Beslutsorganets sekreterare 3.12 Erika Strandberg 1
Sekreterarens roll och uppgift i organet Välkommen på Hallintoakatemias första svenskspråkigakurs! Program: DE VANLIGASTE MÖTESSITUATIONERNA OCH HUR MAN SKA GÅ TILLVÄGA 2 - Jäv 10.00 KURSEN BÖRJAR - Sekreterarens roll och - Övertagningsrätt uppgift i organet - Mötets offentlighet och mötets gång - Omröstning och val - Avvikande mening - Omröstning - Avvikande mening - Protokollförande, särskilda situationer och hur de antecknas i protokollet - Rättande av fel - Delgivning - Övertagningsrätt - Jäv - Omprövning 12.00 KURSEN AVSLUTAS - Mötets offentlighet Protokollförande - Särskilda situationer och hur de antecknas i protokollet - Rättande av fel i ett beslut eller i ett protokoll - Delgivning Vi håller en 5-10 min pausi mitten av kursen
Arbetserfarenhet: Egentliga Finlands vård- och landskapsreform, specialplanerare 03/2018 (nuvarande) Kimitoöns kommun, förvaltningschef 04/2010 (nuvarande) Erika Strandberg Grundutbildning: PM (huvudämne offentlig förvaltning) 2002 Student, Pargas svenska gymnasium 1997 Tilläggsutbildningar: Kimitoöns kommun, tf kommundirektör 08-12/2015 Kimitoöns kommun, bildningschef 01/2009-03/2010 Kimito kommun, bildningsdirektör 09/2003 12/2008 Svenska kulturfonden, sekreterare, 10/2002 09/2003 Åbo stad, lärarvikarie, 08 09/2002 TTK:n Työhyvinvointikortti, 2015 JET specialyrkesexamen i ledarskap, 2004-2005 Examen i undervisningsförvaltning enligt Utbildningsstyrelsens grunder, 8 sv, 2004 Vuxenpedagogik, approbatur, 15 sv, 2004-2005 Finlands Riksdag, riksdagsledamots assistent (Jan-Erik Enestam), mars 2000 - augusti 2002
Sekreterarens roll och uppgift i organet - Förberedande uppgifter, före mötet - Förberedande uppgifter, på mötesdagen - Uppgifter under mötet - Uppgifter efter mötet - Se till att mötet löper smidigt - Se till att besluten kommer till i laglig ordning (kollektivt ansvar) 4
Sekreterarens checklist - Se till att ev bakgrundsmaterial finns till hands. - Fundera behövs t.ex. lagböcker eller annan facklitteratur finnas till hands? - Reseräkning och annat praktiskt, hur sköts det? - Behövs valsedlar? - Behövs omröstningsprotokoll? I större kommuner kan det här finnas delvis elektroniskt. 5
Mötets offentlighetoch mötets gång
Mötets offentlighet Fullmäktiges sammanträden är offentliga. Kan enbart vara slutna om sekretessbelagda ärenden behandlas. Det krävs vägande skäl för sluten behandling av ett enskilt ärende, exempelvis strävan att trygga kommunens intresse vid upphandling eller ett företagsköp. Ovanligt! Allmänheten ska ges möjlighet att följa fullmäktiges offentliga sammanträden Sammanträdena ska hållas på en plats dit det är lätt för kommuninvånarna att komma. Observera också tillgängligheten! Andra kommunala organs än fullmäktiges sammanträden är slutna, men ett organ kan besluta hålla ett sammanträde offentligt. Det är organet som avgör om ett sammanträde är offentligt eller om ett ärende ska behandlas offentligt. Blir eventuellt vanligare med öppna möten? 7
Beslutförhet Fullmäktige: Är beslutfört då 2/3 av ledamöterna är närvarande. Andra organ: Är beslutsförda då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Som närvarande anses också ledamöter somdeltar i mötet elektroniskt. Notera att konstaterandet av sammanträdets laglighet och beslutförhet är uttryckligen ordförandens uppgift. Organet kan inte besluta om den saken. 8
Organens sammanträden Fullmäktige Öppet Endast på beredning av kommunstyrelse, revisionsnämnd och tillfälligt utskott Utan beredning kan ett ärende inte tas upp i fullmäktige (oberett ärende bara om fullmäktige enhälligt röstar om att ta upp ärendet) Kommunstyrelse och nämnder, sektioner Mötena är slutna, endast för medlemmar Enligt förvaltningsstadgan har ofta också andra närvarorätt, t.ex. kst ordförande, kommundirektör Om andra än dessa personers närvaro- och yttranderätt beslutar respektive organ om (grundad anledning!) Ungdomsrepresentanter? Vanligt sätt att behandla material som hör till föredragningslistan: Bilagor offentliga. Bakgrundmaterial syns endast för organets medlemmar. 9
Mötesordning Behandlingen av ett enskilt ärende på sammanträdet kan indelas på följande sätt: föredragning kommunstyrelsens eller föredragandens beslutsförslag = utgångsförslaget diskussion i ärendet redovisning av förslagen beslutsfattande (enhällighet, omröstning, val) konstaterande av beslutet avslutande av behandlingen 10
Omröstning
Omröstningeller val? 1/2 Omröstning Om det utöver utgångsförslaget finns understödda förslag, ska omröstning förrättas. Ordföranden presenterar tydligt organet omröstningssätt och, om flera omröstningar ska förrättas, omröstningsförfarandet för godkännande samt framställer en omröstningsproposition så att svaret ''ja'' eller ''nej'' uttrycker ståndpunkten till förslaget. Exempel: Den som röstar för kommunstyrelsen förslag röstar JA och den som röstar för Lindholms förslag röstar NEJ. Omröstningen förrättas öppet och vem som röstat vad ska framgå i protokollet. Som beslut gäller det förslag som har fått flest röster eller, då rösterna faller lika, det förslag som ordföranden har röstat för. Med omröstningsförfarande avses den ordning i vilken förslagen ställs mot varandra vid en omröstning. De två understödda beslutsförslag i samma ärende som avviker mest från utgångsförslaget ställs mot varandra, varefter det vinnande förslaget ställs mot följande understödda beslutsförslag och slutligen mot utgångsförslaget. Ett förslag som innebär att utgångsförslaget helt och hållet förkastas ställs sist i omröstningen mot det förslag som vunnit över de andra förslagen. Varför är JA/NEJ omröstning bättre än handuppräckning? Tydligheten klarare för sekreteraren. 12
Omröstning eller val? 2/2
Avvikande mening
Avvikande mening Konstaterande av beslut samt avvikande mening Ordföranden konstaterar beslutet och avslutar behandlingen av ärendet. Den som har deltagit i beslutsfattandet och lagt fram ett motförslag eller röstat mot beslutet har rätt att anmäla avvikande mening genom att reservera sig mot beslutet. Samma rätt har den som har föredragit ärendet, om beslutet avviker från beslutsförslaget. Reservationen ska göras genast efter att beslutet har fattats (KomL 106 ). Den som reserverat sig befrias från det juridiska ansvar som beslutet medför. För föredraganden är detta det enda säkra sättet att befrias från ansvar (föredragandens särskilda ansvar). För en ledamot räcker det att det av protokollet framgår hur han eller hon har röstat. Om protokollet visar att ledamoten inte har röstat för det förslag som gäller som beslut i ärendet, är han eller hon inte heller ansvarig för det beslut som majoriteten i organet har fattat. En avvikande mening som en ledamot i organet har anmält är av betydelse för det juridiska ansvaret vid slutna val och eventuellt också när en ledamot har framställt ett förslag som sedan har förfallit i brist på understöd. I det sistnämnda fallet ska det förfallna förslaget ändå framgå av protokollet. Också annars bör det alltid framgå av protokollet hur ledamöterna i organet har röstat. När en skriftlig motivering till en avvikande mening framställts innan protokollet justerats ska motiveringen fogas till protokollet. 15
16 Avvikande mening (inte åsikt)
Protokollförande, särskilda situationer och hur de antecknas i protokollet
Särskilda situationer, ingen föredragande - Om föredragande är jävig kan mötet fatta beslut på basen av ordförandes redogörelse. Kräver skrivning i förvaltningsstadgan! - Då finns inget Förslag. - Revisionsnämnden och centralvalnämnden har inte föredragande, utan fattar alltid beslut på ordförandes redogörelse. 18
Särskilda situationer, tillfällig sekreterare - Om sekreteraren är jävig, kallar ordförande en annan sekreterare för den paragrafen. Exempel, i beslutet så här: Och i närvaroförteckningen så här: 19
Särskilda situationer, protokolljustering - I mindre kommuner där man känner varandra brukar man ofta känna till kommande jävsituationer. Om man vet kan det vara bra att som mötessekreterare tänka igenom att inte jäviga personer utses till protokolljusterare. -> Om man märker det då man kommer till pargrafen ifråga, väljer man en ny protokolljusterare för den paragrafen. -> Om man märker det först då mötet är slut, så måste den paragrafen gå till justering på nästa möte. På samma sätt lönar det sig att vara uppmärksam då mötesdeltagarna går föremötet är slut, så att det inte är en protokolljusterare som avlägsnar sig i förtid. 20
Oberedda ärenden Fullmäktige: Fullmäktige kan behandla ett ärende som har nämnts i kallelsen till sammanträdet och som har beretts. Fullmäktige kan med enkel majoritet besluta ta upp och avgöra ett ärende som har beretts men som inte nämns i kallelsen (KomL 95 ). Det förutsätter att ärendet är brådskande, vilket i allmänhet avser att fullmäktige inte längre hinner behandla ärendet vid sitt nästa sammanträde eller att uppskov i varje fall skulle innebära betydande juridisk, ekonomisk eller annan skada för kommunen. Fullmäktige fattar ett särskilt beslut om att ta upp ärendet till behandling. Om ett fullmäktigeärende inte alls har beretts, kan det behandlas endast om fullmäktige enhälligt beslutar ta upp det till behandling. Kravet på enhällighet gäller också brådskande ärenden som inte har beretts. Muu toimielin: I kommunens förvaltningsstadga kan det bestämmas att ett organ kan besluta ta upp också sådana ärenden till behandling som inte nämns i kallelsen till sammanträde. I praktiken kan kommunstyrelsen, nämnderna och andra kommunala organ på förslag av föredraganden eller en ledamot av organet besluta ta upp s.k. extra ärenden till behandling. Om ledamöterna inte är ense om att ett ärende ska tas upp till behandling, röstar organet och avgör genom majoritetsbeslut om ärendet tas upp till behandling eller inte. Ska framgå i protokollet. Övriga ärenden Ett organ kan inte fatta beslut under övriga ärenden. Om man vill taupp ett övrigt ärende såmpste man öppna ett nytt ärende. Notera då bestämmelserna om oberedda ärenden. 21
Rättandeav fel
När kan man rätta ett fel? En myndighet ska rätta uppenbara skriv- eller räknefel eller andra jämförbara klara fel i sitt beslut. Men när det gäller sakfel får myndigheten avgöra om det ska rättas. Förfarandet vid rättelseärenden beror på felets art. En myndighet behandlar ett rättelseärende på eget initiativ eller på en parts yrkande. Initiativet ska tas eller yrkandet framställas inom fem år från det att beslutet fattades. -> OBS, kan vara bra att fundera när det är nödvändigt att rätta skrivfel och när inte. 23
Rättelse av sakfel En myndighet kan rätta oriktigt beslut som den har fattat och avgöra saken på nytt, om 1. beslutet grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning, 2. beslutet grundar sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag, 3. det har skett ett fel i förfarandet när beslutet fattades, eller 4. det har tillkommit sådan ny utredning i saken som väsentligt kan påverka beslutet. I situationer som avses i de tre första punkterna får beslutet rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse till en parts nackdel förutsätter ändå att parten samtycker till rättelsen. Samtycke behövs ändå inte, om felet är uppenbart och det har orsakats av partens eget förfarande. I situationer som avses i fjärde punkten får beslutet rättas endast till partens fördel. För att ett sakfel ska kunna rättas krävs det att ärendet behandlas på nytt och att ett nytt beslut meddelas i ärendet. När de berörda har fått del av det nya beslutet, börjar tiden löpa för sökande av ändring i detta beslut. 24
Delgivning
Delgivning Delfående av beslutet är en förutsättning för att tiden för sökande av ändring ska börja löpa och därmed också nödvändigt med tanke på att beslutet ska kunna vinna laga kraft. Viktigt att hålla i minnet med tanke på t.ex. publiceringen av tjänsteinnehavarbeslut på nätet. 26
Delgivning till kommuninvånare Protokollet sätts till påseende genom att lägga det på nätet i 7 dagar. Också tjänsteinnehavarbeslut med besvärsrätt för kommuninvånarna ska läggas ut på nätet för att besvärstiden ska börja löpa och beslutet ska vinna laga kraft. OBS! Personuppgifter bort. Tidsfrister för delgivning till kommuninvånare Omprövningsbegäran: 7 dagar på nätet + 14 dagar Kommunalbesvär: 7 dagar + 30 dagar 27
Delgivning till part Delgivning till part Varje enskilt beslut i protokollet ska delges till eventuella parter. Alla ärenden har inte parter. Med brev: en part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet skickades. -> ska antecknas i diariet när det skickats! Med e-post: (förutsätter medgivande): -> en part anses ha fått del av beslutet senast den tredje dagen efter att e-posten har skickats -> ska antecknas i diariet när det skickats! Tidsfrister för delgivning till part Omprövningsbegäran: 7 dagar postgång ELLER 3 dagar e-post + 14 dagar Kommunalbesvär: 7 dagar postgång ELLER 3 dagar e-post + 30 dagar 28
Beräkning av tidsfrister Den dag då tiden för sökande av ändring börjar räknas inte med i tidsfristen = den dag då protokollet läggs till påseende. Om tidsfristens sista dag infaller på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller en helgfri lördag, får ändring sökas den sista vardagen därefter. Ändring ska sökas senast den sista dagen av tidsfristen innan ämbetsverket stänger. 29
Vad är bestämt om kommunala tillkännagivanden (kungörelser)? Kommunallagen 108: Kommunala tillkännagivanden Kommunala tillkännagivanden ska göras kända genom att de offentliggörs i det allmänna datanätet, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna, samt vid behov på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om. Ett tillkännagivande ska finnas i det allmänna datanätet 14 dygn, om inte något annat följer av sakens natur. De personuppgifter som ingår i tillkännagivandet ska avlägsnas från datanätet när den ovannämnda tiden går ut. (Speciallagar kan ha längre tid.) Kungörelser finns alltså enbart på webben och ska i regel vara där i 14 dygn. I speciallagar (t.ex. miljölagstiftning) kan ännu finnas stadganden om kungörelser på kommunens anslagstavla. Det innebär att minimikravet för lediganslagning av en tjänst är att den publiceras på kommunens webbsida. 30
Olika delgivningssätt Vanlig delgivning: Per post (anses ha fått del av beslutet 7 dagar efter att brevet sändes, om inte något annat visas.) Elektronisk delgivning möjlig om mottagaren gett sitt medgivande (anses ha fått del av beslutet den 3:e dagen efter att meddelande skickats) Bevislig delgivning: Gäller förpliktande beslut, tiden för sökande av ändring börjar löpa från det att beslutet delgavs. Bevislig delgivning kan ske - per post mot mottagningsbevis, - genom att handlingen överlämnas till delgivningens mottagare eller dennes företrädare, eller - som stämningsdelgivning. Vid bevislig delgivning visar delgivnings- eller mottagningsbeviset vilken dag delfåendet har skett. 31
Sekretess och personuppgifter Från 1.6.2017 sker delgivningen med kommuninvånarna genom att lägga protokollet till påseende i det allmänna datanätet (=på nätet). Sekretessbestämmelserna och begränsningarna som gäller personuppgifter ska beaktas när protokollet hålls tillgängligt i det allmänna datanätet. Om ett ärende är sekretessbelagt i sin helhet, publiceras i protokollet endast ett omnämnande av att det sekretessbelagda ärendet behandlades. I protokollen publiceras endast sådana personuppgifter som är nödvändiga med tanke på tillgången till information. De personuppgifter som ingår i protokollen ska avlägsnas från datanätet när tidsfristen för omprövningsbegäran eller besvärstiden löper ut. I praktiken::gäller att se till att förutom att protokollet är på webbsidan, så ska det också gå att bevisa att det varit där en viss tid. 32
Övertagningsrätt
Övertagningsrätt Med övertagningsrätt avses att kommunstyrelsen har rätt att ta över behandlingen av ett ärende där en lägre myndighet i kommunens organisation har fattat ett beslut. Övertagningsrätten regleras i 92 i kommunallagen. I förvaltningsstadgan kan det bestämmas att också nämnder och affärsverksdirektioner har samma rätt. Kolla i kommunens förvaltningsstadga: Vilket organ har rätt att ta över ett ärende? 34
Övertagningsrätt Till behandling i kommunstyrelsen kan tas ett ärende som har avgjorts av - en sektion inom kommunstyrelsen eller en myndighet som lyder under kommunstyrelsen. - myndigheter som lyder under kommunstyrelsen är kommunens samtliga organ utom fullmäktige samt enskilda tjänsteinnehavare som har behörighet att fatta förvaltningsbeslut. 35
Övertagningsrätt - Övertagningsbeslutet kan fattas av kommunstyrelsen eller dess ordförande, kommundirektören eller en tjänsteinnehavare som är tillförordnad i förvaltningsstadgan. - Vice ordföranden får utöva övertagningsrätten när ordföranden är förhindrad. - Rätten att överta behandlingen gäller ärenden som redan har avgjorts av en lägre myndighet. - Beslutet av den lägre myndigheten anses vara fattat när protokollet är justerat. - Övertagningsrätten ska utövas inom den tid inom vilken begäran om omprövning av beslutet ska framställas. Undantag: Om omprövning av ett beslut har begärts (rättelseyrkan), har kommunstyrelsen inte övertagningsrätt i det beslut som nämnden fattat på basen av omprövningsbegäran. (ska tolkas som så att nämnden då redan fått chans att rätta sitt beslut, och processen kan via besvär gå vidare till förvaltningsdomstol) - Utövande av övertagningsrätten innebär att ett ärende som behandlats av en lägre myndighet överförs i sin helhet till behandling i kommunstyrelsen. En lägre myndighets avgörande binder inte kommunstyrelsen på något sätt. 36
Övertagningsrätt När kommunstyrelsen behandlar ärendet har den samma befogenheter som den underlydande myndigheten hade. Kommunstyrelsen är skyldig att fatta beslut i ärendet. I det ärende som tas upp till behandling kan - ett nytt beslut fattas - det tidigare beslutet ändras, upphävas eller bestå eller - ärendet återförvisas för ny behandling till den myndighet som fattade det ursprungliga beslutet. OBS! På beslutet om att överta ett ärende kan inte sökas ändring, eftersom det är fråga om beredningsbeslut 37
Övertagningsrätt Övertagningsrätten gäller inte alla ärenden som behandlas av kommunen. Till de ärenden som inte omfattas av övertagningsrätten hör beslut som fattas inom kommunens lagstadgade uppgiftsområden. Sådana ärenden är till exempel - tillståndsärenden såsom bygglov och - andra miljötillstånd samt - ärenden som gäller en enskild individs social- och hälsovård eller - undervisning för en elev. Exempel på ärenden som alltid omfattas av rätten att överta ärenden är personval och upphandlingsfrågor. 38
Jäv
Jäv i allmänhet 40 Jäv = om opartiskheten i ett enskilt ärende äventyras. Jävsgrunderna finsn i lag, orsaken måste alltså baserar sig på lag (man kan alltså inte vara jävig på känsla elelr för att man vill slippa fatta beslut) Om en jävig person är med i behandlingen av ett ärende = fel i beslutsprocessen och grund för att häva beslutet. Jäv för fullmäktigeledamot i fullmäktige: jäv uppstår i enlighet med kommunallagen då ett ärende behandlas som gäller honom eller henne personligen eller någon som är närstående I rättspraxis har kriteriet personligen tolkats relativt snävt så att jäv i allmänhet förutsätter att ärendet påverkar eller kan påverka direkt och personligen just fullmäktigeledamoten eller hans eller hennes närstående eller åtminstone en begränsad grupp personer som dessa hör till. Alltid har jäv inte ansetts uppstå ens då. Rättspraxis är inte särskilt systematisk när det gäller jäv. Det finns skäl att pröva varje situation för sig så att förhållandena i de enskilda fallen blir beaktade. I oklara situationer är det bäst att personen själv anmäler att han eller hon är jävig. följd: får ejdelta i behandligen à bort frånegenplats till publikplats Jäv för andra förtroendevalda och anställda: jäv uppstår i enlighet med förvaltningslagen följd: får ej vara närvarande eller behandla ärendet
Jäv Jävsgrunder enligt förvaltningslagen: Partsjäv (förvaltningslagen28 1 mom) En person eller en närstående är part. Part är den vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller. Part är exempelvis den vars ansökan (t.ex. tjänsteansökan eller ansökan om bidrag), tillståndsärende (t.ex. bygglov eller förläggningstillstånd), begäran om omprövning eller övriga ärende saken gäller. Ombudsjäv (2 mom) En person eller en närstående biträder eller företräder en part eller den för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada. Intressejäv (3 mom) Om avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom eller henne eller för en i 28 2 mom. 1 punkten avsedd närstående inom den s.k. familjekretsen Anställnings- och uppdragsjäv (4 mom) En person är jävig på grund av anställnings- eller uppdragsjäv om han eller hon står i anställningsförhållande eller i sådant uppdragsförhållande som har samband med ärendet till en part eller till någon för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada. Samfundsjäv (5 mom) Om en person eller en i 2 mom. 1 punkten avsedd närstående inom den s.k. familjekretsen till honom eller henne är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ eller är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning i en sådan sammanslutning eller stiftelse eller sådant statligt affärsverk eller sådan statlig inrättning som är part eller för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada. Sammanslutningar som avses i bestämmelsen är bland annat aktiebolag, andelslag och föreningar. Kommunalllagen: tillämpas också på medlemmarna i styrelsen i en sammanslutning eller stiftelse som ingår i kommunkoncernen. När ärenden som gäller sådana sammanslutningar behandlas inom kommunalförvaltningen, är medlemmarna i sammanslutningens styrelse och förvaltningsråd jäviga. Gäller inte affärsverk och samkommuner om inte intressekonflikt. Generalklausul (7 kohta) Omtilltron till en persons opartiskhet äventyras av något annat särskilt skäl 41 41
Jäv i mötessituationen Om personen själv konstaterar att hen är jävig och avlägsnar sig från behandlingen, räcker det förfarandet med en anteckning i protokollet om orsaken till jävssituationen. I sista hand avgör organet jävssituationen på initiativ av ordförande I protokollet skrivs in att personen avlägsnat sig från mötesrummet och den verkliga grunden för jäv. Den verkliga grunden är inte en laghänvisning (så som samfundsjäv ) utan en beskrivning av den verkliga orsaken (se exempel längre fram) Också viktigt med klar anteckning om att personen avlägsnade sig från platsen / mötesrummet. OBS! I fullmäktige extra viktigt att är tydligt vad som är publikplats. Den som jävar sig kan sitta på publikplats, men ska vara entydigt vad som är publik plats. 42 42
Verkan av jäv En jävig person får inte delta i behandlingen av ett förvaltningsärende hos en myndighet. Med behandling avses alla de åtgärder inom ramen för förvaltningsförfarandet som på något sätt kan påverka innehållet i beslutet i ärendet. Jävet gäller alla behandlingsskeden från början av beredningen till verkställigheten. En jävig person får inte - föredra eller bereda ett ärende som ska behandlas, - delta i beslutsfattandet som ledamot av organet eller - sköta uppgifter som anknyter till verkställigheten av beslutet. Enligt rättspraxis deltar också t.ex. organets sekreterare och protokollförare i behandlingen av ärendet, och därför kan en jävig person inte vara sekreterare eller protokollförare. En jävig person får inte begära utlåtanden som anknyter till myndighetsbehandlingen av ärendet, höra parter eller på annat sätt på myndighetens vägnar skaffa utredningar som kan inverka på hur ärendet kommer att avgöras. Behandlingsförbudet i samband med jäv gäller inte rent tekniska åtgärder, till exempel diarieföring, renskrivning, kopiering. Också en jävig person kan alltså sköta dessa uppgifter utan att beslutet tillkommer i oriktig ordning. 43 43
Jäv, exempel 44 44
Jäv Ordföranden ska vid sammanträdet också se till att jäv utreds. Var och en ska i första hand ändå själv meddela och bedöma om han eller hon är jävig. Ordföranden ska vid behov låta organet avgöra om jäv föreligger i fråga om en ledamot eller någon annan person som har rätt att närvara, om inte personen självmant drar sig ur behandlingen av ärendet. 45 45
Omprövning
Vad gäller om besvärsrätt? Endast ett slutligt kommunalt myndighetsbeslut är överklagbart. Fullmäktiges beslut överklagas direkt hos förvaltningsdomstolen genom kommunalbesvär. I beslut av andra organ och tjänsteinnehavare måste omprövning (tidigare: rättelseyrkan) först begäras. Behandlingen av en omprövningsbegäran är ett kommuninternt förvaltningsförfarande och ett obligatoriskt skede innan kommunalbesvär kan anföras. 47
Vad gäller om besvärsrätt? Till protokollet fogas anvisningar om omprövningsbegäran, besvärsanvisning och meddelande om besvärsförbud. Det är föredragandes ansvar att kolla igenom besvärsskriften; var råder besvärsförbud, var inte. Om ett ärende gäller beredning eller verkställighet kan man inte begära omprövning. Man kan inte begära omprövning eller besvära sig över följande typs beslut: - beredning och verkställighet (t.ex. beslut på väg till ett högre organ) - beslut som hör till arbetsgivarens direktionsrätt, t.ex beviljande av semester - utlåtanden (om inte bindande betydelse för slutligt beslut) - principbeslut - invånarinitiativ som inte föranleder åtgärder - att inleda åtgärder, om det senare kommer nya beslut (t.ex. att lediganslå en tjänst på nytt) - beslut om att utnyttja rätt att överta ett ärende 48
Besvärstider Besvärstiden räknas på två olika sätt beroende på om ärendet har parter (=sakägare som har rätt eller skyldigheter i frågan) eller inte. Om det finns parter så ska ärendet delges skilt till dem. Om det inte finns parter så läggs protokollet eller beslutet fram till påseende och alla kommuninvånare har rätt att besvära sig. 49