1 (11) 2015-11-21 Världens första hjärttransplantation med Christiaan Barnard. Britta Håkans

Britta Håkans 1 (11) 2015-11-21 Världens första hjärttransplantation med Christiaan Barnard Christiaan Barnard föddes 1922 i Beaufort West, västra Kapprovinsen i Sydafrika. Pappa Adam var pastor i en kyrka för svarta. I kyrkan för de vita spelade mamma Maria orgel. Han hade tre bröder, varav brodern Abraham dog i hjärtsjukdom endast fyra år gammal. En yngre bror, Marius blev också läkare och kom att bistå Christiaan vid den första hjärttransplantationen. Christiaan drömde redan i skolan om att bli läkare. Han studerade medicin vid universitetet i Kapstaden och bodde då hos en annan av bröderna, Barney. Han läste ett år vi universitetet, sedan blev det medicinska högskolan intill Groote Schuur-sjukhuset. Efter sex års studier fick han sin läkarexamen. Under det femte året träffade han sin första fru, Louwtije, som var sjuksköterska. Han började arbeta med allmän medicin och gynekologi, därefter sex månaders kirurgi. Efter detta blev han värvad av en god vän till ett vikariat på en allmänpraktik i en mindre stad, dit han flyttade med familjen. Under denna period fick han två barn. Tillbaka i Kapstaden fick han tjänst som underläkare på ett epidemisjukhus, där man vårdade barn med tuberkulös meningit. Han skrev en avhandling om sitt arbete där, och fick sin behörighet med.dr. För att få denna behörighet måste han även ha klinisk erfarenhet, så han arbetade på dagarna och studerade på nätterna. Så fick han en tjänst som läkare på kirurgkliniken på Groote Schuur-sjukhuset. Där började han att intressera sig för hur man skulle kunna utföra mer avancerade hjärtoperationer. Hittills hade man bara kunnat göra små snabba ingrepp, då man inte kunde stanna hjärtat någon längre stund. Han hörde talas om en amerikan, dr Jibbon i Philadelphia, som byggde och började använda en hjärt-lungmaskin på flera patienter 1953. Tyvärr dog alla utom en och man menade att maskinen var för farlig att använda. En annan metod var att sänka kroppstemperaturen. Man kunde då öppna hjärtat dubbelt så lång tid som innan. Hypotermi framkallades med t.ex. en gummiblåsa med kallt vatten i magsäcken. Christiaan började operera hjärtan på hundar, nattetid. Intresserade, både läkare och sjuksköterskor, hjälpte till. Den första hunden dog på morgonen. Samtidigt började han med experiment, även de på hundar, för att hitta en metod att rädda små patienter med intestinalatresi. Till slut lyckades man hitta felet, som var otillräcklig blodtillförsel. Om man tog bort tarm med dålig cirkulation kunde man rädda barnen. Så fick Christiaan ett erbjudande om att arbeta i USA, i Minneapolis, med hjärtkirurgi tillsammans med världens då främsta läkare på området. Han började arbeta på en doktorsgrad i kirurgi för att bli specialist. Det tar normalt sex år men han bestämde sig

Britta Håkans 2 (11) 2015-11-21 Världens första hjärttransplantation med Christiaan Barnard för att klara av det på två år. Familjen kom över till USA, och man skaffade en bostad där. I USA upptäckte han sin RA för första gången. Efter en tid flyttade familjen utom Christiaan tillbaka till Sydafrika eftersom han arbetade jämt och frun inte trivdes, äktenskapet knakade i fogarna. Christiaan började arbeta med hjärtkirurgi och fick börja använda hjärt-lungmaskinen. Han började med klaffoperationer på hundar. Så småningom fick han sin doktorsgrad på två år genom att arbeta hårt och bara sova på söndagarna. Längtan efter familjen började göra sig påmind och han bestämde sig för att flytta hem. Av National Institute of Health fick han ett stipendium på 2 000 $ för att köpa och ta med en hjärt-lungmaskin till Sydafrika. Dessutom fick han 2 000 $ under tre år för att komma igång i Sydafrika. Där började han med hundar igen, de första två dog, sedan lyckades han med 24 st. Sin första operation på en människa gjorde han på en 15-årig färgad flicka med klaffel. Christiaan upplevde denna tid svår ångest med stora krav, ensamhet, tvivel på sig själv och att ha det yttersta ansvaret var jobbigt för honom I vad man hans stora arbetsbörda spelade roll kan man ju spekulera i. Han insåg nödvändigheten i att skapa ett team som behärskade alla moment. Som han kunde lita på till hundra procent. Han jämförde det med att dirigera en orkester. Under denna tid opererade han många patienter, framför allt barn med medfödda hjärtfel. Tanken på hjärttransplantationer uppstod när han mötte hjärtinfarktpatienter. Detta var 1963. Tekniken var enkel, men avstötningsproblemet var svårare. Man hade vid njurtransplantationer funnit ett sätt att förhindra avstötning. I början av 60-talet Azatioprin (Imurel) + kortison. I slutet av 70-talet Ciklosporin + kortison. Därför åkte han tillbaka till USA för en tre månaders kurs i ämnet. Först gjorde Christiaan en njurtransplantation, i oktober 1967. Sedan kände han sig mogen för en hjärttransplantation. Han hade då utfört 48 transplantationer på hundar. Hans chef sa första nej, men så fick man en lämplig patient i november 1967 chefen sa ja. Patienten var Lous Washkansky. Han var en 53-årig specerihandlare, och han hade det största hjärta man någonsin sett. Han var mycket sjuk och hade bara månader kvar att leva. Nu gällde det att hitta en lämplig donator. Efter tre veckor dök det upp en trafikskadad, döende kvinna. Hennes namn var Denise Darvall, en tjugofemårig vit banktjänsteman. Hon och hennes mamma blev påkörda av en rattfull person när de skulle korsa en gata för att köpa bröd i ett konditori. Fadern och brodern satt och väntade i familjens bil, och blev vittnen till olyckan.

Britta Håkans 3 (11) 2015-11-21 Världens första hjärttransplantation med Christiaan Barnard Mamman dog genast, och Denise blev svårt skallskadad. Man tillfrågade fadern om tillstånd att få ta organ från Denise, och han sa ja. Man kontrollerade blodgrupp och fann att Denises hjärta kunde användas. Christiaan gick till Louis och frågade om han var villig, och han sa kör. Man satte igång med alla förberedelser och Christiaan kände sig mycket nervös inför operationen. Han tvivlade på sig själv och sin förmåga. Men nu gällde det att stå stark och genomföra världens första hjärttransplantation. Operationssalarna låg intill varandra med ett förberedelserum emellan, och två team arbetade i var sin sal med att ta ut Denises hjärta och föra över det till Louis. Det uppstod problem när Denises hjärta inte ville sluta slå trots att man hade stängt av respiratorn. Bestämmelserna var sådana att donatorns hjärta måste sluta slå av sig självt, och det ville inte Denises hjärta göra. Det dröjde hela 20 minuter innan man kunde börja lösgöra hennes. Och det var oerhört nervöst då man var rädd att hjärtat skulle hinna förstöras innan det gavs till mottagaren. Det var dramatiskt på andra vis också. Man gjorde misstag under operationen av Louis med hjärt-lungmaskinen som man lyckades upptäcka i sista minuten. Även på mottagaren måste man vänta tills hjärtat slutade att slå. Operationerna pågick hela natten. Det rådde mycket sträng sterilitet både under operationerna och efteråt på grund av risken för infektion. Redan under förmiddagen nådde nyheten ut i världen, och massor av tidningar ringde. Christiaan, som var uttröttad av den stora nervpressen, var till slut tvungen att ge sig iväg från sjukhuset. Han tog en promenad till den närbelägna kyrkogården, och satt där och tänkte över vad han hade gjort. Washkansky vaknade och var glad över att leva. Fram till den tredje dagen mådde han bra, men sedan började problemen. Hans hjärta började darra, och han fick ökad puls. På femte dagen började Washkansky förändras, han blev slö och ville vara i fred. Det kom tecken som tydde på antingen avstötning eller infektion. Bland annat hittade man Klebsiellabakterirer i hans näs och mun. Så upptäckte man en fläck på ena lungan, som snabbt spred sig till den andra lungan. Man var osäker på orsaken, antingen var det lunginflammation eller en propp, vilket kräver olika behandling. Det var också svårt att säkerställa en eventuell infektion, då man inte kunde få upp något slem från lungan att undersöka. Efter långa diskussioner med många specialister beslöt man att behandla för propp med Heparin. Då fick Washkansky upp slem, som gick att undersöka och man fann pneumonibakterier. Man satte in penicillin, men patienten blev inte bättre. Han hade

Britta Håkans 4 (11) 2015-11-21 Världens första hjärttransplantation med Christiaan Barnard drabbats av immunologisk lunginflammation, s.k. transplantationslungor, en bieffekt vid en avstötningsprocess. Vid njurtransplantationer hade man haft samma erfarenheter. Alltså påbörjade man avstötningsbehandling. Så dök Klebsiellabakterien upp igen, och då satte man in behandling mot denna, men för sent. Louis substituerades med syre mer och mer, hans sköterska satt och pumpade och grät, men det var förgäves. På den 18:e dagen avled Louis Washkansky. Vid obduktionen efteråt hittades en massiv infektion i lungorna, men hjärtat var helt okey. Det andra fallet var den 58-årige tandläkaren Philip Blaiberg. Han fick ett nytt hjärta den 2 januari 1968 och han levde i 19 månader. Christiaan gjorde sex hjärttransplantationer och den av patienterna som levde längst, levde i 24 år efter transplantationen. 1983 tvingades Christiaan Barnard sluta som kirurg på grund av svår reumatism i händerna. Han tilldelades aldrig Nobelpriset i medicin, vilket han själv trodde berodde på att han var boer och vit sydafrikan. Däremot fick han andra utmärkelser som Dag Hammarskölds internationella pris för vetenskap, The Kennedy Foundation Award och The Milan International Price for Science. Socialt levde han sedan som en kändis, gifte sig två gånger till med betydligt yngre kvinnor, och träffade många av världens mest betydande personer. Utöver sin läkarkarriär författade han tre böcker: Självbiografin Ett liv en hjärtläkare berättar (1969), Kirurgen en roman (1975) och Att leva med kronisk ledgångsreumatism (1986). Kort före sin död intervjuades han i Time Magasine och sa följande: Hjärttransplantationen var inte så märkvärdig kirurgiskt, saken var den att jag vågade ta risken. Min filosofi är att den största risken i livet är att inte ta någon risk. Han avled i september 2001 till följd av ett kraftigt astmaanfall under en semester på Cypern, han blev 79 år.

Bildspel av Britta Håkans 5 (11) Världens första hjärttransplantation Britta Håkans

Bildspel av Britta Håkans 6 (11)