör: 0920 AIKA KAKSI NOLLA eller TIME TWO ZERO eller AIKA NOLLA YHDEKSÄN TIME ZERO NINER TWO ZERO KAKSI NOLLA 1643 AIKA NELJÄ KOLME eller TIME FOUR THREE eller AIKA YKSI KUUSI NELJÄ KOLME TIME ONE SIX FOUR THREE 3.2.8 När det är nödvändigt att säkerställa att siffrorna har uppfattats korrekt, ska meddelandets avsändare begära att mottagaren motläser siffrorna. 3.3 Anropssignaler för luftfartsstationer 3.3.1 Luftfartsstationernas anropssignaler för radiotelefoni definieras enligt följande: a) platsens namn, b) enhet eller tjänst som erbjuds. 3.3.2 För bestämning av enheten eller tjänsten används anropssignalerna i förteckningen nedan. Platsens namn eller enhet/tjänst kan utelämnas under förutsättning att radioförbindelse har upprättats. Serviceenhet Area control centre Områdeskontroll Approach control Inflygningskontroll Approach control radar arrivals Radarutrustad inflygningskontroll för ankommande trafik Approach control radar departures Radarutrustad inflygningskontroll för avgående trafik Aerodrome control Flygplatskontroll Surface movement control Flygplatskontroll som övervakar markbunden trafik Radar Radar (allmän benämning som kan användas om ATS-enheter som erbjuder radartjänster) Anropssignal CONTROL ALUE APPROACH LÄHESTYMINEN ARRIVAL TULO DEPARTURE LÄHTÖ TOWER TORNI GROUND RULLAUS RADAR TUTKA

Luftfartsföreskrift 11 (27) Precision approach radar Precisionsinflygningsradar Flight information service Flyginformationstjänst Clearance delivery Enhet som förmedlar ruttklareringar Apron control Rampövervakning Company dispatch Flygbolags flygklarering Aeronautical station Luftfartsstation PRECISION TARKKUUS INFORMATION TIEDOTUS DELIVERY SELVITYS APRON TASO DISPATCH DISPATCH RADIO RADIO I Finland används dessutom: Aerodrome flight information service Flyginformationstjänst för flygplats AFIS AFIS 3.4 Anropssignaler för luftfartyg 3.4.1 Fullständig anropssignal 3.4.1.1 Ett luftfartygs anropssignal ska vara något av följande: a) Luftfartygets registreringsbeteckning OH-CBU OH-458 b) Flygbolagets beteckning, följt av FASTAIR HKRA registreringsbeteckningens fyra sista tecken c) Flygbolagets beteckning, följt av linjekoden FASTAIR 214 3.4.1.1.1 Namnet på tillverkaren av luftfartyget, luftfartygets typ eller luftfartygets kategori kan användas som förled framför en anropssignal enligt punkt a). Som förled framför en anropssignal för ett ultralätt luftfartyg kan användas termen ULTRA. 3.4.1.1.2 Flygbolagsbeteckningar enligt punkt b) anges i ICAO:s publikation Doc 8585 Designators for Aircraft Operating Agencies, Aeronautical Authorities and Services. 3.4.1.2 Statliga och militära luftfartyg kan också använda anropssignaler av egen typ. 3.4.2 Förkortade anropssignaler 3.4.2.1 Anropssignalerna som finns uppräknade i punkt 3.4.1.1 kan förkortas på följande sätt:

Luftfartsföreskrift 12 (27) a) Första tecknet och minst två O-BU av de sista tecknen i registreringsbeteckningen O-458 b) Flygbolagets beteckning, följt av FASTAIR RA eller minst två av de sista tecknen FASTAIR KRA i luftfartygets registreringsbeteckning c) Kan inte förkortas 3.4.2.1.1 Namnet på tillverkaren av luftfartyget, CESSNA BU eller typens namn eller luftfartygets kategori kan CESSNA CBU användas i stället för första bokstaven i HELIKOPTERI BW anropssignalen enligt punkt a). I stället för HELIKOPTERI HBW första bokstaven i ett ultralätt luftfartygs anropssignal kan man använda termen ULTRA. ULTRA 123 3.4.2.1.2 Flygbolagsbeteckningar enligt punkt b) anges i ICAO:s publikation Doc 8585 Designators for Aircraft Operating Agencies, Aeronautical Authorities and Services. 3.4.3 För att undvika förväxlingar får ett luftfartyg inte ändra sin anropssignal under en flygning, utom tillfälligt enligt anvisningar från en ATS-enhet. 3.5 Standardfraser vid radiotelefoni Engelska Finska Betydelse ACKNOWLEDGE KUITTAA Tala om att du har tagit emot och förstått meddelandet AFFIRM KYLLÄ, SOPII, Jakande svar VAHVISTAN APPROVED HYVÄKSYTTY, Tillstånd beviljat MYÖNNETTY BREAK EROTUS Genom detta anges en gräns mellan olika delar i meddelandet BREAK BREAK EROTUS EROTUS Genom detta anges en gräns i meddelanden avsedda för olika luftfartyg vid en brådskande trafiksituation CANCEL PERUUTAN En tidigare klarering annulleras CHECK TARKISTA Kontrollera systemet eller förfarandet (svar förväntas normalt inte) CLEARED SELVÄ, Tillstånd att handla med angivna villkor SELVITETTY

Luftfartsföreskrift 13 (27) CONFIRM VAHVISTA Har jag/har du mottagit meddelandet korrekt? CONTACT OTA YHTEYS Ta radiokontakt CORRECT OIKEIN Rätt CORRECTION KORJAAN Korrigerar ett fel i denna sändning, korrekt är... DISREGARD ÄLÄ HUOMIOI Lämna föregående sändning obeaktad HOW DO YOU KUINKA KUULUU Hur hör du min sändning? READ I SAY AGAIN SANON UUDELLEEN Jag upprepar för att förtydliga eller betona MAINTAIN SÄILYTÄ Fortsätt enligt angivna villkor MONITOR KUUNTELE Lyssna på... frekvensen NEGATIVE EI, VÄÄRIN Nej eller tillstånd ges inte eller felaktigt OVER KUUNTELEN Min sändning är avslutad och jag väntar på ditt svar (används normalt inte vid VHF-trafik) OUT LOPPU Utväxlingen av meddelanden har avslutats och inget svar förväntas (används normalt inte vid VHF-trafik) READ BACK LUE TAKAISIN Upprepa mitt meddelande helt eller en bestämd del av det på exakt samma sätt som du tog emot det RECLEARED UUDELLEEN En ändring av din senaste klarering SELVITETTY har gjorts, vilket annullerar den eller en del av den REPORT ILMOITA Meddela följande information REQUEST PYYDÄN Jag vill få... Jag vill veta... ROGER SELVÄ Jag har tagit emot din senaste sändning. (Detta ord får inte användas som svar på ett meddelande som kräver motläsning ("read back") eller ett jakande ("affirm") eller nekande ("negative") svar)

Luftfartsföreskrift 14 (27) SAY AGAIN SANO UUDELLEEN Upprepa allt eller den begärda delen av din senaste sändning SPEAK SLOWER PUHU HITAAMMIN Sänk din talhastighet STAND BY ODOTA Vänta, jag anropar dig (inget svar förväntas) UNABLE EN PYSTY Jag kan inte handla enligt din begäran, klarering eller anvisning (ett skäl följer i allmänhet efter sändningen) WILCO WILCO Jag förstår ditt meddelande och rättar mig efter det (en förkortning av orden "will comply ) WORDS TWICE SANAT KAHDESTI a) Som begäran: svårt att uppfatta, säg varje ord eller ordgrupp två gånger b) Som meddelande: eftersom det är svårt att uppfatta säger jag varje ord eller ordgrupp två gånger 4 INLEDNING OCH UPPRÄTTHÅLLANDE AV RADIOKOMMUNIKATION 4.1 Öppningsanrop 4.1.1 Kommunikationen ska inledas med ett öppningsanrop och ett svar på anropet innan meddelandet sänds. Meddelandet kan dock sändas utan att invänta något svar från den anropade stationen, om man är förvissad om att den mottagande stationen hör anropet. 4.1.2 Fullständiga anropssignaler ska alltid användas när kommunikationen inleds. 4.1.3 I samband med öppningsanropet ska man meddela på vilken frekvens anropet sker, om anropet görs på frekvenserna 121,5 MHz eller 119,7 MHz eller om det föreligger risk för förväxling på annat sätt. 4.1.4 Öppningsanropet ska innehålla punkterna nedan i angiven ordningsföljd: 1. Den anropade stationens anropssignal HELSINGIN TORNI HELSINKI TOWER 2. Den anropande stationens anropssignal FASTAIR 345 FASTAIR 345 4.1.4.1 Luftfartyg som ingår i vakturbulenskategorin "H" (tung) eller J (super) ska i sitt öppningsanrop till ATS-enheten ange ordet "RASKAS/HEAVY" eller SUPER omedelbart efter sin anropssignal. 4.1.4.2 Ledaren av en formationsflygning ska i samband med öppningsanropet meddela antalet luftfartyg som ingår i formationen.

Luftfartsföreskrift 15 (27) 4.1.5 Svaret på ett öppningsanrop ska innehålla punkterna nedan i angiven ordningsföljd: 1. Den anropande stationens anropssignal FASTAIR 345 FASTAIR 345 2. Den svarande stationens anropssignal HELSINGIN TORNI HELSINKI TOWER 4.1.5.1 Användning av den anropande stationens anropssignal i kombination med den svarande stationens anropssignal anses vara en uppmaning till den anropande stationen att fortsätta sin sändning. 4.1.6 När ett luftfartyg efter en förflyttning första gången tar radiokontakt med en annan ATS-enhet än flygplatskontrollen, ska det i sitt öppningsanrop eller i kommunikationen omedelbart efter öppningsanropet meddela: a) flyghöjd, inklusive information om höjden som genomgås och klareringshöjd, om luftfartyget inte bibehåller klareringshöjden b) hastighet, om ATS-enheten har anvisat den c) annan av ATS-enheten eventuellt förutsatt information 4.1.7 När ett luftfartyg första gången tar kontakt med flygplatskontrollen, ska det i sitt öppningsanrop eller i kommunikationen omedelbart efter öppningsanropet meddela: a) position b) annan av ATS-enheten eventuellt förutsatt information 4.1.8 När en station samtidigt vill förmedla information till andra stationer i sin närhet, ska meddelandet inledas med anropssignalen: "KAIKKI ASEMAT/ALL STATIONS". 4.1.8.1 Ett allmänt anrop enligt punkt 4.1.8 förutsätter inget svar, om inte stationen specifikt begär kvitteringar. 4.2 Meddelandestrukturen vid radiotelefoni 4.2.1 Meddelanden som enbart sänds på luftfartens radiofrekvenser ska bestå av delarna nedan i angiven ordningsföljd: a) Den anropade stationens anropssignal TURUN TORNI TURKU TOWER b) Den anropande stationens anropssignal FASTAIR 454 FASTAIR 454 c) Innehållet PYYDÄN KÄYNNISTÄÄ REQUEST START UP

Luftfartsföreskrift 16 (27) 4.2.2 Ett från ett luftfartyg avsänt meddelande som kräver vidarebefordran i luftfartens fasta fjärrskriftsnät ska ha följande form: a) Den anropade stationens anropssignal TAMPEREEN TUTKA TAMPERE RADAR b) Den anropande stationens anropssignal FASTAIR 323 FASTAIR 323 c) Ordet SANOMA/FOR SANOMA FOR d) Vem meddelandet är riktat till FASTAIR TURKU FASTAIR TURKU e) Namnet på AFTN-nätets ändstation EFTUFARX EFTUFARX f) Texten TARVITAAN MOOTTORIN NUMBER ONE NUMERO YKSI VAIHTO ENGINE CHANGE REQUIRED 4.2.3 När en luftfartsstation förmedlar ett AFTN-meddelande till ett luftfartyg, kan rubriken och adressen uteslutas. Formatet på ett sådant meddelande är följande: a) texten (eventuellt med korrigering av ett AFTN-meddelande) b) ordet SANOMA/FROM c) namnet och positionen för meddelandets avsändare 4.3 Användning av anropssignaler 4.3.1 I kommunikationen efter öppningsanropet kan man använda förkortade anropssignaler, under förutsättning att någon risk för förväxling inte uppstår. Ett luftfartyg får använda en förkortad anropssignal först när luftfartsstationen har använt den. 4.3.2 Kommunikationen mellan stationerna kan efter öppningsanropet pågå utan att anropssignalerna upprepas, tills luftfartyget lämnar luftfartsstationens radiofrekvens. 4.3.3 När flygkontrollklareringar lämnas och motläses ska man alltid lägga till anropssignalen för det luftfartyg som klareringen avser. 4.4 Kvittering och motläsning av meddelande 4.4.1 Ett meddelande som avsänts från ett luftfartyg kvitteras som mottaget med det sändande luftfartygets anropssignal. En luftfartsstation kan lägga till sin egen anropssignal efter kvitteringen. 4.4.2 Ett meddelande som avsänts från en luftfartsstation kvitteras som mottaget med det mottagande luftfartygets anropssignal. Ett meddelande som har mottagits från en annan luftfartsstation kvitteras av en luftfartsstation med dess egen anropssignal. 4.4.3 Följande med flygtrafikledningstjänst förknippade meddelanden eller delar av dessa ska alltid kvitteras genom motläsning och motläsningen ska avslutas med luftfartygets egen anropssignal:

Luftfartsföreskrift 17 (27) a) Ruttklareringar som ges av flygkontrollen b) Inflygnings- och ankomstklareringar och -anvisningar samt taxningsklareringar c) Samtliga klareringar för förflyttning, landning, start eller för att hålla före (hold short), korsa eller taxa tillbaka längs en landningsbana d) Landningsbana i användning, höjdmätarinställning och genomgångsnivå, sekundärradarkod, radiofrekvenser, höjd-, riktnings- och hastighetsinstruktioner samt bäringar och kurser relaterade till radiopejling. 4.4.3.1 Övriga flygkontrollklareringar eller instruktioner ska upprepas eller kvitteras på något annat sätt, som tydligt indikerar att de har förståtts och att de följs. 4.4.3.2 En ATS-enhet ska utan dröjsmål korrigera fel i motläsningen av en klarering eller en instruktion. Anm. För att minska risken för missförstånd rekommenderas att ATS-enheten bekräftar korrektheten hos motläsningen av meddelanden enligt punkt 4.4.3, antingen med sin egen anropssignal eller genom att använda standardfrasen OIKEIN / CORRECT. 4.4.4 Om en datalänkförbindelse används mellan flygledaren och piloten för att överföra klareringar, motläser man inte meddelanden. 4.4.5 Vid motläsning av flygkontrollmeddelanden som sänds mellan ATS-enheter iakttas samma förfaranden som mellan luftfartyg och ATS-enheter. 4.5 Korrigeringar och repetitioner 4.5.1 Om man har gjort ett fel vid en sändning, används ordet "KORJAAN/CORRECTION" och därefter upprepas den sista korrekta gruppen eller frasen, följt av den korrigerade delen. 4.5.2 Om korrigeringen av ett begånget fel kan ske bättre genom att man upprepar hela meddelandet, används frasen "KORJAAN, SANON UUDELLEEN/CORRECTION, I SAY AGAIN" innan det korrekta meddelandet sänds. Anm. Om avsändaren av ett meddelande bedömer att mottagningen av meddelandet kan vara svårt, rekommenderas att viktiga delar sänds två gånger. 4.5.3 Om meddelandets mottagare är tveksam över om meddelandet har tagits emot i rätt form, ska han/hon begära att hela meddelandet eller en bestämd del upprepas. a) När man begär att hela meddelandet ska upprepas, används frasen "SANO UUDELLEEN/SAY AGAIN". b) När man begär att en viss del av meddelandet ska upprepas, används frasen "SANO UUDESTAAN KAIKKI ENNEN (det första korrekt mottagna ordet)/say AGAIN ALL BEFORE (first word satisfactorily received)" eller

Luftfartsföreskrift 18 (27) "SANO UUDELLEEN SANAT VÄLILLÄ...(ordet före den saknade delen, ordet efter den saknade delen)/say AGAIN...(word before missing portion) TO...(word after missing portion)" eller "SANO UUDELLEEN KAIKKI (det sista korrekt mottagna ordet) JÄLKEEN/SAY AGAIN ALL AFTER (last word satisfactorily received)" eller "SANO UUDELLEEN (specifik sak, t.ex. TUULI) / SAY AGAIN (specific item, e.g. WIND)". 4.5.4 Om meddelandets avsändare vid kontrollen av motläsningen upptäcker fel i motläsningen, ska han/hon säga "VÄÄRIN SANON UUDELLEEN/NEGATIVE I SAY AGAIN", varefter meddelandet eller en del av det följer i korrekt form. 4.6 Annullering av meddelande 4.6.1 Om hela meddelandet ännu inte har sänts, ska den sändande stationen meddela den mottagande stationen att den ofullständiga sändningen ska lämnas obeaktad genom att använda termen ÄLÄ HUOMIOI / DISREGARD. 4.6.2 Om man vill ändra ett avsänt meddelande i dess helhet, och inte vill att den mottagande stationen ska handla enligt det avsända meddelandet, ska meddelandet annulleras genom att använda termen PERUUTAN / CANCEL. 4.6.3 En station som annullerar ett meddelande är ansvarig för nödvändiga fortsatta åtgärder. 4.7 Provsändningar 4.7.1 Om ett luftfartyg behöver sända ett prov- eller kontrollmeddelande som kan störa arbetet vid en luftfartsstation, ska man inhämta ett medgivande från luftfartsstationen, utom om det är frågan om en radioprovning enligt punkt 4.8. Antalet sådana sändningar ska hållas så litet som möjligt. 4.7.2 Om en station på luftfartens radiofrekvenser behöver sända prov- eller kontrollmeddelanden, antingen kontrollmeddelanden för transmittern före öppningsanrop eller kontrollmeddelanden för mottagaren, får sådana meddelanden inte vara längre än 10 sekunder och de ska bestå av siffror (YKSI, KAKSI, KOLME osv.), som följs av anropssignalen för stationen som sänder provmeddelandet. 4.8 Anrop för radioprovning 4.8.1 Ett anrop för radioprovning har följande form: a) Den anropade stationens anropssignal HELSINGIN TORNI HELSINKI TOWER b) Den anropande stationens anropssignal OH-CHM OH-CHM c) Ordet "RADIOKOKEILU RADIOKOKEILU RADIO CHECK / RADIO CHECK d) Den använda frekvensen (vid behov) 118.6 118.6

Luftfartsföreskrift 19 (27) 4.8.2 Ett anrop för radioprovning besvaras på följande sätt: a) Den anropande stationens anropssignal OH-CHM OH-CHM b) Den svarande stationens HELSINGIN TORNI HELSINKI TOWER anropssignal c) Ett meddelande om sändningens KUULUU READING YOU hörbarhet VIITOSENA FIVE 4.8.2.1 Vid genomförandet av en radioprovning används skalan nedan för att indikera hörbarheten. Hörbarhetsskala: 1 Oläslig Unreadable 2 Stundtals läslig Readable now and then 3 Läslig med svårighet Readable but with difficulty 4 Läslig Readable 5 Läslig utan minsta svårighet Perfectly readable

Luftfartsföreskrift 20 (27) 5 STÖRNINGAR I RADIOFÖRBINDELSE 5.1 Störning i radioförbindelsen från luften till marken 5.1.1 Om ett luftfartyg inte får kontakt med vederbörande luftfartsstation på den anvisade frekvensen, ska det: a) försöka ta kontakt på en tidigare använd frekvens och om detta inte lyckas, på en annan för rutten lämplig frekvens, och om dessa kontaktförsök inte lyckas, b) försöka ta kontakt med vederbörande luftfartsstation, andra luftfartsstationer eller andra luftfartyg genom att använda vilket som helst lämpligt och användbart sätt för att meddela luftfartsstationen om att kontakt inte fås på den anvisade frekvensen. 5.1.2 Om försöken som anges i punkt 5.1.1 inte ger något resultat, ska luftfartyget sända sitt meddelande två gånger på frekvenserna enligt punkt 5.1.1 och meddelandet ska inledas med frasen "LÄHETÄN SOKEASTI/TRANSMITTING BLIND". Om det finns risk för förväxling, ska meddelandet innehålla anropssignalen för den station för vilken meddelandet är avsett. 5.1.3 Om luftfartyget inte kan upprätta en dubbelriktad radioförbindelse på grund av en mottagarstörning, ska luftfartyget meddela detta på den använda frekvensen och inleda meddelandet med frasen "LÄHETÄN SOKEASTI VASTAANOTINHÄIRIÖN TAKIA/TRANSMITTING BLIND DUE TO RECEIVER FAILURE". Varje ord ska upprepas och tiden för nästa förväntade sändning ska meddelas. 5.1.4 Luftfartyg som ges flygkontrolltjänst eller flyginformationstjänst för en flygplats ska förutom de i punkt 5.1.3 angivna åtgärderna meddela avsikterna som luftfartygets befälhavare har avseende den fortsatta flygningen. 5.1.5 När ett luftfartyg på grund av apparatfel inte kan upprätta en dubbelriktad radioförbindelse, ska det välja en lämplig SSR-kod för att meddela om radiostörningen, förutsatt att luftfartyget är utrustat med en sekundärradartransponder. Anm. Föreskrifterna om åtgärder i händelse av radiostörningar finns i luftfartsföreskriften OPS M1-1 Trafikregler för luftfart. Enligt föreskriften ska man välja koden 7600 vid ett avbrott i förbindelsen. 5.2 Störning i radioförbindelsen från marken till luften 5.2.1 Om en luftfartsstation inte får kontakt med ett luftfartyg på de frekvenser som luftfartyget antas avlyssna eller om ett luftfartyg inte har tagit kontakt vid den begärda kontakttidpunkten och en radiostörning befaras, ska den: a) be en annan luftfartsstation anropa luftfartyget och, om det är nödvändigt, förmedla meddelanden till det ifrågavarande luftfartyget, b) be ett annat luftfartyg som befinner sig i området anropa luftfartyget och, om det är nödvändigt, förmedla meddelanden till det ifrågavarande luftfartyget, och om dessa kontaktförsök inte lyckas,

Luftfartsföreskrift 21 (27) c) försöka ta kontakt med luftfartyget genom att använda vilket som helst lämpligt och användbart sätt. 5.2.1.1 Om metoderna som anges i punkt 5.2.1 inte leder till något resultat, ska luftfartsstationen sända meddelanden blint på de frekvenser som luftfartyget antas avlyssna. 5.2.2 Flygkontrollklareringar får inte sändas blint till luftfartyg, förutom efter uttrycklig begäran av den som ger klareringen. 5.3 Meddelande om störning i radioförbindelsen 5.3.1 En luftfartsstation som upptäcker vilken som helst störning i radiotrafiken från luften till marken ska meddela om störningen till vederbörande ATS-enhet, och om möjligt till flygoperatören och vid behov assistera genom att förmedla meddelanden. 6 FÖRFARANDEN FÖR RADIOTELEFONI VID NÖD- OCH ILTILLFÄLLEN 6.1 Allmänt 6.1.1 Trafik vid nöd- och iltillfällen innefattar alla radiotelefonmeddelanden relaterade till nöd- och iltillfällen. Nöd- och iltillfällen definieras enligt följande: a) Nödtillfälle: en situation då en allvarlig och/eller direkt fara hotar och behov av omedelbar hjälp föreligger. b) Iltillfälle: en situation med avseende på säkerheten för ett luftfartyg eller något annat fordon, eller för personer som befinner sig i dessa eller inom synhåll, men situationen kräver inte omedelbara hjälpåtgärder. 6.1.2 Vid radiotelefoni vid ett nödtillfälle ska vid första anropet användas nödsignalen MAY- DAY och vid ett iltillfälle ilsignalen PAN PAN. Anm. Prioritetssignaler har behandlats i punkt 2.4. 6.1.3 Efter att nöd- eller iltrafik har påbörjats kan man fortsätta använda signalerna för nödoch iltillfällen om så behövs. 6.1.4 Antalet nöd- och ilmeddelanden till ett luftfartyg och meddelandenas innehåll ska begränsas så långt som möjligt med hänsyn till omständigheterna. 6.1.5 Om stationen till vilken ett luftfartyg sänder ett nöd- eller ilmeddelande inte kvitterar att meddelandet har mottagits, ska övriga stationer assistera enligt punkterna 6.2 och 6.3. Med övriga stationer avses här vilken som helst station som har mottagit ett nöd- eller ilmeddelande och upptäcker att stationen till vilken meddelandet är riktat, inte kvitterar det. 6.1.6 Nöd- och iltrafik sker normalt på den frekvens som nöd- eller ilmeddelandet har sänts, ända tills man anser att situationen kan hanteras bättre om man går över till en annan frekvens.

Luftfartsföreskrift 22 (27) Anm. Nödfrekvensen 121,5 MHz eller en alternativ VHF- eller HF-frekvens kan användas, om det är ändamålsenligt. 6.1.7 Vid nöd- och iltrafik ska särskild uppmärksamhet fästas vid de avsända meddelandenas tydlighet och uttal. 6.2 Radiotelefoni vid nödtillfälle 6.2.1 Luftfartygets åtgärder vid nödtillfälle 6.2.1.1 Förutom att ett nödmeddelande ska föregås av nödsignalen MAYDAY (bör upprepas tre gånger), ska luftfartyget sända nödmeddelandet: a) på frekvensen som används vid tidpunkten b) innehållande så många som möjligt av de följande uppgifterna tydligt uttalade och om möjligt i följande ordningsföljd: 1) den anropade stationens anropssignal (om tiden och omständigheterna så tillåter) 2) luftfartygets registreringsbeteckning 3) en beskrivning av nödsituationen 4) åtgärder som befälhavaren ämnar vidta 5) luftfartygets position, flyghöjd och kurs 6) antalet personer. Anm. Åtgärderna som anges i punkt 6.2.1.1 kan kompletteras med följande åtgärder: a) Luftfartyget kan också sända sitt nödmeddelande på den internationella nödfrekvensen 121,5 MHz eller på vilken som helst av luftfartens radiofrekvenser. b) Luftfartyget kan sända sitt nödmeddelande som en CQ-sändning. c) Luftfartyget kan sända sitt nödmeddelande på nöd- och säkerhetsfrekvenserna för sjöfartens radiokommunikation. d) Luftfartyget kan använda alla till buds stående medel för att väcka uppmärksamhet och göra sin nödsituation känd (inklusive användning av en lämplig SSR-kod). 6.2.2 Åtgärder vid stationen till vilken ett nödmeddelande är riktat eller som först kvitterar ett nödmeddelande 6.2.2.1 Stationen till vilken ett nödmeddelande är riktat eller som först kvitterar ett nödmeddelande, ska: a) utan dröjsmål kvittera att nödmeddelandet har mottagits, b) ta ledningen för nödtrafiken eller tydligt och exakt definierat överlämna ledningen och meddela överlämningen till luftfartyget som befinner sig i en nödsituation,

Luftfartsföreskrift 23 (27) c) inleda omedelbara åtgärder för att säkerställa att all nödvändig information så snabbt som möjligt finns: 1) tillgänglig för vederbörande ATS-enheter 2) enligt en eventuell i förväg överenskommen metod till flygoperatörens eller dennes representants förfogande, med hänsyn till att åtgärderna relaterade till luftfartygets säkerhet är mera brådskande än meddelandet till flygoperatören d) varna andra stationer, så att ingen ny trafik överförs till nödtrafikfrekvensen. 6.2.3 Radiotystnad 6.2.3.1 Ett luftfartyg i en nödsituation eller en station som leder nödtrafik har rätt att begära radiotystnad av alla stationer i området eller av en station som stör nödtrafiken. Beroende av situationen ska dessa instruktioner riktas till alla stationer eller endast en station. I båda fallen ska man använda frasen: "LOPETTAKAA LÄHETYKSENNE, MAYDAY / STOP TRANSMITTING, MAYDAY" 6.2.4 Övriga stationers åtgärder 6.2.4.1 Nödtrafik har ovillkorlig prioritet före annan radiotrafik och en station som har kännedom om nödtrafiken får inte sända på den aktuella frekvensen, om inte: a) nödtillfället har upphävts eller nödtrafiken har avslutats, b) nödtrafiken har överförts till en annan frekvens, c) stationen som leder nödtrafiken ger sitt tillstånd, d) det kan vara till hjälp i situationen. 6.2.4.2 Övriga stationer ska med alla medel assistera ett luftfartyg i en nödsituation. 6.2.4.3 En station som har kännedom om nödtrafiken och själv inte kan hjälpa till, ska avlyssna frekvensen tills tillgång till hjälp har säkerställts. 6.2.5 Upphörande av nödtrafik och radiotystnad 6.2.5.1 När luftfartyget inte längre befinner sig i nöd, ska den sända ett meddelande som upphäver nödtillfället. 6.2.5.2 När stationen som leder nödtrafiken får kännedom om att nödsituationen har upphört, ska den vidta omedelbara åtgärder för att säkerställa att denna information meddelas så snabbt som möjligt: a) till vederbörande ATS-enheter, b) enligt en eventuell i förväg överenskommen metod till flygoperatören eller dennes representant.

Luftfartsföreskrift 24 (27) 6.2.5.3 Nödtrafik och radiotystnad avslutas genom att man på frekvensen (eller frekvenserna) som har använts för nödtrafiken sänder ett meddelande, som innehåller frasen "HÄTÄLIIKEN- NE PÄÄTTYNYT/ DISTRESS TRAFFIC ENDED". Ett sådant meddelande får endast sändas av den station som har lett nödtrafiken, när stationen har tagit emot meddelandet enligt punkt 6.2.5.1 och den har bemyndigande från den aktuella myndigheten för detta. 6.3 Radiotelefoni vid iltillfälle 6.3.1 Åtgärder av luftfartyg som har meddelat iltillfälle 6.3.1.1 Förutom att ett ilmeddelande ska föregås av ilsignalen PAN PAN (bör upprepas tre gånger), ska luftfartyget sända ilmeddelandet: a) på frekvensen som används vid tidpunkten, b) innehållande så många som möjligt av de följande uppgifterna tydligt uttalade och om möjligt i följande ordningsföljd: 1) den anropade stationens anropssignal 2) luftfartygets registreringsbeteckning 3) en beskrivning av iltillfället 4) åtgärder som befälhavaren ämnar vidta 5) luftfartygets position, flyghöjd och kurs 6) övrig information som erfordras. 6.3.1.1.1 Ett ilmeddelande kan också sändas som en CQ-sändning, om omständigheterna förutsätter det. 6.3.2 Åtgärder vid stationen till vilken ett ilmeddelande är riktat eller som först kvitterar ett ilmeddelande 6.3.2.1 Åtgärderna vid stationen till vilken ett ilmeddelande är riktat eller som först kvitterar ett ilmeddelande är: a) att utan dröjsmål kvittera ilmeddelandet, b) att inleda omedelbara åtgärder för att säkerställa att all nödvändig information så snabbt som möjligt finns: 1) tillgänglig för vederbörande ATS-enheter 2) enligt en eventuell i förväg överenskommen metod till flygoperatörens eller dennes representants förfogande, med hänsyn till att åtgärderna relaterade till luftfartygets säkerhet är mera brådskande än meddelandet till flygoperatören c) om nödvändigt, ta ledningen för radiotrafiken. 6.3.3 Övriga stationers åtgärder 6.3.3.1 Iltrafik har prioritet framför all annan trafik med undantag av nödtrafik och alla stationer ska undvika att störa trafiken.

Luftfartsföreskrift 25 (27) 6.3.4 Åtgärder av luftfartyg som används för sjukvårdstransport 6.3.4.1 Användning av ilsignalen PAN PAN MEDICAL (uttalas ME-DI-KAL ) anger att meddelandet som följer gäller en sjukvårdstransport i enlighet med 1949 års Genèvekonvention och Genèveprotokollen. Ilsignalen används endast när det är frågan om en sjukvårdstransport enligt ovan. 6.3.4.2 Förutom att ett meddelande som avser en sjukvårdstransport enligt punkt 6.3.4.1 ska föregås av ilsignalen för sjukvårdstransport, PAN PAN MEDICAL, ska meddelandet innehålla följande information: a) Anropssignalen för luftfartyget som utför sjukvårdstransporten eller någon annan identifieringsinformation. b) Positionen för luftfartyget som utför sjukvårdstransporten. c) Antalet och typen för luftfartygen som utför sjukvårdstransport. d) Rutten som man ämnar använda. e) Beräknad avgångs-, flyg- och ankomsttid. f) Vilken som helst annan information, såsom flyghöjd, avlyssnade frekvenser, använt språk och sekundärradartransponderns driftmoder och koder. 6.3.5 Åtgärder vid stationen till vilken ett meddelande om sjukvårdstransport är riktat eller som först kvitterar ett meddelande om sjukvårdstransport 6.3.5.1 Åtgärderna som förutsätts i punkterna 6.3.2 och 6.3.3 gäller i tillämpliga delar stationer som tar emot ett meddelande om sjukvårdstransport. 6.4 Radioförbindelse i samband med brott mot luftfartygs säkerhet 6.4.1 Den station som anropas av ett luftfartyg som utsatts för ett brott mot sin säkerhet, eller den första station som besvarar ett anrop från ett luftfartyg i en sådan situation, ska lämna all möjlig assistans. I detta ingår att underrätta berörda ATS-enheter såväl som varje annan station, flygoperatör eller person som kan underlätta flygningen.

Luftfartsföreskrift 26 (27) 7 RADIOPEJLING 7.1 Luftfartyg ska framföra en begäran om pejling till ansvarig pejlstation på den använda frekvensen. Anm. 1. En individuellt fungerande pejlstation kan endast bestämma luftfartygets riktning i förhållande till den aktuella pejlstationen. Ett luftfartyg som så önskar kan för att underlätta positionsbestämning begära pejling från flera än en pejlstation. Anm. 2. I AD-delen av Finlands Handbok med information för luftfarten finns för varje flygplats angivet om flygplatsens ATS-enhet fungerar som pejlstation. 7.2 När pejlstationen är redo, ska den be luftfartyget sända för radiopejling eller använda en lämplig Q-kod enligt punkt 7.3. Ett luftfartyg ska vid behov underrättas om använd frekvens, hur många gånger sändningen ska upprepas, sändningens varaktighet samt andra krav på sändningen. 7.3 En individuellt fungerande pejlstation ska på begäran lämna följande information: a) rättvisande bäring från pejlstationen till luftfartyget, genom att använda förkortningen QTE eller en motsvarande fras, b) rättvisande kurs som luftfartyget ska följa i vindstilla för att flyga mot pejlstationen, genom att använda förkortningen QUJ eller en motsvarande fras, c) luftfartygets magnetiska bäring från pejlstationen till luftfartyget, genom att använda förkortningen QTE eller en motsvarande fras, d) magnetisk kurs som luftfartyget ska följa i vindstilla för att flyga mot pejlstationen, genom att använda förkortningen QDM eller en motsvarande fras. 7.4 Ett luftfartyg som begär radiopejling ska avsluta sin sändning med att upprepa sin anropssignal. Om sändningen har varit så kortvarig att pejlstationen inte har fått någon bäring eller om pejlstationen inte är nöjd med den erhållna bäringen, ska stationen begära att luftfartyget upprepar sin sändning och vid behov under en längre tid. 7.5 När ett luftfartyg har begärt en bäring eller en kurs, ska pejlstationen lämna informationen med följande innehåll: a) vederbörlig Q-förkortning eller motsvarande fras, b) bäring eller kurs i förhållande till pejlstationen som ett tresiffrigt gradtal, c) vid behov bäringklassen, d) vid behov observationstiden. Anm. Bäringar och kurser som en pejlstation ger är sådana meddelanden som enligt punkt 4.4.3 ska motläsas.

Luftfartsföreskrift 27 (27) 7.6 Efter pejlstationens bedömning klassificeras observationer avseende bäringarnas noggrannhet på följande sätt: Bäringar: Klass A: Klass B: Klass C: Klass D: noggrannheten +2 grader noggrannheten +5 grader noggrannheten +10 grader noggrannheten sämre än klass C 7.7 Pejlstationen kan neka att ge bäringar eller kurser om omständigheterna är otillfredsställande, eller när bäringarna inte överensstämmer med stationens kalibreringsvärden. Luftfartyget ska då underrättas om orsaken till att man nekar lämna informationen. Pekka Henttu Överdirektör Toni Solatie Direktör