HELENA TASKINEN PROJEKTET: SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2)

Transkript

1 LÄGESRAPPORT SAMORDNANDE STÖDMOTTAGARE: VÄSTERBOTTENS MUSEUM AB DIARIENUMMER: KONTAKTPERSON: JANS HEINERUD PARTNER I FINLAND: MUSEIVERKET KONTAKTPERSON: HELENA TASKINEN PROJEKTET: SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2) 1. Projektets bakgrund Idén till ett nordiskt projekt om skogar och det arkeologiska kulturarvet föddes under vårvintern 2007, då Västerbottens museum i Umeå tog kontakt med Museiverket och föreslog ett gemensamt projekt. Vid samarbetsmötena under våren 2007 konstaterades att Österbottens och Västerbottens långa gemensamma historia och miljöförhållanden, skogarnas arkeologiska kulturarv samt det tilltagande intensiva skogsbruket utgör en intressant och utmanande grund för det gemensamma projektet. Det viktigaste målet för projektet är att genom ett omfattande samarbete, utbildning, information och genom att utveckla nya metoder minska skadorna på fornlämningar förorsakade av skogsbruk. Målet är ambitiöst, och för att det ska nås är det viktigt att dra nytta av all den erfarenhet och allt det kunnande som står till buds på vardera sidan om Kvarken. Projektet SKAIK inleddes år 2009 som ett innovationsprojekt på ett år (SKAIK1). De nyskapande resultaten och det omfattande samarbetet under pilotåret uppmuntrade till att ansöka om en fortsättning på projektet. I etableringsprojektet (SKAIK2) deltar utöver de finländska samarbetspartnerna Museiverket och Skogscentralen också Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum och kommunerna i området. 2. Projektets mål Kyroland har valts till projektets målområde i Finland. Kyroland är en ekonomisk region som består av kommunerna Laihela, Storkyro och Lillkyro. Inom projektet fortsätter man att informera och undervisa om skogarnas kulturarv genom att till aktörer inom skogsbranschen och i synnerhet till skogsägare och läroanstalter inom skogsbranschen erbjuda information. En stor del av fornlämningarna och kulturobjekten i Kyroland finns i nuvarande ekonomiskogar. Inom projektet skapar man i samarbete med experter inom skogsbranschen metoder och praxis som lämpar sig för skogsbrukets behov, så att objekten så bra som möjligt kan beaktas vid skogsanvändning och skogsvård. I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom vård av utvalda fornlämningar, presentation av dem med informationsskyltar i terrängen och med hjälp av Internetsökningar. Som besöksmål väljer man ut fornlämningar som ligger längs guidade kultur- och naturrutter.

2 För att objektens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreations- och turismbruk som sedan tidigare finns i området. Projektmålen för Finland i etableringsskedet är: Samarbete med skogsbranschen Utveckling av inventeringsmetoder Inventering av skogarnas kulturarv Utveckling av datasystem Information Gränsöverskridande samarbete Information och utbildning för skogsägare, fornlämningar och skogsbehandling Läroanstalter inom skogsbranschen, rådgivning, information, planering av en natur- och kulturslinga, värdefulla livsmiljöer i skogarna, miljöstödsrådgivning Instruktioner om skogsbruk i områden med fornlämningar, anläggande av natur- och kulturslingan Utveckling och testning Ibruktagande av metoden Erfarenheter av användning, utvärdering, utvecklingsbehov Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Inventeringsdatabas, utveckling, testning och genomförande webbsidor, presentationer och rapporter m.m. EEA Oslo Gemensamma exkursioner, fältarbeten, möten, seminarier, skapande av ett samarbetsnätverk Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Ibruktagande av inventeringsdatabasen Planering av skyltar vid slingor och presentationsobjekt, föredrag och meddelanden Gemensamma exkursioner, möten, fältarbeten och samarbetsnätverkets seminarium Sammandrag av resultaten från fältarbetet, fältkontroller av slingorna och vårdobjekten Erfarenheter av användning, utvärdering, utvecklingsbehov En fickguide om skogsbruk i områden med fornlämningar, presentation av besöksmålen på webbsidorna, föredrag och meddelanden Gemensamma möten och ett allmänt seminarium om skogarnas kulturarv, rådplägningsdagar En förteckning över resultaten av etableringsprojektet för Finland under den andra lägesrapportperioden år 2012 finns i kapitel 4 i rapporten. 3. Projektorganisation Projektet leds på två nivåer. Den högsta ledningen består av en styrgrupp med en representant för varje projektpart samt för tre samarbetsparter. Projektledare är Jans Heinerud från Västerbottens museum. Projektgrupperna i de båda länderna har bildat en egen referensgrupp, som består av representanter för de viktigaste samarbetsinstanserna och intressentgrupperna. Gruppen verkar som ett forum för förmedling av information, diskussion, erfarenheter och kunskaper i anslutning till projektets mål. Museiverket är i egenskap av projektpartner ansvarigt för Finlands insatser. Fältarbetsgruppen består av två arkeologer, Vesa Laulumaa och Satu Koivisto, som huvudsakligen också ansvarar för projekthanteringen. Arkeologerna Helena Taskinen, Tuula Heikkurinen-Montell och Satu Mikkonen-Hirvonen som är ansvariga för skydd och vård vid Museiverket samt överintendenten för arkeologiska fälttjänster Marianna Niukkanen medverkar i projektet vid sidan av sina normala arbetsuppgifter. Samarbetsinstanserna i Sverige är Västerbottens museum, Skogsmuseet i Lycksele och Västerbottens läns skogscentral samt Skellefteå kommun, Västerbottens länsstyrelses kulturmiljöenhet, skogsekonomi, hembygdsrörelse och föreningar. Samarbetspartnerna i Finland är, förutom Museiverket och Skogscentralen, Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum samt kommunerna i området. Referensgruppen som Finlands SKAIK-projektgrupp har sammanställt består av representanter för följande instanser: Skogscentralen, Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM:s, Metsäliittos och Stora Ensos 2

3 lokala kontor, Forststyrelsen, Skogscentralen Tapio, Österbottens museum, Hembygds- och museiföreningen i Laihela samt kommunerna i Kyroland. I etableringsskedet fortsätter man att informera om skogarnas kulturarv och att utbilda genom att erbjuda information förutom till aktörer inom skogsbranschen även särskilt till skogsägare och utbildningsanstalter inom skogsbranschen. Informations- och utbildningsmöten ordnas i samarbete med Skogscentralen. Det första mötet för etableringsprojektets referensgrupp ordnades i Seinäjoki i november Information om projektet förmedlas via den gemensamma webbplatsen för projektet samt på Museiverkets och Västerbottens museums egna webbplatser. På projektets webbplats berättas om resultaten från inventeringarna och om skogarnas kulturarv även med hjälp av bilder och kartor. Webbplatsen har länkats till skyddsregister, webbplatser där mål för kulturarvet och dess rekreationsbruk presenteras samt övriga informationskällor. Det skickas också ut pressmeddelanden om projektet två gånger om året. Utgående från projektresultaten sammanställs nya instruktioner om hur fornlämningar bör beaktas inom skogsbruket, instruktioner i anslutning till skogsplaner för skogsägare samt en fickguide om fornlämningar i skogarna. Broschyrerna publiceras på finska och svenska. Också en undervisningsfilm om skogshantering inom fornlämningsområden är under arbete. Det skickas ett meddelande till markägarna om fornlämningar som konstateras vid inventeringarna. Merparten av projektresultaten publiceras elektroniskt, men de kan även utnyttjas inom annat slags publicerings- eller utställningsverksamhet med anknytning till ett områdes kulturarv. Projektet presenteras även vid nationella och internationella seminarier och konferenser inom branschen. 4. Projektverksamheten i huvuddrag under perioden I denna lägesrapport behandlas den finländska projektpartnerns, Museiverkets, roll som en del av en större helhet för etableringsprojektet SKAIK2 under den femte rapportperioden Projektforskarnas verksamhetsort är Helsingfors, där de har sina arbetslokaler. Projektet har delats in i tre, delvis överlappande skeden: planeringsperiod fältarbetsperiod efterarbets- och rapporteringsperiod Under rapporteringsperioden , har följande fältperiodens åtgärder genomförts: Information Den 1 september hölls föredraget Education before punishment om SKAIK-projektet under kongressen 18th Annual Meeting of EAA (European Association of Archaeologists) i Helsingfors. Den 5 oktober hölls föredraget Ilmalaserkeilausaineistot arkeologiassa (Laserskanningsmaterial i arkeologi) om SKAIK-projektet under ett laserskanningsseminarium som Lantmäteriverket ordnade i Böle. I oktober registrerade man sig och skickade föredragsabstrakten om SKAIK-projektet till The 7th World Archaeological Congress (WAC-7) som hölls i Jordanien i januari

4 Den 8 november fick man två WAC-7-föredrag om SKAIK-projektet godkända för att hållas under sessionerna 4.1E Heritage at risk: approaches, technologies and strategies for sustainable conservation och 4.3E Sustainability, heritage protection and the role of civil society. Den 10 november fick man ett projektföredrag godkänt för att hållas under Arkeologipäivät (Arkeologdagarna) på den biologiska stationen i Lammi den november Den 30 november hölls föredraget Pistepilvessä - Arkeologisten kohteiden näkyvyysanalyysi ilmalaserkeilausaineistoissa (I punktmoln Synlighetsanalys av arkeologiska objekt i luftlaserskanningsmaterial) om SKAIK-projektet under Arkeologipäivät på den biologiska stationen i Lammi. I november uppdaterades projektets gemensamma webbplats på adressen Den 16 december publicerades en artikel om resultaten av inventeringarna som genomförts under SKAIK-projektet i tidningen Pohjalainen. Myndighetssamarbete Den september ordnades en saminventeringsvecka i Sverige tillsammans med projektpartnerna från Västebottens museum och Skogstyrelsen. Från Finland deltog Vesa Laulumaa, Mikael Nyholm och Satu Koivisto från Museiverket samt Lars-Åke Ekman från Skogscentralen i Finland. Den 9 10 oktober ordnades ett möte för projektets styr- och projektgrupp i Skellefteå i Sverige. I mötet deltog Helena Taskinen, Satu Koivisto, Vesa Laulumaa, Mikael Nyholm och Satu Mikkonen- Hirvonen från Museiverket; Berit Andersson och Jans Heinerud från Västerbottens museum; AnnKristin Unander och Helena Gustafsson från Skogsstyrelsen; Katrin Nygren från Länsstyrelsen Kulturmiljö; Iréne Gustafsson från Skogmuseet Lycksele samt Nina Jungnell från Skogscentralen i Finland. Den 5 november deltog man i mötet mellan Forststyrelsen och Museiverkets generaldirektörer i Dickursby där man presenterade resultaten från SKAIK-projektet. Den 19 november hölls ett samarbetsmöte med Forststyrelsens KMO team för inventering av kulturarv i Dickursby. Den 26 november deltog man i ett diskussionsmöte i syfte att utveckla samarbetet mellan Museiverket och universitetsämnen som nära anknyter till Museiverkets verksamhet. Under mötet presenterades resultat från SKAIK-projektet. Inventering Den oktober fortsatte Vesa Laulumaa och Mikael Nyholm med inventeringen i Lillkyro. Efter sommarens SKAIK-inventering utfördes i slutet av året efterarbeten i Helsingfors. Uppgifterna om fornlämningsobjekten som hittades under inventeringen i Kyroland uppdaterades före slutet av 2012 i fornlämningsregistret som Museiverket upprätthåller samt områdesmässiga skyddsbegränsningar i kartgränssnittet Utveckling och utbildning I september inleddes planeringsarbetet inför ett seminarium i Helsingfors i januari 2013 om kulturarvet i privata skogar i samarbete med SKAIK-projektet, Skogscentralen i Finland och jord- och skogsbruksministeriet. 4

5 Den 13 november hölls ett internt planeringsmöte inom ramarna för skogsseminariet vid Museiverket. I planeringen deltog cheferna för kulturmiljöskydds- och kulturmiljövårdsavdelningarna samt de specialplanerare som arbetar med skogsfrågor. Man gick igenom resultaten av en analys av LiDAR-laserskanningsmaterialet från Kyroland och utarbetades ett föredrag om dessa för Arkeologipäivät på den biologiska stationen i Lammi den 30 november. Den 22 december skickade man ut meddelanden till medierna och öppnade en anmälningsblankett till seminariet Metsän siimeksessä - Metsien arkeologisen kulttuuriperinnön inventointi ja suojelu (I skogens skugga inventering och skydd av skogarnas arkeologiska kulturarv) på Museiverkets webbplats. Seminariet ordnades i januari Presentation av kulturarv Den 3 september hölls ett möte med konstnär Tom Björklund i syfte att planera illustrationer för informationstavlorna som ska sättas upp vid projektets fornlämningsobjekt i Kyroland. Den 27 september ingicks ett avtal med konstnär Tom Björklund om utarbetandet av illustrationer för informationstavlorna. Mikael Nyholm anställdes som biträdande forskare för projektets efterarbeten och för att planera kulturarvsrutten och informationstavlorna för tiden Bland fornlämningarna i Kyroland valdes 12 objekt ut som ska förses med informationstavlor. Projektadministration En rapport för den andra lägesrapportperioden år 2012 färdigställdes den 7 september. Lägesrapportering (Lägesrapport 2/2012) och redovisning av nationell kontrollant vid Museiverket den 20 september (Marja-Liisa Ylitalo, Audiator Oy). (Det sedan tidigare avtalade mötet den 17 september blev inställt på grund av att kontrollanten insjuknade.) I november utarbetades ett utkast till ett internt beställningsavtal där Kulturmiljöskyddsavdelningen (KYS) beställer arbetsinsatsen för projektet Skogens Kulturarv i Kvarkenregionen (SKAIK2) av enheten för arkeologiska fälttjänster vid avdelningen för kulturmiljövård (KYH). Avtalet undertecknas så snart som de övriga nationella medfinansiärernas finansieringsandelar för år 2013 har fastställts och beloppet på Museiverkets självfinansieringsandel specificerats. Revisorsintyg över SKAIK-lägesrapporten 2/2012 (Marja-Liisa Ylitalo, Audiator Oy) Den 12 november beställdes en översättning av mellanrapport 2 av Multidoc Oy. Marja-Liisa Ylitalos anhållan om befrielse från sin uppgift som en första gradens kontrollant i projektet SKAIK 2 till arbets- och näringsministeriet. Tiina Heikkinen som svarar för dokumentförvaltningen vid Museiverket gick igenom SKAIKprojektets material och gav anvisningar om bevarandet av arkivmaterial med avseende på Museiverkets arkivbildningsplan. Den 12 december skickades en ansökan om certifiering av den nya kontrollanten Jarkko Westman till arbets- och näringsministeriet. Nu efter att höstens fältarbetsperiod har upphört har man kunnat kontrollera samtliga fornlämningsobjekt i Kyroland. I efterarbetsskedet i slutet av året uppdaterades uppgifterna om fornlämningarna i fornlämnings- 5

6 registret och objektens områdesmässiga gränser fastställdes i kartgränssnittet som har länkats till registret. Därmed är den noggrannare informationen om fornlämningarna i Kyroland nu tillgängliga för allmänheten via Museiverkets öppna registerportal. Den noggrannare geografiska informationen om fasta fornlämningar spelar en särskilt stor roll i åtgärderna som gäller markanvändning i förändring, i synnerhet inom skogsplaneringsområdena i Kyroland. I slutet av 2012 gick man systematiskt igenom resultat av LiDAR-analysen som genomfördes under projektet. Under fältarbetsperioden kontrollerades cirka 130 LiDAR-iakttagelser i terrängen. Majoriteten av dessa hade uppstått genom mänsklig verksamhet under olika tider. Bland iakttagelserna fanns även naturformationer och recenta fenomen såsom myrdiken, sandgropar eller kraftigt harvade områden. Cirka 12 procent av iakttagelserna som kontrollerades i terrängen var fornlämningar och fick skyddsstatus. Intressant var att man med hjälp av LiDAR-analysen även hittade nya konstruktioner i närheten av redan kända objekt. Tydligast kunde man i LiDAR-visualiseringarna urskilja hyddbottnarna från stenåldern samt tjär- och mildalarna från den historiska tiden. Saminventeringsveckan för Finland och Sverige inom ramarna för SKAIK-projektet ordnades i Västerbotten i Sverige den september Från Finland deltog Satu Koivisto, Vesa Laulumaa och Mikael Nyholm från Museiverket samt Lars-Åke Ekman från Skogscentralen i Finland i inventeringen. Från Sverige deltog Berit Andersson, Erik Sandén och Petter Engman från Västerbottens museum samt AnnKristin Unander och Helena Gustafsson från Skogsstyrelsen. Under veckan gjordes bland annat inventeringar i Krångfors och på stränderna av Bygdeträsk, anomalier i laserskanningsmaterialet kontrollerades och exkursioner gjordes till kulturreservatet i Atoklimpen samt till fornlämningarna inom området kring Strömsund och Lycksele (programmet som bilaga). Resultat av SKAIK-projektet presenterades i flera olika sammanhang under den gångna lägesrapportperioden och intresset för resultaten var stort. Inventeringsresultat och i synnerhet resultat av en analys av flyglaserskanningsmaterialet (LiDAR) presenterades bl.a. vid Forststyrelsen, vid Lantmäteriverket, under universitetens professormöte och under Arkeologipäivät som Arkeologiska sällskapet i Finland arrangerade. Föredragen som hölls under Arkeologipäivät kommer även att publiceras. Därmed kommer man under våren 2012 att skriva en artikel om resultaten av LiDAR-analysen som genomfördes under projektet till webbpublikationen Arkeologipäivät Projektresultaten har även väckt internationellt intresse och under det kommande året kommer man att skriva artiklar till serien European Journal of Archaeology samt ett kapitel om Finland till boken Heritage Crime som redigeras vid universitetet i Glasgow i Skottland. 5. Projektets ekonomi Etableringsprojektets totala budget uppgår till euro, varav Finlands andel utgör euro. Budgeten för Finlands del, uppdelad på olika kostnader, framgår av bilagan. När det gäller finansieringen av hela projektet kommer 50 procent från Botnia Atlantica-programmet och 30 procent består av nationell finansiering som kommer från Österbottens förbund i Finland och från länsstyrelsen i Västerbotten i Sverige. De kostnader uppdelade enligt kostnadsområden som den finländska partnern stått för under perioden framgår av bilagan. 6

7 6. Nyttan av projektresultaten I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom förvaltning av utvalda fornlämningar, presentation av dem med skyltar i terrängen och med hjälp av internetsökningar. I etableringsskedet väljer man ut fem till tio fornlämningar som besöksmål. Fornlämningarna ligger längs en rutt som planeras och genomförs separat. För att objektens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreations- och turismbruk som från tidigare finns i området. Målen väljs, planeras och genomförs i samarbete med Museiverket, Skogscentralen samt lokala aktörer. Det utarbetas tre lägesrapporter om projektet varje år och en slutrapport till Botnia Atlantica och de övriga finansiärerna. Projektet ger även upphov till separata inventeringsrapporter och vid behov delrapporter om olika avsnitt. Till projektets viktiga mål hör också att stärka samhörigheten mellan finländare och svenskar och att främja informationsutbytet som berör kulturarvet. För att säkerställa detta deltar inventerarna inom projektet i varandras fältarbeten. Därtill anordnas det två projektmöten i Finland och Sverige varje år. År 2013 anordnas ett allmänt seminarium som avslutning på projektet. Där kommer man att grunda ett samarbetsnätverk och ett diskussionsforum om skogens kulturarv i Kvarkenregionen. Projektresultaten presenteras även vid andra seminarier och i andra publikationer inom branschen. 7