Verksamhetsplan för Utbildningsförvaltningen år 2008 antagen av Utbildningsnämnden 2007-10-25 83

UN2007/112 Verksamhetsplan för Utbildningsförvaltningen år 2008 antagen av Utbildningsnämnden 2007-10-25 83 Inledning Arbetet med att ta fram Verksamhetsplanen för 2008 startade med två dagars diskussioner om budget, mål, framtidsfrågor mm den 18 och 19 september. Nämndens ledamöter och förvaltningsledningsgruppen deltog. Därefter har förvaltningen arbetat fram ett utkast till Verksamhetsplan som sedan har processats politiskt under oktober, innan nämnden slutligen antagit Verksamhetsplan 2008 den 25 oktober. Del 1. Beskrivning 1.1 Ansvarsområde: Nämndens ansvarsområde omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, särvux, kommunala vuxenutbildningen, KY (kvalificerad yrkesutbildning) och AME (arbetsmarknadsenheten). Den antalsmässigt största målgruppen för förvaltningen är ungdomar som lämnat årskurs 9 tills att de genomfört sin gymnasieutbildning. Allas rätt och möjlighet till denna utbildning är det som i första hand avgör förvaltningens organisation och kostnader. Därutöver skall förvaltningen hjälpa till med att minska utbildningsklyftorna i samhället genom att erbjuda flexibla möjligheter till livslångt lärande för vuxna. Anpassa utbildningsinsatserna till näringslivets och arbetsmarknadens behov. Förutsättningarna att klara detta kommer i hög grad att präglas av nödvändigheten att snabbt kunna anpassa sig till de behov, förändringar och nya villkor som gäller i samhället. Inom Arbetsmarknadsenheten organiseras kommunens uppföljningsansvar för ungdomar. Mycket av det arbetet sker i samarbete med arbetsförmedlingen. Under två års tid, med start våren 2006, organiseras kommunens plusjobbare av denna enhet. 1.2 Kunder/Intressenter: Gymnasiets kunder är, utöver de elever som håller på med sin utbildning, framför allt föräldrar och ungdomar i grundskolan. VUCs (Vuxenutbildningscentrums) kunder är de kommuninvånare som saknar eller behöver komplettera gymnasieutbildning, grundskolekompetens, svenska språket (SFI) eller annan utbildning. Både kortare kurser/utbildningar eller vissa högskoleutbildningar kan erbjudas. Högskoleutbildningar anordnas i dag i samarbete med Högskolan i Gävle och Mälardalens högskola. Komvux kunder är de vuxenstuderande som behöver komplettera tidigare studier med grundläggande- och gymnasiebehörighet, samt invandrare som behöver lära sig svenska. 1

KY:s kunder är studenter med stor åldersspridning, skiftande yrkesbakgrund som vill satsa på en ny yrkeskarriär och som, geografiskt, kommer från hela landet. KY:s intressenter är också de företag som är knutna till respektive utbildnings ledningsgrupp och som är i behov av ny yrkeskompetens. Arbetsmarknadsenhetens kunder är arbetslösa ungdomar i kommunen upp till 25 år och ungdomar som önskar feriearbete. Ungdomar från gymnasiets individuella program som är i behov av arbetsplatsutbildning, SFI-elever som skall ha praktik, långtidsarbetslösa som fått plusjobbsanställningar samt långtidsarbetslösa som berörs av jobb- och utvecklingsgarantin.. I vidare mening är arbetslivet i Enköping intressenter i det samarbete som sker på alla nivåer i förvaltningens verksamhet. 1.3 Verksamhetsidé: Att kunna erbjuda utbildning av god kvalité som motsvarar den studerandes efterfrågan och behov, på ett så flexibelt sätt som möjligt och på olika nivåer. Att kunna erbjuda praktik eller lärlingsliknande alternativ för de ungdomar som inte önskar gå gymnasieutbildning nu eller som efter gymnasieutbildningen inte lyckats få arbete eller kommit in på önskad eftergymnasial utbildning. 1.4 Värdegrund: Ur läroplanen för frivilliga skolformerna punkt 1: Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Del 2. Resultat och analyser 2.1 Verksamhetsresultat: Gymnasiet: Våra egna mätningar visar följande starka sidor: Vi har hög andel behöriga lärare (>90 %), låga sjuktal, färdig skolvision, gott rykte, god uppföljning av elevers studieresultat och ett medvetet arbete med hälsa. Westerlundska gymnasiets samlade studiemiljöer har stor betydelse för den trivsel som finns bland personal och elever. Vi anser att skolan ger bra möjligheter till extra stöd, har ett bra kvalitetssäkringssystem, har ett allsidigt programutbud, bra IT-stöd och bra arbetslivskontakter. Särskolan får mycket bra betyg för sin verksamhet. Skolan producerar god kvalitet till lägre kostnad än riket i genomsnitt. 2

VUC: Verksamheten inom vuxenutbildningen präglas av hög flexibilitet, dynamik och mångfald. Samverkan med arbetsmarknadens parter har vidareutvecklats. VUC har varit starkt engagerade i arbetet med att hitta nya jobb till de uppsagda på Bahco. Komvux: I de enkäter som gjorts anger 100 % av de studerande att de är nöjda eller mycket nöjda med Komvux. De stora möjligheter som finns att påverka sina studier, när det gäller studietakt och tider, är något som är mycket uppskattat. Flera nya utbildningar och kurser har startat under 2007, bl.a. ekonomiutbildning, säljutbildning, kurser i yrkessvenska och engelsk affärskommunikation. Under sommaren 2007 har Komvux haft intensivkurser i matematik. Samarbetet med handikapporganisationen har inneburit att all personal fått en ökad kunskap och medvetenhet kring funktionshinder. KY: Genomgående är utbildningarna av hög och god kvalitet enligt KY-myndigheten. En stor andel av dem som genomgått KY-utbildningarna har erbjudits arbete (Hissutbildningen =100% och trädgårdsmästarutbildningen = 90%). KY har bra teknisk- och IT-utrustning. Likaså bra spridning på de studerande avseende ålder, geografisk härkomst och tidigare yrkesbakgrund. AME: Under sommaren 2007 har 207 elever från åk 9 och gymnasiet haft feriearbete. 25 föreningar med lönebidragsanställd personal har erhållit bidrag för sammanlagt 38 personer. Under hösten -07 har AME påbörjat arbetet med arbetsplatsförlagd utbildning för 10 elever från WGY. Ungdomsarbetslösheten har minskat, augusti 2006 var ungdomsarbetslösheten 7,7 % i Enköpings kommun och i augusti 2007 5,8 %. En minskning med ca 25 %. 76 personer är för närvarande plusjobbsanställda. 2.2 Omvärldsanalys: Ungdomskullarna har blivit större under ett antal år. Prognosen visar att det högsta elevtalet inträffar under läsåret 2007/2008 för gymnasiet. Därefter sker en liten minskning varje år ett antal år framåt. De större elevkullarna har påverkat även förvaltningens övriga enheter. Både AME och vuxenutbildningen har haft fler ungdomar att arbeta med. Hur mycket det förbättrade arbetsmarknadsläget påverkar AME och vuxenutbildningen är det för tidigt att säga något säkert om. Antalet elever från Håbo kommun har minskat då Håbo startat fler egna gymnasieprogram. Den ekonomiska konsekvensen av detta har varit att nämndens intäkter har minskat med 1-1,5 mkr/år de senaste tre åren. 3

De senaste åren har antalet elever som valt gymnasiefriskola ökat. Motsvarande till annan gymnasieskola har bara ökat nämnvärt, medan antalet totalt ökat avsevärt, beroende på elevökningen. Kostnadsmässigt har detta påverkat nämnden mycket då skillnaden mellan antalet elever som slutat år 3 på gymnasiet efter vårterminen och de nya elever som börjat år 1 vid höstterminsstarten är större än den årliga elevökningen enligt befolkningsprognosen. Fr.o.m. höstterminen 2008 gäller det s.k. frisöket, dvs. alla elever har rätt att söka och gå i vilken gymnasieskola man vill, om de blir antagna. Kommunen har då skyldighet att betala för den utbildningen. För att klara den situation som råder med allt större och ökande konkurrens om gymnasieeleverna krävs ett kontinuerligt förändringsarbete för att vara attraktiv. Den skolvision för gymnasieutbildningen som nu gäller för Enköpings kommun ska vara ett stöd för det arbetet. Marknadsföringsaktiviteter av den egna verksamheten kan både bli intensivare, bredare och bättre. En fortsatt tydlig tendens bland ungdomarna är förskjutningen från de studieförberedande till de yrkesinriktade programmen. Den förändrade ansökningsbilden, tillsammans med större årskullar har inneburit att inte alla behöriga har kunnat tas in på sina förstahandsval. Den nuvarande situationen ställer stora krav på flexibilitet och anpassningsförmåga i organisationen. Målet är att erbjuda eleverna plats på det program de önskar. Det stora antalet elever som lämnar grundskolan med ofullständigt slutbetyg, som väljer fel program, inte kom in på det valda programmet eller inte klarar studierna på det valda programmet får naturligtvis konsekvenser för gymnasieskolan och framförallt det individuella programmet. En orsak, utöver ovanstående, till att många elever går på individuella programmet är att reella alternativ till gymnasieskolan saknas. Utbildningsnämnden har därför som ett av sina mål att erbjuda ett annat alternativ för de som inte vill studera på gymnasieskolan. Regeringen har initierat en gymnasieutredning, gy-09. Utredningen presenteras i slutet av mars 2008. Den reformerade gymnasieskolan startar hösten 2009. Detta innebär ett stort arbete för nämnd och förvaltningen med start under 2008. Enhetskostnaden per elev i gymnasiesärskolan varierar kraftigt mellan åren, bl. a beroende på den stora variationen mellan enskilda elevers särskilda behov och inte minst på vilken utbildning eleven klarar av. Kostnaderna för vissa elever i gymnasiesärskola hos annan huvudman är mycket höga. På grund av att gruppen är så liten går det inte att använda genomsnittskostnad vid budgetering. Antalet gymnasiesärskoleelever på Westerlundska gymnasiet har ökat kontinuerligt de senaste åren. Fritidsverksamheten för eleverna med LSS sker i samarbete med fritidsförvaltningen. Detta samarbete beräknas fortsätta 2008 i nya lokaler och i samarbete även med skolförvaltningen. Arbetsmarknadsenheten påverkas i sin dagliga verksamhet av arbetsförmedlingens beslut. Dessa är ofta snabba och kortsiktiga. Det ställer stora krav på anpassningsförmåga i organisationen. AME har därför fått nya och förändrade arbetsuppgifter under det senaste året. Arbetsuppgifter som finns kvar under 2008. Vuxenutbildningen har under de senaste åren genomgått stora strukturförändringar. Verksamheten skall vara efterfrågestyrd vilket ställer stora krav på flexibilitet. För att klara kraven på kostnadseffektivitet krävs att undervisningens organisation ständigt omprövas. 4

Samarbetet med gymnasieskolan, inte minst vad gäller de yrkesförberedande programmen, måste öka. Det samordnade rektorskapet (samma rektor för komvux och två yrkesförberedande program) kan vara viktigt för att klara den utmaningen. Det riktade statsbidraget har avvecklats från och med 2007 vilket ställer krav på ökad kommunal finansiering. Fr.o.m. hösten 2007 ansvarar Komvux för SFI undervisningen även när det gäller flyktingar. Invandrarelever erbjuds studier varvat med praktik. Praktikanskaffningen för flyktingarna sköts av AME. Ett samarbete sker kontinuerligt med handikapporganisationerna för att kunna genomföra ökade satsningar på de funktionshindrade. Utbildning för hisstekniker beräknas nystarta varje år fram till 2008 (1-årig). En ny ansökan har skickats till KY-myndigheten. Utbildning kallad Trådlösa nätverk och IP-telefoni nystartas varje år fram till 2009 (1,5 årig). Utbildning för trädgårdsmästare nystartas varje år fram till 2009 (2-årig). 2.3 Verksamhetsprocesser: Sammanfattande förbättringsområden som föreslås för verksamheter inom nämndens område. Prioritering 1 Helhetstänkande från grupp till individ Röd tråd från grundskolan till gymnasiet (ökat samarbete) Ökad flexibilitet i lärandet Alternativ till gymnasieutbildning Mer tid för pedagogiskt ledarskap genom minskade byråkratiska hinder Förtroendefullt samarbete genom hela organisationen Budget för 3 år Att vi snabbt kan anordna korta yrkesutbildningar om arbetslivet efterfrågar detta ( kan vara särskilt aktuellt vid nyetableringar i kommunen). Prioritering 2 Ett brett utbud av gymnasieprogram med tydlig specialiserad inriktning, som i dag Arbetslagsledare/teamledare inom alla program/rektorsområden, fr.o.m. jan 2008 Flexibla öppettider för att öka antalet disponibla studieplatser på attraktiva program (samarbete med vuxenutb.) Modern teknik i pedagogiken Programråd på alla yrkesprogram Frågor att ytterligare överväga Införa elevpeng /skolpeng Satsning på gymnasiesärskolans yrkesutbildning (samarbete med vuxenutb.) Ökad internationalisering av gymnasieutbildningen 5

Westerlundska gymnasiet: Målet att alla elever ska gå ut gymnasiet med minst betyget godkänt förutsätter: Att vi skapar system för uppföljning. Att överförandet av kunskap från grundskolan för elever i behov av särskilt stöd fungerar. Att vi organiserar detta stöd optimalt. Att vi säkerställer rättvisa och likvärdiga betyg. Att vi förstärker elevinflytandet. Att vi ser till att våra lärare har tillräcklig kompetens för sitt arbete. Att vi nyrekryterar på ett bra sätt och med framförhållning. Att vi skapar en lämplig arbetsmiljö för Lärandeprocessen genom att färdigställa de samlade studiemiljöerna. Att vi blir mer kostnadseffektiva för att få mesta möjliga nytta av våra resurser. VUC: Att de prioriterade utbildningarna leder till arbete. Att vi vidareutvecklar samarbetet med arbetslivet och andra myndigheter. En ny lokal överenskommelse (LÖK) mellan VUC, Komvux, arbetsförmedlingen och socialförvaltningen (flyktingmottagningen) om nyanlända invandrares möjlighet att uppnå egenförsörjning. Att vi finner bra metoder och ekonomiska resurser för det fortsatta valideringsarbetet. Att högskoleutbildningar på distans erbjuds på hemmaplan. Att vi snabbt kan anordna korta yrkesutbildningar om arbetslivet efterfrågar detta (kan vara särskilt aktuellt vid eventuella nyetableringar i kommunen). Komvux: Att vi fortsätter att utveckla de olika verksamhetsformerna, t ex genom utbildningspaket, för att anpassa oss till de studerandes och arbetslivets behov och samtidigt är så kostnadseffektiva som möjligt. Att vi satsar på korta yrkesutbildningar, inte minst för invandrareleverna för deras möjlighet att bli självförsörjande. KY: Att vi inriktar utbildningen mot branscher där de studerande får arbete. Att vi lyckas skapa nya utbildningar i samarbete med arbetslivet. Att vi strävar efter att hitta nya utbildningsinriktningar i samarbete med andra kommuner inom regionen Att vi lyckas möta behovet av distansutbildningar. AME Att vi organiserar oss så att vi klarar att möta snabba regelförändringar från staten. Att vi säkerställer att de medel vi satsar på feriearbeten ger avsedd effekt. Att vi utvärderar lönebidragen till föreningar för att säkerställa att de ger avsedd effekt. Att vi utvärderar arbetet med arbetsförlagd utbildning. 6

2.4 Stödjande processer Westerlundska gymnasiet: Som grundläggande processer finns skollagen, de övriga statliga styrdokumenten, skolvisionen och Verksamhetsplanen. Westerlundska gymnasiet organiserar olika stödfunktioner som Pedagogiskt stöd, Elevhälsa, Skolledning, Administration, Röda villan, Fenix (stödverksamhet för elever med Asperger) Bibliotek, Vaktmästeri, Skolmåltider och Skolskjutsar som alla bidrar till att lärandesituationen för den enskilde eleven blir så bra som möjligt. För närvarande är alla de uppräknade stödjande processerna effektiva och möter målgruppens behov för att därmed bidra till att huvudprocessen, elevernas lärande, blir effektivare. Om en kraftigt minskad resurstilldelning blir aktuell kommer det att bli nödvändigt att prioritera vilka stödresurser som behövs mest. I ett sådant läge framstår skolledning, elevhälsan och pedagogiskt stöd som viktigast. Längre ned på skalan kommer administration, IT, vaktmästeri, bibliotek, skolskjutsar och skolmåltider utan inbördes rangordning. Gymnasieskolan liksom vuxenutbildningen har minskat sin administrativa resurs under 2007. Lokaler är givetvis också ett mycket viktigt stöd till huvudprocessen. Här behöver förvaltningen göra en översyn för att se vad som kan effektiviseras utan att utbildningens kvalitet försämras. Kan t.ex. utbildning på eftermiddags/kvällstid vara en lösning? Semestertjänster för lärare kan behöva införas, att undervisa både på gymnasiet och komvux blir en självklarhet. Att alla måste undervisa på olika nivåer liksom på kortare uppdragsutbildningar kommer att bli nödvändigt för lärarna, likväl som för lärarna på Komvux. Fortsatt samarbete med arbetsmarknadens parter för att kunna tillgodose behovet av arbetskraft. VUC: Fortsatt samarbete med arbetsmarknadens parter för att kunna tillgodose behovet av arbetskraft. Vidareutveckling av samarbetet med högskolor och distansstudier. Fortsatt utveckling av validering. Studievägledarna arbetar aktivt för att alla studerande inom vuxenutbildningen ska ha individuella studieplaner. Genom att administrativt lägga VUC, KY och AME under samma tak beräknas effektiviseringar av verksamheten att kunna göras. Komvux: För att möta den nya situationen där verksamheten måste klara sig utan riktade statsbidrag, där konkurrensen från andra anordnare blir starkare, där krav på samarbete med gymnasieskolan ökar, där SFI undervisning ska bedrivas året runt mm behöver verksamheten utvecklas. Semestertjänster för lärare kan behöva införas, att undervisa både på gymnasiet och 7

komvux blir en självklarhet. Att alla måste undervisa på olika nivåer liksom på kortare uppdragsutbildningar kommer att bli nödvändigt för lärarna, likväl som för lärarna på Westerlundska gymnasiet. KY: Det är viktigt att KY-verksamheten, stöttas på samma sätt som övrig skolverksamhet i kommunen, likaså att verksamheten kan bedrivas i ändamålsenliga lokaler och att lokalerna är så placerade att utbildningen lätt kan nås för resande studenter. Det är viktigt att kommunledningen skapar bra förutsättningar för studerande från andra kommuner att kunna bosätta sig i kommunen under studietiden (exempelvis studentbostäder). Det lokala näringslivet är mer engagerat i KY-verksamheten och kan då få en mer kompetent arbetskraft genom utbildningen. AME: Ett fortsatt och ökat samarbete med Arbetsförmedlingen, VUC/Komvux och Westerlundska gymnasiet. AME arbetar fr.o.m. hösten 2007 med det initiativ nämnden tagit, för att underlätta för de elever som inte vill gå på gymnasiet, genom att hjälpa dessa ungdomar till anställning och arbetsplats förlagd utbildning. AME ansvarar för att det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar, upp till 20 år, genomförs. Fortsatta och utökade kontakter med näringslivet inom vårt pendlingsområde. För anordnandet av feriearbeten är goda kontakter med kommunens olika förvaltningar och föreningslivet mycket viktigt. Goda kontakter med arbetsförmedlingen och den lokala arbetsmarknaden är en av nycklarna för att kunna genomföra de uppdrag som åligger förvaltningen. En strategi för att arbeta med arbetsmarknadsfrågorna håller på att tas fram. Här kommer samarbetet med kommunstyrelsen flera jobb till Enköping och arbetet med 10 punktprogrammet för förbättrat företagsklimat i fokus. 8

2.5 SWOT-analyser: Gymnasiet Organisationens perspektiv Styrkor Lår frånvaro hos personalen Lärarstudenter Styrdokument Handlingsplaner God arbetsmiljö Interninformation Kompetent personal Färdig skolvision Uppföljning av elevers studieresultat Olika kompetenser i ledningsgruppen Info grundskolan Fungerande arbetslag God trivsel Bra IT-stöd Samlade studiemiljöer Gott rykte Hög standard Bra rekryteringar Investeringsutrymme Arbete med rökning och hälsa Goda kontakter med arbetslivet Pedagogiska stödfunktionen Väl fungerande SYV-funktion Nya stöd funktioner, Röda villan, Fenix Möjligheter Utveckling av den nya (GY-09) gymnasieskolan Internationella kontakter Profilering mot en hållbar utveckling Effektivare marknadsföring Rekrytering av ny personal Arbetslag i samlad studiemiljö Fler IKI-elever Färre IKK-elever Samverka med andra kommuners gymnasieskolor Färdigställande av studiemiljöer för alla Utveckla samarbetet med det lokala arbetslivet Nya utbildningsnämnden Utveckla flexibla metoder i undervisningen Svagheter Uppföljning och info om ekonomin Lokalbrister För få rutinmässiga kvalitetsmätningar Elever använder FC i för liten omfattning För stora rektorsområden Långsiktiga underhållsplaner Ventilationsproblem Elevernas förkunskaper Elevernas motivationsnivå Lokalbrist Elevers val av skola styr ekonomin Hot Fristående gymnasieskola Vikande sökbild Allt fler elever i behov av särskilt stöd Negativa inslag i ungdomskulturen Minskade valmöjligheter för elever Fler obehöriga elever från grundskolan Ungdomars ökade ohälsa Otillräckliga resurser 9

Gymnasiet Studerandeperspektiv Styrkor God arbetsmiljö och trivsel Bra stödverksamheter i pedagogiskt stöd, IT, administration, SYV och elevhälsa Gott rykte Bra uppföljning av ekonomi, elevers studieresultat och frånvaro Fungerande rutiner för lärarstudenter God interninformation och informativ hemsida Användbara styrdokument Möjligheter Färdigställa samlade studiemiljöer för alla Utvecklat samarbete med lokala arbetslivet Ta hem Enköpingselever som går i andra kommuner Få fler elever från andra kommuner att gå i Enköping Distanskurser Atriumgården Svagheter Saknas samlad studiemiljö för ESMK Dålig fysisk arbetsmiljö bl.a i hus D Lägre betyg än rikssnittet Många reduceringar Elevrådet svårt att komma igång Saknas alternativ till gymnasiestudier Brister i motivation och initiativförmåga Brist på tysta studiemiljöer och uppehållsutrymmen Stressymptom främst bland flickor Hot Lokalbrist på grund av elevpuckeln Fler obehöriga elever och elever i behov av särskilt stöd 10

VUC: Organisationens perspektiv: Styrkor Efterfrågad utbildning kan erbjudas via VUC Korta beslutsvägar Stor flexibilitet Ekonomiskt fördelaktiga upphandlingar av olika kursutbud Bra samarbete med andra kommuner i regionen (Resam) Möjligheter Distansstudier Validering Stort kursutbud Kursstart anpassad till den enskilde individen Läsa högskolekurser på hemmaplan Kan erbjuda arbetslivet skräddarsydd kompetensutbildning Svagheter inte känd av alla Vi kan inte erbjuda alla som önskar att få gå en utbildning För få yrkesutbildningar Hot Resurser Osäkerhet om det gamla riktade statsbidraget Studerandeperspektiv: Styrkor en ingång Stort kursutbud Kan blanda reguljära kurser med distanskurser Bra IT-utrustning och teknisk utrustning Moderna undervisningslokaler Lätt att få kontakt med skolpersonal och andra studerande Möjligheter Distansstudier Validering Stor valfrihet när det gäller innehåll och tid Läsa högskolekurser på hemmaplan Svagheter Prioritering av sökande Alla som vill studera kan inte erbjudas kurser Studerande som läser för sin försörjning Hot Resurser Minskade kommunala medel 11

Komvux: Organisationens perspektiv: Styrkor Hög kompetens hos lärarna Trivsel Lätt att få personal Lokaler Flexibilitet Erbjuder bra studie- och yrkesvägledning Bra samarbete med handikapporganisationerna Individuella studieplaner Samarbete med gymnasieskolan Mångkulturell miljö Speciallärarstöd och särskild studio Flyktingar och invandrare läser på samma ställe i kommunen Möjligheter Fler höjer utbildningsnivån i kommunen distansstudier Nya utbildningar Anordna korta yrkesutbildningar Lokal överenskommelse (LÖK) om flyktingar Semestertjänster för lärarna Undervisningsgrupper kan samordnas med gymnasiet Låta elever som är mindre studiemedvetna studera med vuxna på komvux Erbjuda långtidssjukskrivna omskolning Svagheter Hög medelålder hos lärarna Höga kostnader för att hålla datautrustningen aktuell För få korta yrkesutbildningar I vissa ämneskombinationer finns endast en lärare (sårbart) Hot Resurser Politiska beslut Osäkerhet över hur många som väljer att läsa vid komvux Komvux konkurreras ut av andra aktörer 12

Studerandeperspektiv: Styrkor Stabil och välutbildad lärarkår Trygghet Bra IT-utrustning och teknisk utrustning Ljusa och moderna undervisningslokaler 100 % är nöjda med eller mycket nöjda med Komvux Kan läsa reguljära kurser och distanskurser samtidigt Kan läsa på grundläggande nivå och gymnasienivå samtidigt Kan läsa ett s.k. startår (collegeår), komvux studier i kombination med högskolestudier Individuella studieplaner i samarbete med studie- och yrkesvägledare Möjligheter Distansstudier Flexibilitet SFI-studerande får praktik Kan erbjudas validering Svagheter Studiestöd (CSN) Alla som vill studera på Komvux kan inte erbjudas plats Vissa läser bara för att få en försörjning Kan ej läsa kurser på sommaren Hot Komvux tvingas minska antalet studieplatser Ny gymnasiereform, vad händer med de olika blockämnena 13

KY: Organisationens perspektiv Styrkor Arbetslivets medverkan Utbildning som är behövd Korta beslutsvägar Stor flexibilitet Gott rykte Mycket stor andel av de studerande får arbete Bra IT-utrustning och övrig utrustning Bra lokaler med bra läge Sökande från hela landet (Norden) Bra åldersspridning och yrkesbakgrund Många mycket kompetenta lärare/konsulter Stort engagemang från olika branscher Under ett antal år god ekonomi Få studerandeavhopp KY-Myndighetens förtroende för vår verksamhet Svagheter Ekonomin är direkt beroende av antal studerande Svårt att planera för hur många sökande man kommer att få Kunde vara bättre könsfördelning på de olika utbildningarna Får bara fyra utbildningsstarter beviljade (kort framförhållning) Svårt att få igenom nya KY-utbildningar Möjligheter Skapa ett antal nya företag i regionen Höja utbildningsnivån på invånarna KY marknadsför Enköpings kommun Skapa nya utbildningsinriktningar Arbetslivet kan köpa in sig på vissa kurser för att höja kompetensen hos personalen Hot KY växer inte av sig självt, fler måste engagera sig i verksamheten Ombyggnad av Hettemarkshuset kan innebära att undervisningen kommer störas Om vi inte får fram fler nya utbildningsinriktningar kan ekonomin bli ett problem Privata utbildningsanordnare vill köpa loss vår verksamhet Studerandeperspektiv: Styrkor Stort studentinflytande Lokalerna (stora och ljusa) God tillgång till lokalerna (7 dagar i veckan) Bra lärare/konsulter Goda möjligheter att få arbete efter utbildning Bra IT-utrustning och övrig utrustning Stor flexibilitet Statusen ökar för vissa yrkesgrupper Möjligheter Svagheter Studiestöd (CSN) Höga kostnader för resor till LIA-platser Klimatet är mindre bra vissa tider på året Hot Kurserna är aktuella (kopplade mot verkligt behov) Kursinnehållet kan påverkas 14 Kurserna har inte fyllt alla platser Svårigheter att hitta LIA-platser Ombyggnad av Hettemarkshuset

AME Styrkor Kompetens i arbetsmarknadsfrågor Samarbetet med andra aktörer Beredskap för nya insatser Tillgänglighet Goda kontakter med det lokala näringslivet Möjligheter Beredskap inför nya frågor Flexibilitet Svagheter Liten verksamhet i Utbildningsförvaltningen Byråkrati Ryckighet i beslut Hot Resurser Politiska beslut som ej kan påverkas på lokal nivå 15

Del 3 Mål, aktiviteter, uppföljning och ekonomi 3.1 Kommunövergripande strategier som nämnden/förvaltningen arbetar med För att få en logisk struktur, d.v.s. för att se hur nämndens målarbete är kopplat till de kommunövergripande strategierna i Vision 2015, anges nedan hur nämndens mål är kopplade till dessa strategier. Strategi A Demokrati och delaktighet Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är: 2008, 88 % 2009, 90 % 2010, 92 % C Näringsliv och tillväxt. Nämndmål: Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är: 2008, 88 % 2009, 90 % 2010, 92 % Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ E Internationalisering Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ F Regional samverkan Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ G Kompetensfokusering Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är: 2008, 88% 2009, 90 % 2010, 92 % Samarbetet mellan grundskola och gymnasieskola förstärks så att antalet elever som går ett fjärde gymnasieår halveras Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ Alla lärare skall vara behöriga 16

J Valfrihet Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ K Verksamhetsutveckling och effektivisering Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ Alla lärare skall vara behöriga Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är: 2008, 88 % 2009, 90 % 2010, 92 % Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping Samarbetet mellan grundskola och gymnasieskola förstärks så att antalet elever som går ett fjärde gymnasieår halveras L Kommunen som attraktiv arbetsplats Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping Alla lärare skall vara behöriga 17

3.2 KF:s långsiktiga mål för nämnden LB Mål 2008-2010 (De långsiktiga mål som KF har beslutat.) Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ. Alla lärare skall vara behöriga. Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är: 2008, 88 % 2009, 90 % 2010, 92 % Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping. Samarbetet mellan grundskola och gymnasieskola förstärks så att antalet elever som går ett fjärde gymnasieår halveras. 3.2.1 Mål, aktiviteter och uppföljning Mål: Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ Prioritering 1. Coachning - från någon utanför skolan, t.ex. företagare, pensionärer, yrkesverksamma personer inom områden som ungdomen är intresserad av Prioritering 2. Fortsättning med arbetsplatsförlagd utbildning via AME Röda villan, fortsättning Enköpingsmodellen - en möjlighet inom ramen för jobbgarantin I mån av plats läsa på Komvux ev. i kombination med praktik Yrkesråd i samverkan med branscherna Lärlingsutbildning/hantverksprogram (försöksverksamhet, en möjlighet från 2008) Frågor att ytterligare överväga Folkhögskola Mål: Alla lärare skall vara behöriga Prioritering 1 Kräva lärarutbildning av alla. Mål 2008 95 %. Förbättra/förändra rekryteringsprocessen Riktade ansträngningar mot obehöriga som varit lång tid hos oss. Fortsätta erbjuda SÄL, VAL. 18

Mål: Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är: 1. 2008 88 % 2. 2009 90 % 3. 2010 92% Prioritering 1 Samarbetet med grundskolan (som börjat) fortsätter 2008 Prioritering 2 Kompetensutveckling för lärare, vi deltar i lärarlyftet fr.o.m. 2008 Läs- och skrivstudion fortsätter Fortsätta att förbättra analys av statistik för återkoppling och åtgärder Arbetslags/teamledare fr.o.m. jan 2008 Säkerställa en likvärdig bedömning av eleverna, intensifierat arbete fr.o.m. 2008 Individuella utvecklingsplaner som införts för årskurs 1 hösten 2007, finns för två årskurser hösten 2008 Möjligheten att bedriva sommarskola efter årskurs 1 på gymnasiet undersöks Ökad flexibilitet i lärandet, t.ex. Ec-flex liknande arrangemang på fler program Förstärkt SYV-verksamhet, tillsammans med grundskolan IV med Röda villan fortsätter sitt arbete Fortsatt utökning av stödet till elever med Asperger Utveckling av system för delaktighet kring studiesituationen, Rexnet används fr.o.m. 2008 Ökad elevinformation beträffande inträdesreglerna till högskolan Ökad ämnessamverkan Extra coachning med hjälp av seniorer, t.ex. lärare som gått i pension Utveckla elevernas kreativitet/entreprenörskap Fler besök från branscher/yrkesverksamma Förstärkt elevhälsa och pedagogiskt stöd när ekonomin tillåter Arbetet med att utveckla gymnasiet till en hälsofrämjande skola fortsätter 19

Mål: Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 % av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping. Prioritering 1 Samarbetet med grundskolan (som börjat) fortsätter 2008 Prioritering 2 Marknadsföring av Westerlundska gymnasiets programutbud, möjligheter och resurser att göra Westerlundska mer synligt Bättre information om Enköpings utbildningsmöjligheter till nyinflyttade i kommunen Öka attraktiviteten öka tillgängligheten flexibla undervisningstider samutnyttja resurser införa semestertjänster mm. Satsning på undervisningsmaterial (efter inventering av dagens tillgång) Profilera mer, skapa tydlig identitet, varje program ska ha något unikt Mer samarbete med högskolor/universitet Ansöka om att få vara med på försöksverksamheten med lärlingsutbildning fr.o.m. ht 2008 Utreda ny ekonomistyrning via elevpeng och flerårsbudget Direktinformation om Westerlundska gymnasiet till Enköpingsungdomar som går i annan gymnasieskola Frågor att ytterligare överväga Körkort på fler program än i dag Se över effekt av namnbyte på Westerlundska gymnasiet, och ev. genomföra detta läsåret 2008-2009 Byt logga Nybyggnation, alternativt kraftigt ansiktslyft av Westerlundska gymnasiet, ny entré, inglasad innergård mm i samarbete med elever och personal Se över behov och möjlighet till fler program typ Hälsa och friskvård, Naturbruk mm. 20

Mål: Samarbetet mellan grundskola och gymnasieskola förstärks så att antalet elever som går ett fjärde gymnasieår halveras Prioritering 1 Samarbetet med grundskolan utökas till att också gälla nämndpolitiker (ev. via gemensamma sammanträden, utbildningsdagar och permanenta arbetsformer ) Erbjuda grundskolan mer insyn i gymnasiets förutsättningar, möjligheter och krav (samarbetsprojekt, utbildningar mm.) Stärka SYV- funktionen för att bl.a. minska antalet felval Ge eleven mer stöd före ett hotande avhopp (via elevvårdskonferens, mentorstöd mm.) 21

Aktivitetsplan 3.2.2 Ekonomi och preliminär budgetfördelning: BUDGET 2008 (Förslag till budgetfördelning verksamhetsåret 2008) Verksamhet Ram 2005 Ram 2006 Ram 2007 Ram 2008 Gymnasiet och särskolan 72499 75178 135500 146200 Vuxenutbildningscentrum 4099 3049 3110 3500 Komvux 5687 6450 6600 12228 AME 2388 2289 1400 3100 Nämnd 482 492 450 550 Centralt 58073 61637 12440 4722 KY 0-95 0-200 Totalt tkr 143228 149000 159500 170100 Delposter Kostnader Lönekostnad 78240 91027 103838 103562 IKK 35642 34737 38550 41500 Hyreskostnad 19929 20328 21000 21207 Skolskjutsar 9133 9407 10330 10700 Läromedel 9167 9972 9276 9554 Köpa av verksamhet 6594 7039 6359 6550 Måltidskostnader 4525 5219 5000 4700 Kapitalkostnader 2784 2588 2599 3100 Verksamhet Ram 2005 Ram 2006 Ram 2007 Ram 2008 Delposter Intäkter IKE -16356-15000 -14000-12000 Statsbidrag -14260-13006 -6116-6000 Plusjobb 0-9002 -16681-11121 TOT tkr -30616-37008 -36797-29121 Per-Arne Andersson Utbildningschef Stefan Magnusson Förvaltningsekonom 22