STATISTIK JANUARI DECEMBER 2015

STATISTIK JANUARI DECEMBER 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum www.goteborg.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Deltagare i samverkan under året 4 Stadsdel 6 Åldersfördelning 6 Utbildningsnivå 7 Deltagare som avslutats under året 7 Tid i offentlig försörjning 8 Tid i insats 8 Försörjning 10 Sysselsättning vid avslut 10 Förbundets aktiviteter 11 AR-steget 11 Columbus 12 En väg in 12 DISA i Centrum 13 Övriga verksamheter 13 Särskild analys för perioden 14 Inledning 14 Sammanfattning 19 2

Statistik januari-december 2015 GÖTEBORG CENTRUM Sammanfattning I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig till deltagare är AR-steget, Columbus, En väg in samt DISA. Statistiken omfattar perioden januari december 2015. Statistiken är hämtad från SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet), det nationella uppföljningssystem som alla samordningsförbund använder. SUS kräver ett särskilt samtycke från deltagaren för att få registrera personuppgifter i systemet. Det är en frivillig registrering och de deltagare som ej samtycker kan registreras anonymt och registreras enbart som antal män och kvinnor som varit aktuella under året. Deltagare med skyddad identitet registreras också anonymt. Totalt har förbundet nått 948 personer med någon form av samverkansaktivitet under året. 2014 var motsvarande siffra 951 st. I SUS skiljer man på strukturövergripande insatser och individinriktade insatser. 317 personer har deltagit i Samordningsförbundet Göteborg Centrum stukturövergripande insatser under 2015, där merparten utgörs av deltagare i förbundets kunskapsdialoger. Det är framför allt medarbetare, chefer och handläggare från de fyra samverkande parterna som deltagit i de av förbundet arrangerade kunskapsdialogerna. Övriga är utbildningsinsatser riktad till personal i de olika aktiviteterna. Aktiviteterna beskrivs närmare under avsnittet Kunskap/utbildning/information. 3

Strukturövergripande insatser 2015 Antal deltagare Kunskapsdialog 283 Utbildning/inform 34 Totalt 317 Deltagare i samverkan under året 631 personer har varit aktuella i någon av förbundets individinriktade aktiviteter under perioden januari - december 2015. Motsvarande siffra för föregående år var 607. I volyminsatser registreras inte kön, men i övriga insatser är könsfördelningen 58 % kvinnor och 42 % män, vilket är samma fördelning som 2014. 137 st nya deltagare har börjat under perioden medan 164 st har avslutat. Deltagare i samverkan 2015 SoF Centrum 13 268 13 137 164 350 Totalt aktuella Deltagare som startat Deltagare som avslutat Deltagare i volyminsats med personuppgifter anonyma/endast antal Antal aktuella deltagare med personuppgifter, fördelat på kön per insats: Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män AR-steget 40 20 60 60% 40% Columbus 45 38 83 54% 46% En väg in 55 45 100 55% 45% DISA Centrum 15 10 25 60% 40% Totalt 155 113 268 58% 42% 4

Av de 631 deltagare som varit aktuella i insatserna har 55 %, 350 ärenden, varit olika former av konsultationer. Flertalet av konsultationerna innebär att klarlägga vilken typ av stöd individen är i behov av. Några av dem består dock av ett relativt omfattande arbete att hjälpa personer att få rätt stöd när det har klarlagts att den samordnade aktiviteten ej är rätt insats. Jämförelse med föregående år Inga större förändringar kan ses i jämförelse med föregående år. 634 personer var aktuella under 2015 vilket är en marginell ökning jämfört med föregående år. När det gäller strukturövergripande insatser är det 317 personer som fått någon insats. I jämförelse med föregående år är detta en minskning med 8 %, 27 personer. Ökningen av antalet deltagare i individinriktade insatser är 9 % jämfört med 2014 vilket motsvarar 27 deltagare. Ökningen av totala antalet deltagare är kopplad till volyminsatser. Dock har en minskning av antalet deltagare i övriga verksamheter skett. Detta beror i stor utsträckning på organisatoriska förändringar hos parterna samt intern och extern personalomsättning. I slutet av 2015 var verksamheternas tjänster tillsatta och sjukskriven personal tillbaka i tjänst i stor utsträckning. Samordningsförbundet Göteborg Centrum arbetar aktivt med att jämställdhetsintegrera förbundets verksamhet. En del i den handlingsplan som styrelsen tagit fram är att presentera all statistik könsuppdelad. Ambitionen är också att analysera statistiken ur ett könsperspektiv. När det gäller könsfördelningen på det totala antalet deltagare är den densamma som 2014. 5

Stadsdel Antalet deltagare som varit aktuella under året och som registrerats med personuppgifter är 268 st (varav 257 st är unika deltagare). I diagrammet nedan visas var de 268 deltagarna är folkbokförda. Stadsdel Kvinna Man Totalt Centrum 29 34 63 Majorna-Linné 63 52 115 Örgryte-Härlanda 50 24 74 Annan 13 3 16 Totalt 155 113 268 Andelarna per stadsdel är i stort sett oförändrade i förhållande till föregående år. En marginell ökning har skett avseende andelen deltagare som bor i andra stadsdelar eller kommuner än de som tillhör förbundets upptagningsområde. Flest deltagare är boende i Majorna-Linné, därefter Örgryte-Härlanda följt av Centrum. Åldersfördelning Diagrammet nedan visar åldersfördelning bland totalt aktuella deltagare som registrerats med personuppgifter. Andelen som tillhör åldersgruppen upp till 29 år utgör 49 %. Aktiviteterna Columbus och DISA Centrum arbetar enbart med deltagare upp till 29 år. Aktiviteterna En väg in och AR-steget prioriterat denna målgrupp. Fördelningen överensstämmer med förbundets prioriteringar av ungdomar med psykisk ohälsa. 6

Utbildningsnivå I SUS registreras vilken utbildningsnivå deltagaren har vid start i aktivitet. Det är deltagarens högsta slutförda utbildning som redovisas. Saknas/okänd betyder att deltagaren inte har fullgjort grundskolan. Utbildning Kvinna Man Totalt Grundskola 28 38 66 Gymnasium 68 48 116 Högskola/Universitet 48 18 66 Annan eftergymnasial utbildn 11 6 17 Saknas/okänd 0 3 3 Totalt 155 113 268 I en jämförelse med föregående år kan man se en förändring i andelen personer fördelat per kön och utbildningsvariabel. Det finns en ökande skillnad mellan andelen kvinnor och män som inte har färdigt gymnasium. 2014 hade 20% av kvinnorna grundskola eller lägre som högsta avslutade utbildning. 2015 hade andelen minskat till 18%. Av männen hade 30% grundskola eller lägre som högsta avslutade utbildning 2014, och denna siffra har ökat till 36% under 2015. Man kan konstatera att glappet mellan könen ökar, avseende vilka som har avslutat gymnasium eller inte. Deltagare som avslutats under året I diagram och tabeller som följer redovisas de 164 deltagare, 98 kvinnor och 66 män, som avslutats under året. Fördelningen för respektive aktivitet är följande: Kvinnor Män Totalt AR-steget 25 12 37 Columbus 31 21 52 DISA C 9 4 13 En väg in 33 29 62 98 66 164 7

Tid i offentlig försörjning Här redovisas hur länge deltagaren varit i behov av offentlig försörjning före insats. Med offentlig försörjning menas att man inte kan försörja sig genom arbete utan får ersättning från a-kassan, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller från kommunen. Det är år i obruten följd som redovisas. Ej tillämpligt innebär att deltagaren inte har haft offentlig försörjning. Tid i offentlig försörjning Kvinna Man Totalt Upp till 1 år 26 27% 16 24% 42 Upp till 3 år 39 40% 15 23% 54 Upp till 6 år 15 15% 10 15% 25 Upp till 9 år 1 1% 5 8% 6 Mer än 9 år 7 7% 6 9% 13 Ej tillämpligt 10 25% 14 21% 24 Totalt 98 66 164 Av de 164 avslutade deltagarna har ca 27 % haft försörjning i 3 år eller mer. Motsvarande siffra för 2014 var 19 %. Andelen deltagare i kategorin ej tillämpligt (som ej har haft offentlig försörjning vid inskrivning i aktiviteten) är densamma som föregående år. Det skiljer sig åt när det gäller aktiviteterna, av deltagarna i Columbus har 54 % haft offentlig försörjning i upp till två år. Motsvarande siffra för DISA Centrum är 52 %, för AR-steget 47% och för En Väg In 35%. I andra änden av skalan har 36 % av En Väg Ins deltagare haft offentlig försörjning i 7 år eller mer. Motsvarande siffra för AR-steget är 15 % och för DISA Centrum 8 %. Ingen deltagare i Columbus har haft offentlig försörjning så länge. Å andra sidan har 35 % av Columbus deltagare inte haft någon försörjning, vilket innebär att de har stått utanför systemet och blivit försörjda av någon annan. Ovanstående tabell och diagram överensstämmer med förbundets prioriterade områden att arbeta med personer i långvarigt utanförskap/offentlig försörjning. Tid i insats I genomsnitt har de 164 avslutade deltagarna varit aktuella i drygt 10 månader i någon av aktiviteterna. Det skiljer sig åt mellan aktiviteterna, i AR-steget är den genomsnittliga tiden 10 månader, i Columbus 12,7 månader, DISA Centrum 7,6 månader och i En Väg In 8,8 månader. Den totala tiden i insats har minskat något i jämfört med 2014, dock har Columbus ökat tiden i insats med knappt 2 månader i snitt. 8

Tid i insats Kvinna Man Totalt Upp till 6 mån 22 20 42 7-12 mån 34 26 60 13-18 mån 36 19 55 19-24 mån 6 1 7 25 mån - 0 0 0 Totalt 98 66 164 I nedanstående tabell redovisas snitt tiderna i insats för de 164 deltagare som avslutats under året, fördelat per kön. Snitt tid Kvinnor Män AR-steget 10,3 10,7 10,0 Columbus 11,9 12,8 10,5 En väg in 8,6 8,9 8,3 DISA C 8,1 8,1 8,0 Totalt 10,2 10,8 9,3 9

Försörjning Diagrammet visar försörjningsförändring för de 164 deltagare som avslutat insats under 2015. Observera att i SUS registreras samtliga försörjningskällor deltagaren har, därav redovisas endast den procentuella förändringen. Alternativet Ingen offentlig försörjning kan både betyda att deltagaren har lön eller att han/hon saknar försörjning. Det har inte skett några stora försörjningsförändringar för deltagarna som avslutats under 2015 i jämförelse med föregående år. Som tidigare år är försörjninsstöd vanligaste försörjningskällan och uppvisar störst skillnader mellan start och avslut. Noteras bör dock att det inte återspeglas i rapporten om personen gått från hel ersättning före insats till delvis ersättning efter insats. 46 deltagare har gått till arbete eller studier medan 25 deltagare ej uppbär offentlig försörjning vid avslut, detta borde innebära att cirka hälften av de som avslutats till arbete eller studier gör detta med offentlig ersättning som komplement. Flertalet av deltagarna har fått mer av förberedande insatser vilket inte lett till några försörjningsförändringar men stegförflyttning rehabiliteringen mot arbete. Något fler män än kvinnor har försörjningstöd både vid start och avslut och det är fler kvinnor som har sjukpenning. När det gäller försörjningsförändring är det inga större skillnader mellan könen. Sysselsättning vid avslut Totalt har 28 % (46 st) av de 164 deltagarna gått till arbete eller studier och 12 % är aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen efter avslutad aktivitet. 28 % har gått vidare till fortsatt rehabilitering och övriga har avslutat på grund av sjukdom, flytt eller av annan anledning. I jämförelse med föregående år ses marginella skillnader. Något fler deltagare är avslutade och något högre andel har gått till arbete, studier eller är aktivt arbetssökande. Förenklat kan 10

man säga att 1/3 har gått till egen försörjning eller är arbetssökande på Arbetsförmedlingen, 1/3 har närmat sig arbetsmarknaden genom fortsatt rehabilitering och 1/3 har avslutats av hälsoskäl eller av andra orsaker. Nedan redovisas sysselsättning vid avslut per aktivitet. 2015 Vid avslut Kvinna Man Totalt Arbete 12 12% 11 17% 23 Studier 15 15% 8 12% 23 Aktivt arbetssökande 12 12% 7 11% 19 Forsatt rehab 33 34% 12 18% 45 Avslut pga sjukdom 20 20% 22 33% 42 Övrigt 6 6% 6 9% 12 Förbundets aktiviteter AR-steget AR-steget har avslutat 37 deltagare under året, 25 kvinnor och 12 män. 4 av deltagarna har avslutats till arbete, 3 har gått vidare till studier och 9 är vid avslut aktivt arbetssökande. Av de 9 personer som var aktivt arbetssökande var 8 st i praktik på arbetsplatser där ev. anställning kunde/skulle erbjudas deltagaren. Av personer avslutade till fortsatt rehabilitering gick samtliga vidare i arbetslivsinriktade insatser på AF SIUS och fortsatt uppföljning av praktik på Samverkanskontoret eller AF-Centrum. Vid avslut Kvinna Man Totalt Arbete 1 3 4 Studier 1 2 3 Arbetssökande på Af 8 1 9 Fortsatt rehab 8 1 9 Avslut pga sjukdom 7 3 10 Övrigt 2 0 2 Totalt 27 10 37 Av personer avslutade till fortsatt rehabilitering gick samtliga vidare i arbetslivsinriktade insatser på AF/SIUS och fortsatt uppföljning av praktik på Samverkanskontoret eller AF- Centrum. 11

Columbus På Columbus har 59 deltagare avslutats under året, 35 kvinnor och 24 män. 29 deltagare har avslutats till arbete eller studier vilket motsvarar nästan 50%. 57 % av männen och 52 % av kvinnorna har avslutats mot arbete eller studier. Kvinnor har i högre utsträckning än män gått till studier. Vid avslut Kvinna Man Totalt Arbete 6 7 13 Studier 10 5 15 Arbetssökande på Af 4 1 5 Fortsatt rehab 8 3 11 Avslut pga sjukdom 2 4 6 Övrigt 1 1 2 Totalt 31 21 52 Avslut pga sjukdom; 6 Fortsatt rehab; 11 Columbus, 52 deltagare Arbetssökande på Af; 3 Övrigt; 2 Arbete; 13 Studier; 15 En väg in Totalt 62 deltagare med personuppgifter (53 % kvinnor, 47 % män) har avslutats under 2015 vilket i stort sett motsvarar siffrorna för föregående år. Även procentuell fördelning mellan deltagare som efter insats återfår arbetsförmågan, påbörjar arbetslivsinriktad rehabilitering eller har behov av fortsatta medicinska behandlingsinsatser stämmer väl överens med siffrorna för föregående år. Trenden att betydligt fler av kvinnorna (70 %) än männen (35 %) återfår arbetsförmågan alternativt påbörjar arbetslivsinriktad rehabilitering. I regel har kvinnorna haft kortare tid med offentlig försörjning än män vid inskrivning. Vid avslut Kvinna Man Totalt Arbete 4 0 4 Studier 2 1 3 Arbetssökande på Af 2 1 3 Fortsatt rehab 16 8 24 Avslut pga sjukdom 7 14 21 Övrigt 2 5 7 Totalt 33 29 62 12

Ca 50 % av kvinnorna har haft offentlig försörjning upp till 3 år vid inskrivning, motsvarande siffra för männen är ca 40 %. Vid inskrivning har ca 50% av kvinnorna sjukpenning medan motsvarande andel av männen är 20 %. Männen har istället oftare än kvinnorna försörjningsstöd, ca 50 % av männen och ca 30 % av kvinnorna. En faktor som också kan ha betydelse för resultatet är att 45 % av kvinnorna har utbildning motsvarande universitet och högskola mot endast 10 % av männen. Att så många av deltagarna går vidare till fortsatt rehabilitering är i enlighet med det uppdrag som En väg in har att genom kartläggning tydliggöra deltagarens behov och få igång en aktiv och samordnad rehabilitering. DISA i Centrum DISA i Centrum har under året avslutat 13 deltagare, varav 9 kvinnor och 4 män. Av dessa har 4 deltagare minskat sin offentliga försörjning, varav 2 inte längre har någon offentlig försörjning alls. Inskrivningstiden för de avslutade deltagarna har varit mellan 4 och 15 månader, med en snitt-tid på ca 8 månader. Då verksamheten ej hann avsluta några deltagare under sitt första verksamhetsår finns ingen jämförande data från föregående år. Vid avslut Kvinna Man Totalt Arbete 1 1 2 Studier 2 0 2 Arbetssökande på Af 2 1 3 Fortsatt rehab 1 0 1 Avslut pga sjukdom 4 1 5 Övrigt 0 0 0 Totalt 10 3 13 Övriga verksamheter SGI0 Under året har samverkansinsatsen SGI0 pågått, vilket inneburit att Försäkringskassan och socialtjänsten har identifierat, kartlags och fört dialog kring ärenden med individer aktuella för försörjningsstöd och med SGI0, som har läkarintyg för sjukdom. Dessa kartläggningar har i SUS statistikförts som volymärenden, vilket innebär att antalet redovisats. Totalt har 267 ärenden varit aktuella under året, 146 kvinnor och 121 män. 13

Särskild analys för perioden Inledning Ovanstående statistik är hämtad från SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet), det nationella uppföljningssystem som alla samordningsförbund använder. Även om man i SUS kan mäta en mängd olika variabler så ligger tyngdpunkten på försörjningsförändringen från start till avslut. Under året har en mängd deltagare avslutats till fortsatt rehabilitering. Av de 164 avslutade deltagarna med personuppgifter avslutades 45 deltagare, 33 kvinnor och 12 män, till fortsatt rehabilitering. Ytterligare 12 % av de avslutade deltagarna har avslutats som aktivt arbetssökande, där i flera fall anställning är troligt i en nära förestående framtid, som resultat av det arbete som genomförts i verksamheterna. Något som har diskuterats i AR-steget, DISA Centrum och En väg in.., är om och hur vi skulle kunna mäta andra effekter som uppnås i verksamheterna när det gäller deltagares närmande till arbetsmarknaden. Frågan har även lyfts på nationell nivå genom det så kallade indikatorsprojektet som syftar till att ta fram indikatorer på förbättring som sker genom samverkan. Förbundet använder tills indikatorsprojektet genererat ett nationellt mätverktyg, en lokalt framtagen enkät för att mäta individens skattade förändring. Den ligger till grund för nedanstående tabeller och diagram. Totalt har 68 av de deltagare som avslutats i AR-steget fyllt i enkäten. För att kunna följa processen är statistiken nedan byggd på deltagare som fyllt i enkäten både vid start och avslut. Antalet deltagare är då 34 st, 23 kvinnor och 11 män, vilket kan indikera att svarsfrekvensen ligger på ca 50 %. Av underlaget framgår att både kvinnor och män upplever en allmän hälsoförbättring i jämförelse med innan insatsen. På grund av det låga antalet respondenter kan dock inga större slutsatser dras av underlaget. I medeltal har deltagarnas uppfattning om sitt hälsoläge förbättrats med 45 %, spridningen i utgångsläget är mellan lägst 15 och högst 75 på en 100-gradig skala. Oavsett om man skattat sig högt eller lågt vid start har generellt en hälsoförbättrande effekt uppmätts. De som nått arbete eller studier vid avslut, skattade sitt hälsoläge något högre vid start men klart högre vid avslut. Den generella förbättringen för denna grupp uppgår till 50 %. Då aktiviteterna syftar till att om möjligt återgå i egenförsörjning eller närma sig arbetsmarknaden har kompletterande frågor kring detta område lagts till. Frågeområdena relaterar till faktorer som bedöms som viktiga i det arbetslivsinriktade rehabiliteringsarbetet. Frågorna rör deltagarens skattade hälsa (fysisk och psykisk hälsa), självförtroende samt arbets- aktivitetsförmåga (kapacitet). AR- steget, En väg in samt DISA Centrum avser att konsekvent använda enkäterna till sina deltagare vid start och avslut, vilket innebär att det 2016 ska finnas ett bredare underlag. För att göra en generell jämförelse har medelvärdet för respektive fråga jämförts vid start och avslut. Förändringen har omvandlats till procentuell förändring för jämförbarhetens skull. 14

Frågeområde Procentuell förändring Hälsa 45 Fysisk Hälsa 22 Psykisk Hälsa 32 Självförtroende 56 Arbets-/aktivitets förmåga 40 Kapacitet 52 Enligt tabellen framgår att förbättring skett inom samtliga frågeområden där störst förbättring uppmätts kring deltagarnas självförtroende samt egen uppfattning om arbets- /aktivitetsförmåga (kapacitet). För jämförbarhet är samtliga frågeområden omvandlade till procent i är ovanstående diagram. Diagrammet beskriver medelvärden vid start och avslut. Efterföljande diagram jämför de 34 deltagare, 23 kvinnor och 11 män, som fyllt i enkäten vid både start och avslut. 15

Start Avslut Kvinnor 42 63 Män 46 63 Hälsa vid start o avslut för kvinnor och män 2015 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Start Avslut Enligt ovanstående tabell och diagram framgår att kvinnor skattar sin hälsa något lägre än männen vid start. I jämförelse mellan kvinnor och män är kvinnornas förbättring något högre än männens. Avslut Arbete eller Studier Start Avslut Kvinnor 46 76 Män 49 68 I ovanstående tabell och diagram är jämförelse gjord för de deltagare som avslutats mot arbete eller studier. Av underlaget framgår att även om dessa deltagare skattat sig något högre vid start är den generella förbättringen större än för gruppen som helhet. Störst förbättring ses hos kvinnor. 16

Fysisk hälsa Start o avslut Start Avslut Kvinnor 3,6 4,4 Män 3,9 4,6 Fysisk hälsa vid start o avslut 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kvinnor Män Start Avslut För att kunna arbeta eller ha sysselsättning krävs att man har en hanterbar fysisk hälsa. Kvinnorna skattar sig något lägre vid både start och avslut än männen. Den upplevda förändringen är marginellt bättre för kvinnor än för män. Psykisk hälsa Start o avslut Start Avslut Kvinnor 3,6 4,6 Män 3,2 4,3 Psykisk hälsa vid start o avslut 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kvinnor Män Start Avslut 17

Enligt ovanstående diagram och tabell framgår hur den upplevda psykiska hälsan upplevs vid start och avslut. Här kan noteras att männen skattar sig lägre än kvinnorna både vid start och avslut. Förbättringen för män är marginellt större för männen än för kvinnorna. Självförtroende Start o Avslut Start Avslut Kvinnor 3 5 Män 3,7 5 6 Självförtroende vid start och avslut 5 4 3 2 1 0 Kvinnor Män Start Avslut Självförtroende är en viktig del i att stärka deltagarnas egenmakt/empowerment. Av ovanstående tabell och diagram framgår att männen skattar sig högre än kvinnorna vid start men att vid avslut kan ingen skillnad ses. Arbetförmåga Start och Avslut Start Avslut Kvinnor 4,5 6,6 Män 5,3 7 8 7 6 5 Uppskattad arbetsförmåga vid start o avslut 4 3 2 1 0 Kvinnor Män Start Avslut 18

Upplevelsen av den egna arbetsförmågan är en komponent i självförtroende och påverkar möjligheterna till förändring. Enligt ovanstående tabell och diagram framgår att kvinnorna skattar sig lägre än männen, både vid start och avslut. Dock framgår att kvinnornas förbättring mellan start och avslut är större än männens. Kapacitet Start och Avslut Start Avslut Kvinnor 21 38 Män 54 64 70 60 50 40 30 20 10 Kapacitet vid start o avslut 0 Kvinnor Män Start Avslut Upplevd arbets- eller aktivitetsnivå är uttryckt som kapacitet och mäts i variablerna <25%, 25%, 50%, 75% eller 100 %. Kvinnorna skattar sig lägre vid både start och avslut även om de upplever en större förbättring än männen. Sammanfattning Även om underlaget är litet så ger det en fingervisning om att deltagare i verksamheterna kan tillgodogöra sig de aktiviteter som erbjuds dem och att de upplevs som stärkande oavsett avslutsorsak. Under 2016 kommer fler deltagare och från fler verksamheter svara på enkäten vilket ger ett bättre underlag för slutsatser. På sikt är förhoppningen att underlaget kan ligga till grund för utveckling och lärande mellan verksamheterna för att ytterligare förbättra förutsättningarna för deltagarna att nå egen försörjning eller gå vidare i fortsatt rehabilitering, med en ökad upplevelse av välmående, egenmakt och kapacitet. 19