Uppsala Public Management Seminar 20 mars

Relevanta dokument
Mänskliga rättigheter och konventioner


Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

internationell folkrätt

Mänskliga rättigheter i Sverige

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Mänskliga rättigheter

Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

FÖRSLAG TILL RAPPORT

FNs Konvention om Barnets rättigheter

Barnens Rättigheter Manifest

Att arbeta med barns mänskliga rättigheter i förskolan och skolan

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. en introduktion

Mänskliga rättigheter

Alla barn har egna rättigheter

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Värdegrundsforum 14 september

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

Arbetsmiljö och hälsa som mr-fråga -tankar från SDF Östra Göteborg

Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Program för social hållbarhet

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

P7_TA(2011)0155 Användningen av sexuellt våld i konflikter i Nordafrika och Mellanöstern

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) (dnr Ku2016/01696/DISK)

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

minoritetspolitiska arbete

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen i korthet

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014

FN:s konvention om barnets rättigheter

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

BARNKONVENTIONEN. Kort version

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare


Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

Tio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

Mänskliga rättigheter

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen 1

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

ARBETSPLAN 2017/2018 ARLANDAGYMNASIET

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef)

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

Kort om Barnkonventionen

Förslag till RÅDETS BESLUT

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

Transkript:

Uppsala Public Management Seminar 20 mars Per.Sevastik@sida.se Mänskliga rättigheter vid vägs ände? Vad är det vi ser och varför händer detta nu? Våra mänskliga rättigheter utmanas allt mer. Stater tar inte ansvar för MR Krympande demokratiskt utrymme Demokrati -- mänskliga rättigheter -- rättsstatens principer Grundläggande civila och politiska rättigheter kringskärs Yttrandefriheten begränsas -journalister och meningsmotståndare tystas och fängslas MR-försvarare förföljs, mördas fake news - nationalism, populism Snabb ekonomisk tillväxt sker till priset av brott mot MR/Miljö/Klimat Flyktingar Terrorism Hatbrott New Zeeland moskéattacken 14 Mars 2019 INF (The Intermediate-Range Nuclear Forces Treaty 1987-2019) 1

Autoritära stater vs demokratier Afghanistan, Syrien, Yemen, Venezuela, Brasilien Filippinerna, Myanmar, Demokratiska Republiken Kongo (DRK), Turkiet, Kina, USA, Ryssland, Ungern, Nordkorea Inte bara auktoritära stater utan även demokratier De internationella överenskommelserna och normerna om mänskliga rättigheter måste tas på största allvar. Internationella överenskommelser - MILSTOLPAR FN stadgan 1945 Internationella Domstolen i Haag ICJ integrerad del av stadgan Rädda kommande släkten ur krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägligt lidande Betyga vår tro på de MR Skapa normativitet genom den internationella rätten Paradigmskifte individen i centrum dynamisk utveckling -- samtidigt art. 2.7 noninterventionsprincip 2

1948 FN:s allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna lyckades skapa ett dokument som sätter de universella mänskliga rättigheterna i ett individuellt sammanhang Det mest översatta dokumentet i världen 360 språk Inspirationskälla för många nya stater då de utformat sin grundlagar Måttstock för vad vi anser, eller borde anse, vara rätt och fel Har gett upphov till en rad konventioner De grundläggande internationella konventionerna: (Men även andra.) FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1965) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) FN:s konvention om civila och politiska rättigheter (1966) Konventionen mot all slags diskriminering av kvinnor (1979) Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984) Konventionen om barnets rättigheter (1989) Konventionen till skydd för alla migrantarbetares och deras familjers rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden (2006) 3

Rättigheter som reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer samtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot individen Tilläggsprotokoll Stater ratificerar gällande rätt i nationell lagstiftning Praxis skapas av domstolar rättsutvecklingen påverkas FN: övervakningsmekanism -- kommittéer OHCHR FN:s MR Råd, Ländergranskning - UPR sedan 2006 Regionala MR konventioner Europakonventionen, (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) 1950 EKMR. Europa domstolen Det Interamerikanska konventionen om de mänskliga rättigheter 1969 Kommission och domstol övervakar Afrikanska stadgan för människans och folkens rättigheter 1981 Afrikanska domstolen 2004 (Ingen regional konvention i Asien) 4

Milstolpar inom MR FN stadgan FN:s allmänna förklaring om de MR Regionala MR konventioner och övervakningssystem Romfördraget 2003 -- Inrättandet av internationella brottmålsdomstolen (ICC) Från Ad hoc tribunaler (Nuremberg, Jugoslavien, Sierra Leone, Rwanda till permanenta ICC, Global överenskommelser om människovärdets okränkbarhet. De utgör ett löfte till kommande generationer om att nittonhundratalets dyrköpta lärdomar inte är förgäves. Det kalla krigets slut 1991 ny världsordning framåt. Fortsatt utveckling 5

Utvecklingen av ett människobaserat arbetssätt antogs av FN:s utvecklingsgrupp 2003 (FN:s överenskommelse om rättighetsperspektivet 2003) Genomsyrar FN:s utvecklingssamarbete Spridit sig till andra verksamhetsområden, även i Sverige, t.ex. statliga myndigheter, kommuner, landsting och civilsamhällsorganisationer Förändringsteori bygger på och leder till de mänskliga rättigheterna: Icke-diskriminering; deltagande; öppenhet och insyn; och att ta och utkräva ansvar 6

Förverkliga de mänskliga rättigheterna innebär Respektera MR får inte kränkas genom tex diskriminering av vissa grupper Att främja MR prioriteras, aktiva åtgärder vidtas att säkerställa att man tar hänsyn till hur beslut påverkar vissa människor Att skydda lagar stiftas, system, institutioner inrättas som förhindrar att MR inte kränks Koppling till rättsstatens principer Att uppfylla lämpliga åtgärder måste vidtas för att se till att MR blir verklighet rättsliga åtgärder, statlig förvaltning, kapacitetsuppbyggnad och budgetprocesser. RBA bygger på internationella och regionala konventioner, praxis från regionala domstolar och nationell lagstiftning. För att organisera och komma ihåg vad man bör tänka på när man tillämpar RBA PLANET Participation deltagande Links to human rights kopplingar till mänskliga rättigheter Accountability ta och utkräva ansvar Non-discrimination icke-diskriminering Empowerment egenmakt Transparency -öppenhet 7

Deltagande: Deltar de som berörs på ett aktivt eller meningsfullt sätt? Koppling till MR: Vilka kopplingar finns till MR i lagar förordningar? Har MR implementerats i nationell rätt? Vad måste göra för att implementeringen ska bli av? Ta och utkräva ansvar: Vilka är ansvarstagarna som har ansvar för att rättigheterna uppfylls? Har de mandat, resurser, och vilja att uppfylla rättigheterna? Känner rättighetsbärarna till vilka som är ansvariga och kan de utkräva ansvar av dem? Icke diskriminering: Vilka är rättighetsbärarna? Har de beaktats? Har människor i utsatta situationer beaktats? Motverkas medveten och omedveten diskriminering på ett aktivts sätt? Egenmakt: har ansvarstagare den kapacitet de behöver för att ta sitt ansvar och har rättighetsbärare kapacitet att hävda sina mänskliga rättigheter? Öppenhet och insyn: Finns information tillgänglig för ansvarstagare och rättighetsbärare? Kan de medverka i möten där frågor som berör dem diskuteras? 8

FN:s överenskommelse om rättighetsperspektivet 2003 säger om mål, processer och resultat Mål: alla insatser, policyer och tekniskt bistånd i utvecklingssamarbete ska främja förverkligande av de MR såsom framställs i UDHR och andra MR-konventioner. Processer: Normer och principer om MR ska vägleda alla insatser, inom alla sektorer och i alla faser Resultat: Ska bidra till ökad kapacitet (egenmakt) hos ansvarstagare så att de kan ta ansvar och/eller hos rättighetsbärare så att de kan hävda sina rättigheter. MR-indikatorer utvecklade av OHCHR FN:s högkommissarie för MR Modell bygger på tre nivåer, strukturella, process-och resultatindikatorer Utgår från statens skyldighet att respektera, skydda och uppfylla MR. Strukturella indikatorer, visar på grundläggande dokument, lagar, förordningar som har antagits nödvändiga för att skydda och främja en specifik rättighet. På myndighetsnivå strategier, handlingsplaner eller policies för hur en fråga ska beaktas ur ett rättighetsperspektiv 9

Processindikatorer, vad som görs för att förverkliga mänskliga rättigheter Inkluderar alla insatser som en stat/myndighet är villig att göra som kan identifieras med förverkligandet av en särskild rättighet. Resultatindikatorer, hur situationen för de mänskliga rättigheterna ser ut vid ett givet mättillfälle. Visar graden av förverkligande av en mänsklig rättighet. 10

Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling den historiska resolutionen Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, med 17 globala mål som spänner över en bredd av samhällsutmaningar. De 17 globala målen har i sin tur 169 delmål och 230 indikatorer. Under en 15-årsperiod, med start 1 januari 2016 och fram till år 2030, har världens länder förbundit sig att tillsammans jobba för att uppnå de globala målen och en långsiktigt hållbar utveckling. Q&A 11