Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll dräneringen. Sänk hjullasten till max 3 ton/ hjul för mindre alvpackning. Sänk däckstrycket, gärna till max 0,5 bar, för mindre matjordspackning. Markens struktur är nyckeln till gårdens avkastningspotential. Förenklat består marken av 50 procent partiklar (jord) och resterande del av hålrum som fylls av vatten och luft. Hålrummen, de så kallade mikro- och makroporerna, står för transporten av vatten, syre och växtnäringsämnen genom jordprofilen och ger möjlighet för rötterna att utvecklas. Anpassa däckstrycket efter din däcksutrustning och belastning. Ladda ner aktuell information Praktiskt Råd 14:2, på www.greppa.nu Makroporerna markens Autobahn Makroporerna som framförallt består av maskkanaler, gamla rotkanaler, grövre sprickor och håligheter mellan jordkockor och aggregat 1 är markens Autobahn. Här förflyttas mycket på kort tid och svarar därmed för huvuddelen av vattengenomströmning i markens uppbyggnad. Det är de som vi först förstör vid markpackning. Jordpartiklar 50% Luft 25% Vatten 25% Cirka 50 procent av markens volym består av jordpartiklar, resterande är hålrum som fylls upp av luft och vatten. 1 Lerpartiklarna, som är mycket små var och en, sammanfogar sig i klumpar som kallas för aggregat.
LÄGRE MARKTRYCK Tidigare sådd Förbättrad markstruktur Tidigare skörd Lång växtsäsong och hög skörd Bättre såoch rotbädd Bättre etablering av efterföljande höstgröda Lägre marktryck Mer effektivt växtnäringsutnyttjande Minskad markpackning ger positiva effekter både för den enskilda växtodlaren och för vår miljö. MINSKAD UTLAKNING Som en följd av markpackning ökar andelen små porer på bekostnad av andelen stora porer och den totala porvolymen blir därmed mindre. Det här leder till en väsentlig försämring av vatten- och gastrans porterna i marken. Strömningen i en rörledning (till exempel i en markpor) ökar kraftig med ökande diameter. Det här beror på att betydelsen av friktionen mot insidan av röret minskar i större utsträckning än vad diametern ökar. Om man jämför en por med 1 millimeters diameter med en por med 10 millimeters diameter har den stora poren 100 gånger större tvärsnittyta men strömningen blir hela 10 000 gånger större. När vi förstör en makropor skapas i stället många små mikroporer som inte är lika effektiva på att snabbt leda bort vatten och syresätta jorden. Uppkomst och effekt av markpackning Packning uppkommer när trycket från till exepel en maskin överskrider markens hållfasthet. Vid hög vattenhalt i marken är bindningarna mellan markpartiklarna svagare vilket minskar markens hållfasthet och leder till ökad risk för packning. Riskerna är därmed större på våren och sent på hösten på grund av att det generellt sett finns mer vatten i marken dessa tider på året. När hållfastheten överskrids pressas luften ut, por volymen minskar och porfördelningen förskjuts från stora till små porer. Samtidigt minskar avståndet mellan jordpartiklarna och förstärker bindningarna mellan dem. En kompaktare jord får därmed en större mekanisk hållfasthet (ökat dragkraftsbehov), minskad förmåga att transportera gaser (risk för syrebrist) och försämrad vattenledningsförmåga (ökad risk för stående vatten). Markpackningen skapar en rad skördesänkande effekter: Avdunstning och groning försämras. Rottillväxten hämmas liksom vattentransport och näringsupptagning. Försämrad vattenledningsförmåga påverkar syre beroende processer negativt (till exempel nitrifikationen) samt ökar risken för denitrifikation (gasformiga förluster av kväve) och jorderosion. Denitrifikation innebär bland annat ökat lustgasbildning vilket innebär ökade negativa klimateffekter. Jorderosion på grund av ytavrinning är en av de viktigaste orsakerna till fosforläckage. Packningsskador uppkommer i både matjorden och alven. Alvpackning är svår att åtgärda och ger lång variga skador som tar mycket lång tid att läka. Packningsskador i matjorden kan lättare åtgärdas men är ofta kostsamma. Generellt sett kan en packnings skada i matjorden ha läkt ut på fem år. En packningsskada kan i slutändan långsiktigt försämra åkermarkens kvalitet och den potentiella avkastningen samtidigt som risken för negativ miljö påverkan från jordbruket ökat. Att undvika mark packning blir därmed en nyckelfaktor till att bibehålla avkastningspotentialen både i dag och i morgon, minska dragkraftsbehovet (bränsleförbrukningen), behålla växtnäringen på fälten och begränsa klimatpåverkan.
Luckring av jorden Markstrukturen påverkas positivt av en rad olika faktorer. Förutom den mekaniska luckringen som jord bearbetning innebär, luckras jorden av frost/tjäle/ upptining, samt vätning/torka. Även biologiska aktiviteter som till exempel maskar och andra djur i marken luckrar upp jorden med mask- och rotgångar. Den biologiska aktiviteten hjälper ytterligare till att förbättra strukturen då rester och slem från markfaunan, främst från maskar, rötter och bakterier, nybildar och stabiliserar markens aggregat. Markens struktur kan även stabiliseras genom kalkning (särskilt med bränd eller släckt kalk) och av metalloxider samt mullämnen. Dessa ämnen bildar stabiliserande beläggningar på aggregaten vilket ger en positiv inverkan för markstrukturen. Foto: Marie Lundberg Var rädd om alven! Den skadliga markpackningens varaktighet är långt större i alven än i matjorden. De naturliga struktur bildande processerna såsom upptorkning och frostsprängning reparerar i större utsträckning en packad matjord än en packad alv eftersom matjorden är mer exponerad för tjäle och uttorkning. Antalet gånger marken fryser minskar snabbt med djupet och en matjord kan tjälas tiotals gånger under en vinter medan tjälen sällan når alven mer än en gång. Matjordens struktur återställs till viss del även av jordbearbetning, dessutom förekommer det i matjorden en mycket högre biologisk aktivitet än i alven vilket ytterligare gynnar matjordsstrukturen. Strukturen i alven är svår att återställa. Mekanisk alvluckring är kostsamt och har i försök gett osäkra resultat. I vissa fall har alvluckring skadat strukturen mer än att reparera den. Man är därför i stort sett utelämnade till de naturliga processerna för läkning av packningsskador i alven. Därför är det bättre att förebygga än att bota alvpackning. Detta är en mycket stark anledning till att inte överstiga de rekommenderade hjullasterna på dina maskiner. Hur stor skördesänkande effekt alvpackningen egentligen har är svårt att säkert säga. Långliggande försök där extrema hjullaster har packat samman alven under det första försöksåret har visat mycket långvariga skördesänkningar. I försök har alven visat körskador i upp till 28 år. Där höga hjullaster återkommer årligen kan skördesänkningarna antas vara ännu större. Fasta körspår Ett sätt att begränsa markpackning är att med olika teknik alltid köra på samma ställe. Att hålla fasta körspår kräver anpassade maskinsystem med viss kombination av arbetsbredder, anpassning av spårbredd samt GPS-teknik för vissa moment. Internationella försök har visat på i snitt 12 procent högre skörd. Detta bygger på att största skadan sker vid första överfarten för att sedan avta vid efter följande överfarter. Större jordbruksenheter kräver effektiva och stora maskiner vilket ökar vikten av att tänka förebyggande för att minska markpackningen. Skilj på markpackning och återpackning Inte all packning är av ondo skilj på skadlig markpackning och återpackning. Återpackning är nödvändigt för att skapa god kontakt mellan frö och jord. Detta förbättrar transport av markvätska till frö och rötter vilket medger ett bättre upptag av vatten och näringsämnen. Jämför till exempel uppkomsten där traktorns hjul gått med där det bara är återpackat med såmaskin eller en vält. Ofta är uppkomsten bättre och tidigare i traktorns hjulspår.
Foto: Johan Wellander Med hjälp av dubbelmontage minskar risken för alvpackning. Väl fungerande dränering ger goda förutsättningar En väl dränerad mark ger bra förutsättningar att minska risken för skadlig markpackning. Här kan en snabb och jämn upptorkning ske, vilket minskar risken att packningsskador uppstår om man måste köra under allt för fuktiga förhållanden. En väl dränerad mark skapar också förutsättningar för en optimal växtlighet. En välmående gröda växer både på höjden och på djupet vilket gynnar markstrukturen genom att fler rotkanaler bildas som i framtiden kan dränera marken. God tillväxt och mycket skörderester gynnar dessutom maskar som även de skapar makroporer. Det bidrar också till att höja mullhalten vilket ytter ligare gynnar markens struktur. Se därför till att underhålla dräneringen. Däcksutrustningen gör skillnad! Hur stor packning som ett hjul åstadkommer på marken beror, förutom på vattenhalt och jordart, också på hjulbelastningen (tidigare benämnt axelbelastning), anliggningsytan och ringtrycket. Ring trycket påverkar främst matjorden medan hjullasten framförallt påverkar alven. På grund av den här skillnaden kan risken för alvpackning minskas genom att maskinens vikt fördelas på fler antal axlar, bredare däck och dubbelmontage medan låga ringtryck minskar risken för matjordspackning. Gällande rekommendationer Rekommendationerna för att undvika alvpackning är max 3 ton hjullast. För att undvika packningsskador i matjorden bör ringtrycket ej överskrida 0,5 bar (50 kpa). Tyvärr är det få däck på marknaden som är anpassade för detta låga ringtryck. Använder du lastmaskin för att plocka sten och balar på fältet? Mindre lastmaskiner hamnar under rekommenderad maxhjullast. Total vikten på 10 ton fördelas jämt på de fyra hjulen vilket blir 2,5 ton per hjul. Skulle mycket vikt läggas på lyftarmarna (till exempel flera balar) överskrids dock maxgränsen. Åtgärd: Plocka helst sten i samband med harvning. Måste lastartraktor ut på åkern för stenplockning välj höst före vår.
Tips från coachen Forskaren Johan Arvidsson Professor vid Jordbearbetningsavdelningen på SLU, Ultuna Bonden Lars-Håkan Jonsson Lantbrukare med bland annat cirka 1 650 ha växtodling, Kyrkeby Egendom, Örebro. Vad kan man göra för att minska jordpackning och förbättra strukturen? Ofta tänker vi direkt i tekniska termer kring hjullaster och ringtryck. Men det är minst lika viktigt med andra åtgärder, framförallt att köra vid rätt tillfälle och att minska antalet överfarter. Motorn i detta är det odlingssystem vi använder. Markens vattenhalt styrs av vädret men också av vilken gröda vi odlar. På hösten är marken generellt torrare än på våren, speciellt i markens djupare del, och höst sådda grödor är därför bättre än vårsådda. Antalet överfarter bestäms bland annat av bearbetningssystem. En grund bearbetning kan till exempel göra att behovet av efterföljande såbädds beredning minskar, dessutom kan en grund bearbetning göras med lättare maskiner eftersom dragkraftsbehovet blir lägre. Vid sådd och såbäddsberedning är det viktigt med effektiva redskap för att hålla nere antalet överfarter. Till slut gäller det också att begränsa hjullaster och ringtryck. Använd ringtryckstabeller! Många tänker inte på hur mycket ringtrycket måste anpassas efter hjullasten. En bra idé kan vara att ha som grund filosofi att genomgående begränsa ringtrycket till till exempel 0,6 bar. Detta skonar matjorden, och eftersom det samtidigt begränsar hjullasten så minskar också packningen i alven. När det gäller jordbearbetning och sådd strävar vi hela tiden efter att använda lägsta möjliga lufttryck i däcken. Dubbelmontage är en självklarhet när det är möjligt. Det ger oss en chans att sänka ringtrycket ytterligare. Lägre ringtryck både skonar marken och ger ett bättre grepp vilket ökar traktorns dragförmåga. Vidare försöker vi minimera slirning och ältning genom att vikta traktorerna rätt. Fel jordbearbetnings strategi vid fel tidpunkt kan också fördärva strukturen, framförallt på hösten. Vi försöker kultivera allt inför höstsådd men vid för stora regnmängder gör snarare kultivatorn större skada än nytta för markstrukturen. Då kommer plogen fram i stället. Av gårdens två tröskor är en försedd med band. Bandstället ger en större anliggningsyta och därigenom ett lägre marktryck än hjultröskan, trots dess 1050-hjul. Bandens fördelar märktes verkligen under den blöta hösten 2008. Vi uppskattar att vi tack vare bandtröskans framkomlighet lyckades rädda cirka 100 hektar som vi annars fått lämna. Oftast går en treaxlad skruvvagn i skytteltrafik mellan tröskorna och ett antal vägekipage. Eftersom skruvvagnen enbart används i fält är det möjligt att använda låga ringtryck. Eftersom urtankning av tröskorna sker under gång försöker vi minimera körsträckan för spannmålstransporterna i fält genom att planera vart urtankningarna ska påbörjas och avslutas. Tipset blir att alltid ha markens struktur och bördighet i åtanke och sen anpassa insatser och åtgärder efter de förutsättningar som råder. Rådgivaren Marie Lundberg Växtodlingsrådgivare i Södermanland på HS Konsult Att minimera risken för markpackning handlar mycket om att tänka efter före och jobba förebyggande. Oftast måste skörden ske NU! oavsett hur mycket det regnat den senaste tiden. Om jag som brukare, regelbundet gått igenom och hållit efter gårdens täckdikningssystem och öppna diken, anlagt flera ut- och infarter till varje fält har jag förbättrat förutsättningarna att minimera risken för markpackning, även år med dåliga skördeförhållanden och dessutom till låga kostnader. Hyr gården in maskintjänster måste det ställas krav på vilken däcksutrustning och ringtryck som entreprenadfirman använder sig av. Brukaren ska även kunna ge bra och tydliga instruktioner om hur den vill att entreprenören ska köra i fält. Jag tror att tydliga krav från gårdarna är det enda sättet att få med sig entreprenörerna på minska markpackningståget. Varför ska de göra investeringar i teknik och utrustning om ingen efterfrågar den?
Utnyttja däcken optimalt Moderna däck är gjorda för att arbeta med låga ringtryck vilket ger dig möjligheten att skona matjorden. Olika arbeten innebär olika förutsättningar att minska ringtrycket. Faktorer som avgör vilket ringtryck som är möjligt att använda är hjullast och hastighet. Låg hastighet och låg belastning medger lägre ringtryck än hög hastighet och hög belastning. Dubbelmontage halverar belastningen på däcken vilket gör att ringtrycket kan sänkas. Tänk på att anpassa ringtrycket efter varje arbete! Ta reda på vilka ringtryck som är möjliga att använda i just dina däck. Hittar du inte rekommendationerna för aktuella däck i ringtrycksbroschyren, kontakta din däckleverantör. Låga ringtryck ger däcket ett större fotavtryck. För utom att skona matjorden innebär en större anliggningsyta att större dragkraft kan förmedlas. Detta ger, vid dragkraftsarbete, mindre slirning och ett effek tivare arbete med såväl tid- som bränslebesparingar. Ladda ner aktuella ringtryck På www.greppa.nu under Lagret finns i Praktiskt Råd 14:2 aktuella rekommendationer för en lång rad vanligt förekommande traktordäck och däck till vagnar och maskiner. Information på nätet Vill du testa markstatusen på dina egna fält? Ta hjälp av SLU:s Markstrukturtest som kan laddas ner från webben. Markstrukturtest i fält, beskrivning och instruktioner av Kerstin Berglund och Anna Gustafsson Bjuréus. http://hy.mv.slu.se Vill du hålla koll på lagarna angående last och vägtransporter? Trafikverket har gett ut en broschyr med vägledning för laglig last på jordbrukets maskiner som kan laddas ner från webben. Lasta lagligt http://publikationswebbutik.vv.se För den experimentslystna Ringtryckets betydelse för anliggningsytan För att se hur anliggningsytan förändras med ringtrycket kan man använda sig av en tom storsäck, presenning eller dylikt. Parkera traktor eller vagn med ett hjul med ett högt/normalt ringtryck på storsäcken och rita eller spraya svart färg längs däckets kanter av fotavtrycket. Upprepa nu proceduren med en ny säck och ett så lågt ringtryck som arbetsförutsättningarna och däckets specifikationer tillåter. Du kommer att upptäcka stora skillnader i anliggningsytans storlek! Foto: Hans Nilsson Högt ringtryck Lågt ringtryck Praktiska Råd är en skriftserie inom Greppa Näringen för handfasta råd kring produktion och miljö. Rådgivningsoch informationsprojektet Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och företag inom lantbruksnäringen. Du når oss på: tel 0771-573 456, www.greppa.nu