Remissynpunkter Skogsskötsel med nya möjligheter, Dnr 2017/824 Elisabet Andersson, Andreas Drott, Hillevi Eriksson, Anja Lomander och David Ståhlberg, Skogsstyrelsen, 2019-02-12 Övergripande synpunkter Rapporten Skogsskötsel med nya möjligheter innehåller en hel del intressanta förslag på hur svenskt skogsbruk skulle kunna utvecklas för att möta framtida utmaningar. Vi uppfattar en ambition i rapporten att hitta en gemensam och samlande väg framåt för svenskt skogsbruk vilket vi tycker är positivt. Samtidigt finns en hel del brister i rapporten, som vi anser behöver åtgärdas för att Skogsstyrelsen ska kunna ställa sig bakom den. Rapporten är en slutrapport från en samverkansprocess som vi uppfattar har varit lyckad och där många fått möjlighet att komma till tals, men som ändå gått ganska fort framåt. En allmän synpunkt är därför att det finns vissa frågor som behöver utredas vidare. Detta skulle kunna lyftas fram mer i rapportens slutsatser. En allmän synpunkt är också att bedömningen av åtgärdernas konsekvenser för andra miljöoch samhällsmål skulle behöva göras av en bredare konstellation av specialister och olika intressentgrupper. Bedömningen skulle behöva förankras brett för att få acceptans. Vi anser att bedömningen bör baseras på vilka arealer som åtgärderna ska genomföras på. Detta preciseras inte nu utan man gör bara en översiktlig indelning i om åtgärderna verkar på all eller på en mindre andel av den mark som används för virkesproduktion. Förslagen blir då mer en bruttolista på möjliga åtgärder; principen verkar vara det som brukar betecknas som mer av allt. Rapporten missar därmed möjligheten att ta ett helhetsgrepp på frågan: Vad kan skogssektorn utlova för bidrag till samhället och bioekonomin, om vi samtidigt ska tillgodose andra mål? Den frågan lämnas obesvarad. Detta är något som skulle kunna utredas vidare och vi tycker att man bör peka på denna problematik i rapporten. Nedan har vi samlat de punkter där vi anser att rapporten behöver förbättras för att Skogsstyrelsen ska kunna ställa sig bakom den. Punkterna återkommer sedan i form av en lista med specifika synpunkter med hänvisning till olika avsnitt i rapporten: 1. I rapporten görs grova bedömningar av påverkan från de olika föreslagna åtgärderna på andra miljö- och samhällsmål. Tyvärr dras inga slutsatser utifrån bedömningarna, utan man redovisar bara resultatet. Detta innebär att man vill gå vidare med åtgärder som man själv kommit fram till har stora negativa konsekvenser för andra miljö- och samhällsmål. Vi tycker att man bör vara mer försiktig med att lyfta fram åtgärder som har stora negativa konsekvenser för andra miljö- och samhällsmål än vad som görs i rapporten nu. Slutsatser av bedömningarna bör dras och bör även redovisas i sammanfattningen. Först när man dragit slutsatser av bedömningarna kan man säga att en avvägning mot andra miljö- och samhällsmål har gjorts. 2. I rapporten används begrepp på ett otydligt och ibland missvisande sätt. Begreppet miljöhänsyn används exempelvis i flera sammanhang. Meningarna där begreppet används handlar oftast om att genomföra restaureringsåtgärder och åtgärder för att skapa förutsättningar för naturvärden i framtiden. Författarna bör se över om det är ett rätt att använda begreppet miljöhänsyn på det sätt man gör. Andra begrepp som man behöver se över användningen av är samhällsmål och höga naturvärden. 3. I rapporten saknas helt skrivningar i skogsskötseldelen om behovet av variation. Detta behöver kompletteras och lyftas fram. Variation är ett skogspolitiskt mål. 4. Rapportens skrivningar om klimatanpassning behöver ses över och kompletteras. Som det är nu saknas en del viktiga aspekter. 5. Styckena om dikesrensning och kvävegödsling behöver kompletteras och revideras. Som det är nu är styckena inte uppdaterade utifrån den kunskap som finns idag.
Specifika synpunkter Användning av begrepp, allmänt Det bör tydliggöras vad som avses med samhällsmål respektive andra samhällsmål. I förordet står det i fjärde stycket Mål för skogsproduktion, miljömål liksom insatser för andra samhällsmål Det ger intrycket av att andra samhällsmål inte omfattar sådant som rör miljömålen. En utgångspunkt är att åtgärderna sker på produktiv skogsmark utan höga naturvärden. Det bör förtydligas vad som avses med höga naturvärden. Omfattar detta enbart skogsbiologiska värden eller ingår även annat som exempelvis vattenmiljöer i skogslandskapet? Sammanfattning I sammanfattningen nämns i stort sett ingenting om hållbarhet och avvägning mot andra samhällsmål. Man konstaterar bara att Förslagens påverkan på skogens ekosystemtjänster och målen i Agenda 2030 har analyserats och sammanställts. Man behöver dra slutsatser av den bedömning av åtgärders effekter på andra samhällsmål som gjorts. Detta är centralt och behöver kommenteras och lyftas fram i sammanfattningen. s.26, näst sista stycket Föreliggande rapport kan inte anses uppfylla redovisningskravet om att samverkansprocessens arbete ligger inom ramen för ett hållbart skogsbruk. Detta behöver lyftas fram och kommenteras på ett tydligt sätt. Man behöver vara tydlig med vilka ramar man haft för arbetet med slutrapporten och dessa ramar behöver även framgå i tex sammanfattning. Det framstår som motsägelsefullt att processgruppen vill genomföra förslagen även om de inte ligger inom ramen för ett hållbart skogsbruk. I stycket står att samverkansprocessen ska ta fram ett tydligt gemensamt ställningstagande kring skogsproduktion från skogssektor och stat. Det förefaller inte sannolikt att staten (regering och berörda myndigheter) kan ställa sig bakom förslag som inte ligger inom ramen för ett hållbart skogsbruk. Det framgår inte i rapporten om och i så fall hur förslagen till insatser är förankrade inom staten. Detta bör tydliggöras. s. 27, tredje stycket, första meningen Meningen är svår att förstå, vad avses egentligen? s. 41 Kapitel 3 Viktiga samtida processer Här kan behövas ett inledande stycke som beskriver vilka samtida processer kapitlet ska handla om, och samtida med vad. Det är många intressanta beskrivningar i kapitlet men oklart om det verkligen är processer, och i så fall vilka processer som det handlar om. s. 50 avsnitt 3.1.4 Avsnittet kan behöva underrubriker för att tydliggöra indelningen i artgrupper som behandlas. s. 64, avsnitt 3.2, Metaforer kopplade till Skogsvårdslagen Den rådande skogspolitiken innebär att balansen mellan produktions- och miljömålen ska ligga fast. Vi uppfattar att man i avsnittet hävdar att produktionsmålet väger tyngre än miljömålet. Med tanke på Skogsstyrelsens uppdrag anser vi att man bör vara försiktig med sådana resonemang. Det kan uppfattas som att Skogsstyrelsen går utanför sitt mandat. Man bör se över avsnittet och särskilt stycket längst ned på sidan 65. Står Skogsstyrelsen bakom detta, hör det hemma här?
Det stämmer att det finns åtgärder som kan vara positiva för både produktion och miljö, men det finns också åtgärder som gynnar produktion men är negativt för miljö, eller som gynnar miljö men är negativt för produktion. På det sättet äger både vågen och väven viss relevans som metaforer. Att i en del sammanhang använda väven som metafor är därför inte fel. Att helt ersätta vågen som metafor verkar dock inte rimligt. s.67, fjärde stycket Som skrivningen är nu kan man uppfatta texten som att författarna ifrågasätter nyttan av att skydda befintliga värden jämfört med att låta dem gå förlorade och sedan återskapa dem. Den nationella strategin för formellt skydd bygger på en värdebaserad ansats, och den är avgränsad till det. Därmed inte sagt att det i det resterande skogslandskapet kan utföras restaureringsåtgärder, men strategin för formellt skydd står inte i motsatsförhållande till detta. Även många skyddade områden behöver skötselåtgärder, men inte heller det behöver stå i motsatsförhållande till strategin för formellt skydd. Istället för att skriva att det behövs en ny teoretisk grund för de ekologiska utmaningarna som stundar kan det formuleras något om att utöver det formella skyddet av befintliga värdefulla områden behövs ett rejält utvecklingsarbete med stöd av ekologisk teori för restaurering av matrix, för att anvisa de effektivaste åtgärderna, eller dylikt. s. 73, från femte stycket Här bör man sätta en ny rubrik Klimatanpassning. Syftet med klimatanpassning är ju såväl att motverka höga risknivåer (konsekvens X sannolikhet) för enskilda markägare, öka chansen att få ett någorlunda jämnt virkesflöde över tiden, som att skydda övriga värden i skogen mot negativa effekter av klimatförändringen. Hög variation är därför viktigt, vilket bör poängteras mer i avsnittet än vad som är fallet nu. Även behovet av reducerade viltstammar kan motiveras av behovet av ökade frihetsgrader i föryngringen med avseende på trädslag planterade såväl som självföryngrade, eftersom det i sin tur reducerar riskerna med ett förändrat klimat (dvs risker för mer av rotröta, granbarkborrar och andra trädslagsspecifika skadegörare) (Referens SKS Rapport 2016:2, Effekter av klimatförändringar på skogen och behov av anpassning). Nu står ingenting i avsnittet om behovet av att bibehålla genetisk mångfald i landskapsperspektivet. Riskerna för nya skadegörare som, i likhet med askskottsjukan, slår hårt på vissa genotyper men inte andra ger motiv att inte gå för hårt på förädlingsspåret utan att man försäkrar sig om att tillräckligt många genotyper för gran och tall får följa med in i framtiden (Referens SKS Rapport 2016:2 Effekter av klimatförändringar på skogen och behov av anpassning). Detta behöver läggas till och lyftas fram i avsnittet. s.86, näst sista stycket av 6.2.1 Klimatförändringar Något perifert i sammanhanget, men dock: Barrträden tillhör visserligen en gammal organismgrupp, men 500 miljoner är att ta i. 300 miljoner år är mer korrekt, och 150 miljoner om man ska relatera till de tidigaste föregångarna till gran och tall. s. 86, 6.2.2. sista stycket, särskilt sista meningen I sammanhang där dikesrensning nämns i rapporten bör riskerna för torka finnas med också. Detta är ett stort problem i vissa delar av landet. Därför bör det lyftas att man bör avstå från att rensa diken eller rent av lägga igen dem för att bibehålla en högre grundvattennivå och därigenom minska risken för skada på träden på grund av torka. Detta nämns för närvarande inte någonstans i rapporten. s.95 och framåt, Skötsel för hög tillväxt, ökad miljöhänsyn och högt virkesvärde
I avsnittet nämns ingenting om ökad miljöhänsyn. Rubriken är därför missvisande. Vi föreslår att rubriken ändras (ökad miljöhänsyn tas bort) eller att ett ordentligt avsnitt om ökad miljöhänsyn läggs till. Ett sådant stycke skulle till exempel kunna trycka på genomförande av åtgärder enligt målbilderna för god miljöhänsyn i samband med röjning och gallring. I avsnittet saknas även helt skrivningar om betydelsen av variation. Man får intryck av att det skötselprogram som tagits fram av arbetsgruppen inom samverkansprocessen kommer att genomföras på en mycket stor andel av pg-arealen. Detta är riskabelt av flera skäl: risk för skadegörare, risk för en råvara som inte lämpar sig för alla sortiment man vill producera (sämre betalt och vissa sortiment går kanske inte längre att producera alls), ett ensartat landskap utan anpassning av skogsskötseln till ståndortens förutsättningar, ingen möjlighet att lyfta skogsskötselämnet akademiskt mm. Tabellen med skötselprogram bör inte visas i slutrapporten. Man kan ha ungefär samma stycken och rubriker som nu men trycka i mer generella termer på att åtgärder (röjning, gallring) bör göras i rätt tid. Därefter behöver man lägga till ett stycke om vikten av variation: att delar av pg-arealen bör brukas hyggesfritt, genom naturlig föryngring, skärmar etc. Man bör påtala vikten av att nyttja alla de skötselmetoder som finns tillgängliga och välja den metod som bäst passar för ståndorten och för skogsägarens mål. Skogsägare har ofta flera mål och det är därmed en fördel att välja metoder som tillgodoser flera av dessa, samtidigt som produktionen tillgodoses. Man bör också beakta och uppmuntra möjligheten att välja andra inhemska trädslag än tall och gran, särskilt i södra Sverige, vilket bidrar till regional variation. s. 104, 6.5.1. I detta avsnitt står i första meningen att huvuddelen av avsättningarna i skogsmark bör få stå på fri utveckling. I tredje meningen står att en relativt stor andel av avsättningarna bör bli föremål för anpassade skötselinsatser. Bra om det förtydligas vad som egentligen avses. Ska huvuddelen stå på fri utveckling eller skötas? s. 105, 6.5.2. Det som i avsnittet benämns som miljöhänsyn bör ändras till exempelvis miljöinriktade åtgärder. I hela rapporten bör det ses över hur begreppet miljöhänsyn används. Handlar det om åtgärder utöver det som traditionellt benämns miljöhänsyn eller generell hänsyn (ofta förknippat med det som beskrivs i skogsvårdslagens föreskrifter och allmänna råd) är ett annat begrepp önskvärt, till exempel miljöinriktade åtgärder som används på några ställen och som säger mer om vad det handlar om egentligen. Det sista stycket innan 6.5.3 på s 106 beskriver det på ett bra sätt. s. 109 Punkten Uppdatera Målbilderna med skötsel för andra samhällsmål. Innebär förslaget att målbilderna för god miljöhänsyn som redan finns ska uppdateras med innehåll som avser skötsel för andra samhällsmål? Eller är förslaget att det ska utvecklas en ny målbild som inriktas mot skötsel för andra samhällsmål? Målbilderna för god miljöhänsyn är framtagna för just god miljöhänsyn, till skogsbiologiska värden, till mark, vatten mm ( andra samhällsmål enligt rapporten). Målbilder finns även framtagna för hänsyn till sociala värden (annat samhällsmål). Målbilder för hänsyn till kulturmiljöer (annat samhällsmål) av många slag finns också. Detta bör nämnas i rapporten. Flera av befintliga målbilder, inklusive bakgrundsmaterial, innehåller också förslag på aktiva åtgärder för att förstärka och utveckla miljövärden för framtiden. Arbete med målbilder för hänsyn till rennäringen (annat samhällsmål) påbörjades men fick avslutas strax innan beslut då det inte fanns förutsättningar att nå samsyn.
s. 118, tredje stycket I Sikström & Hökkä är formuleringen att ditch-network maintenance (DNM) might be needed to maintain stand growth rates enabled by the original ditching. Den första meningen i stycket bör därför lyda Dikesrensning kan vara nödvändig. s. 118 sista stycket Stycket är otydligt och ger inte en fullständig bild utifrån befintligt kunskapsläge. Förslag till ny skrivning: Dikningsåtgärder påverkar flödena av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Från dikade, näringsrika (kol/kvävekvot under 25) torvmarker i södra Sverige är det totala läckaget av växthusgaser så stort att man baserat på en kostnads-nyttoanalys rekommenderar att avverka skogen och återställa till torvmark (Hjerpe m fl 2014). Från mindre näringsrika torvmarker är inte avgången av växthusgaser lika stor. Mer kunskap behövs om avgång av växthusgaser från mindre näringsrika torvmarker, för att göra denna bild mer komplett (Drott 2016). Hjerpe K. m fl 2014. Utsläpp av växthusgaser från torvmark. Jordbruksverket rapport 2014:24. Drott A. 2016. Kunskapssammanställning skogsbruk på torvmark. Skogsstyrelsen rapport 3 2016. (Vill man hellre ha referenser till vetenskapliga artiklar finns ett bra urval i Drott 2016.) s. 119 Vi föreslår att ordet dikesgrävningen byts ut mot grävning alternativt dikesrensning och skyddsdikning (pkt 3) eller enbart dikesrensning (pkt 4). Dikesgrävning leder tanken till markavvattning snarare än dikesrensning. s. 121, 6.9.1 Förslag till användning av skogsgödsling Första punkten: Översyn av allmänna råd till skogsvårdslagen för ökad gödsling och användning av behovsanpassad gödsling. Om man påbörjar en översyn kan man inte på förhand ha bestämt vad resultatet ska bli. En översyn ska göras objektivt utifrån den kunskap som finns. En översyn kan resultera i att de allmänna råden tillåter ökad gödsling, behålls oförändrade, eller tillåter minskad gödsling. Översyn av allmänna råd om kvävegödsling gjordes 2014-2015. Vi ifrågasätter om Skogsstyrelsen kan motivera en ny översyn efter så kort tid. Dessutom har sakförhållanden och ny kunskap inte ändrats i den riktningen att det talar för att de allmänna råden bör tillåta ökad gödsling, sedan den förra översynen gjordes. Kritiska belastningsgränser för kvävenedfall överskrids i stora delar av södra och mellersta Sverige. Nya resultat från långliggande försök, där mätningar gjorts längre tid (upp till 15 år efter avverkning) efter gödsling och avverkning än tidigare, visar att förhöjda markvattenhalter av nitratkväve observeras längre tid efter gödsling än vad man tidigare känt till. Resultaten visar också att ökningen i halter av nitratkväve i markvatten blir större vid högre gödselgiva (Ring m fl Can. J. For. Res. 48: 1 9 (2018)). Sammantaget anser vi att detta talar för att punkten bör strykas. s. 126, slutet av avsnitt 6.10 Fördjupade rådgivningsinsatser Det kunde vara lämpligt att lägga till klimatanpassning, tex stormsäkrande skötselinsatser, bland exemplen på vad som skulle kunna ingå i mer vässade (mindre schablonmässiga) skogsbruksplaner. s.140-141 punkt 9, Skogsgödsling
Kvävegödsling bidrar till uppbyggnad av markens kväveförråd, vilket bör vara med som en punkt. Utlakning av kväve: små mängder om anvisningar följs Vad som är små mängder är en värderingsfråga. Man bör nöja sig med att skriva Utlakning av kväve till vatten. s. 144, tabell 3 I kommentaren till mål 13, om klimatmålets relation till skogsbruk, kan läggas till anpassningar, tex val av trädslag, för att möta klimatförändringar. (Klimatanpassning är ett särskilt delmål, 13.1, i det globala klimatmålet.) s. 147, avsnitt 8.6.2 Andra miljömål än Levande skogar Även positiva effekter på Ett rikt odlingslandskap kunde nämnas. Flera av de föreslagna särskilda respektive generella skötselinsatserna för briststrukturer (s. 104-106) kan bidra till landskapsmosaik och överbrygga de ur naturvårdssynpunkt ofta alltför skarpa gränserna mellan skog och jordbruksmark. Det gäller tex frihuggning, anläggning av bryn och gläntor och gynnande av lövträd på nedlagd jordbruksmark. s. 148, under Levande sjöar och vattendrag, andra stycket sista meningen. Bristande planering, oskicklighet och slarv är inte någon ursäkt för att negativ påverkan aldrig går att undvika. Detta bör tas bort. Däremot kan oförutsedda väderbetingelser ställa till problem, men även sådana går att ta höjd för med dataunderlag, kartor och prognoser, för att förhindra eller begränsa negativ påverkan. Många, kanske de flesta, bolag och skogsägarföreningar har dessutom oftast inskrivet i avtal med entreprenörer att de ska/kan kontakta exempelvis avverkningsledare för att eventuellt avbryta en åtgärd om betingelserna förändras eller är dåliga redan från början. s. 136 och framåt, Effekter på övriga samhällsmål, särskilt s. 154 och slutsatser av figurerna På vilken areal en åtgärd genomförs är i många fall avgörande för vilken påverkan en åtgärd får. Detta har man inte preciserat här, vilket gör att bedömningen blir översiktlig. Vi tycker att bedömningen bör utgå från påverkade arealer. För att få bredare acceptans för bedömningen skulle den också behöva göras mer detaljerat och med engagemang från ett större antal specialister och olika intressentgrupper. Den bedömning som gjorts i rapporten innehåller naturligtvis en hel del osäkerheter, vilket man är tydlig med. Några övergripande starka slutsatser dras heller inte från bedömningen. Bedömningen leder därmed inte till något utan det blir bara en redovisning. Vi tycker att i och med att bedömningen har gjorts bör man ändå försöka att dra några övergripande enkla slutsatser av den. Utifrån figur 30 på sidan 154 föreslår vi att en övergripande slutsats från den bedömning som nu gjorts skulle kunna vara att åtgärd 1-5 från vänster har en mindre negativ påverkan på miljökvalitetsmål och ekosystemstjänster än åtgärd 6-9 från vänster. Vill man anvisa en riktning framåt inom ramen för ett hållbart skogsbruk så är det då framför allt åtgärd 1-5 som man bör jobba vidare med. Vi tror att den typen av enkla slutsatser skulle förbättra förutsättningarna för ett fortsatt arbete inom ramen för ett hållbart skogsbruk. Detta innebär att de viktigaste åtgärderna att arbeta vidare med (efter avvägning mot andra samhällsmål) skulle vara: Aktiv klövviltförvaltning Generell skötsel för briststrukturer Särskild skötsel för briststrukturer Skötsel för hög tillväxt, ökad miljöhänsyn och högt virkesvärde
Hantera skadeorsaker utöver klövvilt För åtgärd 6-9 från vänster bör man vara mer försiktig. Skogsbruket kan och ska vara med och bidra till det fossilfria samhället men detta får inte ske på bekostnad av andra miljö- och samhällsmål i alltför hög utsträckning. Skogsbrukets varumärke både i Sverige och utomlands riskerar då att avsevärt försämras och därmed också möjligheten att få avsättning för produkterna.