Elanslutning av Markbygden Etapp 3B till Dubblabergen i Piteå kommun, Norrbottens län Avgränsningssamråd enligt 2 kap. 8 a ellagen och 6 kap. 29 miljöbalken
Samrådsmötet - Samrådets syfte - Lokalisering, utformning & omfattning - Miljön i de områden som kan påverkas - Miljöeffekter - Miljökonsekvensbeskrivningens struktur - Frågor och diskussion 2
Syftet med samrådet är att berörda myndigheter, kommuner, enskilda, organisationer, föreningar samt övrig berörd allmänhet (samrådsparter) i ett tidigt skede får möjlighet att påverka den planerade verksamheten lokalisering, omfattning, utformning, samt vilka miljöeffekter som behöver bedömas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). 3
Bakgrund Att leda elkraften mot både öst och väst är en grundförutsättning för att Etapp 3 ska kunna uppföras och drivas. Mellan Trolltjärn och Dubblabergen finns redan utrymme inom den befintliga nätkoncessionen. Behov av koncession för en ny elanslutning mellan Etapp 3 och Dubblabergen.
Lokalisering och stråk Mellan stationen vid Dubblabergen och olika anslutningspunkter inom Etapp 3. Utgångspunkten är att stråken: - ska vara så korta som möjligt - bör förläggas så att de begränsar påverkan på markanvändningen - bör följa befintlig och planerad infrastruktur
Stråk A Stråk A följer den sökta koncessionen mellan Dubblabergen och Björkmyran. Stråket ligger norr om den ansökta koncessionen och kan utöver miljöhänsynen behöva anpassas till utformningen av den koncessionen samt till lokaliseringen av vindkraftverken inom Etapp 2.
Stråk B och C Dessa stråk utgör alternativ till varandra. De är bredare stråk mellan Björkmyran och den befintliga regionledningen. I bägge stråken behöver elanslutningen korsa järnväg, allmän väg och regionnätsledning, vilket kan kräva fördjupade studier.
D, E och G Alternativ för att ansluta Stor-Granliden. Stråket D går parallellt med befintlig regionledning mellan två stationer - Nyhem och Blåliden. De två stationerna Nyhem och Blåliden etableras ifall detta alternativ väljs. Ifall stråket G väljs etableras nya stationer istället vid Kronliden och Lill-Blåliden.
Stråk F Stråket F går mellan Blåliden och Lill-Blåliden inom Etapp 3.
Stråk H Mellan Lill-Blåliden och koncessionens östligaste punkt, vilket kan bli ända borta vid Finnliden. Hur lång ledningen blir i detta stråk beror på detaljprojekteringen av vindkraften inom Markbygden Etapp 3.
Omfattning - En 35-45 meter bred skogfri korridor, så kallad skogsgata, kommer att behöva upprättas och därmed avverkas, för att säkerställa att nedfallande träd inte kan falla över ledningen och orsaka driftsstopp. - Där kraftledningen går parallellt med en befintlig kraftledning kan skogsgatan för den nya ledningen minskas till ungefär 20 meters bred. - Totallängden för kraftledningarna bedöms i nuläget bli mellan 40 och 45 km, vilket innebär att kraftledningsgatan innebär en förändrad markanvändning på som mest 200 hektar. - Inga rivningsarbeten förutses i nuläget. - Utöver avverkningen av skogsgatan kan enstaka kantträd behöva avverkas i sidoområdena, detta gäller särskilt högväxta träd som kan riskera att falla över ledningen. - I avgränsningssamrådet redovisas stråk med en större omfattning än vad koncessionsansökan bör komma att avse. 11
Utformning Luftledningens utformning beror bl a på den installerade effekten i vindkraftsanläggningen, eftersom denna avgör hur stor strömlasten blir. Markledning kan inte motiveras i något stråk. Portalstolpe Kompositstolpe Trästolpe Exempel på olika stolptyper 12
Transformatorstationer Upp till tre stationer behöver anläggas för anslutning till det interna nätet. Varje stationsområde bedöms ta ett landområde om 200 x 200 meter i anspråk för hela anläggningen, som kommer att inhägnas. Bolaget kommer att ansöka om bygglov för varje station i ett senare skede. Transformatorstation 33 kv/ 150 kv
Hänsynsåtgärder Hänsyn tas till de värden som identifieras i utredningsarbetet. Åtgärder för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter kan vara: - Säkerhetsavstånd mellan ledningen och byggnader som är registrerade som bostäder. - Anpassning av lokaliseringen så att behovet att avverka skog begränsas. - Utformning av kraftledningen så att kulturhistoriska lämningar undviks vid exploateringen. Även andra åtgärder bör aktualiseras inom ramen för den fortsatta specifika miljöbedömningen. 14
Miljön i de områden som kan komma att påverkas - Topografi och naturmiljö - Markanvändning - Planförhållanden - Infrastruktur - Befolkning och bebyggelse - Besöksfrekvens i området - Områden av riksintresse och skyddade områden
Topografi och naturmiljö - Relativt många myrar och mer eller mindre sammanhängande våtmarkskomplex. - Ledningsstråken (Stråk D) berör en sjö, Svanaträsket. - Lillpiteälven och Åbyälven korsar stråkens mellersta respektive södra delar, och de sydöstligaste stråken går in i Rokåns dalgång
Markanvändning - Skogsbruk är den dominerande markanvändningen. - Rennäringen utgör areellt sett också en mycket betydelsefull markanvändning i Markbygden. - Infrastrukturstråk med Stambanan, väg 515 och en regionledning. - Vindkraftsetableringen innebär att landskapet är under stor omvandling.
Planförhållanden - Stråken berör inte något detaljplanelagt område. Stora områden kring är utpekade som lämpliga för vindkraft i ÖP. I delstråk B finns utredningsområde för elintensiv verksamhet. - Stråken går igenom det område som omfattas av regeringsbeslutet om tillåtlighet för vindkraft i Markbygden.
Infrastruktur Stambanan genom Övre Norrland Väg 515 mellan Långträsk och Koler) Regionnätsledning som går i nord-sydlig riktning öster om vägen. Markkabel som ansluter Storblåliden. Längs järnvägen finns också radiokommunikationsstråk.
Befolkning och bebyggelse - Den byggnad som finns inom stråk B (Daludden) ska inte användas som bostad. - Närmast boende i Björkliden och Storgranliden, totalt cirka 21 personer. Andra byar i närheten är Manjärvträsk, Koler, Kolerträsk, Bäck, Hultet och Långträsk. Manjärvträsk Koler Daludden Bäck Hultet - Långträsk, ca 2 km från ledningsstråken, är största byn med cirka 90 invånare. Långträsk Björkliden Storgranliden De röda punkterna är byggnader betecknade hus enligt fastighetskartan
Kulturmiljö - Inga särskilt utpekade områden för kulturmiljö inom ledningsstråken. - Inom stråken finns totalt 29 stycken identifierade kulturhistoriska lämningar. Åtta av dessa är fornlämningar, tio är möjliga fornlämningar och 11 är övriga kulturhistoriska lämningar - En arkeologisk utredning av områdets förutsättningar kommer att genomföras innan arbetet påbörjas. Ledningsstråk Fornlämningar (linjeobjekt) Fornlämningar (punktobjekt) Fornlämningar (områden) Kulturminne - kyrka
Områden av riksintresse Inom 10 km från de aktuella ledningsstråken - tio områden av riksintressen för rennäringen (varav nio kärnområden) - sju riksintressen för vindbruk - tre riksintressen för totalförsvaret - två riksintressen för kommunikationer - ett område av riksintresse för naturvård
Skyddade områden I närområdet finns också olika typer av naturskydd enligt 7 kap miljöbalken. Ledningsstråken korsas av biflöden till Åbyälven och Piteälven, vilka tillhör Natura 2000-nätverket. Det finns även biotopskydd som ligger nära, men inte inom, stråken.
Miljöeffekter och vad som kan bli betydligt påverkat - Boendemiljö obetydliga konsekvenser - Infrastruktur små konsekvenser - Landskapsbild och friluftsliv små till obetydliga konsekvenser - Naturmiljö, fåglar och arter avvaktar kompletterande NVI - Rennäring avvaktar samrådet. Avtal tecknat med Östra Kikkejaur - Kulturmiljö obetydliga konsekvenser - Rådande markanvändning avvaktar samrådet 24
Betydande miljöeffekter som elledningen kan medföra - MKB-dokumentet kommer att redovisa de betydande miljöeffekter som den planerade ledningen bedöms medföra, antingen i sig själv eller till följd av yttre händelser. - Ledningen antas medföra betydande miljöpåverkan genom möjlig påverkan på naturmiljöer och markanvändning (inkl rennäring). - En viktig aspekt att utreda vidare är också kraftledningens påverkan på befintlig och planerad infrastruktur inom ledningsstråken. 25
Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll 26
Synpunkter Skriftliga synpunkter skickas till: samrad@ecogain.se. Alternativt över post: Ecogain AB Västra Norrlandsgatan 10 D 903 27 Umeå Märk brevet med Samråd Etapp 3B. Vi ber er att inkomma med eventuella synpunkter gällande projektet senast den 13 maj 2019.
FRÅGOR OCH DISKUSSION 28
Moa Eriksson Projektledare moa.eriksson@svevind.se 090 12 07 93 Tryggve Sigurdson Seniorkonsult tryggve.sigurdson@ecogain.se 010 405 91 26 29