TEKOGUIDE - IMMATERIALRÄTT 1. INLEDNING

TEKOGUIDE - IMMATERIALRÄTT 1. INLEDNING 1.1 Förord Denna skrift är avsedd att fungera som en handbok och informationskälla för TEKO-företags arbete med immaterialrättsliga frågor oavsett om man arbetar med formgivning, industri och/eller handel. Senaste upplagan utgiven av tekoindustrierna kom ut under år 1997. Tio år senare reviderade vi handboken och nu har vi sett över den igen. År 1997 var Sverige fortfarande en rookie i EU-sammanhang och effekterna av globaliseringen hade ännu inte nått Sveriges gränser i den omfattning som vi ser idag. För att kunna förstå den framtida utvecklingen inom den immaterialrättsliga kontexten är det av vikt att känna till den historik som ligger bakom både ur handelspolitiskt och juridiskt perspektiv då lagstiftningen bygger på en politisk process. Genom att skapa en bättre förståelse för de handelspolitiska tongångarna av idag, kan företag skaffa sig en bas för att förstå den efterföljande lagstiftningsprocessen. I den reviderade utgåvan jämför vi historien med den framtida utvecklingen. I framtiden kommer kraven på företagen att öka och kunskap om immaterialrätten är en av hörnstenarna för branschens företag att utvecklas. Med det ovan sagda, kommer såväl den handelspolitiska som den juridiska utvecklingen att belysas i denna skrift. Svensk TEKO-industri står idag väl rustad för den globala konkurrens som stundar men vilka är då hoten för TEKO-företagen i Sverige och vad innebär piratkopieringen för samhällsekonomin och samhället i sin helhet? Hur arbetar man som företag preventivt? Det är två huvudfrågor som denna skrift kommer att behandla. För ett stort och viktigt arbete med denna skrift svarade pol. mag. Pontus Lyckman (TEKOindustrierna) 2007. Juridisk sakkunskap och granskning har advokat Ulf Isaksson (Danowsky & Partners Advokatbyrå) varit behjälplig med. Vi tar självfallet med tacksamhet emot synpunkter och kommentarer. Stockholm i oktober 2012 Ola Toftegaard, vd branschfrågor 1

1.2 Svensk TEKO-industri av idag Diskussionen kring svensk TEKO-industris livskraft har varit ett ständigt diskussionsämne sedan 1980-talet då branschen upplevde sin kanske svåraste nedgång. Denna negativa bild av svensk TEKO-industri har tyvärr levt kvar trots att bilden inte är sann. Trots hård global konkurrens finns, dags dato, världsledande TEKO-företag fortfarande på plats i Sverige. Förmågan att hitta nischade produkter och att vara unik är avgörande för framgång. Svensk TEKO-industri är idag en framtidsbransch med hög teknologi och ett världsledande kvalitetstänkande. Genom åren har de svenska TEKO-företagen specialiserat sin verksamhet till varor, tekniker etc., där företagens eget kunnande är störst. Det gäller en koncentration till nischer, där den egna konkurrensförmågan är som starkast och framför allt sådana nischer som visat sig vara utvecklingsbara. För många företag har detta också medfört satsning på helt nya produktområden. Inriktningen i nischer har kommit att innebära att TEKO-företagen söker ge kunderna ett mervärde och inte bara en produkt. Mervärdet kan ligga i hög kvalitet, egen design/formgivning, funktion, miljöegenskaper etc. Med den specialisering som svensk TEKO-industri utvecklat följer naturligt att varken den egna hemmamarknaden eller EU:s inre marknad är en tillräcklig bas. Globalt inriktad utveckling och produktion av specialprodukter kräver global avsättning och marknadsöppningar på många håll. Anpassningsstrategier hos enskilda svenska TEKOföretag är några viktiga exempel. Investeringar i ny teknik, marknadsföring och en hög profil i design, miljö- och/eller i upphovsrättsfrågor är andra exempel. För svenska TEKO-företag har det oftast handlat om en kombination av strategiåtgärder. Sammantaget har denna utveckling ändå inneburit att företagen själva styrt sin egen omstrukturering och att dagens svenska textil- och konfektionsindustri har en annorlunda struktur och andra framtidsmöjligheter jämfört med 1950-talets. Funktionsanpassade högteknologiska textilprodukter såsom airbags, armeringsväv i plast och gummi, geoduk, inredningsdetaljer och presenningar är exempel på framgångsrika industrisegment inom vilka svenska TEKO-företag agerar. Inom bygg- och anläggningssektorn finns en rad användningsområden för specialtextiler såsom filter för ventilationssystem, våtfiltrering och avvattning. TEKO-företag finns idag även inom grenar såsom pappersindustrin, ultraljudssvetsning samt som underleverantörer till bilindustrin. Inom heminredning och konfektion har Sverige flertalet framgångsrika företag. 1.3 Sammanfattning Inget område inom juridiken har kommit så i rampljuset på senare år som immaterialrätten (patenträtt, upphovsrätt, mönsterrätt, varumärkesrätt, och dylikt). I en tid som präglas av stora tekniska framsteg, ständigt ökad masskommunikation och alltmer utvecklad mediateknik har behovet av en förstärkt och utvecklad immaterialrätt ökat. Immaterialrätten har alltid haft en stark internationell anknytning där samarbetet över gränserna varit betydande. Genom internationella konventioner har de olika ländernas lagstiftningar i stor utsträckning samordnats. Inom EU bedrivs viktigt lagstiftningsarbete inom bland annat patent, mönster och varumärken. Stora ansträngningar har gjorts för att förbättra skyddet mot otillåtet nyttjande av 2

upphovsmännens prestationer, det vill säga plagiering. Denna form av parasitering har blivit ett så stort problem att det diskuteras på högsta internationella nivå. Det är vår fasta övertygelse att immaterialrättsliga frågor är och kommer att bli en allt större del av företagens vardag i framtiden och därför är det av högsta vikt att svenska TEKOföretag har en beredskap för rättsområdets utmaningar och möjligheter. 2. HANDELSPOLITISKT PERSPEKTIV 2.1 När basaren blir global Traditionellt har kopiering förknippats med märkesprodukter köpta på någon basar under en utlandssemester. Detta är dock en något förlegad syn. Idag har denna gatuförsäljning blivit något av ett globalt problem och orsakar stor ekonomisk skada för företag runt om i världen. Politiska beslutsfattare har idag piratkopiering på sin agenda, vilket inte var fallet i till exempel Sverige så sent som in på 1990-talet. Att man idag tar frågan på allra största allvar har sin logiska förklaring eftersom piratkopiering idag upptar en betydande del av världshandeln. Sedan Sveriges inträde i EU år 1995 har gränserna öppnats och den globalisering som idag sker i vår omvärld skapar ett fundament för fri import där fler aktörer än tidigare spelar på den internationella arenan. TEKO-industrin är inget undantag utan är i alla högsta grad berörd. Behovet av ett starkare upphovsrättsligt skydd är betydande för att minimera upphovsrättsliga intrång. Genom ökade satsningar inom svensk TEKO-industri på design, formgivning och produktutveckling sätts immaterialrätten alltmer i fokus. 2.2 Ett EU-perspektiv Inom EU har en lösning på problem med kopiering och varumärkesförfalskning ansetts som angelägen och Europaparlamentet och ministerrådet antog år 2007 ett direktiv för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter. Bestämmelserna infördes i svensk lag år 2009. Också tullens agerande vid beslag av immaterialrättsligt skyddade produkter har effektiviserats. Ett problem för EU på det handelspolitiska planet är att de immateriella rättigheterna har kommit att bli föremål för förhandlingar och avtal, vilket har inneburit en svårighet då behörigheten att ingå en överenskommelse oftast har varit nationell. Om piratkopiering och förfalskningar inte bekämpas kommer den inre marknaden att drabbas i form av lägre förtroende bland dess aktörer. Den inre marknaden riskerar att ses som ett handelsområde där produktutveckling och forskning inte lönar sig om man inte lyckas skapa ett fungerande skydd för immateriella rättigheter. Detta hämmar i sin tur det framtida Europas utveckling och konkurrenskraft i en alltmer globaliserad värld. Den europeiska branschorganisationen EURATEX, i vilken TEKOindustrierna är medlemmar, har engagerat sig för att lyfta fram de problem som den europeiska TEKOindustrin ställs inför. EURATEX arbetar för att finna konkreta och snara förbättringar. 3

2.3 Förklaringsvariabler Några förklaringsvariabler till att piratkopieringen av skyddade immateriella rättigheter ökat sedan 1980-talet står att finna i en ökad världshandel, en tydlig utveckling inom kommunikationsområdet, den globala politiska och ekonomiska internationaliseringen samt kollapsen av det forna östblocket. En ökad rörlighet har skapat förutsättningar för piratkopierade produkter. Några branscher som får anses som hårt drabbade är databranschen, den audiovisuella branschen, leksaksindustrin, parfymindustrin, läkemedelsindustrin, klockbranschen, fonogramindustrin, bilindustrin samt modebranschen. Ytterligare orsaker till att piratkopiering blivit ett stort problem är att den nya moderna och mer sofistikerade tekniken som finns idag jämfört med tidigare gör det ännu enklare att kopiera produkter eller förfalska varumärken. Under 1990-talet ökade den digitala marknaden explosionsartat. Internet har dessutom genomgått en rasande snabb utveckling samtidigt som användningen ständigt ökar. 2.4 Negativa samhällseffekter Om man låter piratkopieringen fortgå kommer konkurrensen att snedvridas alltmer då utsatta företag inte har möjlighet att konkurrera på lika villkor. Det är inte bara den enskilde rättighetshavaren som blir lidande utan hela samhällsstrukturen påverkas negativt av piratkopieringen. Piratkopieringen för över handelsflöden till kriminella element och försvagar de ekonomiska aktörernas förtroende för marknaden, vilket i sin tur leder till minskade investeringar samt förlorade arbetstillfällen. Piratkopiering och förfalskningar har även effekter på ett lands nationalekonomi, vilket leder till minskade inkomster för statskassan i form av till exempel skatt och moms. Försäljningen av varor som sker genom piratkopiering utanför ett lands gränser innebär i praktiken minskad export. En undersökning som gjordes av CEBR (Centre for Economics and Business Research) på uppdrag av GACG (Global Anti-Counterfeiting Group) år 2000 visade att piratkopiering inom EU leder till förlorade skatteintäkter på upp till 7,581 miljoner euro inom kläd- och skosektorn, 3,017 miljoner euro inom parfym- och kosmetiksektorn, 3,731 miljoner euro inom leksaks- och sportsektorn och 1,554 miljoner euro inom läkemedelssektorn. Enligt en undersökning gjord av CEBR på uppdrag av ACG (the British Anti-Counterfeiting Group) i Storbritannien år 1999 minskar BNP i landet med 143 miljoner pund varje år på grund av piratkopiering. Det finns en påtaglig risk att piratkopieringen kommer att mynna ut i färre arbetstillfällen inom EU. Enligt en undersökning gjord av CENR, återigen på uppdrag av GACG år 2000, mister EU över 17 000 arbetstillfällen varje år på grund av piratkopiering och förfalskningar. Enligt en undersökning år 1998 utförd av KPMG, Sofres (franskt undersökningsinstitut) och the Union des Fabricants (den franska branschorganisationen), kommer 38 000 arbetstillfällen gå förlorade på grund av piratkopiering i Frankrike. Undersökningen i Storbritannien från år 1999 visar liknande tendenser. Där talar man om 4 000 arbetstillfällen varje år. 4

Det ovan sagda skapar ett reellt hot mot balansen inom såväl den globala som den europeiska ekonomin. Det kan skapas en instabilitet inom vissa sektorer som är speciellt känsliga, t ex textilindustrin. För multimediala produkter är (och har varit under en relativt lång tid) piratkopieringen ett verkligt problem som varje aktör dagligen måste hantera. 3. GLOBALISERINGEN, EU OCH FÖRETAGANDETS VILLKOR 3.1 Vikten av immateriella tillgångar Kontinuerlig tillväxt och ökad sysselsättning går hand i hand med effektiva och tillräckliga immateriella skyddsåtgärder. Viktigt att poängtera är att företagen inte enbart ska söka skydd för sina varumärken utan måste även kunna identifiera behovet av detta skydd. Företagens immateriella tillgångar är en hörnsten i en ekonomi som alltmer går från naturtillgångar till ett samhälle där innovationer och ny design skapar välstånd. Medan naturtillgångar är statiska tillgångar, kännetecknas de immateriella tillgångarna av att mönster och förlagor kan kopieras utan att ägarens egendom behöver rubbas. Det hindrar naturligtvis inte att det företag som ser sina produkter olovligen kopierade blir oerhört drabbat. I en alltmer globaliserad värld blir det allt svårare för företagen att ha kontroll och överblick över vem eller vilka som gör intrång i företagets immateriella tillgångar. Piratkopiering riskerar att hämma innovationskraften hos små och medelstora företag som kanske inte har möjlighet eller kunskap att skydda eller bevaka sina immateriella tillgångar utan, alltsomoftast, dyr juridisk hjälp. 3.2 Med piratkopiering ökar kostnaderna Fenomenet piratkopiering leder till minskat intäktsflöde och tappade marknadsandelar. Piratkopieringen hotar därmed de värden som företagen har arbetat hårt för att uppnå. Att bygga upp ett varumärke kan innebära stora investeringar i marknadsföringsåtgärder. Ett angripet varumärke tappar i direktförsäljning. Dessutom hotas företagets framtida försäljning när ett varumärke riskerar att utarmas eller förknippas med dålig kvalitet eller andra negativa eftermälen. Spridningen av piratkopierade varor leder till att varor fråntas sin originalitet eller kvalitetsstämpel som företaget är beroende av för att överleva på ofta hårt konkurrensutsatta globala marknader. För en liten aktör med ett inarbetat varumärke och som dessutom står för unika egenskaper står affärskritiska värden på spel. Att beivra piratkopiering kostar företagen stora pengar. Utredningar, experthjälp och eventuella domstolstvister är också delar av varumärkesskyddet som måste finansieras. Det inträffar att kränkta rättighetshavare ger upp sin rätt inför praktiska bekymmer och de stora kostnader som kan vara förenade med process. Enligt en undersökning gjord i Frankrike år 1998 av KPMG, Sofres och Union des Fabricants, är den genomsnittliga förlusten på grund av piratkopiering lite drygt 6 procent av omsättningen. En undersökning som gjordes av CEBR på uppdrag av GACG i juni år 2000 visade att den genomsnittliga vinstförlusten var påtaglig. Inom kläd- och skoindustrin rörde det sig om 5

1,3 miljarder USD, 555 miljoner USD inom parfym och kosmetikindustrin, 627 miljoner USD inom sport- och leksaksindustrin och 292 miljoner USD inom läkemedelsindustrin. 3.3 Att tänka preventivt En allt tuffare massmedial bevakning av företagens globala verksamhet innebär att det blir allt viktigare att också vårda sina varumärken då många företag har hela världen som sin marknad. Hur ett företag arbetar med att motverka att dess varumärke blir indraget i skandaler, miljöbrottssammanhang, barnarbete, organiserad brottslighet, bristande lagstiftning och myndighetsövervakning i de länder där man förlägger sin verksamhet är avgörande faktorer. För att nå kommersiell framgång räcker det inte enbart att ta fram en fullgod produkt utan den måste även ha en god design. En design som är tilltalande får således en alltmer central roll. En säljande design kan dessutom ge konkurrensfördelar. Problemet med piratkopiering är att företaget oftast har lagt ner väldigt mycket tid, resurser (personella) och stora investeringar för att ta fram en bra design. För att kunna konkurrera inom den sektorn man agerar inom lägger många företag åtskilliga miljarder varje år på utveckling och forskning, vilket i sin tur gör det extra viktigt att mervärdet av utvecklingen inte går förlorat. Ett smutskastat varumärke har av erfarenhet svårt att återfå sin glans. För att svenska företag ska vara konkurrenskraftiga måste företagens hantering av sitt immaterialrättsliga skydd bli ett naturligt inslag i det dagliga arbetet, det vill säga företaget bör ha en strategi för immaterialrättsliga frågor. Många små och medelstora företag är minst lika beroende av sina immateriella rättigheter som de stora företagen men har kanske inte samma resurser för dyra investeringar som riskerar att ge dålig avkastning. Synsättet kanske borde vara det omvända; investeringen i ett immaterialrättsligt skydd är i första hand en försäkring mot det hot mot den immateriella egendomen som en uppsjö piratkopior kan representera. 3.4 Framtidsutsikter Trots att det är svårt att sia om framtiden kan det nog med fog påstås att vi går mot ett mer sårbart samhälle om varumärkeskopiering och pirattillverkning får fortsätta pågå, vilket i sin tur kan få oerhörda konsekvenser. Dessutom finns en ökad risk för att tillverkningen och försäljningen av kopior kommer att utgöra en större del av den organiserade ekonomiska brottsligheten med förgreningar över hela världen. Man har försökt att komma åt problemet genom att ta upp frågan på det internationella planet (WIPO, EU och WTO). Som synes ovan rör det sig inte längre om några enstaka plagg införskaffade på en marknad under en utlandssemester utan det har blivit ett globalt problem som idag hanteras på högsta politiska nivå. 6

4. DE IMMATERIELLA RÄTTIGHETERNA 4.1 Begreppet immaterialrätt Immaterialrätten kan beskrivas som den sammanfattande benämningen för det rättsområde som syftar till att förbehålla rättighetshavaren den exklusiva möjligheten att ge tillstånd för tillverkning och spridning av olika prestationer. Uppfinningar skyddas på detta sätt av patenträtten. Vissa andliga prestationer, såsom exempelvis bild, text, musik, datorprogram och brukskonst skyddas av upphovsrätten. Kännetecken, såsom namn på varor och tjänster, skyddas av varumärkesrätten. Ibland berör en prestation fler av dessa lagar. Så är fallet med exempelvis design som samtidigt kan skyddas av bland annat mönsterskyddslagstiftningen och upphovsrättslagen. 4.2 Immaterialrätten och EU Immaterialrätten är internationell. Skyddet i många länder är uppbyggt kring internationella konventioner som Bernkonventionen (skydd för litterära och konstnärliga verk) och Pariskonventionen (industriell äganderätt). EU-rätten har alltid godtagit att immaterialrätten skyddas av nationell lag, när skyddet inte reglerats på gemenskapsnivå. De skillnader som funnits och finns mellan de nationella lagarna i de olika medlemsländerna har ibland varit sådana att EU:s organ måste tolerera att den fria rörligheten inskränks. En förutsättning är dock att den nationella åtgärden inte innefattar en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstater eller utgör ett medel för godtycklig diskriminering. På detta sätt har den gemensamma marknadens grundläggande princip om fri rörlighet för varor kommit i konflikt med den nationella lagstiftningen om skydd för immateriella rättigheter. Trots ännu existerande motsättningar har gemenskapen successivt harmoniserat viktiga delar av immaterialrätten. Man har även i vissa fall genom till exempel förordningar och direktiv lyckats skapa möjlighet att erhålla ett immaterialrättsskydd som omfattar hela den gemensamma marknaden. 4.3 Patent Det är en stor skillnad mellan upphovsrätt till konst och litteratur, jämfört med patenträtt till tekniska uppfinningar. I motsats till upphovsrätt till litterära verk och konstverk förutsätts ifråga om patent att en myndighet beviljar patentet. I Sverige är denna myndighet Patent- och Registreringsverket (PRV). Patent är ett skydd för tekniska lösningar och uppfinningar. Det är själva idéns utformning och användning som ges skydd. Det betyder att inte bara produkter utan även metoder och själva användningen kan patenteras. Genom ett patent får du ensamrätt att använda uppfinningen yrkesmässigt, exempelvis vid försäljning och tillverkning. Ensamrätten gäller i 20 år. Enkelt kan patent beskrivas som en rätt till utnyttjande av en uppfinning i vinstsyfte under en begränsad tid. Allmänhetens och de berörda parternas rättskyddsbehov mot patentsökaren har alltså tillgodosetts redan i samband med att patentet söks. Allmänheten, närmast de vars rätt berörs, kan anföra anmärkningar och krav mot patentet i patenteringsskedet. Dessutom förhindrar patentmyndigheten, genom att utreda huruvida uppfinningen är patenterbar och det sökta patentet formellt lagenligt, att omotiverade patent eller sådana patent som kränker tredje mans eller allmänhetens rätt beviljas. 7

Idag används ofta det skydd patentet ger som ett stöd i företagens marknadsstrategier i de länder man har förlagt sin produktion eller utvecklingsenhet. Ensamrätten till en teknisk lösning gör att man får ett konkurrensmässigt övertag i förhållande till sina konkurrenter. Detta övertag genererar ett försprång på marknaden, gör det lättare att hitta affärspartners och ger högre avkastning på produkterna. Dessutom ökar chansen att kunna hålla en rimlig prisnivå. Grundtanken med patentsystemet är således att stimulera den tekniska utvecklingen, vilket är tänkt att ske genom att uppfinnaren får patent och staten får offentliggöra uppfinningen. Den nya kunskap som ett patent skapar leder i sin tur till att utvecklingen går vidare. Enkelt uttryckt kan patentet utnyttjas för vidare utveckling av andra aktörer. Sverige är idag anslutet till den europeiska patentkonventionen. Regeringen arbetar dock med att göra patenträtten mer användarvänlig. År 2007 beslutade riksdagen att ansluta Sverige till dels den reviderade europeiska patentkonventionen, dels patentsrättskonventionen. 4.3.1 Patent och EU EU har idag gemensamma patentregler inom vissa områden. EU har försökt att skapa en gemensam patentlagstiftning men det har inte lyckats på grund av alltför stora nationella skillnader beträffande bland annat vilka krav som ska kunna ställas på översättningar av patentkrav. De flesta av EU:s medlemsstater är dock anslutna till den europeiska patentkonventionen vid namn European Patent Convention (EPC). Det ska dock sägas att EPC inte är en konvention med någon direktkoppling till EU. Vid ett eventuellt inrättande av en europeisk gemenskapspatenträtt skulle EU däremot kunna anslutas till EPC. Det finns dock ett europeiskt patentverk, European Patent Office (EPO), till vilken en europeisk patentansökan kan inges. I ansökan anges vilka länder patentet avser. Skyddet grundar sig sedan på de regler som finns i de olika länder där patent söks. 4.4 Varumärken Nästa immaterialrättsliga område är varumärken, vilka även de kan skyddas genom registrering. Ett varumärke är den beteckning som ett företag tillhandahåller en vara eller en tjänst. Varumärket kan bestå av nära nog vilket uttryck som helst: ett ljud (Hemglass), en färg (Löfbergs Lila) - eller vanligare en logotyp (Arlas kossa) eller ett särskilt ord (Volvo) som kan skilja ut en vara eller en tjänst från andra liknande varor och tjänster. Skydd som varumärke uppkommer genom registrering eller genom inarbetning, vilket innebär att varumärket på visst sätt är känt av allmänheten. Varumärken som är mycket välkända kan vara en mycket stor ekonomisk tillgång för ägaren. Att ett varumärke är registrerat kan markeras genom att det åtföljs av symbolen, ett inringat R (registered trademark), registrerat varumärke. Oregistrerade varumärken kan markeras med, ett upphöjt TM, som är en förkortning för engelska trademark, varumärke. används till exempel om registrering har sökts men ännu inte erhållits för ett varumärke och för att markera att något används som ett varumärke och att åtgärder kan vidtas om någon anses använda märket på ett otillbörligt sätt. I Sverige registreras varumärken hos PRV. 8

4.4.1 Varumärken och EU Inom EU har man valt att harmonisera de delar av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning som direkt berör den inre marknadens funktion. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG tar upp de villkor som måste vara uppfyllda för att kunna erhålla och behålla ett registrerat varumärke. Bland annat regleras ett antal krav. Ett exempel är att ett varumärke måste användas för att kunna bibehålla skyddet. Detta är ett sätt att försöka minska det totala antalet registrerade varumärken. Ett registrerat varumärke måste ha samma skydd inom hela gemenskapen. Det går dock att ge ett mer omfattande skydd åt s.k. välkända märken. Det går således inte att använda ett registrerat varumärke utan tillstånd. Däremot finns det inget hinder att varumärket (produkten) cirkuleras när det väl kommit in på den gemensamma marknaden (inkl. EES) samt med rättighetshavarens godkännande (ex. parallellimport). Varumärken kan också erhålla skydd inom hela EU om det registreras hos EU:s varumärkesmyndighet, Office for Harmonization in the Internal Market (OHIM). Det hela har sin grund i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken. OHIM handlägger inte enbart gemenskapsvarumärken utan även ärenden rörande mönsterskydd på grundval av rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning. (Se vidare om OHIM under avsnitt 7.1) I oktober år 2003 kunde ministerrådet besluta om anslutning för gemenskapen till det så kallade Madridprotokollet. Anslutningen till Madridprotokollet innebar förenklad administration och minskade kostnader för brukarna genom att företag därmed kunde registrera sina varumärken internationellt med ett gemenskapsvarumärke som bas. 4.5 Mönsterskyddet Ett sätt att skydda sin design för att ingen annan ska dra nytta av den är att registrera den. Därigenom får företaget ensamrätt (mönsterrätt) till sin egenskapade design. Mönsterskyddet erhålles, till skillnad mot upphovsrättsligt skydd, genom registrering hos PRV. Liksom patent spelar mönsterskyddet en något begränsad praktisk roll när det gäller textilindustrin. För produkter med livslängd utöver en säsong finns det dock skäl att söka mönsterskydd. Mönsterskyddet innebär ett krav på medgivande för att yrkesmässigt tillverka, importera, utbjuda, saluhålla, överlåta eller hyra ut en vara vars utseende inte väsentligen skiljer sig från det skyddade mönstret, det vill säga ligger inom det skyddade mönstrets skyddsområde. Det innebär att ingen annan har rätt att utan ditt tillstånd använda din design yrkesmässigt. Mönsterskyddet är ett skydd för en varas utseende, det vill säga ett formskydd. Varans tekniska funktion saknar relevans eftersom det i svensk rätt saknas bruksmönsterskydd som skyddar en varas tekniska användbarhet. Mönster registreras bara om det väsentligen skiljer sig från vad som blivit känt före registreringsansökan, det så kallade nyhetskravet. Registreringen skyddar mot att någon utnyttjar mönstret yrkesmässigt genom att tillverka eller marknadsföra en vara, vars utseende inte skiljer sig väsentligen från mönstret, det så kallade skillnadskravet. För att mönsterregistrering ska kunna beviljas krävs det att mönstret är resultatet av en skapande verksamhet. Kravet på skapande insats ställs lågt men så kallade banala mönster går inte att registrera. Exempel på sådana mönster är enkla geometriska former samt enkla rand- eller rutmönster på till exempel textiler. 9

4.5.1 Effekter av mönsterskyddet Efter mönsterskyddslagen tillkomst har det ställts allt större krav på bättre och snabbare skydd för ny formgivning. Anledningen är att formgivning blivit ett allt viktigare konkurrensmedel inom olika branscher. Följden av förslagen till ändringar i mönsterskyddslagen utmynnade i början av 2000-talet i en något reviderad lagstiftning. Lagen gav nu möjlighet till skydd för alla typer av formgivning, till exempel bilar, möbler, verktyg, industrimaskiner och hushållsprodukter. Dessa bestämmelser blev, med vissa undantag, tillämpliga på redan registrerade mönster och inlämnade ansökningar. Förändringarna i övrigt innebar i huvudsak att skyddstiden förlängdes från maximalt 15 år till maximalt 25 år, att skyddet för en formgivning inte längre kommer att vara begränsat till särskilda varor utan gälla gentemot varje annat mönster som inte ger ett annat helhetsintryck. Dessutom blev registreringsförfarandet hos PRV betydligt förenklat. Syftet med reglerna är att tillförsäkra utbyte för investeringar i formgivning och därmed främja nyskapande. Lagändringarna grundade sig bland annat på ett EU-direktiv om mönsterskydd från 1998. Regler angående skydd för mönster finns i rådets och europaparlamentets direktiv 98/71/EEG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd. Det finns en möjlighet för rättighetshavaren att avtala om licens för att kunna utnyttja mönstret på hela inre marknaden. En sådan licens utfärdas av EU-byrån i Alicante (OHIM). Rådets förordning (EG) nr 6/2002 motsvarar delvis vad som gäller för varumärken. 4.6 Upphovsrätt I Sverige regleras upphovsrätten i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Denna lag följer i stort sett de regler som är fastställda i olika internationella överenskommelser, framför allt Bernkonventionen. Upphovsrätten är grundlagsskyddad. Däremot finns det ingen särskild myndighet för upphovsrätt. Den svenska upphovsrättslagen antogs år 1960 och har sedan dess genomgått ett flertal omfattande revideringar. För närvarande överväger regeringen ett förslag om en ny upphovsrättslag. Skillnaderna i jämförelse med i dag kommer dock att bli väsentligen redaktionella. Upphovsrätt kallas den rätt som skaparen (upphovsmannen) av ett litterärt eller konstnärligt verk har till verket i fråga. Upphovsrätt uppstår automatiskt när det skapade verket är tillräckligt originellt. Skyddet uppkommer genom skapandet och behöver således inte hävdas genom registrering eller liknande förfarande. Skyddstiden för ett verk (såsom detta är angivet i lagens 1 ) löper för närvarande från verkets tillkomst till och med 70 år efter utgången av det år upphovsmannen avled. Det kan därför vara av betydelse att skapa bevisdata kring verkets tillkomsthistoria som kan användas till försvar av verket i en eventuell intrångsprocess vid allmän domstol eller i annan förhandling. Noteras bör att upphovsrätten är ett formskydd och inte ett idéskydd. Skyddet gäller mot efterbildningar men inte mot oberoende skapade verk. Upphovsrätt till ett verk gäller även om verket har registrerats som mönster. 10

Ett upphovsrättsligt verk föreligger om ett litterärt eller konstnärligt alster har givits en form som är originell. Det är alstrets helhetsintryck som avgör om en viss prestation utgör ett upphovsrättsligt skyddat verk. Ensamrätten, enligt upphovsrättslagen, innefattar uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Som framställning av exemplar anses varje slags framställning av exemplar, oavsett i vilken form eller metod och oavsett om det sker helt eller delvis. Verket görs tillgängligt för allmänheten då det överförs till allmänheten, framförs offentligt eller exemplar av verket visas offentligt eller exemplar av verket bjuds ut till försäljning m m. Upphovsrätten har dels en ekonomisk funktion som bas för ersättning till upphovsmännen men den innehåller också en ideell rätt, som bland annat innebär att upphovsmannen i vissa fall ska omnämnas i samband med användningen av verket och att upphovsmannen kan motsätta sig ett kränkande utnyttjande av verket. De för varje land gällande reglerna finns i landets eget upphovsrättssystem, vilket i sin tur är beroende av landets eventuella konventionsanslutning. Upphovsmannen kan generellt aldrig överlåta den ideella rätten till någon annan, men kan i många länder förbinda sig att avstå från att hävda den. Skillnaden kan tyckas vara hårfin, men genom att den ideella rätten inte kan överlåtas, kan till exempel en uppdragsgivare inte lagligen sätta sitt namn på ett verk som någon annan gjort. 4.6.1 Upphovsrätten och EU Inom EU har antagits ett flertal direktiv och andra rättsakter. Syftet har genomgående varit att åstadkomma en harmonisering som med bibehållande av rättsinnehavarens intressen ska eliminera eller lindra de negativa effekter av den fria rörligheten som följer på olikheter mellan medlemsstaternas nationella lagar. 4.6.2 Internationell upphovsrätt i en historisk kontext Den internationella upphovsrätten har vuxit fram ur två helt olika rättstraditioner, den europeiska/franska, som har sitt ursprung i romersk lagstiftning, baserad på skrivna lagar, och den anglosaxiska, som bygger på prejudikat. Europeisk upphovsrätt är alltså ett resultat av lagstiftare som försökt skapa lagar som är rättvisa ur många olika aspekter, medan den anglosaxiska upphovsrätten är ett resultat av en lång rad civilmål. Skillnaden märks i det faktum att europeiska upphovsrättslagar innefattar hänsyn till anseende och egenart såväl som ekonomisk rätt, medan de anglosaxiska nästan uteslutande handlar om ekonomisk rätt. Medlemsländernas upphovsrättslagar måste i sina huvuddrag överensstämma med Bernkonventionen, men det finns stort utrymme för lokala lösningar, vilket är orsaken till att upphovsrättslagarna skiljer sig så mycket åt mellan medlemsländerna. Framförallt är skillnaden fortfarande stor mellan Europa och USA beträffande de moraliska rättigheterna. 11

Rätten att bli erkänd som skapare kan till exempel fortfarande överlåtas och förhandlas bort i USA och Storbritannien. Mot bakgrund av piratutgivning av utländska böcker, främst i USA, som var 1800-talets stora piratland, tog Victor Hugo på 1880-talet initiativ till det som blev Bernkonventionen (1886). Bernkonventionen handlar om skydd för litterära och konstnärliga verk och den senaste revideringen är från år 1971. I juni år 2003 var 150 stater anslutna. Bernkonventionen är en internationell upphovsrättsöverenskommelse baserad på fransk upphovsrättslag, som praktiskt taget vartenda land i världen nu har skrivit på. Norge skrev på redan år 1896, Danmark år 1903, Sverige år 1904 och Finland år 1928, medan det dröjde till år 1989 innan USA skrev på. Storbritannien skrev visserligen på redan år 1888, men ändrade inte sin upphovsrättslag i enlighet med Bernkonventionen förrän år 1988. USA:s sena medlemskap är bland annat skälet till att man i USA fortfarande sätter det tidigare obligatoriska copyrightmärket på saker, "för säkerhets skull", trots att detta inte alls behövs inom Bernkonventionen. Bernkonventionen handlar om två rättigheter: den moraliska och den ekonomiska. 5. SVENSK IMMATERIALRÄTT INOM TEKOINDUSTRIN Den tekniska utvecklingen har varit av stor betydelse för textilindustrin. Men den har också gjort det lättare för plagiatorerna; den har i släptåg haft en avsevärt ökad risk för plagering i stor omfattning. Följden har blivit att det uppstått ett stort behov av att skydda textila produkter. Men alla produkter kan inte skyddas. Ibland kräver lagen att produkternas form måste skilja sig från vad som redan finns på marknaden och den skapande insatsen får inte vara obetydlig. Den tidsrymd under vilket behov av skydd föreligger varierar från produkt till produkt. Ofta kan det räcka med att ha skydd som varar en enda säsong. Särskilt inom brukskonstens område, där de textila produkterna hör hemma, är det viktigt att ha i minnet att skyddets omfattning måste balanseras mot intresset av att ha en fri konkurrens på marknaden. 5.1 Mönsterskyddet 1970 är ett viktigt år i bruksskyddskonstens historia. Då infördes den nya mönsterskyddslagen (1970:485). Samtidigt ändrades upphovsrättslagen (1960:729) så att skyddstiden för brukskonstsprodukter förlängdes till 50 år efter upphovsmannens död. För att åtnjuta detta förlängda skydd ställdes strängare krav på individualitet och konstnärlig gestaltning än som dittills gällt för den kortare skyddstiden på tio år. Avsikten med mönsterskyddslagen var att skydda sådan formgivning som visserligen är ett nyskapande men som inte når upp till den konstnärliga nivå som utgör villkor för skydd enligt upphovsrättslagen. Mönsterskyddet skulle stimulera till ett nyskapande som kommer allmänheten till godo i form av nya estetiska och funktionellt högvärdiga produkter. Redan några år efter lagens tillkomst framfördes kritik mot lagen. Kritiken kom främst från textilbranschen. För att få en samlad bild av den kritik och de önskemål som lagstiftningen och praxis gett anledning till ordnade föreningen Svensk Form och PRV en konferens om mönsterskydd år 1977. Till konferensen inbjöds främst formgivare - särskilt på möbel- och textilområdet - inredningsarkitekter och företrädare för berörda branscher. Kritiken gick främst ut på att skillnadskravet inte upprätthölls och att skyddsområdet för registrerade 12

mönster blev för smalt. Man får knappast mer än ett plagiatskydd menade en debattör. Tilltron för skyddsformen är därför dålig. PRV:s representant ansåg att man genom en alltför sträng tillämpning av skillnadskravet riskerade att stoppa utvecklingen av trender och stilar. Någon gjorde gällande att PRV beviljat registrering av så kallade banala mönster och förordade inrättandet av en referensgrupp bestående av branschkunnigt folk. Kritiken ledde inte till några verkliga förändringar av mönsterskyddet. Följden blev att mönsterskydd inte söktes för textilprodukter annat än undantagsvis och blev aldrig någon i praktiken verksam skyddsform inom textilområdet. När tvist uppkommer på grund av plagering är det därför sällan som upphovsmannen kan åberopa mönsterskydd. 5.2 Upphovsrätten Den 28 mars 1995, långt efter konferensen om mönsterskydd, fann Högsta domstolen (HD) i en vägledande dom rörande en stickad tunika att den omfattades av skydd enligt upphovsrättslagen. HD konstaterade att mönsterskyddslagen inte hade inneburit ett tillfredställande skydd åt produkter av brukskonst på det sätt som förutsattes när den lagen trädde ikraft. HD noterade också att det har funnits en påtaglig tveksamhet att tillerkänna modevaror med deras mestadels korta livslängd och brist på uttryck för egentligt nyskapande skydd enligt upphovsrättslagen. Sådana alster som enbart bygger på fackkunskap, god smak och enkla variationer av välkända modeidéer av mer rutinartad karaktär bör av lätt insedda skäl inte komma ifråga för upphovsrättsligt skydd, enligt HD. HD konstaterade emellertid att det förekommer företag som tillverkar modeprodukter på grundval av det arbete som utförs av konstnärligt utbildade designers. Enligt domstolen finns det från samhällssynpunkt starka skäl att söka hindra alltför långtgående efterbildningsverksamhet och i stället uppmuntra kompetenta och seriösa formgivarinsatser. Efter år 1995 har alltså ett upphovsrättsligt skydd för modeprodukter aktualiserats på nytt. Klädesplagg kan alltså komma ifråga för upphovsrättsligt skydd om de visas vara originellt och självständigt skapade och om de fått en individuell och konstnärlig formgivning. 5.3 EU:s förordning om gemenskapsformgivning Sedan år 2003 är det möjligt att ansöka om registrering enligt rådets förordning om (EG) 6/2002. Förordningen ger också ett visst tidsbegränsat skydd utan registrering. Den som skapar ett nytt och särpräglat mönster kan få skydd för sin prestation under tre år från offentliggörandet av mönstret. Den som på detta sätt innehar en rätt kan också inom det första skyddsåret inge en ansökan om registrering av skyddet. Den som ser sin rätt kränkt har möjlighet att vända sig till domstol med krav på förbud, skadestånd och andra sanktioner. 5.4 Marknadsföringslagen Bland de viktiga syften som uppbär marknadsföringslagen märks intresset att undvika förvirring bland konsumenter och kundföretag. Marknadsrätten tillerkänner emellertid också möjligheten för ett företag att ingripa mot ett annat företag som på ett otillbörligt sätt efterbildar det förra företagets välkända och särpräglade produkter. Dessutom är det otillåtet för en näringsidkare att på ett obehörigt sätt knyta an till en annan näringsidkares produkter, om anknytningen innebär att den förre utnyttjar det värde som ligger i en positiv föreställning hos konsumenterna vilken skapats genom insatser av den andre näringsidkaren. Något registreringskrav finns inte. 13

5.5 Varumärkeslagen Den typiska piratkopieringen innebär ofta ett icke-auktoriserat nyttjande av det efterbildade företagets kännetecken. Den som innehar rätten till ett varumärke kan med stöd av varumärkesrätten ingripa mot spridningen av produkter med otillåtna kännetecken. Ett sådant ingripande sker oberoende av skyddet för plagg som märket finns på. I likhet med marknadsrätten finns inom varumärkesrätten ett skydd för konsumenternas intresse av klarhet om olika produkters ursprung. Varumärkesrätten har dock av tradition använts i fall där ett företag vänder sig mot ett annat på grund av ett otillåtet förfarande. 6. SANKTIONER, BROTT OCH STRAFF Den som upptäcker att företagets produkter plagierats behöver ta ställning till en serie frågor. Bortsett från de materiella frågor som är knutna till ett beivrande av ett intrång i företagets rättigheter, såsom att företaget verkligen innehar rättigheten och att den är registrerad m m, måste man överväga vilka remedier som är möjliga och lämpliga. De flesta lagar på immaterialrättens område erbjuder en kränkt rättighetshavare möjligheten att ansöka hos domstol om ett förbud för intrångsgöraren att upprepa eller fortsätta med sin olagliga verksamhet. En sådan begäran om förbud kan också kompletteras med särskilt yrkande om att förbudet ska gälla under den tid rättegången pågår (s.k. interimistiskt yrkande om förbud) liksom kan förbudsyrkanden också förenas med vite. Det betyder att om ett förbud vid vite överträds vitet dömas ut. I stort sett alla immaterialrättsliga lagar straffbelägger också grovt oaktsamma eller uppsåtliga överträdelser av lagen med böter eller fängelse. Till det kommer att rättighetshavaren i allmänhet kan fordra skadestånd av den som har begått intrånget. Skadestånden är ofta uppdelade i en del som avser kompensation för intrångsgörarens användning av det skyddade alstret. Denna ersättning för användningen beskrivs ofta som en licensavgift som intrångsgöraren skulle haft att utge till rättighetshavaren, om förfarandet hade varit lovligt. I fall av oaktsamhet och uppsåtligt brott mot de immaterialrättsliga lagarna utgår i allmänhet dessutom ett skadestånd för ytterligare skada som intrånget inneburit för rättighetshavaren. Skadeståndet ska väsentligen vara reparativt och återställa det angrepp på omsättning och goodwill och annat tapp som intrånget inneburit, men det finns också ett utrymme för ett ideellt skadestånd som är beroende av den grad av vårdslöshet eller hänsynslöshet som intrångsgöraren visat genom sitt olagliga förfarande. Många immaterialrättsliga lagar erbjuder dessutom möjligheten att begära att piratkopierade exemplar ska förverkas (förstöras) och det finns ibland också en möjlighet att begära att verktyg och annat som använts vid den otillåtna verksamheten ska förstöras. Även om grövre överträdelser av de olika immaterialrättsliga lagarna är straffbelagda och sålunda kan åtalas av åklagaren är beivrandet av intrången i praktiken ofta beroende av att det förfördelade företaget självt agerar. Polis och åklagare har inte alltid de särskilda kunskaper som krävs för tillämpningen av immaterialrättslagarna. Det händer därför ibland att handläggningen hos polis och åklagare tar lång tid, någonting som är till stor nackdel för det 14

företag som lider av att ett intrång pågår och fortgår. Även om lagstiftaren under mer än tio år har betonat skadligheten av piratkopiering ur samhällelig synpunkt så bör nog företag som drabbas av plagiat idag, liksom under en överskådlig tid, utgå ifrån att snabbaste och effektivaste remediet mot en olaglig verksamhet förutsätter att rättighetshavaren agerar resolut på eget initiativ, och naturligtvis med hjälp av sakkunnigt biträde. 7. NÅGRA IMMATERIALRÄTTSLIGA INSTANSER Ett primärt intresse för rättighetshavaren är att otillåtna exemplar över huvud taget inte når marknaden. Här kan visserligen det interimistiska vitesförbudet vara till stor hjälp, inte minst när rättegången drar ut på tiden. Men ett effektivt sätt att bevaka eller se till att ens immateriella rättigheter inte kränks är att arbeta preventivt. Nedan finner ni även några av de instanser som arbetar med att hjälpa rättighetshavare som blivit utsatta för intrång. De listade organisationerna avser inte att vara uttömmande, utan utgör några av de aktörer som kan vara av intresse för svenska TEKO-företag. Det finns även en länksamling i slutet av denna skrift. 7.1 Office for Harmonization in the Internal Market (OHIM) Varumärken kan erhålla skydd inom hela EU om det registreras hos EU:s varumärkesmyndighet, Office for Harmonization in the Internal Market (OHIM). Kontoret har sitt säte i Alicante, Spanien, och inledde sin verksamhet 1994. OHIM ansvarar för administration och registrering av varumärken för giltighet inom hela EU. Syftet med inrättandet av ett europeiskt organ för handläggning av gemenskapsmärken var att man ville bidra till harmoniseringen av immaterialrätten inom den inre marknaden och speciellt för varumärken och design. Föreskrifterna för OHIM-ombud regleras i avsnitt 4, artikel 92-93 i rådets förordning (EG) 207/2009. Enligt artikel 93.1 i förordningen får en fysisk eller juridisk person inför OHIM endast företrädas av en utövande jurist som har rätt att verka i en medlemsstat och som bedriver en verksamhet inom gemenskapen. Den utövande juristen måste dock vara behörig att uppträda som ett ombud i varumärkesfrågor i den aktuella staten. Ett ytterligare alternativ är att anlita ett auktoriserat ombud som är upptaget i den förteckning som förs av OHIM. OHIM:s tolkning är att en utövande jurist (legal practitioner) är samma sak som en advokat i Sverige. För svenska ombud krävs att de har verkat inför PRV i minst fem år med klientärenden (ansökningar, invändningar osv.). Om ett ombud uppfyller kraven utfärdar PRV ett intyg och skickar det tillsammans med ombudets ansökan till OHIM. Det är dock OHIM som slutligt beslutar om ett ombud kan tas upp i förteckningen eller inte. För att PRV ska kunna utfärda ett intyg behöver de dels en anhållan om intyg och dels en ansökan om ombudsskap inför OHIM. Dessutom ska en viss avgift betalas. För att OHIM i sin tur ska kunna uppta ett ombud i förteckningen över auktoriserade ombud måste ombudet lämna in en ifylld ansökningsblankett till PRV. Om ett intyg utfärdas kommer det att tillsammans med ansökan sändas direkt till OHIM. PRV kommer samtidigt att skriftligen informera ombudet om att ett intyg utfärdats. 15

7.2 The State Intellectual Property Office (SIPO) På internationell nivå arbetar EU intensivt med att förstärka de möjligheter till sanktioner som kan stävja piratkopieringen i tredje land. Många små och medelstora europeiska företag som har affärer i Kina anser att det kinesiska regelsystemet är snårigt samt att de har svårigheter med att finna pålitliga handelspartners. Kommissionen har för avsikt att råda bot på detta genom att stärka sin rådgivande position i Kina. Kommissionen har uppvaktat de kinesiska myndigheterna för att se till att Kina upprätthåller arbetet med att förbättra skyddet för europeiska företags immateriella rättigheter i handeln med Kina. Kommissionen har även ingått ett avtal med kinesiska handelsministeriet där det framgår att EU kommer att tillhandahålla teknisk assistans till 50 immaterialrättsliga centra. Till dessa kan europeiska företag vända sig om de anser att deras immateriella rättigheter har kränkts. Detta är ett tydligt exempel på EU:s ständiga arbete med att försöka förbättra de immateriella villkoren för europeiska företag på den internationella marknaden. 7.3 Patent- och registreringsverket (PRV) PRV, som är en avgiftsfinansierad statlig myndighet, har till huvuduppgift att ge skydd och därtill ensamrätt till varumärken, design och tekniska idéer (patent). PRV erbjuder även kurser och uppdragstjänster inom dessa ämnen. PRVs verksledning och patentavdelning ligger i Stockholm och deras design- och varumärkesavdelning ligger i Söderhamn. 7.4 Tullverket Om du får problem med piratkopierade produkter eller förfalskningar vid EU:s yttre gräns kan du kontakta Tullverket. Innehavare av en immateriell rättighet kan ansöka hos Tullverket om ett ingripande. Tullverket stoppar då de misstänkta varorna vid gränsen vare sig de exporteras, importeras eller går genom landet. Ansökan om ingripande kan vara nationell eller avse hela EU. Det sistnämnda avser en gemenskapsansökan. Tullverket kan dock inte ingripa när rättighetshavaren gett sitt samtycke eller när det gäller varor som är i resenärens personliga bagage där det är uppenbart att varorna inte har ett kommersiellt syfte eller att de är av ringa värde. EU har upptäckt att det fortfarande finns olikheter beträffande hanteringen av varor vid olika tullmyndigheter inom gemenskapen och arbetar därför för närvarande med att lokalisera problemet och harmonisera arbetet vid EU:s olika tullmyndigheter. 7.5 Föreningen Svensk Forms Opinionsnämnd Sedan 1950-talet finns Föreningen Svensk Form med dess sakkunniga organ Svensk Forms Opinionsnämnd som avger utlåtanden beträffande upphovsrättsligt skydd för brukskonst. Nämnden är sammansatt av formgivare, designer och jurister. Det är bara upphovsrätten som Föreningen Svensk Form tar ställning till men har för avsikt att även kunna skydda EUförordningens skydd för gemenskapsformgivning. Föreningen Svensk Form har varit verksam i tvister kring upphovsrätt sedan 1920-talet och tar idag emot omkring sex till tolv ärenden varje år. Främst bestäms föremålen för tvisterna av vad som är kommersiellt gångbart i samhället för tillfället. Nämnden ser en ökning av antalet ärenden. Är du förutseende ska du anmäla din produkt i Svensk Forms Nyhetsregister. Nyhetsregistret har tillkommit för att skydda ny design från att plagieras. Vid eventuell tvist om först på plan kan registret styrka när produkten tillkommit. Bokföringsdatum räknas som registreringsdatum. Att nyhetsregistrera en produkt medför visserligen en kostnad men det 16

kan det i många fall vara värt. För att anmäla en produkt skickar man ett foto och/eller ritning samt en kortfattad beskrivning av produkten. Det går också bra att göra anmälan per e-post och då med digitalt foto på produkten/ritningen. Registreringarna kungörs i FORM samt på hemsidan. 7.6 Svenska Föreningen mot Piratkopiering (SACG) Svenska Föreningen mot Piratkopiering (SACG) har engagerat sig aktivt i arbetet inom EU för att skapa bättre regler som stoppar kopior och förfalskningar redan vid gränsen. Som innehavare av immateriella rättigheter är det viktigt att bevaka sitt skydd och att anmäla sina rättigheter till tullen. På basis av dessa anmälningar kan därefter bevakning ske vid gränsen och förhoppningsvis kan partier med kopior stoppas redan där. SACG håller också kontinuerlig kontakt med tull, polis och åklagare för att uppmärksamma problem och bidra till en dialog för att lösa dessa. SACG fungerar också som remissinstans i lagstiftningsärenden, både på nationell och internationell nivå, och deltar i internationella möten och konferenser om frågor som rör piratkopiering och varumärkesförfalskningar. Föreningen står också värd för årligen återkommande konferenser med aktuella frågor inom området. 7.7 FIDEALIS Det franska företaget FIDEALIS har som syfte att ta emot registreringar över Internet avseende form, mönster, färgkombinationer etc. Dessa registreringar ersätter de som annars skulle kunna göras hos Notarius Publicus. Denna registrering innebär inte att något skydd erhålles utan det är enbart ett sätt för rättighetshavaren att koppla sin produkt och/eller design till sitt företag/innehavare vid en viss tidpunkt. Med denna registrering som grund kan man sedan söka olika former av skydd. I Kina är det exempelvis ett oavvisligt krav att utifrån registreringen bevisa sin koppling till designen ifråga. Det är dock osäkert om kravet på offentliggörande kunde anses uppfyllt om man registrerar en design hos exempelvis Fidealis men det är ändå bättre att ha en registrering än att vara utan. Det finns ett antal olika företag inom EU som tillhandahåller liknande tjänster. 8. LÄNKAR Tullverket www.tullverket.se Patent- och registreringsverket www.prv.se Kommerskollegium www.kommers.se Regeringskansliet www.regeringskansliet.se Föreningen Svensk Forms Opinionsnämnd www.svenskform.se 17

Office for Harmonization in the Internal Market (OHIM) http://oami.europa.eu/ Svenska Föreningen mot Piratkopiering (SACG) www.sacg.org FIDEALIS www.fidealis.com EURATEX www.euratex.org EU http://europa.eu Nordiskt Immateriellt Rättsskydd (NIR) www.nir.nu WCO www.wcoomd.org World Intellectual Property Organization (WIPO) www.wipo.int EU-upplysningen riksdagen www.eu-upplysningen.se The State Intellectual Property Office (SIPO) www.sipo.gov.cn/sipo_english/ WTO www.wto.org Danowsky & Partners Advokatbyrå www.danowsky.se Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd www.sfir.se Svenska Föreningen för Upphovsrätt www.upphovsrattsforeningen.com Svenska Föreningen Mot Piratkopiering www.sacg.org 18

Svenska Industrins Patentingenjörers Förening (SIPF) www.sipf.se Svenska Patentombudsföreningen www.spof.se Svenska Uppfinnare Föreningen (SUF) www.uppfinnareforeningen.se Sveriges Advokatsamfund www.advokatsamfundet.se TEKOindustrierna www.teko.se Internationella handelskammarens (ICC) www.icc.se Counterfeiting Intelligence Bureau www.iccwbo.org U.S. Customs Services IPR www.iacc.org Svenska Antipiratbyrån www.antipiratbyran.com IFPI www.ifpi.se Global Anti-Counterfeiting Group www.gacg.org European Brands Association (AIM) www.aim.be APM/REACT Germany www.markenpiraterie-apm.de German Anti-Counterfeiting Association (VBP) www.vbp.org European Communities Trademark Association (ECTA) www.ecta.org International Anticounterfeiting Coalition (IACC) www.iacc.org 19

Union des Fabricants (UdF) www.unifab.com Indicam www.indicam.it UK Anti-Counterfeiting Group (ACG) www.a-cg.com European Patent Office (EPO) www.european-patent-office.org 20