Kap. 3 ÖVERORDNADE PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR



Relevanta dokument
Översiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2004, planbeskrivning

Områdesbeskrivning 2017

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

Områdesbeskrivning 2017

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Områdesbeskrivning 2017

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal

Områdesbeskrivning 2017

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation

Hur ser det ut i Trelleborg?

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

Hur ser det ut i Trelleborg?

Perspektiv Helsingborg

Tabell- och kartbilaga

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm:

Fredrik Johansson, Henrik Jörgensen, Martina Larsson, Erik Löfgren och Emma Ramde 10/6/2008

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

September Kommunbeskrivning för Hallstahammars kommun Översiktlig planering 2016

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Översiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2004, planbeskrivning

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

Näringsliv. Näringslivsstruktur Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Folkmängd Källa: Antal invånare i kommunen.

Statistik om Borlänge kommun Jonas Fellström Plan- och markkontoret

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

STHLM ARBETSMARKNAD:

Kommunen i siffror år Fakta i fickformat. Enköpings kommun

KARTSTRUKTUR PLANSTRATEGI 3

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Kommunanalys Kristianstad

Befolkning, sysselsättning och pendling

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen MalmöLundregionen. Augusti 2012

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, Jens.nilson@lund.

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Arbetskraftflöden 2012

Remiss. augusti Strukturplan. för Skåne Nordväst. - gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Krydda med siffror Smaka på kartan

>> aktion : Mönsterås kommun

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Arbetskraftflöden 2013

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Befolkningen efter utbildningsnivå 31 december 2002

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN

Åstorps kommun Kommunanalysen, del 1

0 i' ' : Yttrande över RUFS Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Sammanställning. Workshop Framtidsbilden. Ängelholms kommun har en översiktsplan

Norrköping i siffror 2013

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN

Boendestrategi. Framtidssatsningar på boendekvaliteter och bostadsförsörjning. Framtidssatsningar Planeringsprinciper

HUR HAR DET GÅTT I SKÅNE NORDVÄST?

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm:

Regionala och mellankommunala frågor

1. UTGÅNGSPUNKTER FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN BAKGRUND, UPPDRAG OCH ORGANISATION PROCESS OCH TIDPLAN SYFTE OCH MÅL.

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Foto från föreningen Haverdalsbyn

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2,

Helena Lund. Sweco Eurofutures

Kommunen i siffror år Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

LULEÅ KOMMUN Områdesbeskrivning 2013

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV

Norrköping i siffror 2012

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

Yttrande om översiktsplan Flens kommun

Befolkning, sysselsättning och pendling

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Innehåll. Strukturplan för Familjen Helsingborg

Fakta och statistik om Sparreholm Sammanställt av Ekonomi och strategi från senast tillgängliga uppgifter

Transkript:

Kap. 3 ÖVERORDNADE PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR -Befolkningsutveckling - Befolkningsstruktur -Arbetsmarknad - pendling -Regionala och internationella planeringsaspekter -Mellankommunala frågor -Sammanställning riksintressen -Långsiktigt hållbar utveckling Sammanställning av Riksintressen Riksintresse för naturvården se kap. 4 Riksintresse Natura 2000 områden se kap. 4 Riksintresse med geografiska bestämmelser - Kustzonen se kap. 4 Riksintresse för friluftsliv se kap. 5 Riksintresse med geografiska bestämmelser/det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden se kap. 5 Riksintresse, kommunikationer, väg se kap. 9 Riksintresse, kommunikationer, järnväg se kap. 9 Riksintresse, kommunikationer, flyg se kap. 9 (preliminär avseende flygbuller) Riksintresse fiske se kap. 12 Regionala och internationella planeringsaspekter Ängelholm och Ängelholms kommun har regionala funktioner såsom: -Arbetsmarknad -Bostadsmarknad -Handelsstad -Trafikknutpunkt (flygplats, järnväg och europavägar) -Kultur / utbildning (museer, Banskolan mm) -Grönstruktur / Rekreation / turism (Hallandsåsen, kusten) Ängelholm är en del av regionen Nordvästra Skåne, vilken i sin tur är en del av Öresundsregionen. Även södra Halland / norra Skåne utgör en funktionell region. Ängelholms kommuns näringsliv kan antas påverkas av Öresundsregionens attraktionskraft. Samhällsutvecklingen går mot en ökad globaliseringen och förskjutning från industri- till tjänste- och kunskapssamhälle. Region Skånes fyra regionala mål är tillväxt, attraktivitet, bärkraft och balans. Gränsen mellan vad som är regionala respektive mellankommunala frågor är flytande, de redovisade mellankommunala frågorna har många gånger även en regional dimension. ESDP ESDP, European Spatial Development Perspective, är ett strategiskt planeringsdokument för fysisk planering och regional utveckling på EU nivå. Fysisk planering, ekonomiska- och sociala frågor behandlas i en gemensam planeringsmodell. Ängelholms kommun förutsätter att Länsstyrelsen tillhandahåller planeringsunderlag för tillämpande av EU-direktiv som berör fysisk planering. Ängelholms kommun bör vara remissinstans i Regionala planeringsfrågor. 15

Kap 3. Överordnade Planeringsförutsättningar Ängelholm ingår i flera olika geografiska och funktionella regioner: Grannkommner -Öresundsregionen -Nordvästra Skåne -Södra Halland / Norra Skåne -Europakorridoren mm. Arbets- och bostadsmarknad samt övergripande kommunikationer och rekreationsområden. Med buss i Skåne, Skånetrafiken Ur Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne 2004-2015 (2004). 16

Kap 3. Överordnade Planeringsförutsättningar Mellankommunala frågor Turismnäring Mellankommunalt och mellanregionalt utvecklingsarbete kring Hallandsåsen pågår. Verksamheter-arbetsplatser Genom in- och utpendling till arbetsplatser berörs grannkommuner. Energiförsörjningssystem Energiförsörjningssystem med mellankommunala samband är vindkraft, gasledningar och elkraftledningar. Handel Koncentrationer av handel vid Väla och Hyllinge kan antas beröra Ängelholms kommun och därmed vara av mellankommunal karaktär. Väla är enligt Helsingborgs stad ej att betrakta som extern handelsetablering då det håller på att integreras med den övriga stadsstrukturen. Externa handelsetableringar kan antas påverka stadskärnan samt ge upphov till regional obalans som uppstår då handeln koncentreras till ett fåtal större enheter. Externa handelsetableringar är orienterade mot bilburna kunder vilket kan medföra en ökad trafik- och miljöbelastning. Tillgängligheten till externa handelsetableringar för icke bilburna personer är låg. Ur resurshushållnings- och jämställdhetsperspektiv är externa handelsetableringar därför ej optimala i alla avseenden. Större externa handelsetableringar kräver regional samordning eftersom kundunderlaget återfinns i ett område som omfattar flera kommuner. Utbildning Vissa elever från Ängelholms kommun går i gymnasieskola i grannkommuner. Det är möjligt att som student bo i Ängelholm och studera vid universitet och högskolor i Halmstad, Helsingborg och Lund. Banskolan bedriver sin verksamhet i Ängelholm och Helsingborg under LTH. Kommunikationer / transporter Västkustbanan, järnvägen mallan Ängelholm och Åstorp, projektet höghastighetsjärnvägen Europabanan, Pågatågtrafik samtliga mellankommunala angelägenheter. Sammarbetsprojekt mellan Ängelholm, Helsingborg och Höganäs kommuner om pågatågstation söder om Ängelholm mm pågår. Farligt godstransporter sker på såväl järnväg som väg genom Ängelholms kommun. Ljudmiljö Det kan finnas områden i Ängelholms kommun där ljudnivån understiger 30 dba, så kallade tysta områden. Dessa kan antas gränsa till Laholms och Örkelljunga kommuner och därmed vara mellankommunal intressen. Grönstruktur / rekreationsområden I Region Skånes regi pågår ett arbete med en regional grönstrukturplan. Denna bör på sikt inarbetas i Ängelholms kommuns översiktsplan. I Skälderviken finns Natura2000-område i kommungränsen mellan Helsingborgs och Ängelholms kommun. Stora opåverkade områden gränsar till Båstad, Laholm, Örkelljunga och Klippans kommuner. Längs Ängelholms kommungräns mot Helsingborg, Åstorp och Klippans kommuner finns vattendrag av mellankommunal betydelse (bla Rönneå och Vegeå). Avrinningsområden berör grannkommuner. Grönområden i och i närheten av tätorter gränsar till Helsingborgs- och Båstad kommuner. I kommungränserna delas landskapsrummen och strukturer av flera kommuner. Sammanfattningsvis kan konstateras att framtagande av mellankommunala strategier för olika natur- och kulturmiljöers utveckling är angeläget. Bebyggelse Vejbystrand gränsar i norr till samhället Storahults strand, bebyggelseutvecklingen längs kommungränsen är därmed en mellankommunal fråga. Långsiktigt hållbar utveckling Studie över kommunens övergripande miljötillstånd är under utarbetande. Plan- och bygglagen talar bland annat om att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Riksintresset Ängelholms flygplats är viktig för grannkommuner och hela regionen. Kollektivtrafik med buss, expressbussar berör grannkommuner. Cykelvägnät, såväl för rekreations- som pendlingsresor berör grannkommuner. Det övergripande vägnätet är av mellankommunal karaktär. 17

Kap 3. Överordnade Planeringsförutsättningar Befolkningsutveckling Befolkningsstruktur Enligt Befolkningsprognos 2003-2012 (Region Skåne, 2003) kommer Ängelholms kommuns befolkningsmängd att öka med 0,5-1,0 % per år under den kommande 10-års perioden (se mer exakta siffror nedan). 2003-2007: +215 pers/år 2008-2012: +253 pers/år Störst förändringar (över en %) under perioden mellan 2002-12-31 och 2012-12-31 förväntas för: 5-14 åringar -2,3% 25-44-åringar -1,8% 65-74-åringar +2,4% Se numrerad tabell med ortsnamn i kap 7 År (31/12) Folkmängd (antal) Förändring (antal) 1992 35238 1993 35658 420 1994 36092 434 1995 36491 399 1996 36553 62 1997 36638 85 1998 36921 283 1999 37054 133 2000 37312 258 2001 37505 193 2002 37706 201 2003 37859 153 jan 2005 38169 310 Befolkningsutveckling (efter SCB:s kommunfakta). 18

Kap. 3 Överordnade Planeringsförutsättningar Förändringar i befolkningsmängd inom Ängelholms kommun 1995-2000 Informationen nedan hänför sig till SCB:s statistik. Vid en översiktlig analys av kommunens egen statistik kan även samhällena Össjö, Höja samt Lerbäckshult+Nybygget tolkas som tätorter, d v s mer än 200 invånare. Folkmängd 1995 Folkmängd 2000 Totalt totalt Förändring (ant. /5 år) Förändring (% /5 år) Hela kommunen 36491 37312 821 +2,2 I tätorter 29304 30007 703 +2 I småorter 2013 2008-5 0 Utanför småorter och tätorter 5174 5297 123 +2 Varav i tätort (mer än 200 personer, högst 200 meter mellan husen) Ängelholm 20964 21716 752 +4 Munka Ljungby 2753 2702-51 -2 Strövelstorp 1043 1030-13 -1 Hjärnarp 864 867 3 0 Skepparkroken / Björkhagen 645 678 33 +5 Svenstorp 253 250-3 -1 Margretetorp 220 210-10 -5 Vejbystrand 2550 2546-4 0 Varav i småorter (50-200 personer, högst 200 meter mellan husen) Ausås 138 147 9 +7 Bjärlyckehus 146 160 14 +10 Gånarp 106 104-2 -2 Höja 173 190 17 +10 Kassagården <50 56 >6 +>12 Lerbäckshult 69 58-11 -16 Ljungabolet 51 68 17 +33 Nybygget 134 160 26 +19 Ryet+Lyckorna 96 100 4 +4 Rössjöfors (norra delen) 68 61-7 -10 Skälderhus 83 85 2 +2 Spannarp 171 155-16 -10 Starby 97 89-8 -8 Stavershult 52 <50 >-2 ->4 Tåstarp+Toarp 149 159 10 +7 Vejbyslätt 85 77-8 -9 Össjö 195 185-10 -10 19

Kap. 3 Överordnade Planeringsförutsättningar Förändringar i hushållssammansättning Genom att hushållen blir allt mindre (färre personer i varje hushåll) blir antalet hushåll samtidigt allt fler. Detta beror på en mängd olika faktorer, bland annat det faktum att medellivslängden ökar. Någon utförlig aktuell statistik eller prognoser avseende hushåll finns ej att tillgå från Statistiska centralbyrån 2004, då senaste folkoch bostadsräkning gjordes kring 1990. Antaganden om befolkningsökning i Översiktsplan 2004 I Översiktsplan 2004 görs antagandet att befolkningsökningen i Ängelholms kommun i snitt ej kommer att överstiga 300 personer per år de kommande 10-20 åren. Markanvändning Kvadratkilometer 89 invånare per kvadrat kilometer (Miljötillståndet i Skåne, Länsstyrelsen i Skåne 2001). Befolkningstätheten är betydligt högre i kommunens västra del, jämfört med dess östra del. Arbetsmarknad - pendling Arbetsmarknad - arbetspendling % av totalt Total yta (ej hav) 433,4 Varav land 422,7 97,5 Varav vatten 10,7 2,5 Varav tätort 20,2 4,7 Varav skog 130,7 30,2 Varav åker 189,8 43,8 Varav betesmark 11,1 2,6 Antalet arbetstillfällen var år 2001 15 234 st i Ängelholms kommun. 70 % i näringslivet och 30 % i offentlig sektor. (SCB:s kommunfakta 2003). Ett stort utbud av arbetstillfällen är positivt. Att samtidigt kunna arbeta och bo på samma ställe kan bidraga till en hög livskvalité. Att pendla mellan arbetsplats och bostad tar både tid och resurser i anspråk. Personresor med cykel eller kollektivtrafik medför relativt låg negativ belastning på omgivningsmiljön. Nattbefolkning Dagbefolkning Män Kvinnor Män Kvinnor Kommunen 8890 8300 7251 7983 Näringslivet 7417 4955 5795 4686 Offentlig sektor 1473 3345 1456 3297 Förvärvsarbetande (SCB:s kommunfakta 2003). Nattbefolkning: bor i kommunen och arbetar i eller utanför. Dagbefolkning (arbetstillfällen): arbetar i kommunen och bor i eller utanför kommunen. (SCB:s kommunfakta 2003). Den dagliga inpendlingen till Ängelholms kommun är ca 2400 personer medan utpendlingen är ca 6400 personer. Nettopendlingen var år 2001 knappt -2000 personer (SCB:s kommunfakta 2003). Största pendlingskommuner (över 500 personer per dag) är Helsingborg, Båstad, Åstorp, Klippan och Höganäs (SCB 1999). Knappt 9000 personer pendlar dagligen över kommungränsen, d v s ca 18 000 resor per dag över kommungränsen. Om varje resa i snitt är tre mil lång resulterar detta i 54 000 personmil per dag. Den andel av dessa resor som företas med personbil medför en miljöbelastning som kan vara icke långsiktigt hållbar. För att kunna bedöma miljöbelastningen krävs dock ytterligare kunskap om pendlingsresornas fördelning på trafikslag. Största näringsgrenar (ungefärlig procentuell fördelning av arbetstillfällen inom kommunen 2001, SCB:s kommunfakta 2003): Vård och omsorg: 27% Handel och kommunikation 21% Tillverkning, utvinning 9% Offentlig förvaltning mm. 8% Finansiell verksamhet, företagstjänster 8% (SCB) Utbildningsnivå Procentuell fördelning Kommunen Riket Förgymnasial 19 18 Gymnasial 51 49 Eftergymnasial 30 31 Uppgift saknas 0 1 Befolkning efter utbildningsnivå 2002 (SCB:s kommunfakta 2003) 20