SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2)

7.9.2012 LÄGESRAPPORT 1.5 31.8.2012 MOTTAGARE AV PROJEKTBESLUT: VÄSTERBOTTENS MUSEUM DIARIENUMMER: 304 201000913 KONTAKTPERSON: JANS HEINERUD PARTNER: MUSEIVERKET KONTAKTPERSON: HELENA TASKINEN PROJEKTETS NAMN: SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2) 1. Projektets bakgrund Idén till ett nordiskt projekt om skogar och det arkeologiska kulturarvet föddes under vårvintern 2007, då Västerbottens museum i Umeå tog kontakt med Museiverket och föreslog ett gemensamt projekt. Vid samarbetsmötena under våren 2007 konstaterade man att Österbottens och Västerbottens långa gemensamma historia, miljöförhållandena, skogarnas arkeologiska kulturarv samt det tilltagande intensiva skogsbruket utgör en intressant och utmanande grund för det gemensamma projektet. Det viktigaste målet för projektet är att genom ett omfattande samarbete, utbildning, information och genom att utveckla nya metoder minska skadorna på fornlämningar förorsakade av skogsbruk. Målet är ambitiöst och för att det ska nås det är det viktigt att dra nytta av all den erfarenhet och allt det kunnande som står till buds på vardera sidan om Kvarken. Projektet SKAIK inleddes år 2009 som ett innovationsprojekt på ett år (SKAIK1). De nyskapande resultaten och det omfattande samarbetet under pilotåret uppmuntrade till att ansöka om en fortsättning på projektet. I etableringsprojektet 2011 2013 (SKAIK2) deltar utöver de finländska samarbetspartnerna Museiverket och Skogscentralen Södra Österbotten också Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum och kommunerna i området. 2. Projektets mål Kyroland har valts till målområde i Finland. Kyroland är en ekonomisk region som består av kommunerna Laihela, Storkyro och Lillkyro. Inom projektet fortsätter man att informera om skogarnas kulturarv och utbilda genom att erbjuda information, förutom till aktörer inom skogsbranschen även särskilt, till skogsägare och läroanstalter inom skogsbranschen. En stor del av fornlämningarna och kulturobjekten i Kyroland finns i nuvarande ekonomiskogar. Inom projektet skapar man i samarbete med experter inom skogsbranschen metoder och praxis som lämpar sig för skogsekonomiska behov, så att objekten så bra som möjligt kan beaktas vid skogsanvändning och skogsvård. I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom att förvalta utvalda fornlämningar, presentera dem med informationsskyltar i terrängen och med hjälp av Internetsökningar. Som besöksmål väljer man ut fornlämningar som är placerade längs guidade kulturoch naturslingor. För att objektens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreations- och turismbruk som finns i området sedan förut. 1

Projektmålen för Finland i etableringsskedet 2011 2013 är: Samarbete med skogsbranschen Utveckling av inventeringsmetoder Inventering av skogarnas kulturarv Utveckling av datasystem Information Gränsöverskridande samarbete 2011 2012 2013 Information och utbildning för skogsägare, fornlämningar och skogsbehandling Läroanstalter inom skogsbranschen, rådgivning, information, planering av en natur- och kulturslinga, värdefulla livsmiljöer i skogarna, miljöstödsrådgivning Instruktioner om skogsbruk i områden med fornlämningar, anläggande av natur- och kulturslinga Utveckling och testning Ibruktagande av metoden Erfarenheter av användning, utvärdering, utvecklingsbehov Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Inventeringsdatabas, utveckling, testning och genomförande bl.a. www-sidor, presentationer och rapporter EEA Oslo Gemensamma exkursioner, fältarbeten, möten, seminarier, skapande av ett samarbetsnätverk Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Ibruktagande av inventeringsdatabas Planering av skyltar vid slingor och presentationsobjekt, föredrag och meddelanden Gemensamma exkursioner, möten, fältarbeten och samarbetsnätverkets seminarium Sammandrag av resultaten från fältarbetet, fältkontroller av slingorna och vårdobjekten Erfarenheter av användning, utvärdering, utvecklingsbehov En fickguide om skogsbruk i områden med fornlämningar, presentation av besöksmålen på www-sidorna, föredrag och meddelanden Gemensamma möten och ett allmänt seminarium om skogarnas kulturarv, rådgivningsdagar En förteckning över resultaten av etableringsprojektet för Finland under den andra lägesrapportperioden finns i kapitel 4 i rapporten. 3. Projektorganisation Projektet leds på två nivåer. Den högsta ledningen består av en styrgrupp med en representant för varje projektpart samt för tre samarbetsinstanser. Projektledare är Jans Heinerud från Västerbottens museum. Projektgrupperna i de båda länderna har bildat en egen referensgrupp, som består av representanter för de viktigaste samarbetsinstanserna och intressentgrupperna. Gruppen verkar som ett forum för förmedling av information, diskussion, erfarenheter och kunskaper i anslutning till projektets mål. Museiverket är i egenskap av projektpartner ansvarig för Finlands insatser. Fältarbetsgruppen består av två arkeologer, Vesa Laulumaa och Satu Koivisto, som huvudsakligen också ansvarar för projekthanteringen. Arkeologerna Helena Taskinen, Tuula Heikkurinen-Montell och Satu Mikkonen-Hirvonen som är ansvariga för skydd och vård vid Museiverket samt överintendenten för arkeologiska fälttjänster Marianna Niukkanen medverkar i projektet vid sidan av sina normala arbetsuppgifter. Samarbetsinstanserna i Sverige är Västerbottens museum, Skogsmuseet i Lycksele och Västerbottens läns skogscentral samt Skellefteå kommun, Västerbottens länsstyrelses kulturmiljöenhet, skogsekonomi, hembygdsrörelse och föreningar. Samarbetspartnerna i Finland är, förutom Museiverket och Skogscentralen, Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum samt kommunerna i området. Referensgruppen som Finlands SKAIK-projektgrupp har sammanställt består av representanter för följande instanser: Skogscentralen, Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM:s, Metsäliittos och Stora Ensos lokala kontor, Forststyrelsen, Skogscentralen Tapio, Österbottens museum, Hembygds- och museiföreningen i Laihela samt kommunerna i Kyroland. I etableringsskedet fortsätter man att informera om skogarnas kulturarv och att utbilda genom att erbjuda information förutom till aktörer inom skogsbranschen även särskilt till skogsägare och utbildningsanstalter inom skogsbranschen. Informations- och utbildningsmöten

ordnas i samarbete med Skogscentralen. Det första mötet för etableringsprojektets referensgrupp ordnades i Seinäjoki i november 2011. Information om projektet förmedlas via de gemensamma webbsidorna för projektet samt på Museiverkets och Västerbottens museums egna webbplatser. På projektets webbsidor berättas om resultaten från inventeringarna och om skogarnas kulturarv även med hjälp av bilder och kartor. Webbplatsen har länkats till skyddsregister, webbplatser där mål för kulturarvet och dess rekreationsbruk presenteras samt övriga informationskällor. Man skickar också ut pressmeddelanden om projektet två gånger om året. Utgående från projektresultaten sammanställs nya instruktioner om hur fornlämningar bör beaktas inom skogsbruket, instruktioner i anslutning till skogsplaner för skogsägare samt en fickguide om fornlämningar i skogarna. Broschyrerna publiceras på finska och svenska. Också en undervisningsfilm om skogshantering inom fornlämningsområden är under arbete. Det skickas ett meddelande till markägarna om fornlämningar som konstateras vid inventeringarna. Merparten av projektresultaten publiceras elektroniskt, men de kan även utnyttjas inom annat slags publicerings- eller utställningsverksamhet med anknytning till ett områdes kulturarv. Projektet presenteras även vid nationella och internationella seminarier och konferenser inom branschen. 4. Projektverksamheten i huvuddrag under perioden 1.5 31.8.2012 Denna lägesrapport behandlar den finländska projektpartnerns, Museiverkets, andel som en del av en större helhet för etableringsprojektet SKAIK2 under den femte rapportperioden 1.5 31.8.2012. Projektforskarnas verksamhetsort är Helsingfors, där de har sina arbetslokaler. Projektet har delats in i tre, delvis överlappande skeden: 1. 1.3 30.4. planeringsperiod 2. 1.5 30.10. fältarbetsperiod 3. 1.11 28.2. efterarbets- och rapporteringsperiod Under denna rapportperiod, 1.5 31.8.2012, har följande åtgärder genomförts under projektets fältarbetsperiod: Information Projektets finsk- och svenskspråkiga webbplats uppdaterades den 6 juni http://www.nba.fi/fi/ajankohtaista/kansainvalinen_toiminta/yhteistyohankkeita/skaik 8.5 hölls ett informationsmöte om projektet och de kommande fältarbetena vid järnåldersrösena i Höysälänmäki och Aittomäki i Lillkyro. 8.5 intervjudades projektforskarna i de österbottniska tv-nyheterna på YLE. 21.5 publicerades en artikel om SKAIK-projektet i tidningen Pohjankyrö. 24.5 publicerades en artikel om utbildningen inom ramarna för SKAIK-projektet publicerades i Vasabladet. I juni godkände EAA:s (European Association of Archaeologists) vetenskapliga kommitté att det abstrakt som Vesa Laulumaa och Satu Koivisto har skrivit presenteras under kongressen EAA 18th Annual Meeting i Helsingfors i augusti september I juli bad man om att få höra ett föredrag om projektet vid Lantmäteriverkets laserskanningsseminarium som arrangeras i Helsingfors i oktober 3

Myndighetssamarbete 7 11.5. arrangerades en gemensam inventeringsvecka arrangerades i Laihela tillsammans med de svenska projektpartnerna från Västerbottens museum och Skogsstyrelsen 22, 23.5. och 16.8. ordnades utbildning i fornlämningar för skogsstuderande och lärare i Österbotten Inventering I maj augusti inventerades i Kyroland i sammanlagt ca 14 veckor Utveckling och utbildning I maj juni testades nya apparater för inventering på fältet I juni juli gick man i terrängen igenom anomalierna i analysen av LiDAR-laserskanningsmaterialet från Kyroland. Presentation av kulturarv Planeringsarbetet för uppgörande av en kulturarvsrutt och guidetavlor i projektets målområde i Kyroland påbörjades Bland fornlämningarna i Kyroland valde man ut objekt som ska förses med informationstavlor En enhetlig grafisk layout för informationsskyltarna beställdes av designern Mikael Nyholm Förhandlingarna om illustrationer för informationsskyltarna inleddes med konstnären Tom Björklund Texterna i den svenska undervisningsfilmen om projektet översattes till finska Projektadministration rapport för den fjärde lägesrapportperioden den 22 maj revisorn gav sitt utlåtande den 24 maj den 4 juni beställdes en översättning av mellanrapport 4 av Multidoc Oy I augusti en faktura beträffande det svenskspråkiga samarbetet i projektet med Skogscentralen SKAIK-inventeringen fortsatte I Kyroland våren och sommaren 2012. Inventeringen utfördes i tre olika perioder. Vesa Laulumaa och Mikael Nyholm inventerade/granskade objekt i Kyroland mellan den 2 maj och den 17 juni, Satu Koivisto inventerade närmast utifrån laserskanningsmaterialet i Kyroland mellan den 11 juni och den 25 juli och Vesa Laulumaa fortsatte med inventeringen mellan den 8 och den 17 augusti. Laulumaa och Nyholm granskade fornlämningar i Storkyro, Lillkyro och Laihela. De lyckades granska alla objekt i Storkyro. Inventeringen i Laihela kompletterades och inventeringen i Lillkyro påbörjades. I inventeringen koncentrerade man sig på att granska kända objekt. Med hjälp av arkivuppgifter utredde man tidigare iakttagelser om objekten och jämförde dem med de iakttagelser som kunde göras under de aktuella granskningarna. Lägesinformationen om objekten och fornlämningarna samt fornlämningarnas bevarandegrad uppdaterades. Det slutgiltiga antalet objekt kommer att bli klart senare i höst när alla uppgifter har uppdaterats i fornlämningsregistret. Inventeringen fortsätter ännu senare i höst i Lillkyro. I juni juli gick man systematiskt igenom iakttagelserna av LiDAR-analysen i terrängen. I de georefererade hillshade-bilderna från Kyroland som granskades visuellt på datorskärmen hade man i början av året försökt hitta jordstrukturer som skiljer sig från den omkringliggande terrängen såsom gropar, höjningar, vallar och 4

försänkningar. Det är av största vikt att säkerställa iakttagelserna i terrängen för att kunna få information om hur väl metoden fungerar och vilka felkällor som anknyter till metoden. I synnerhet gropar och försänkningar kan urskiljas väl i Lantmäteriverkets punktmolnsmaterial men rösen tycks inte bilda en tillräckligt stor kontrast i terrängen som av naturen är stenig och ojämn. För att upptäcka hyddbottnar från stenåldern saknar LiDAR-materialen sin like. Med hjälp av analysen hittades sammanlagt cirka 50 tidigare okända hyddbottnar från stenåldern i Laihela och Storkyro i juni juli. Som ett nytt tekniskt experiment testade man användningen av surfplattor som hjälpmedel i inventeringen. För projektet anskaffades två surfplattor: en Apple Ipad 2 och en Samsung Galaxy Tab. Ipad fungerar med operativsystemet IOS och Samsung är en Android-baserad apparat. Med hjälp av experimentet ville man utreda hur väl de olika applikationerna som finns tillgängliga för olika system fungerar. Det visade sig att båda apparaterna fungerade: det fanns några små tillfälliga funktionsproblem i Samsung men förmodligen berodde de på fuktigheten till följd av den regniga sommaren. Surfplattorna visade sig vara mycket användbara i terrängen. De är betydligt lättare än bärbara datorer och deras batteri håller länge, i regel under en hel arbetsdag. För apparaterna beställdes ett grundläggande kartmaterial som omfattar hela Finland via karttjänsten Karttaselain.fi. En licens för ett år kostar 39,99 euro och den kan delas mellan fyra apparater. Tack vare den inbyggda GPS-mottagaren och kartbottnar är det lätt att navigera och röra sig i terrängen. Det konstaterades att Tjänsten Karttaselain.fi helt ersätter kartor i pappersform. Tjänstens egenskaper beträffande vägpunkter och navigering befinner sig emellertid ännu i utvecklingsskedet. Till exempel import, export och bearbetning av vägpunkter är än så länge klart sämre än till exempel i Garmins GPSanordningar. Applikationen Karttaselain.fi utvecklas ständigt utifrån användarerfarenheter och de nya uppdateringarna kommer säkert att avlägsna de ovan nämnda bristerna. Båda maskinerna är dessutom försedda med 3G-förbindelser som fungerar bättre eller sämre beroende på hur omfattande det mobila nätverket är. I terrängen kunde man med hjälp av Internetförbindelsen fylla i uppgifter i formlämningsregistret och dokumentera uppgifterna om objektet on-line. När förbindelsen föll till 2G-nivån var direkt uppdatering ibland tidsödande. I dessa fall kunde man göra anteckningar om objektet med hjälp av ett textbehandlingsprogram och senare överföra dem till registret. Särskilt behändigt konstaterades vara det arkivmaterial som fanns tillgängligt via molnservern Dropbox. Allt skannat eller på andra sätt införskaffat arkivmaterial överfördes till molnservern innan fältarbetena inleddes. När man rörde sig i terrängen kunde man kontrollera arkivuppgifterna för varje granskat objekt, såsom tidigare undersökningsresultat, iakttagelser och lägesinformation, på surfplattan och jämföra dem med de iakttagelser som man gjorde på fältet. En särskild fördel var att man på så sätt inte behövde släpa med sig flera mappar fulla med kopierat material utan man hade med sig allt på ett lätt och tillgängligt sätt. Saminventeringsveckan för Finland och Sverige inom ramarna för SKAIK-projektet ordnades i Kyroland den 7 11 maj 2012. Från Finland deltog Satu Koivisto, Vesa Laulumaa och Mikael Nyholm i inventeringen. Också Marianne Niukkanen var med i två dagar. Från Sverige deltog Berit Andersson och Ronny Smeds (Västerbottens museum) och AnnKristin Unander och Helena Gustafsson (Skogsstyrelsen). Under veckan inventerades bland annat fornlämningarna i Kyroland, granskades anomalierna i laserskanningsmaterialet, ordnades en presskonferens och gjordes en exkursion till Närpes och Kristinestad (programmet som bilaga). SKAIK-projektet och Skogscentralen i Finland ordnade tre utbildningar under sommaren. Denna gång riktades utbildningarna till lärare och studerande inom skogsbranschen. Om SKAIK-projektet föreläste under 5

utbildningarna Satu Mikkonen-Hirvonen som talade om lagen om fornminnen och Vesa Laulumaa som redogjorde för fornlämningar i skogar. Antti Pajula representerade Skogscentralen i den finskspråkiga utbildningen och Anders Wikberg i den svenskspråkiga utbildningen. I maj ordnades två utbildningar i ungdomsföreningshuset i Laihela. Den första ägde rum den 22 maj 2012 och var riktad till yrkesskolorna i Seinäjokiregionen. Sammanlagt 46 personer från Seinäjoen ammattikorkeakoulu och utbildningscentralen Sedu deltog i utbildningen. Såsom förr bestod utbildningsdagen av föreläsningar som hölls på förmiddagen och utbildningar i terrängen på eftermiddagen. En svenskspråkig utbildningsdag som riktades till lärare och studerande vid Vasa Yrkesakademin ägde rum dagen därpå, den 23 maj. Lite över tjugo personer deltog i utbildningen. Den tredje utbildningsdagen ordnades i Kaustby den 16 augusti 2012. Föreläsningarna hölls såsom förra året på Folkmedicincentret i Kaustby och terrängobjekten som besöktes på eftermiddagen var likaså desamma som föregående år. Sammanlagt 20 personer deltog i utbildningen. Man hade bjudit in lärare och studerande vid Keski-Pohjanmaan maaseutuopistos enheter i Kannus och Perho. På grund av sjukdomsfall och informationsavbrott kom tyvärr inte den förväntade gruppen på 14 personer från Perho till Kaustby så utbildning gavs i något mindre skala än förväntat. Sammantaget fick man än en gång mycket positiv feedback på utbildningsdagarna och i synnerhet deltagarna från Vasa Yrkesakademin var nöjda då de fick utbildning och information om skogsvård och fornlämningar på sitt modersmål. 5. Projektets ekonomi Etableringsprojektets totala budget uppgår till 937 457 euro, varav Finlands andel är 416 856 euro. Budgeten för Finlands del, uppdelad på olika kostnader, framgår av bilagan. När det gäller finansieringen för hela projektet kommer 50 procent från Botnia Atlantica-programmet och 30 procent består av nationell finansiering, som kommer från Österbottens förbund i Finland och från länsstyrelsen i Västerbotten i Sverige. De kostnader uppdelade enligt kostnadsområden som den finländska partnern stått för under perioden 1.5 31.8.2012 framgår av bilagan. 6. Nyttan av projektresultaten I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom att förvalta utvalda fornlämningar, presentera dem med skyltar i terrängen och med hjälp av Internetsökningar. I etableringsskedet väljer man ut fem till tio fornlämningar som besöksmål. Fornlämningarna är utplacerade längs en särskilt planerad och genomförd rutt. För att objektens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreations- och turismbruk som finns i området sedan förut. Målen väljs, planeras och genomförs i samarbete med Museiverket, Skogscentralen samt lokala aktörer. Det görs tre lägesrapporter om projektet varje år och en slutrapport till Botnia Atlantica och övriga finansiärer. Projektet ger även upphov till separata inventeringsrapporter och vid behov delrapporter för olika avsnitt. Till projektets viktiga mål hör också att stärka samhörigheten mellan finländare och svenskar och att främja informationsutbytet som berör kulturarvet. För att säkerställa detta deltar inventerarna inom projektet i varandras fältarbeten. Därtill anordnas det två projektmöten i Finland och Sverige varje år. År 2013 anordnas ett allmänt seminarium som avslutning på projektet. Där kommer man att grunda ett samarbetsnätverk och ett diskussionsforum om 6

skogens kulturarv i Kvarkenregionen. Det berättas om projektresultaten även på andra seminarier och i andra publikationer inom branschen. 7