2/97 Småbanebladet o Arg23. -.,...:::....-- -. Strängnäs 1967 Sedan det här fotot togs i januari 1967 har mycket hänt beträffande Strängnäs och järnvägen. År 1983 nedlades persontrafiken, i juni 1991 upphörde godstrafiken banan och den 9 juni 1997 invigs en nyanlagdjärnväg genom Strängnäs. Bilden visar en av AB A-Betongs lokomotorer på företagets industrispår i Ulvhälls industriområde i östra delen av Strängnäs. I bakgrunden syns KABI/Fermentas fabriksanläggning, vilken också hade ett sidospår. Den nu anlagdajärnvägen har inga industrispårsanslutningar i Strängnäs, men internt inom betongelementfabrikens (sedan 1982 Skanska Prefab AB) område används ännu normalspåren men med en hjullastare som dragkraft. Lokomotorn på fotot är fd SJ Z m 51 tillverkat av AB Slipmateriel i Västervik m 14611934 och inköpt av A-Betong AB 1965.
~~~~~~~~~~~~~~~ro~~~rorororororororororo SJK Småbaneavdelning Klubbmästare :, Hägerstensvägen 162, 126 53 HÄGERSTEN. Telefon/fax: 08/19 65 89. E-post: matsf@buss.sl.se Kassör :, G:a Huddingevägen 417 2tr ö g, 125 42 ÄL VSJÖ. Småbanebladet : Redaktör : Per Nyberg. Adress till redaktionen: Småbanebladet, Box 4119, 141 04 HUDDINGE. E-post: Per.Nyberg@abc.se Telefon till redaktionen : 08/774 50 34 Medlemsavgift: 60:-/år (utlandsboende 90:-/år) Pg. : 62 90 88-6 Sista manusdag lör SmB 3/97: 30/8-97 studiebesök i Köping och vid linbanan Forsby-Köping Måndagen den 2 juni 1997 avser vi genomföra ett, vid flera tillfällen efterfrågat, studiebesök vid de industrier i Köping som har egna lok. Eftersom linbanan mellan Forsby i Södermanland och Köping skall läggas i malpåse vid halvårsskiftet har vi även avsett att ta en titt på denna. Eventuellt kommer vi också att göra ett besök hos Köpings Modell Järnvägs Sällskap. Planerna är att besöka Forsby på förmiddagen och industrierna i Köping efter lunch, d v s omkring kl 13.00 och framåt. Du måste själv ta dig till de aktuella platserna men viss möjlighet till samåkning torde finnas, i varje fall från Stockholm och Katrineholm (omkring kl 08.30). Möjligheten finns ju också att endast deltaga i Köpings-delen av studiebesöken. Är du intresserad hör av dig till Bo Gyllenberg före den 28 maj 1997 (adress på sid 2 av SmB eller på tel 08-861381 eller efter den 30 maj (!) på 0152-51134). Meddela då hur du tänkt ta dig till Forsby/Köping och om du kan erbjuda plats i bil eller önskar medfölja bil om plats finns. Någon direkt kostnad för studiebesöket utgår ej men ev. medföljare i bil får själv göra upp om ersättning med bilägaren. Lennart Abrahamsson// info från redaktionen -- - ±iu-tlett-a-nummer-med.följff-en medlemmsförteekning. Ha en tåglig sommar så återkommer vi alla till hösten med nya fräscha bilder och artiklar. SmB Redaktören Småbanans dag firas även i år vid de cirka 20 olika småbanorna i Ungern samt vid en i Slovakien och en i Ukraina. Om du planerar en resa till Ungern och vill förgylla den med ett besök på småbanans dag kan du höra av dig till mig (adress på sid 2 i Småbanebladet) eller titta på Internet under http://www.ttt.bme.hu/kbklk-napok.htm för få reda på aktuella dagar. Sid 2
Förfrågningar Hofors Bruk köpte 1902 en ångspårvagn enligt uppgifter i "Industrilok i Gästrikland, Hälsingland". S SB ( =Södra spårvägsbolaget i Stockholm) Elektrifierades 190 l. 2 Rowanvagnar såldes till DHdJ (Dala-Hälsinglands Järnväg) (TÅG 1170) De övriga åtta? En funderare och djärv gissning!? Tacksam för kommentarer. Anders Ring Stockholm Enligt en dödsruna i Dagens Nyheter i slutet av april hade Curre Lannmark, Färingsö, avlidit i en ålder av 71 år. Namnet sade mig inget, men blicken föll på ordet "lokomotiv" en bit ner i texten. Det visade sig att Lannmarks far var ingenjör och hade vistats en tid i USA. Vid återkomsten hade han startat en mekanisk verkstad vid Liljeholmen. Curre Lannmark utbildade sig också till ingenjör. "Avsikten var att han så småningom skulle överta rörelsen, varför han efter realexamen i Södra latin blev tekniker och började bygga lokomotiv och andra tunga maskiner i faderns verk stad." Han övergick dock efter en tid till annan verksamhet. En snabb kontroll av några handelskalendrar visade att "Joh. K. Lannmarks Mek. Verkstad" år 1930 fanns på Blekingegatan 51 och tillverkade transportanläggningar och specialmaskiner. Ar 1955 fanns man på Bondegatan 17. Man får väl anta att de lok som tillverkades här var smålok för industrin, men själv har jag aldrig tidigare hört talas om firman. Vem vet något mer? Mats Fredino Stockholm Efter en ca 30 min lång båtresa från Slussen kommer man till Fjäderholmarna. De består av två större öar, Stora Fjäderholmen och Ängsholmen, och ett par mindre. Ögruppen ägdes tidigare av marinen, men lämnades över till Stockholms kommun i början av 1980-talet. Nu finns det restaurang och akvarium på Stora Fjäderholmen och ca 200.000 besökare kommer dit varje år. Varför nämna detta i SmB? Jo, den 2 maj i år åkte jag på en guidad rundtur med båt där guiden mycket livfullt och ingående beskrev verksamheten på öarna. Han nämnde då bl a att det på Ängsholmen ligger kvar en smalspårig järnväg från en brygga och "upp genom skogen till några gamla förråd". Någon SmB:are med egen båt som kan göra ett strandhugg och rapportera till nästa blad? Mats F red i ng Kommentarer och kompletteringar Sundby sjukhus SmB 3/81:14 1 rubr. notis beskrevs linbanan vid Sundby Sjukhus. För många år sedan revs den nedre delen av finbanan med driv- och lastningsstation men först i jan 1997 revs övre delen, d v s kolfickan vid värmecentralen med några korta 600-spår. Kvar finns nu endast en linbanemast Sid 3
Från banorna Ad a k l SmB 4/96 fanns en notis om att man planerar anlägga en smalspårig järnväg mellan skolan och sagabiografen i Adak. Enligt firma Gruvteknik i Blötberget har man fått en förfrågan från näringslivssekreteraren i Malå kommun om leverans av ett Jenbachlok till denna bana. Gruvteknik äger två sedan länge avställda JW-Iok och det troligaste är att något av dessa säljs till Adak. Se även under Hofors nedan! D annemora Från Per Wirback, ULJ, har jag fått veta att ULJ övertog ett av Dannemara Gruvas METEX-lok vid nedläggningen. Det rör sig om Dannemara 32, METEX 346/1968, tillverkat för ASEA och med nummer i ASEA:s smålokserie. Loket är av typ LGB-9, 9 ton, 15 kw, och gick troligen som demonstrationslok åren 1968-71; Dannemara säger sig i alla fall ha köpt loket först 1971. ULJ har byggt om loket från 750 till 891 mm. Grängesberg Några blandade nyheter från G la våren 1997: 3 st DHD-25, bl a 2504 och 2505/1990 från kanaltunneln, renoveras på GIA och har sålts till Iran. DHD-25 nr 2509/1991 har renoverats och sålts till Skanska, Zimbabwe. DHD-25 nr 2502 /1990 och 2508/1991 har sålts till ett projekt i Holland direkt från MTGroup, Stora Bälttunneln. DHS-90 nr 921/1978, ett lok som användes av Tunko i Bolmentunneln, har sålts till Norwegian Construction i Italien. Ytterligare ett Tunko-lok, DHS-60 nr 761 eller 765, har i år sålts till Atlas Copco för ett tunnelbygge i Indonesien. GIA har köpt två lok från ESG Maskin AB i Hybo (se SmB 4/95:16). Ett av dem är det DHS-90, som vi ej lyckades identifiera i Hybo hösten 1995. GIA anser dock att detta är nr 919/1976. Loket har renoverats och sålts till Skanska i Zimbabwe. Det andra loket (okänt vilket f n) står på gården i Grängesberg. Ett fd DHS-40, nr 156/1970, levererat till Skånska Cementgjuteriet, Himmerfjärdsarbetena i Botkyrka, påstås av GIA ha återtagits, ombyggts och levererats som DHS-60 nr 731/1972 till Finland. Detta skall nu ha renoverats och sålts till Skanska i Zimbabwe. Visst är det väl märkligt att denna lilla loktillverkare i detta lilla land kan överleva år efter år och sälja till så fjärran länder som Zimbabwe, Iran, Peru och Korea för att nu bara nämna några! Hag ge Flogbergets gruva utanför Hagge ingår i Ekomuse Jm Bergslagen och har ju i vissa delar varit öppen för besökare sedan flera år. Under förutsättning av sökta E U-bidrag skall Smedjebackens kommun bygga ut Flogberget enligt följande: En av de gamla gruvlavarna skall rekonstrueras och förses med ett gruvspel. Även en bockbana med räls och vagnar skall rekonstrueras, liksom en del av en av de tidigare linbanorna. Till slut skall en transformatorbyggnad uppföras på den plats där den gamla transformatorn stod. Sid 4
H e by Det bekanta tegelbruksmuseet i Heby har nu skaffat sig ytterligare en attraktion. Av olika privattagna filmer från Heby med omnejd har man nu gjort en video om tegeltillverkningen som man visar för besökare. Tyvärr finns inte videon till försäljning, men visst har vi nu fått ännu en anledning att ta oss till Heby. Museet börjar också få en hel del annat material till skänks, bl a handlingar och fotografier, och då även från andra tegelbruk i Sverige. Under sommaren håller man öppet alla dagar (utom måndagar) kl12-16. Hofors Som ett led i kommunens turistsatsning sker just nu en "utbyggnad" av stollgruvan i storbergsfältet söder om Hofors. stollen har redan tidigare varit möjlig att vandra i, men för att göra gruvan mer intressant för besökarna drivs nu en stigort från stollens ändpunkt inne i gruvan. På så sätt skall besökarna slippa gå samma väg fram och tillbaka i stollen. Bergmassorna från stigortsdrivningen utfraktas i stollen på en 750 mm-bana med ett Jenbachlok och några få malmvagnar. Loket är märkligt nog ett av de båda JW-Iok, som sedan ca 1980 stått avställda utanför gruvlaven i Blötberget De har sedan gruvans nedläggning tillhört firma Gruvteknik och enligt firman var det i stort sett bara att ta in ett lok från gården, smörja upp det, fylla på diesel och oljor och sedan starta! Det ena av loken är JW 1179/1953 och det andra bör vara antingen JW 2182/ 1957 eller 2210/1958, men vilket lok som sänts till Hofors är ännu oklart. Arbetena i Hofors utförs av NCC och kostar 2 mkr, varav 650.000 kr erhållits i EU-bidrag. Enligt TV-programmet Striptease har Hofors kommun i sin bidragsansökan uppgett att besökarna i gruvan skall öka från 3.000 till 10.000 per år, vilket nog får anses väl optimistiskt. Krislineberg Enligt nyligen ingångna uppgifter är kvarvarande batterilok vid Bolidens gruva i Kristineberg nu till salu. Eftersom det knappast kan finnas något annat än batterilok kvar där, bör det innebära att järnvägsdriften vid Krislineberg nu är helt avvecklad. Såvitt jag förstår, rör det sig om några mindre AGV-Iok som nu säljs. P etiknäs De två GIA-Iok typ D14, som beställts till Bolidens gruva i Petiknäs, är GIA 1422 och 1423/1997. GIA hörde av sig till SmB för att få tips om lämpliga 750 mm-banor ovan jord för provkörning av loken. Det finns inte så många - det krävdes en viss längd, 600 m - så vi tipsade om Kronmulls banor i Sjöholmen och Svensköp samt Sandvik AB: s slaggbana i Sandviken. Golfbanor är väl inte den typ av banor som småbaneentusiasten i första hand intresserar sig för. Nu finns dock ett undantag, men då måste man resa till Steiermark i Österrike. 1 Maria Lankowitz har Golf-Club Erzherzog Johann anlagt en golfbana i ett utbrutet brunkolsbrott och mellan klubbhus och driving range har anlagts en drygt 600 m lång 600-bana, vilken trafikeras med två tågsätt dragna av accumulatorlok. Golfbanan är ett dotterbolag till GKB (Graz-Köflacher Eisenbahn- und Bergbau-GmbH). Uppgifterna hämtade i boken DIE FELDBAHN av Andreas Christopher. Boken är utgiven på Zeunerts förlag och boken är nr 4 i serien DIE FELDBAHN. Sid 5
Nya tillstånd Järnvägsinspektionen informerar 1/97 Rail Combi AB i Göteborg har fått tillstånd att bedriva växling på den egna bangården vid Göteborgs norra. Elgiganten Sverige Grossist AB har fått tillstånd att anlägga och driva en spåranläggning vid Torsviks industriområde, anslutet till Månsarps station i Jönköpings kommun. Burlövs kommun har fått tillstånd att driva en spåranläggning vid ICA och ASEA i Arlöv. Kristianstads kommun har fått tillstånd att driva en spåranläggning vid Hedentorp i Kristianstad. Spåret skall användas för transporter av material till Öresundsbrobygget Falköpings kommun har övertagit spår dels från Haglunds, dels från SJ och dels från Posten. SJ-spåret som består av gamla utfarten mot Uddagården och Haglundsspåret slås ihop med Falköpings tidigare spårinnehav till en spåranläggning som kallas Terminalområdet. Spåret vid gamla postterminalen bildar en separat spåranläggning. Statens oljelager har fått tillstånd till spårinnehav av elva spåranläggningar på olika platser i landet där det fortfarande finns beredskapslager. Spåren har man övertagit från Nutek som tidigare förvaltade dessa anläggningar. Inget av spåren används för närvarande varför de är noterade som vilande, vilket innebär att Statens oljelager måste sända bevis om utförd spårbesiktning och att vid besiktningen gjorda anmärkningar åtgärdas innan de får trafikeras. Hela verksamheten är under avveckling varför alla spår inom några år troligen kommer att avvecklas helt. Massmedia Anders Svensson Industribane-NYTT 1/1997 Intressant artikel om hobbybanan Sövde Enskilda Järnväg vid Sövde gård i Skåne. En 200 m bana har byggts upp med material från flera platser. l artikeln nämns att räls kommer dels från fältspatgruvor i närheten av Vaxholm, dels från Kustartilleriets olika försvarsverk. 1 övrigt kommer materielen från Roslagsbanan, Emsfors Bruk, Trönninge tegelbruk och Flottans ammunitionsförråd. Tre lok finns: Ett JW20 (som troligen är nr 2366/1962), elloket från Sjötofta tråddrageri och ett motorlok med Chevrolet-mo~or från Gysinge. Spåret 3/1996 (Risten-Lakviks Järnväg) l bladet beskrivs de nyförvärv som gjorts till RLJ i samband med nedläggningen och rivningen av SEJ i Sollentuna. Man har fått en tvåaxlig flakvagn från Delary-Strömsnäsbruk, ombyggd av SEJ från 643 till 600 mm. Vidare har man fått ett parti 14 kg räls, ursprungligen från Håverud Asensbruk, som ej varit inlagd på SEJ. Motorloket Landsbro, JW 1148/1952, som kom till SEJ 1972, har deponerats på RLJ genom byte med ett tidigare deponerat lok. Vilket? Sid 6
MASSMEDIA Nerikes Allehanda 1996-05-14 En sida om Slotterbergsgruvan (Hjuljerns gruvbolag). Här har Grängshyttans bygdegille intresserat sig för det gamla gruvområdet, där man avser att visa hur det nödvändiga vattnet leddes till gruvområdet i flera kilometer långa kanaler och naturliga bäckforor. Ur småbanesynpunkt är det mest intressanta ett foto (senast från 1908) på delar av gruvanläggningen med stånggång och smalspår. Mats Lindberg GDJ-Nytt 1/96 Notis om att föreningen planerar att skrota ett av de båda ASJF-tillverkade loken, vilket föreningen erhållit som gåva av Kalkbruket i Rättvik. Det aktuella loket är tillverkat 1955 och i dåligt skick. Karven 4/1996 Artikel om personvagnarna vid LKAB i Kiruna författad av företagets information Raymond Hedman. Den behandlar mest de normalspåriga personvagnarnas historia. Industribane-Nytt 1/1997 innehåller som vanligt mycket information om verksamheten vid den egna banan/museet samt uppgifter om Rallebo Järnväg utanför Bodafors samt 2 % sida om Sövde Enskilda Järnväg söder om Sjöbo i Skåne. sydsvenskan 1997-03-13 Artikel om Sydtåg AB:s konkurs och intresset från flera att ta över trafiken mellan Ystad och Simrishamn. l artikeln nämns även att BK Tåg från den 1 april ska sköta järnvägsväxlingarna i Perstorp åt ESAB. Kan detta vara rätt eller är det ett aprilskämt? Har någon mera uppgifter om detta? Skip 1/1997 (LKAB:s Företagstidning) Numret har som tema LKAB:s satsning på ny huvudnivå i Malmberget En av artiklarna handlar moderniseringen av bangården vid Vitåfors, vilken bl a kommer att bli helt elektrifierad. Katrineholms-Kuriren 1996-1 0-03 Trevlig artikel om kalkbruket i Lissnäs, vilket var i gång mellan 1936 och 1961. Bra foto på rälsgående hund i brottet. ÖSJ-Biadet 1 /1997 innehåller del 4 av artikelserien "lndustribanor i Smålans" av Janis Priedits. Detta avsnitt har som huvudtema Smålands industribanekarta, d v s Lars Erikssons karta från SJK bok nr 15 "Svenska Industrimotorlok nr 1" kompletterat med cirka 35 "nya" banor. Vidare behandlas i artikeln industribanorna i Bottnaryd. l övrigt finns en komplettering till tidigare uppgifter om A Betong AB i Vislanda samt uppgifter om mindre kända småbanor i Arriebacken, Käglinge, S. Lindsved och 600-banan vid SJ Huvudverkstad i Malmö. Sid 7
Här kommer ett litet livstecken från oss på NGJ. Vi fortsätter utbyggnaden av vår Jilla skogsbana i Dala-Floda nu under våren. Ett nytt lokstall ska upp:föras, så att två av våra nyreviderade lok kan köras från Borlänge upp till Dala-Floda och där få tak över huvarna. Loken är DEUTZ m 257601 1939 och JW 8 PONY m 49411967. Det återstår lite svetsjobb på båda loken samt en del målningsarbeten innan de är helt klara. Vi bifogar en aktuellloklista. LokpåNGJ NGJl NGJ2 NGJ3 NGJ4 NGJ 5 NGJ6 NGJ7 NGJ8 Motorlok, BM 10, tillverkat av Bergbolagen Lindesberg, m 1706 l 1948.1-cyl. bensin/fotogen motor på l O hk, två drivande axlar. Vikt drygt l ton. Motorn utbytt på 1950-talet. Från Landsbro Tegelbruk i Stora Skedvi 1988. Motorlok byggt av delar från en Ford EifeL årsmodell-37. 4-cyl fordmotor på ca 34 hk, en drivande axel. Loket är tillverkat i slutet av 1950-talet och väger ca 500 kg, plus en extra~ fram Från Svensbo Torvströfabrik 1990. Motorlok, AD motoraggregat nr 10338, ursprungligen av Austro Daimlers tillverkning på 1920-talet. Senare ombyggt med 2-cyl. JAP 55 på 8 hk och en ny plåtinklädnad. Loket har senast gått hos Toftbyns Torvströfabrik och skrotades på 1970-talet. Under återuppbyggnad 1990-97. Loket har drivning på båda axlarna, är skruvbromsat och har egen vinsch. Vikt ca 800 kg. Motorlok, JW 20, tillverkat av Jenbacher Werke AG i Österrike m 2383 år 1962.1- cyl. dieselmotor på 20 hk, två drivande axlar. Loket har elstart, tyckluftsbroms och är avviktat till ca 3 ton. Det kommer från SKB Tuna-Hästbergs gruvor, men har senast gått på en turistbana i Rättvik Skänktes till NGJ år 1992. Motorlok under uppbyggnad med l cyl. JAP 5-motor på 5 hk. Underredet är skänkt av IBMF. Vikt ca 300 kg. Motorlok, MLH 714 G, tillverkat av DEUTZ nr 25760 år 1939. 1-cyl. dieselmotor nr 608493 på 9 hk av typ OTTO. Loket har gått i Blanka gruva i Västmanland med spårvidd 700 mm Inköpt av Vitmossens Torvfabrik och orospårat till600 mm, :förmodligen aldrig använt vid torvfabriken. Loket skänktes 1995 till NGJ. Motorlok, AD, bestående av ett motoraggregat nr 10603, tillverkat av Austro Daimler, monterat på ett tippvagnsunderrede. Tvåcylindrig bensinmotor på 6 h.jr. Tillverkat på 1920-talet. Lokets historia före 1944 är ej känd, men det köptes då av Öjemossens Torvströfabrik i Främmestad. Avställt ca 1965. Köpt från en privatperson i Främmestad 1996. Motorlok, JW 8 PONY, tillverkat av Jenbacher Werke AG nr 494 l 1967. 1-cyl.dieselmotor på 8 hk med nr 5806, drivande två axlar. Loket har elstart, och väger 1,25 ton. Det har gått på Orterbäckens Impregneringsverk Till NGJ 1996 efter bytesaffär med IBMF. Sid 8 l - l
Återfunnet JW -lok År 1990 gjorde vi en resa till Lilleskog, rör att titta på loken vid Thoremosse. Vi såg då loken inne i lokstallet och konstaterade att det var JW 1128/1952 och AGV 411/1970. Vi såg senare i medlemsbladet nr 2/93 att verksamheten vid mossen upphörde efter sommaren 1991. AGV-loket hamnade sedan vid Sandhagsmossen och stod kvar vid vårt besök där 1996. Men var hade JW-loket hamnat? Efter kontakt med Hasselfors Garden AB, så fick vi reda på att JW-loket hade hamnat vid Hasselfors anläggning i Sala. Loket hade ingått som dellikvid vid rivningen av fabriken och spåren i Lilleskog och fraktats till Sala, där det stått under bar himmel Efter några år skänktes loket till en av de anställda, som har planer på att rusta upp loket och bygga en liten spåranläggning rör vedhantering och viss persontrafik. Loket finns nu uppställt i Dalkarlstorp utanför Sala. Staffan och Erik Eronn INDUSTRISPÅR I HELSINGBORG Efter drygt ett års uppehåll (se SmB 4/95) fortsätter vi rundresan till olika skånska industrispårsorter. I skånes näst största stad finns nästan ett tjog industrier med egna spår inklusive hamnarna. Sedan den nya järnvägsstationen, affärscentrat, restauranger, hotell m m kallad "Knutpunkten" (på kartan K), tillkom har industrispår norr om denna försvunnit. Järnvägen går som bekant i en dryg kilometer lång tunnel norrut från K. Alla industrispår idag ligger i stort sett i södra och östra delarna av staden. l) ASG Logistics lager, används. 2) Tilly & Co, användes ej. 3) ASG lager används 4) Betecknar hamnspår, sannolikt ägda av kommunen. 5) Cirka 200 m återstår av det normalspåriga stickspåret till AB Helsingborgs Ångtegelbruk. Resten är streckat och rivet, liksom bruket. Området öster om bruket var lertag. Mer tänkar jag ej avslöja utan resten kan Du läsa i "Industrilok i Skåne- Malmöhus län", beställning se SmB 3/95:18! 6) Postterminal. Det korta stickspåret används. 7) Van der Bergh Foods. Livsmedelsjätten använder ej mer sitt spår. 8) Nordisk Transport (lager). Spåret är i drift. 9) Kemira Kemi AB använder fortfarande sitt AGV-lok liksom det omfattande spårsystemet. Mer finns att läsa i samma bok som nämns under 5 ovan. 10) Grace Dearborn (tidigare Rexolin) använder sitt korta spår för kemikalietransporter. 11) Adtranz (tidigare ABB Traction) beskrives närmare i samma bok som ovan, se 3C59. Spåret användes, men har kortats av på senare tid. 12) AB Elektrakoppar (3C2) har egna lok. Vilka? Se "Industrilok i Skåne... " 13) Ett mycket kort spår löper fram till Lords Livsmedel. Oklart om det är i drift. 14) ICA Frukt och Grönt AB använder sitt spår. 15) Lagret ägt av Tibnor Nicklasson använder ej mer sitt stickspår. 16) Det andra spåret på Ättekulla industriområde ägs av Nordisk Transport (lager) och används. På Långeberga industriområde finns några firmor som sysslar med lager. Det drygt 2 km långa stickspåret från SJ har av platsskäl ej utritats i sin helhet. 17) Diverse lager av grönsaker finns här men spåret var oanvänt för någon månad sedan. Det andra 18) tillhör NorCargo och används. Det finns planer på att förlänga spåret från Långeberga norrut till Filborna avfallsanläggning enligt en utredning gjord av stadsbyggnadskontoret 1995. Detta spår skulle då få en längd av 4 km. Janis Friedits Sid 9
Kattarp ~ \ INDUsTRISPÅR I HELSINGBORG r ',..._ -~- ~ -"' en - c. ~ o (/) s: llj t\.) -to...,,,11. :o Öresund Wttf9fkii6'D -... _.........,.. o- ' > forts. nästa sida forts. nästa sida
'8) Långeberga industriområde forts. nästa sida?:713!.1 ~~- Sydhamnen en - c....... \\ \ \ ',..._\\ \\ \\_ - \\ // --"-~J;r' ~ ~- ~ <<,- (' 5t;g) Koloniomr.,, Ättekulla skola l ÄttakuliaN idrotlsplatsl J en 3: to 1\) -CD... \ ~ Koppar-\ \ verkshamnen r _-1 ; _, ~ /:< r-: >'' ~;'-'.>.... SÖDRARAUS,'<.,... _ Öresund o -l. tjo Y o,,t> m l l r.t -~--:;:-:~_ :-:, ;:--~---:_~ - - -;-:---:--- l Koloniom~åde -c-:..:..-:=-:-=;;.::-~ -= - -~, ' ---. r:=- =J~ --:----. l Bt'/lebt!'J.:L
Här kommer lite material från Lundahorisonten. Förutom Helsingborg har jag några tillägg nedan. Litteratur. STRÅ l 00 år. 1889-1989 (Örebro 1989). Trevlig, rikligt illustrerad minnesskrift om Stråbruken AB. Av industribaneintresse finns ej så mycket, men däremot en hel del historiska data. BROMÖLLA. Alldeles invid den kända f.d. Ivöverkens (numera tre separata bolag) industriområde har ett industrimuseum tillkommit i en äldre byggnad. Dylika museer är vi ju inte bortskämda med i Sverige och detta torde vara Sydsveriges enda. Museet handlar nästan enbart om Ivöverkens historia och samhällets utveckling. Det är nästan Il O år sedan man började med kalkbrytning på Ivön. Bromölla utvecklades alltmer i takt med expansionen på Ivöverken. De flesta torde ha haft sin utkomst här. Det fanns cementfabrik, kalkugnar, fabriker för chamottetegel,isolatorer, sanitetsporslin m m. I museet har man bevarat en del äldre foton (somliga på glasnegativ), planscher, föremål av olika slag som visar tillverkningsprocessen. Bilder finns på de bägge 891-ångloken som trafikerat internspåren, 600-banorna i de olika kalk- och kaolinbrotten samt pråmarna på vilka lådor med kaolin transporterades till fabrikerna. Lådorna var dåtidens container. Dessa rullades eller vinschades ned från brottet till "hamnen", varefter de lastades på pråm. I Bromölla omlastades de till 600-trallor och vidarebefordrades till resp fabrik. I höstas fanns ännu den gamla golvplattfabriken kvar med 600-spår i golvet. Alltihopa revs dock i november. MOYSE 3516/1970. I SmB 1/94:8 fanns en artikel om Söråker. Efter att ha kontaktat KAABS i Ängelholm har följande fakta om detta märkliga lok framkommit. Det såldes ursprungligen till okänd industri i Tyskland, 1990 KAABS Rental AB i Ängelholm, 1990 Gullfiber AB i Söråker, 1995 KAABS Rental AB i Ängelholm, 1995 åter Tyskland. Loket användes således aldrig i Åstorp. Loktillverkarens fullständiga namn är Etablissements Gaston Moyse LaCoumeuve, Paris. KAABS Rental var agenten; loket användes aldrig i Ängelholm. TUDOR GROUP. De välkända Tudor-batterierna används tydlig även i gruvlokssammanhang, ty i en broschyr med namnet "Miljövänlig traktionär batterienergi" visas LKAB:s smalspåriga gula ellok nr 166 i Kiruna. Företagets (Tudor AB) huvudkontor och fabrik ligger i Nol. TORVBANOR PÅ VIDEO. Niklas Jönsson i Eslöv har spelat in två videokassetter (som säljes kommersiellt) med rubr tema. Den första "Skånska Torvbanor del l" handlar om Ränneholms mosse och Vissmossen. I den andra visas Köpingemyr, Flåss myr och Sejle myr. Två trevliga kassetter med torvbanor i drift idag l J anis Priedits Sid 12 r
Ulrichs Underrättelser Vår tyske medlem Ulrich Völz har tillbringat en septembervecka i Sverige och sänt oss en diger reserapport på tyska. Här kommer en komprimerat sammandrag av rapporten där bl a några, i föregående nummer av SmB rapporterade banor har utelämnats. Rävakärr 3C37 Den tidigare bränntorvmossen, belägen nordväst om Bassholma, besöktes. Här finns 50-70 m räls och 14 tippvagnar kvar, trots att det är över 40 år sedan verksamheten upphörde. Ägare till marken är i dag Mats Reuter, Bransehäll 2184, 260 80 Munka Ljungby (tel 0431-28507 eller 0431-34031 -sommarbostad i Rävakärr). Örkelljunga 3C37 Den nedlagda torvströfabriken norr om Örkelljunga består av en stor träbyggnad i bra skick och lokstall i betongblock Rampen är riven. Här fanns två kompletta torvvagnar och en vändskiva. Ägaren, Gunnar Fredriksson, var ej hemma så loket kunde ej besiktigas. Källstm:p 3C13 Bränntorvmosse, vilken ej varit i drift på cirka 30 år. Lokstall, en stor trave räls m m kvar. Lokstallet numera tomt. Vad har hänt med det gamla JB-loket från 1946? Köpinge 3D7 Vid Hasselfors Garden AB:s fabrik utanför Perstorp fanns följande lok: Schöma 306211967 (Motornr 4586416) i delar. Dierna 2577 (" 3697207 /09) avställt. Schöma 3406/1972 (" 5098436) i drift. Schöma 3404/1972 (" 5098438) i drift. Schöma 3403/1972 (" 5098437) i verkstaden för reparation. Ageve 42111971 avställt i verkstaden. Schöma 335511971 (" 4997532) avställt i dåligt skick. Vid besöket här var två tågsätt i arbete med att transportera in torv från mossen. Varje sätt bestod av lok och fyra stora vagnar förbundna genom bromsledning. Varje vagn rymmer 15 m3. Varje år transporteras på detta sätt in 50.000 m3 frästorv från mossen. För beredning i fabriken i Köpinge kommer torv även med lastbil från andra håll. Sjöholmen 3D l Vid Kronmull AB:s anläggning var det ej någon tågtrafik den 9 sept. men den vänliga personalen körde ut Kalinin-loket för fotografering. Reserv loket, ombyggt Bergbolagen-lok, har i dag en Deutz-motor (A3L514 nr 2056767/69). Satserup 2D 18 Torvbrytning cirka 4 km sydväst om Linderöd, vid E22. Verksamheten föreföll vara av liten omfattning ochjärnvägen verkade inte vara använd detta år. De båda loken och vagnarna dock kvar. Svensköp 2D 11 Vid denna Kronmulls-anläggning fanns de t....; loken (Kalinin, Bergbolagen och GIA) och vagnarna med stor rymd. Två nya vagnar bar namn "CHRISTINA" resp. "ANN". Kåramåla 4F20 Kåramåla Torv AB. Verksamhet pågick här menjärnvägen avvecklad för cirka 20 år sedan. Sid 13
Boarydsudd 4F19 Torvfabrik med rörig omgivning samt torvbana, vilken man enligt personalen använder i bland. Under 1996 har banan ej använts. Spåret är endast cirka 150m. Västra Bro 4F12 Vid den nedlagda(!) torvindustrin har byggts en ny lång ramp (cirka 100 m) som ersättning för den tidigare förfallna. Spåret på rampen verkade ej använt. Det enkla lokomotivet kvar i sitt enkla stall. Torstamåla 4F6 Vid denna fabrik, som är belägen cirka 6 km öster om Eriksmåla, möttes Ulrich av en pappskylt med texten "Vi är på mossen nedanför fabriken; gå över bron och följ rälsen åt vänster/höger. Torstamåla Torvströfabrik". Rådet följdes och på mossen fanns arrendator verksam med att vända torv med spade. Den vänlige arrendatom följde med tillbaka till den ålderdomliga fabriken, vilken uppförde omkring 1948/49. Kraftöverföring med transmission från en traktor. Tidigare användes en 25 hästar dieselmotor. En annan ändring har genomförts genom att den fallfårdiga rampen tagits bort och torven tas nu in i markplanet, vilket reducerar fabrikens lagerkapacitet Torven levereras i plastsäckar eller torvbalar på gammalt sätt. Järnvägen, som förgrenar sig cirka100m från fabriken i två linjer till olika brytningsområden, är det enda sättet att transportera in torven till fabriken. Det roliga loket kördes ut ur stallet för fotografering. Se foto under rubriken Småbaneåret 1996 i SmB 1/1997. Råsa 5F5 Vid Råsa Torvfabrik pågick intet arbete då företagsledaren var i Kanada, men hans fader visade fabrik och bana. Det blåa Vaggeryds-loket (till v. 1982) var sammankopplat med 6 st nya torvvagnar, varav en var försedd med en hydraulmotor kopplad till loket. Delar till denna nybyggnad kommer från det 1995? skrotade reservloket Vagnarna lossas genom att korgama lyfts av och förs in i den nya fabriksbyggnaden. Den gamla rampförsedda fabriksbyggningen används som lager. Anläggningens årskapacitet ligger på cirka 5.000 kubikmeter torv. Sundholm Skog och Torv AB Här saknades lok och vagnar och banan föreföll ej använd men upptagningsområdet föreföll bearbetat. Vem har gåtans lösning? Ryttaren 7D 19 Avvecklingen av denna Hasselfors-anläggning skall slutföras under 1997 och verksamheten bedrivs nu med 3 anställda. Nedtagning av ladorna på mossen pågår och trädelarna transporteras in till fabriken, där ett kort sidospår lagts ut för att underlätta överflyttningen tilllastbil När dessa transporter är klara, skall upptagning av det 5 km långa spåret påbörjas. Vad som kommer att hända med järnvägsmaterielen är f n oklart. Zinkgruvan 9F22 Ammeberg Mining AB. Här fick Ulrich och hans medresenär en 5Yz timmes visning av gruvan, där allt av järnvägsintresse studerades. Huvudschakt PI har anslutning till följande nivåer: 50, 100, 150, 200, 250, 300, 350, 400, 450, 500, 650 m. På nivå 665 m finns krossanläggning, 700 m malmlastning och på 735 m slutar schaktet. På nivåerna 50-500 m har 600-spår använts och på nivå350m används spåret till Knalla gruva. På nivån 650 m används 750-spår. Grovspåren på 350 och 650 m används. Sid 14
Det nya schaktet P2 är anslutet till nivån 800m. På brytningsnivån800m används ej järnvägar för transporter utan elektriska (kontaktledning och ackumulator) grovtruckar med lastkapacitet 35-50 ton. I anslutning till schaktet finns ett par spår för uppställning av enstaka transportvagnar. Från denna nivå finns en ramp ned till nivån 950 m. Schakt Knalla är det äldsta av de tre använda schakten och gruvhissen används endast för persontransport och är ansluten till nivåerna 50, 150, 200, 250 och 350m. Utöver tidigare nämnda :förbindelse med schakt PI på 350m finns en förbindelse på nivån 50 men denna används ej längre. Följande lok m m observerades vid besöket. Först redovisas nivåerna utgående från schakt PI: 50 m: GL8 Deutz 250m: GL 7 Deutz ( motornummer 1234663) 300m: GL 33 GIA (slaktad) 350m: GL 22 Jenbach med två betongvagnar 400 m: GL 29 GIA 766/1970 (DHS 60 med motor Deutz F4L912W m 5578301). 650 m: GL 18 Jenbach (motor JW 20m 8616), GL 19 GIA, GL 31 GIA, GL 34 GIA samt ASEA 36511969 (ackumulatorlok typ LGB4) Ovanjord: GL 14 Jenbach (motor typ JW 15 8176 byggd 1961), GL 21 Jenbach 1350/1961 (motor typ JW 20m 8176) Knalla 150m: GL 12 Jenbach 1351/1961 (typ JW 15 motor m 8185). 200m: GL 9 Deutz (motor Deutz MAH914 m 1704254 byggd 1954), GL 16 Jenbach 250 m: GL 26 GIA 350m: En ackumulatordressin. Knalla. museet GL 13 Jenbach (typ JW 20) samt en Deutz (motornummer 1420788). Sistnämnda lok är försett med en tillverkningsskylt från GL 9, vilket lok finns kvar nere i gruvan. Horn 8D77 Vid det i ordningställda tegelbruket eller skall man kanske kalla det museum, har byggts 150 m spår tilllertaget, där ett grävverk av paternostertyp och 6 tippvagnar är uppställda. Vid tegelbruksbyggnaden ramp var ett lokstall i trä under uppförande. Något lok sågs dock ej. Sätra Bruk 9E8 Här noterades att det gamla Deutz-loket fortfarande finns kvar och :förvaras i en av de oanvända industribyggnaderna. Loket är Deutz 21145/1938 och det har kvar sin originalmotor på 8/9 hkr och med nummer 460609. Sandhagen l OE28 Vid denna anläggning tillhörande Hasselfors Garden AB hade intet :förändrats sedan ett besök 1994. Som driftslok användes främst Ageve 80511978 och med det blå loket med bensinmotor (VW) som reserv. Det lilla Ageve-loket var avställt. Grängesberg GIA AB På gården noterades l GIA-lok typ DHS60W; fyra återköpta tunnellok med nummer 8, 2, 6 och 5D25 (varav det förstnämnda i Frankrike bar nummer EM20 56008 och i Danmark 45-52); ytterligare t ii tunnellok av annan typ samt ett GIA-lok av typ DHS90W (motor Deutz F6L912W nr 5535158) i ett sorgligt tillstånd. Sid 15
Tunn v.oqn {E!Iipflsk) JKGS-5 O, ss rn 3 T':fp: A Sida /ö ~----------1+32----------~ lr---------14-oo--------! i..,, ~---~.QJZ~-----1~ 11------/o.oo-----1~ - Undersfrukno 171å/l/orej e/vers/t-r/das- 1 1 Befeckning: Tv.nnvagn T':fp:A JKG.S- o ;-ned(i.dan)burrerr. ~V) ~ ~ ~~. l ~lo ~ ~ standard för svensk gruvmateriel 2 f( <:.o"\ Här kommer nr 2 i SmB:s, i nr 1/1997 påbörjade ~ :;.. serie om "förslag till svensk standard för gruv- <: "\ materiel". En inledning till serien fanns på sid 14 ~ ~ i SmB 1/1997. ) l-. ~t ' "' ~. ~ ~ ~ ~ ~ ~ Q)~ f( ~ :\ ~ ~ Publicerod i. april 1929 Anrn