LÄGESRAPPORT
|
|
- Alexander Vikström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄGESRAPPORT MOTTAGARE AV PROJEKTBESLUT: VÄSTERBOTTENS MUSEUM DIARIENUMMER: KONTAKTPERSON: ANDERS KARLSSON PARTNER: MUSEIVERKET, FINLAND KONTAKTPERSON: KAISA LEHTONEN PROJEKTNAMN: SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 1. Projektets bakgrund Idén till ett nordiskt projekt i anslutning till det arkeologiska kulturarvet och skogar föddes under vårvintern 2007, då Västerbottens museum i Umeå tog kontakt med Museiverket och föreslog ett gemensamt projekt. Vid samarbetsmötena under våren 2007 konstaterade man att Österbottens och Västerbottens långa gemensamma historia, miljöförhållanden, skogarnas arkeologiska kulturarv samt det tilltagande intensiva skogsbruket utgör en intressant och utmanande grund för ett gemensamt projekt. Det viktigaste målet för projektet är att minska skadorna på fornlämningar förorsakade av skogsbruk genom ett omfattande samarbete, utbildning, information och genom att utveckla nya metoder. Målet är ambitiöst och för att uppnå det är det viktigt att dra nytta av all den erfarenhet och av allt det kunnande som står till buds på vardera sidan om Kvarken. Projektet SKAIK inleddes år 2009 som ett innovationsprojekt på ett år. Resultaten som gav upphov till nytt under pilotåret och det omfattande samarbetet uppmuntrade till att ansöka om en fortsättning på projektet. I genomföringsprojektet deltar de finländska samarbetspartnerna Museiverket och Skogscentralen Sydösterbotten, dessutom Skogsvårdsföreningen Sydösterbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum samt områdets kommuner. 2. Projektets mål Kyroland har valts till projektmål i Finland. Kyroland är en ekonomisk region som består av kommunerna Laihela, Storkyro och Lillkyro. Inom projektet fortsätter man att informera om skogarnas kulturarv och att utbilda genom att erbjuda information, förutom till aktörer inom skogsbranschen även särskilt till skogsägare och utbildningsanstalter inom skogsbranschen. En stor del av fornlämningarna och kulturmålen i Kyroland finns i nuvarande ekonomiskogar. Inom projektet skapar man i samarbete med experter inom skogsbranschen metoder och praxis som lämpar sig för skogsekonomiska behov, så att målen kan beaktas så bra som möjligt vid skogsanvändning och skogsvård. I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom att restaurera utvalda fornlämningar, presentera dem med skyltar i terrängen och med hjälp av Internetsökningar. Som besöksmål väljer man ut fornlämningar som är placerade längs guidade kultur och naturslingor. För att målens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreations och turismbruk som finns i området sedan förut. 1
2 Projektmålen för Finland i genomföringsskedet är: Samarbete med skogsbranschen Utveckling av inventeringsmetoder Inventering av skogarnas kulturarv Utveckling av datasystem Information Gränsöverskridande samarbete Information och utbildning för skogsägare, fornlämningar och skogsbehandling Läroanstalter inom skogsbranschen, rådgivning information, planering av en natur och kulturslinga värdefulla livsmiljöer i skogarna, miljöstödsrådgivning Instruktioner om skogsbruk i områden med fornlämningar, anläggande av natur och kulturslinga Utveckling och testning Ibruktagande av metoden Erfarenheter av användning, utvärdering,, utvecklingsbehov Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Inventeringsdatabas, utveckling, testning och genomförande bl.a. www sidor, presentationer och rapporter EEA Oslo Gemensamma exkursioner, terrängarbeten, möten, seminarier, skapande av ett samarbetsnätverk Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Ibruktagande av inventeringsdatabas Planering av skyltar vid slingor och presentationsobjekt, föredrag och meddelanden Gemensamma exkursioner, möten, terrängarbeten och samarbetsnätverkets seminarium Sammandrag av resultaten från fältarbetet, terrängkontroller av slingorna och vårdobjekten Erfarenheter av användning, utvärdering,, utvecklingsbehov En fickguide om skogsbruk i områden med fornlämningar, presentation av besöksmålen på www sidorna, föredrag och meddelanden Gemensamma möten och ett allmänt seminarium om skogarnas kulturarv, rådgivningsdagar Resultaten från genomföringsprojektet för Finland under den första lägesrapporteringsperioden har antecknats i punkt 4. Projektverksamheten i huvuddrag. 3. Projektorganisation Projektet leds på två nivåer. Den högsta ledningen består av en styrgrupp med en representant för varje projektpart samt för tre samarbetsinstanser. Projektledare är Anders Karlsson från Västerbottens museum. Projektgrupperna i de båda länderna har bildat en egen referensgrupp, som består av representanter för de viktigaste samarbetsinstanserna och intressentgrupperna. Gruppen verkar som ett forum för förmedling av information, diskussion, erfarenheter och kunskaper i anslutning till projektets mål. Museiverket är i egenskap av projektpartner ansvarig för Finlands insatser. Fältarbetsgruppen består av två arkeologer, Vesa Laulumaa och Satu Koivisto, som påbörjade arbetet med projektet i mars Arkeologerna Kaisa Lehtonen och Leena Koivisto som är ansvariga för skydd och vård av fornlämningar vid Museiverkets kontor i Vasa samt forsknings och skyddsenhetens chef vid Museiverkets arkeologiska avdelning Helena Taskinen, medverkar i projektet vid sidan av sina normala arbetsuppgifter. Samarbetsinstanserna i Sverige är Västerbottens museum, Skogsmuseet i Lycksele och Västerbottens läns skogscentral samt Skellefteå kommun, Västerbottens länsstyrelses kulturmiljöenhet, skogsekonomi, hembygdsrörelse och föreningar. Finlandsamarbetspartner är förutom Museiverket och Skogscentralen Sydösterbotten Skogsvårdsföreningen Sydösterbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum samt kommunerna i området. Referensgruppen som sammanställde Finlands SKAIK projektgrupp består av representanter från följande instanser: Skogscentralen Sydösterbotten, Kustens Skogscentral, Skogsvårdsföreningen Sydösterbotten, UPM:s, Metsäliittos och Stora Ensos lokala kontor, Forsstyrelsen, Skogscentralen Tapio, Österbottens museum, Laihela Hembygds och museiförening samt kommunerna i Kyroland. I genomföringsskedet fortsätter man att informera om skogarnas kulturarv och att utbilda genom att erbjuda information förutom till aktörer inom skogsbranschen även särskilt till skogsägare och utbildningsanstalter inom skogsbranschen. In
3 formations och utbildningssammankomsterna anordnas i samarbete med Skogscentralen Sydösterbotten. Referensgruppens första möte anordnas i Vasa hösten Det informeras om projektet på de gemensamma www sidorna för projektet samt på Museiverkets och Västerbottens museums egna www sidor. På projektets www sidor berättar man om resultaten från inventeringarna och om skogarnas kulturarv även med bilder och kartor. Till www sidorna kommer man även att länka skyddsregister, sidor där mål för kulturarvet och deras rekreationsbruk presenteras samt övriga informationskällor. Man skickar även ut medierapporter om projektet två gånger om året och presenterar projektet vid seminarier inom branschen. Utgående från projektresultaten sammanställs nya instruktioner om hur fornlämningar bör beaktas inom skogsbruket, instruktioner i anslutning till skogsplaner för skogsägare samt en fickguide om fornlämningar i skogarna. Broschyrerna publiceras på finska och svenska. Det skickas ett meddelande till markägarna om fornlämningar som konstateras vid inventeringarna. 4. Projektverksamheten i huvuddrag under perioden Den här lägesrapporten behandlar den finska partnerns, Museiverkets insatser som en del av en större helhet under den första rapportperioden De forskare som avlönats för projektet och är anställda för viss tid inledde sitt arbete först i mars Projektforskarna är verksamma i Helsingfors, där de har sina arbetsrum. Fältarbeten görs under sommaren och hösten sammanlagt under tre månader. Efter fältarbetsperioden i Kyroland fortsätter behandlingen och rapporteringen av materialet i Helsingfors. Projektet har delats in i tre, delvis överlappande skeden: 1. Planeringsperiod Fältarbetsperiod Efterarbets och rapportperiod Under rapportperioden har följande åtgärder inom projektets planeringsperiod genomförts: Information 1.4. SKAIK broschyren som sammanställdes i samarbete med Västerbottens museum blev färdig meddelande till projektets referensgrupp i Finland inbjudan till presskonferens om projektet i Laihela 4.5. för medier i Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten samt riksomfattande tidningar och de viktigaste tidningarna inom landskapen, samt för de riksomfattande elektroniska mediernas kultur och vetenskapsredaktioner projektmeddelandet skickades till Museiverkets informationschef, skickas till medierna på morgonen för presskonferensen projektets finska www sidor för SKAIK öppnades på Museiverkets sida för internationella projekt Myndighetssamarbete 6.4. möte i Dickursby med arkeologerna för kulturarvsinventering inom Forststyrelsen; man bekantade sig med datasystem för inventering och dokumenteringsmetoder 8.4. möte med Skogscentralen Sydösterbottens samarbetspartners (Matti Seppälä, Riitta Raatikainen och Antti Pajula) i Seinäjoki, Skogscentralen Sydösterbottens genomföringspresentation av 3
4 skogsandelen i projektet Planens innehåll: utbildning för/information till aktörer inom skogsbranschen och skogsägare samt utredning av livsmiljön förhandsinbjudan till utbildningsdagen för aktörer inom skogsbranschen i Mellersta Österbotten skickas Utveckling och utbildning arbetsmöten om utvecklandet av inventerings och dokumenteringsmetoder med planerare Miikka Haimila från Museiverkets center för dataadministration och med överintendent Ilari Kurri från enheten Dokumentering och byggnadsarkeologi utveckling av metoder planering av arkeologiska lokaliserings och dokumenteringsmetoder lagring av inventeringsdata i datasystemet för kulturmiljön, uppdatering av inventeringsblanketten för kommande fältperiod anskaffning, behandling och visualisering av material avbildning (luftfotografering luftfotograferingsmaterial PIEneering, Lidar) planering av fältarbete och val av inventeringsområden litteratur och övriga källor planering av och praktiska förberedelser inför svenskarnas inventeringsvecka i Kyroland Projektadministration möte för projektets styr och inventeringsgrupp i Vasa projektgruppens möte vid Museiverket projektplanering den första versionen av arbetsplanen för genomföringsprojektet behandlades vid projektgruppens möte val och certifiering av projektets nationella övervakare/revisor utredande av och ansökande om en motfinanseringsandel för projektet för åren , bl.a. Nordisk Kulturfond, KK Nord, Fonden för Kyro älv, jord och skogsbruksministeriet, Kvarkenrådet, undervisnings och kulturministeriet, Österbottens förbund (landskapets utvecklingspengar), NTMcentralerna, Nordiska ministerrådet (TEG), Finsk svenska kulturfonden (ansökningstid 15.9.), Finlands miljöcentral och miljöministeriet; man har inte ännu uppnått en lösning gällande motfinanseringsandelen inledning och upprätthållande av projektbokföring, uppföljning av kostnadsberäkning, erbjudanden, upphandlingar och avtal referensgruppen träffas och informationsbrevet skickas Projektets ekonomi Genomföringsprojektets totala budget uppgår till euro, varav Finlands andel är euro. Budgeten för Finlands del, uppdelad på olika kostnader framgår av bilagan. 50 procent av finansieringen för hela projektet kommer från Botnia Atlantica programmet och 30 procent består av nationell finansiering, som kommer från Österbottens förbund i Finland och från länsstyrelsen i Västerbotten i Sverige. De enligt 4
5 kostnadsområden uppdelade kostnaderna som den finska partnern stått för under perioden framgår av bilagan. 6. Nyttan av projektresultaten I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom att restaurera utvalda fornlämningar, presentera dem med skyltar i terrängen och med hjälp av Internetsökningar. I genomföringsskedet väljs 5 10 fornlämningar ut som besöksmål. Fornlämningarna är utplacerade längs en särskilt planerad och genomförd rutt. För att målens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreation och turism som redan finns i området. Målen väljs, planeras och genomförs i samarbete med Museiverket, Skogscentralen samt lokala aktörer. Det görs tre lägesrapporter om projektet varje år och en slutrapport till Botnica Atlantica och övriga finansiärer. Projektet ger även upphov till separata inventeringsrapporter och vid behov delrapporter av olika avsnitt. Till projektets viktiga mål hör också att stärka samhörigheten mellan finländare och svenskar och att främja informationsutbytet som berör kulturarvet. För att säkerställa detta deltar inventerarna inom projektet i varandras fältarbeten. Därtill anordnas det två projektmöten i Finland och Sverige varje år. År 2012 anordnas ett arbetsseminarium inom branschen om aktuella teman. År 2013 anordnas ett allmänt seminarium som avslutning på projektet. Där kommer man att grunda ett samarbetsnätverk och diskussionsforumet Skogens kulturarv i Kvarkenregionen. Det berättas om projektresultaten även på andra seminarier och i andra publikationer inom branschen. 5
SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2)
22.5.2012 LÄGESRAPPORT 1.1. 30.4.2012 HUVUDPARTNER: VÄSTERBOTTENS MUSEUM DIARIENUMMER: 304 201000913 KONTAKTPERSON: JANS HEINERUD PARTNER: MUSEIVERKET KONTAKTPERSON: HELENA TASKINEN PROJEKTETS NAMN: SKOGENS
SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2)
19.1.2012 LÄGESRAPPORT 1.9. 31.12.2011 HUVUDPARTNER: VÄSTERBOTTENS MUSEUM DIARIENUMMER: 304 201000913 KONTAKTPERSON: JANS HEINERUD PARTNER: MUSEIVERKET KONTAKTPERSON: HELENA TASKINEN PROJEKTETS NAMN: SKOGENS
SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2)
19.9.2011 LÄGESRAPPORT 1.5 31.8.2011 MOTTAGARE AV PROJEKTBESLUT: VÄSTERBOTTENS MUSEUM DIARIENUMMER: 304 201000913 KONTAKTPERSON: ANDERS KARLSSON/JANS HEINERUDD (FRÅN OCH MED 1.9.2011) PARTNER: MUSEIVERKET
SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2)
7.9.2012 LÄGESRAPPORT 1.5 31.8.2012 MOTTAGARE AV PROJEKTBESLUT: VÄSTERBOTTENS MUSEUM DIARIENUMMER: 304 201000913 KONTAKTPERSON: JANS HEINERUD PARTNER: MUSEIVERKET KONTAKTPERSON: HELENA TASKINEN PROJEKTETS
SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2)
31.5.2013 LÄGESRAPPORT 1.1 30.4.2013 MOTTAGARE AV PROJEKTBESLUT: VÄSTERBOTTENS MUSEUM DIARIENUMMER: 304 201000913 KONTAKTPERSON: BERIT ANDERSSON PARTNER: MUSEIVERKET KONTAKTPERSON: HELENA TASKINEN PROJEKTETS
SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2)
24.9.2013 LÄGESRAPPORT 1.5 31.8.2013 MOTTAGARE AV PROJEKTBESLUT: VÄSTERBOTTENS MUSEUM DIARIENUMMER: 304 201000913 KONTAKTPERSON: BERIT ANDERSSON PARTNER: MUSEIVERKET KONTAKTPERSON: HELENA TASKINEN PROJEKTETS
HELENA TASKINEN PROJEKTET: SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2)
31.1.2012 LÄGESRAPPORT 1.9 31.12.2012 SAMORDNANDE STÖDMOTTAGARE: VÄSTERBOTTENS MUSEUM AB DIARIENUMMER: 304 201000913 KONTAKTPERSON: JANS HEINERUD PARTNER I FINLAND: MUSEIVERKET KONTAKTPERSON: HELENA TASKINEN
BOTNIA-ATLANTICAPROGRAMMET SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN (SKAIK) INNOVATIONSPROJEKT 1.1.2009 31.3.2010
1 BOTNIA-ATLANTICAPROGRAMMET SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN (SKAIK) INNOVATIONSPROJEKT 1.1.09.3. MUSEIVERKET SLUTRAPPORT FÖR DEN FINLÄNDSKA ANDELEN DEN SOM ERHÅLLER PROJEKTBESLUTET: VÄSTERBOTTENS
Skogens Kulturarv I Kvarkenregionen2
Skogens Kulturarv I Kvarkenregionen2 verksamheter under 2013, Västerbottens län Västerbottens museum/ Skogens kulturarv i Kvarkenregionen Berit Andersson 2014 Dnr 622/09 Skogens Kultur Arv I Kvarkenregionen
FLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin
FLISIK För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen Långsiktig förvaltning av små vattendrag Miniseminarium 2014-01-22, Umeå Lotta Haldin Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 10.3.2014
Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten
Gränsöverskridande vattensamarbete Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 15.2.2017 INNEHÅLL Kort tillbakablick på gränsöverskridande vattensamarbete över Kvarken Vad
Skogens Kulturarv I Kvarkenregionen2
Skogens Kulturarv I Kvarkenregionen2 verksamheter under 2012, Västerbottens län Västerbottens museum/ Skogens kulturarv i Kvarkenregionen Berit Andersson 2013 Dnr 622/09 Skogens Kultur Arv I Kvarkenregionen
Susanna Ehrs. 1 februari 2012
Susanna Ehrs 1 februari 2012 Kvarkenregionen Den smalaste delen av Bottniska viken kallas Kvarken. Avstånd från kust till kust: Ca 80 km Mellan de yttersta öarna: Ca 25 km Kvarkenregionen i Finland: Österbotten,
Sätt att genomföra skogscertifieringen
Finlands PEFC-standard Sätt att genomföra skogscertifieringen PEFC FI 1001:2009 9.11.2009 Sätt att genomföra skogscertifieringen PEFC Finland Sitratie 7, 00420 HELSINKI telefon: 0400 765 437 fax: (09)
Kvarkenrådet - Utveckling i Kvarkenregionen
Kvarkenrådet - Utveckling i Kvarkenregionen SeaGIS slutkonferens 26.8.2014 Susanna Ehrs 1 Kvarkenregionen Den smalaste delen av Bottniska viken kallas Kvarken Avstånd från kust till kust: ca 80 km Mellan
Nätverksträff inom INNOVATION
Nätverksträff inom INNOVATION Vasa 30.8.2016 9.30 Fika 10.00 Vad är INNOVATION? 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 11.30 Exempel på pågående innovationsprojekt 12.00 Lunch 13.00 Från idé till
Nätverksträff inom NÄRINGSLIV
Nätverksträff inom NÄRINGSLIV Umeå 22.9.2016 9.30 Fika 10.00 Exempel från Skellefteå Arctic Game Lab 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Exempel på pågående näringslivsprojekt
Skogvårdsrekommendationer Presentation 2016
Skogvårdsrekommendationer Presentation 2016 www.metsanhoitosuositukset.fi/rad-i-god-skogsvard Skogsvårdsrekommendationerna är nationella, frivilliga rekommendationer som grundar sig på forskning och praktisk
18.4.2005 NYLANDS LANDSKAPSPLAN (ETAPPLAN), FÖRSTA MYNDIGHETSSAMRÅDET
PROMEMORIA Översättning Bilaga 6 Lf 2/08 Ärende nr 16 Områdesanvändning NYLANDS LANDSKAPSPLAN (ETAPPLAN), FÖRSTA MYNDIGHETSSAMRÅDET Tid Fredag, den 21 januari 2005, kl. 9.00 Plats Landskapssalen, Alexandersgatan
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt
Praxis i samband med inbjudan till samverkan - FINLAND
Praxis i samband med inbjudan till samverkan - FINLAND Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Lotta Haldin / Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Lotta Haldin /
Framtidens samverkansmodell
E12 Atlantica Transport Framtidens samverkansmodell Gemensam vision och verktyg för gränsöverskridande samverkan Verktyg för gränsöverskridande samverkan Kvarkenrådets, MidtSkandias och Blå vägens medlemmar
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2018 Yrkesutbildning Ledning av kompetensinriktning, kundrelationer och partnerskap
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2018 Yrkesutbildning Ledning av kompetensinriktning, kundrelationer och partnerskap Bakgrund Författningsgrund Statsunderstödslagen (688/2001) Statsbudgeten
Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)
Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat
FINLANDS SKOGSCENTRAL
FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,
Nätverksträff inom MILJÖ
Nätverksträff inom MILJÖ Härnösand 2016-10-26 9.30 Fika 10.00 Turism på naturens villkor 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Lunch 12.30 Exempel på pågående miljöprojekt 13.00
Protokoll från Styrgruppsmöte 2 för projekt SeaGIS Videomöte den 16 oktober 2012
Protokoll från Styrgruppsmöte 2 för projekt SeaGIS Videomöte den 16 oktober 2012 1. Mötets öppnande och konstaterande av styrgruppsmedlemmar samt deltagare. Mötet öppnades klocka 09.10 av projektledare
Utdrag ur beviljad förstudieansökan: Gränslöst innovativt företagande på landsbygden
Utdrag ur beviljad förstudieansökan: Gränslöst innovativt företagande på landsbygden Typ Projektmedel/Region Västerbotten/Regionala projekt Sparad 2017-06-07 Uppgifter om sökande Föreningen Norden-informationskontoret
SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009
SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln
<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet
DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att
English Skandinaviska «Tillbaka till Kulturkontakt Nord. Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats.
1. Grundläggande information 1.1. Ansökningens namn 1.2. En kort beskrivning 0/300 Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1.3. Planerat startdatum:
RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en
KALLELSESIDA Kommungården i Larsmo, sessionssalen
KALLELSESIDA Utfärdat den 20.05.2009 1 Sammanträdestid Onsdagen den kl. 09.00 Observera tiden!! Sammanträdesplats Kommungården i Larsmo, sessionssalen Ärendets nr Ärende 31 Laglighet och beslutförhet 32
World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten
World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten Sammandrag 1 World Design Capital Helsinki 2012 World Design Capital Helsinki 2012 Helsingfors var världens designhuvudstad 2012 (World Design
TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG
TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några
Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet.
Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering. I tjänsten
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen
Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen
Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna
Organisation, kontrakt och uppföljning
Projektdirektiv 1(6) Projektdirektiv for utskott Drift och Projekt 1 Bakgrund... 2 2 Effektmål... 2 3 Projektmål... 2 4 Projektets omfattning... 3 5 Kommunikationsplan... 5 6 Tidsram... 5 7 Kostnadsram/budget...
Kina-programmet, utlysning 2014
Asien-programhelhet utbildningssamarbete Kina-programmet, utlysning 2014 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt
Ändring av Lövö delgeneralplan (Täppo 43:0) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y5
Ändring av Lövö delgeneralplan (Täppo 43:0) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994092016Y5 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 4 3. PLANERINGSSITUATION...
Introduktion. Samarbeten
Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur
Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem
SeaGIS 2.0 Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem Ann Holm och Gustav Nygård Österbottens förbund Projekt SeaGIS 2.0 Samarbete mellan Sverige och
Fondens namn: Youth in Action programmet Ung i Europa
Fondens namn: Youth in Action programmet Ung i Europa Om programmet: Youth in Action riktar sig till undomar i åldrarna 13-30 år, personer i alla åldrar som arbetar med ungdomar och allmännyttiga organisationer.
Koordinering av aktörer inom kunskapsklustret för förnybar energi i Österbotten (Projekt nr:200623)
20.09.2007 Kustens skogscentral Patrik Majabacka Kvarngatan 15 65100 VASA Koordinering av aktörer inom kunskapsklustret för förnybar energi i Österbotten (Projekt nr:200623) SLUTRAPPORT 1. Projektets bakgrund
SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren
SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut
Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen
Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen Vattendagarna och vattenorganisationernas riksmöte Umeå 25.-27.10.2016 Lotta Haldin Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Närings-,
Flyttningsrörelsen i Vasa
Flyttningsrörelsen i Vasa 2000 2014 Specialplanerare Jonas Nylén, Stadsutvecklingen, 9.6.2015 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet 2000 2014 *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar skillnaden
PEFC FI 1006:2014. Finlands PEFC-standard. Utarbetning av kriterierna för PEFC skogscertifiering 27.10.2014. PEFC Finland
Finlands PEFC-standard Utarbetning av kriterierna för PEFC skogscertifiering PEFC FI 1006:2014 27.10.2014 Utarbetning av kriterierna för PEFC skogscertifiering PEFC Finland Cittervägen 7, 00420 HELSINGFORS
Asien-programmet Utbildningssamarbete
1 Asien-programmet Utbildningssamarbete Utlysning 2012 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt viktiga för Finland,
Åtgärdsprogrammet för utvecklingen av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) Anordnare av yrkesutbildning Uppstart av nätverksprojekt kring utveckling av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande som stöd för genomförandet av reformen av yrkesutbildningen
Skogens kulturarv. i Västerbottens kustland & Övre Norrlands inland 2006
Skogens kulturarv i Västerbottens kustland & Övre Norrlands inland 2006 Berit Andersson & Nina Granholm 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Tidigare projekt av typen Skog & Historia...
Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) /2017 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017 Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan Statens specialunderstöd för tutorlärarnas verksamhet och utbildning och utveckling
Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?
Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands
Regional gemenskap, ledarskap och samarbete
Regional gemenskap, ledarskap och samarbete Regionalt samarbete i Kvarken Maria Backman Utvecklingschef, Vasa stad www.vasa.fi Innehåll den följande halvtimmen Några ord om Vasa och Kvarken regionen Samarbete
BOTNIA ATLANTICA -PROGRAMMET SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN (SKAIK) INNOVATIONSPROJEKT
BOTNIA ATLANTICA -PROGRAMMET SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN (SKAIK) INNOVATIONSPROJEKT 2009-01-01 2010-03-31 VÄSTERBOTTENS MUSEUM RAPPORT SVENSKA DELEN INNEHÅLL 1 PROJEKTETS BAKGRUND... 2 2 PROJEKTETS
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering Tiina Tihlman, Miljöministeriet FINLAND SeaGIS slutkonferens 25-26.8.2014 VASA Europarlamentets och rådets direktiv om uprättandet
@geing Online: Digitala tjänster för meningsfulla sociala aktiviteter bland Botniaregionens äldre. Ageing
@geing Online: Digitala tjänster för meningsfulla sociala aktiviteter bland Botniaregionens äldre www.ageingonline.fi Ageing Online @ageingonline Projektperiod: 1.9.2017-31.8.2020 Partners: Åbo Akademi
E12 Atlantica Transport. Datum Händelse Namn
E12 Atlantica Transport Datum Händelse Namn E12 och dess omvärld idag Gränsöverskridande samarbete mellan partners i Finland, Sverige och Norge längs med E12an E12 Atlantica Transport Beställare: Kvarkenrådet,
PEFC FI 1006:2008. Finlands PEFC-standard. Utarbetning av kriterierna för skogscertifieringen 10.9.2008. PEFC Finland
Finlands PEFC-standard Utarbetning av kriterierna för skogscertifieringen PEFC FI 1006:2008 10.9.2008 Utarbetning av kriterierna för skogscertifieringen PEFC Finland Sitratie 7, 00420 HELSINKI telefon:
NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia.
NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia.fi Vem? Nätverksbyggare Projekt näringsliv Förändring Konkurrenskraft
Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0
Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS Johnny Berglund, projektledare Länsstyrelsen Västerbotten EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU) Fastställdes 23 juli 2014 Stödja blå tillväxt
LANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN
LANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN 7.12.2017 31.5.2018 Godkänt 7.12.2017 Innehåll 1. Organisering av beredningen av landskapsreformen och
Kort om Botnia-Atlanticaprogrammet och vad som har hänt inom programmet fram till och med 2015
Kort om Botnia-Atlanticaprogrammet och vad som har hänt inom programmet fram till och med 2015 Botnia-Atlanticaprogrammet godkändes av Europeiska kommissionen den 16 december 2014. Några dagar tidigare,
SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014
SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014 1. ALLMÄNT Reviderade standarder: PEFC FI 1001:2009, PEFC FI 1002:2009 Revisionens omfattning: Skötseln
Understödet omfattar högst 75 % av projektets totala kostnader och sökandens självfinansieringsandel är därmed minst 25 %.
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 24.2.2014 14/2014 Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2014 Yrkesutbildning Internationalisering av yrkesutbildningen Bakgrund Författningsgrund Statsunderstödslagen (688/2001) Statsbudgeten
Handlingsplan Antagen av kommittén
Handlingsplan 2013 Antagen av kommittén 2012-11- 14 Inledning Mittnordenkommittén är ett gemensamt samarbetsorgan inom de mittnordiska regionerna belägna från den ryska gränsen i öst till Atlanten i väst.
Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna
Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna Kii Korhonen Umeå10.2.2015 1 Forststyrelsens skogsbruk Forststyrelsens skogsbruk förvaltar 5 miljoner ha mark, av detta i
Botnia-Atlantica Uppstartskonferens. Umeå, 11 december 2014
Botnia-Atlantica 2014-2020 Uppstartskonferens Umeå, 11 december 2014 Norge: Nordland Fylkeskommune Sverige: Västerbotten Västernorrland Nordanstigs kommun Finland: Mellersta Österbotten Österbotten Södra
STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING
15.9.2017 1 (5) STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNINGEN I NOVEMBER 2017 (PROFI 4) Ansökningstiden är 19.10 16.11.2017. Finansieringen förverkligas under förutsättning
LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Titel/id Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 Projektägare LRF, Företag och samhälle Projekttid 2007-04-27 2007-12-05 1. Sammanfattning Projektet har haft
Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007. Slutrapport
Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007 Slutrapport INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PROJEKTET VÄRDEVÅRDANDE INKOMSTER... 3 PROJEKTPLANEN... 3 SAKKUNIG STYRGRUPP... 3 NORDISKT SAMARBETE...
Skogsstyrelsen, Södra Dalarnas distrikt 2009-7553
Slutrapport vid projektstöd (6) Den här blanketten använder du för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen
Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram
SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:
PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN
1(12) PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN Österbottens förbund kommer att finansiera ett kluster (utvecklingsprojekt för metallbranschen) som har en utbredning ifrån Kristinestad till och med
Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014
Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Utgångspunkter och bakgrund Livsmiljöernas fragmentering och försämrade kvalitet hotar: för samhället viktiga ekosystemprocesser naturens
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 31 oktober 2001 Nr 872 874 INNEHÅLL Nr Sidan 872 Statsrådets förordning om ändring av 1 förordningen om när vissa beslut som fattas vid statsrådets
Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis.
Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering.
Ungdomsvetenskap vid Åbo Akademi Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier
Ungdomsvetenskap vid Åbo Akademi Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier Ungdomsvetenskap vid FPV Mångvetenskaplig representerade discipliner Socialpolitik Utvecklingspsykologi Vårdvetenskap Pedagogik
Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård
Finlands skogscentral och skogsdikning Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016 Skogscentralens strategi Mission Skogsbranschen ska växa Vision Skogsbranschens vägvisare och samlande kraft 11.10.2016
FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014
FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014 Utbildning om skogslagstiftningen Finlands skogscentral Offentliga tjänster Föredragande Jan-Olof Granvik Kustens regionenhet Esbo, 11.2.2014 Uppgörande av anmälan om användning
HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS
HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en
Aktuellt om projektstöden
Aktuellt om projektstöden Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 Petri Svanbäck och Sirkku Wacklin 3.11.2016 Positiva beslut om projektstöd 11.10.2016 NTM-centralen Leader
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 2 oktober 2007 Nr 859 864 INNEHÅLL Nr Sidan 859 Republikens Presidents öppna brev om en ändring i statsrådet... 3867 860 Statsrådets förordning
FÖR VASAREGIONEN 2007 2010
Bilaga 5 / Vasaregionens programdokument 12/2006 FÖR VASAREGIONEN 2007 2010 Vasaregionens regioncentrumprogram siktar under programperioden 2007 2010 på att utveckla regionens näringsliv och i synnerhet
Ändring av Forsby delgeneralplan (Dalkärr 12:25) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y1
Ändring av Forsby delgeneralplan (Dalkärr 12:25) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994032017Y1 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 4 3.
Naturvård och mångfald i skogen
Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus
Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020
Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi för 2016 2020 Godkänd av FSB:s allmänna möte den..2015 12.09.2015 Version 2 FSB styrelseseminarium M/S Mariella 12.08.2015 Version 1 FSB INNEHÅLL FSB
Ändring av Östensö delgeneralplan (Norrgård ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y2
Ändring av Östensö delgeneralplan (Norrgård 599-412-6-46) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994122018Y2 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR...
Sura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Guide för projektledare
HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Sida 1 av 5 GUIDE FÖR PROJEKTLEDARE Uppgjort av: Godkänt av: Rektor Edvard Johansson Dok. nr: B.3.2-2 Lena Nyman-Wiklund Granskat av: Q-team Godkänt datum: 18.04.2011
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 73/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av skogslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att till skogslagen fogas två nya paragrafer.
Flyttningsrörelsen i Vasa
Flyttningsrörelsen i Vasa 2000 2016 Statistikplanerare Jaakko Löytynoja, Stadsutvecklingen, 10.7.2017 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet 2000 2016 *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar
I frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014.
Inledning DENNA ENKÄT GENOMFÖRS för att kartlägga mängden invandrarutbildning, invandrar och också invandrarpersonal vid läroinrättningar inom det fria bildningsarbetet 2014. Kartläggningen har beställts
Tempo-projektets rapportering. Anvisningar för inledande möte: Så här rapporterar du om ett projekt och följer upp uppnåendet av målen 15.4.
Tempo-projektets rapportering Anvisningar för inledande möte: Så här rapporterar du om ett projekt och följer upp uppnåendet av målen 15.4.2019 Inledningsvis Läs finansieringsbeslutet samt finansieringsvillkoren
Jord- och skogsbruksministeriets förordning
Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH
Flyttningsrörelsen i Vasa
Flyttningsrörelsen i Vasa 2000 2015 Specialplanerare Teemu Saarinen, Stadsutvecklingen, 27.5.2016 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet 2000 2015 *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar skillnaden