Växtval för funktion och estetik i regnbäddssammanhang

Relevanta dokument
Att föreskriva specialväxtbäddar i AMA med hjälp av

BiodiverCity Dagvattenhantering

Ytligt dagvatten i bostadsområden

Funktioner o Regnvattentunnor o Översilningsyta o Vegetation o Gräsmatta o (Stenkista) Hanna Blomstrand

Funktioner o Regnvattentunnor o Regnbädd o Vegetation o Gräsmatta o Genomsläpplig beläggning. Sektion a

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Hekla Pimpsten. Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö

Så fungerar det i praktiken- MKBs gröna takresa. Maria Nilsson

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Perennmatta. Perennmatta

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

Sektion a. Trädgårdens plan visar vart de olika funktionerna är placerade i skala 1:200.

Att få växter att trivas och utvecklas i olika livsmiljöer och ståndorter

Växtpärm Rhododendron

Älskade Pelargoner...

Vattnet i staden. Gilbert Svensson Urban Water Management AB

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god

Elitväxter utvalda för din trädgård!

En vandring i blommornas spår


Attraktiv vegetationsdesign för regnbäddar/biofilter i stadsmiljöer i södra Sverige

PM landskapsgestaltning

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)

Vegetation för fluktuerande vattennivåer

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård Lönashult Tel/fax Mobil

Träd & Dagvatten. Stockholm Stad Trafikkontoret

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

områdets eget faelleshus, med utsikt åt alla håll.

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Växtval för trafiknära områden rondeller och refuger

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Savaq CITY 160. Användbar bevattning för placering nära byggnader.

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

RAINGARDENS i Munka-Ljungby. Ängelholms kommun

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

SKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering:

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Umeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Bänk. 12. Blåflox, Phlox divaricata, 60 st, två sorter: o Clouds of Perfume, ljust blåviolett o White Perfume, vit

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Klimat, vad är det egentligen?

Vegetation för regnbäddar aspekter att tänka på

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

GÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5. Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB

VA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Hållbar dagvattenhantering

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson. UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Rapportmall för case-ägare

Naturanpassade erosionsskydd

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

Äger du ett gammalt träd?

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården

FAKTA om våra. tjänster vid plantering och gravskötsel

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Framtidens gröna städer

DAGVATTENHANTERING DEEP GREEN KONCEPT

Plant in Pod växtskydd Instruktioner. garden care

Trädgård med havet som granne

Välkommen till Västergården på Hjälmö

13 praktiska allmänna skötselråd

Gränsen mellan AMA Hus och

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

VIÖS AB. Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål. - En konferens i Göteborg november 2014

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Växtsjukdomar. av växtmaterial. Trädgårdsingenjör Stångby Plantskola AB

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

VINTRIEDIKET. Ett vattendrag till nytta och glädje

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat

GE DIN GÅRD ETT LYFT!

Idéer till skolgårdsförnyelse

Tommy Giertz.

Transkript:

Växtval för funktion och estetik i regnbäddssammanhang Anders Folkesson Landskapsarkitekt LAR/MSA Universitetslektor vid Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Regnbäddens ståndort 1

Regnbäddar utgör sällan en ståndort i normal bemärkelse! Regnbäddens ståndort En regnbädds ståndort är normalt varken våt eller torr, utan växlar mer eller mindre regelbundet mellan dessa olika tillstånd. I de flesta tempererade och kustnära områdena i världen brukar regnbäddar sällan vara utsatta för varken längre perioder av extremt torra eller blöta förhållanden. (Men det kan hända!.) 2

Namnet regnbädd ska inte göra att det ska misstolkas som ett slags våtmarksplantering! Fördröjningsdamm för dagvatten, Alnarp Anders Folkesson 1996 3

Fördröjningsdamm för dagvatten, Alnarp Anders Folkesson 1996 tät botten grundvattnet fyller ständigt på permanent vattenyta (som vid regn kan stiga) INTE EN REGNBÄDD! Fördröjningsdammar i Ekostaden Augustenborg, Malmö. Anders Folkesson/Christer Göransson, Mellanrum 2001 4

Täta bottnar Påfyllning av källardränering resp. kranvatten ger permanent vattenyta (som vid regn stiger kraftigt) KAN KNAPPAST KALLAS REGNBÄDDAR Fördröjningsdammar i Ekostaden Augustenborg, Malmö. Anders Folkesson/Christer Göransson, Mellanrum 2001 Example of species: Lysimachia nummularia Potentilla anserina Carex elata Fördröjningsdamm i Ekostaden Augustenborg, Malmö. Anders Folkesson/Christer Göransson, Mellanrum 2001 5

6

Inte utförd riktigt som dagens regnbäddar men ståndortsmässigt stora likheter med en sådan STÅNDORTSFAKTORER I EN REGNBÄDD Omgivningsfaktorer Geografisk placering? Lokalt klimat? (växtzon, sol, vind, nederbörd etc? ) Gatumiljö eller parkmiljö? Dagvattenvolymer? Hur smutsigt är dagvattnet? Hur mycket salt följer med dagvattnet? Varaktighet på översvämning? Varaktighet på torkperioder? Tid sedan förra översvämningen? Tidpunkt då översvämningen inträffar? (vegetationsperiod eller ej?) Konstruktionen Grundvattenkontakt? Tät botten? Dränerande makadamlager, dränledning? Översvämningsdjup? Utvecklingsstadie, storlek och ålder hos den aktuella arten? (äldre=tåligare) Stresstålighet och konkurrenskraft hos den aktuella arten? Filterbäddens/växtbäddens egenskaper? (växttillgängligt vatten, ph värde och näringsinnehåll) 7

STÅNDORTSFAKTORER I EN REGNBÄDD Vad avgör om en viss art kan överleva och trivas här? Omgivningsfaktorer Geografisk placering? Lokalt klimat? (växtzon, sol, vind, nederbörd etc? ) Gatumiljö eller parkmiljö? Dagvattenvolymer? Hur smutsigt är dagvattnet? Hur mycket salt följer med dagvattnet? Varaktighet på översvämning? Varaktighet på torkperioder? Tid sedan förra översvämningen? Tidpunkt då översvämningen inträffar? (vegetationsperiod eller ej?) Konstruktionen Grundvattenkontakt? Tät botten? Dränerande makadamlager, dränledning? Översvämningsdjup? Utvecklingsstadie, storlek och ålder hos den aktuella arten? (äldre=tåligare) Stresstålighet och konkurrenskraft hos den aktuella arten? Filterbäddens/växtbäddens egenskaper? (växttillgängligt vatten, ph värde och näringsinnehåll) STÅNDORTSFAKTORER I EN REGNBÄDD Vad avgör om en viss art kan överleva och trivas här? Omgivningsfaktorer Geografisk placering? Lokalt klimat? (växtzon, sol, vind, nederbörd etc? ) Gatumiljö eller parkmiljö? Dagvattenvolymer? Hur smutsigt är dagvattnet? Hur mycket salt följer med dagvattnet? Varaktighet på översvämning? Varaktighet på torkperioder? Tid sedan förra översvämningen? Tidpunkt då översvämningen inträffar? (vegetationsperiod eller ej?) Konstruktionen Grundvattenkontakt? Tät botten? Dränerande makadamlager, dränledning? Översvämningsdjup? Utvecklingsstadie, storlek och ålder hos den aktuella arten? (äldre=tåligare) Stresstålighet och konkurrenskraft hos den aktuella arten? Filterbäddens/växtbäddens egenskaper? (växttillgängligt vatten, ph värde och näringsinnehåll) 8

STÅNDORTSFAKTORER I EN REGNBÄDD Vad avgör om en viss art kan överleva och trivas här? Omgivningsfaktorer Geografisk placering? Lokalt klimat? (växtzon, sol, vind, nederbörd etc? ) Gatumiljö eller parkmiljö? Dagvattenvolymer? Hur smutsigt är dagvattnet? Hur mycket salt följer med dagvattnet? Varaktighet på översvämning? Varaktighet på torkperioder? Tid sedan förra översvämningen? Tidpunkt då översvämningen inträffar? (vegetationsperiod eller ej?) Konstruktionen Grundvattenkontakt? Tät botten? Dränerande makadamlager, dränledning? Översvämningsdjup? Utvecklingsstadie, storlek och ålder hos den aktuella arten? (äldre=tåligare) Stresstålighet och konkurrenskraft hos den aktuella arten? Filterbäddens/växtbäddens egenskaper? (växttillgängligt vatten, ph värde och näringsinnehåll) Generellt: växter från friska/våta ståndorter klarar sig ofta hyfsat även i torrare miljöer Däremot har växter från torra ståndorter ofta svårt att överleva blöta. Det är smart att leta bland växter med en intermediär strategi (som klarar både torra och tillfälligt blöta förhållanden) en lämplig kategori växter återfinns på strandbankar kring vattendrag som drabbas av återkommande översvämningar en annan lämplig kategori återfinns där periodiska skyfall är vanliga, exempelvis den nordamerikanska prärien. Dagvatten innehåller ofta mycket salt arter som växter kustnära är en bra kategori att leta bland! 9

När regnbädden utförs med släntning av jordytan in mot mitten, ges olika ståndortsförhållanden. Torktåligare växter i de yttre/högre zonerna och fukttåligare i dess centrala delar. Vid anläggningens inlopp är det däremot fuktigare och ofta högre saltkoncentration och här krävs mer robusta växter som dessutom motstår erosion från inströmmande vatten. Växternas funktioner i en regnbädd 10

Växternas funktioner i en regnbädd Transpirera vatten Växternas funktioner i en regnbädd Transpirera vatten Fånga upp föroreningar och närsalter 11

Växternas funktioner i en regnbädd Transpirera vatten Fånga upp föroreningar och närsalter Bromsa vattenflöde, hindra erosion Växternas funktioner i en regnbädd Transpirera vatten Fånga upp föroreningar och närsalter Bromsa vattenflöde, hindra erosion Skönhet/upplevelsevärden rumslighet helst hela året form och färg helst hela året 12

Växternas funktioner i en regnbädd Transpirera vatten Fånga upp föroreningar och närsalter Bromsa vattenflöde, hindra erosion Skönhet/upplevelsevärden rumslighet helst hela året form och färg helst hela året Pedagogik Växternas funktioner i en regnbädd Transpirera vatten Fånga upp föroreningar och närsalter Bromsa vattenflöde, hindra erosion Skönhet/upplevelsevärden rumslighet helst hela året form och färg helst hela året Pedagogik Biodiversitet artrikedom nektar och annan föda skydd och boplatser. 13

Växternas funktioner i en regnbädd Transpirera vatten Fånga upp föroreningar och närsalter Bromsa vattenflöde, hindra erosion Skönhet/upplevelsevärden rumslighet helst hela året form och färg helst hela året Pedagogik Biodiversitet artrikedom nektar och annan föda skydd och boplatser. stimulera till mikroliv hindra resuspension av föroreningar bibehålla infiltrationen (via rotaktivitet) på vintern penetrera ev. isbildning. Vilka typer av växtmaterial är lämpligt? Träd går bra, om utrymme och jordvolym finns Buskar har stor och tät blad och rotvolym i förhållande till deras utrymmeskrav ger effektiv transpiration och rening. Buskarnas volym motverkar tramp i bäddarna. Klippta gräsytor är skötselkrävande och känsliga för översvämning. De ger dessutom upp till 30% mindre infiltration än perenner/gräs. Kan dock vara användbara där man vill minska erosionsrisken. Perenna gräs och örter är bättre på att fånga upp föroreningar och transpirera dagvatten än klippt gräs, främst tack vare en större och mer varierande blad och rotvolym Många lökväxter har en tendens att ruttna av blötan. 14

Inte bara inhemska växter utan även exoter kan utgöra viktiga inslag i näringskedjan för insekter och djur. Välj företrädesvis växter som klarar näringsfattigare förhållanden. Vid plantering av regnbäddar bör större plantkvalitéer användas då dessa har en bättre chans att överleva etableringstiden Växterna bör sättas tätt för att täcka upp den bara jorden och för att maximera rottätheten i bädden därmed ge god transpiration och rening Några buskar som utgör stadiga volymer (t ex buskar) placeras med fördel längs kanterna för att hindra tramp i bädden samt minimera olycksrisker I trafikmiljö, se till att vegetationen inte skymmer sikten i korsningar etc Undvik att plantera i raka rader mellanrummen blir lätt kanaler för vattnet Det är fördelaktigt för reningen att blanda växter med olika form och djup på rotsystemet. Använd därför gärna: flera sorters buskar + flera sorters gräs/örter + garderar mot sjukdomar + bra för biologiska mångfalden + mer visuell variation 15

Estetiska aspekter på regnbäddens vegetation Estetiska aspekter på regnbäddens vegetation Blomning som avlöser sig över säsongen Kontraster: Olika bladformer, ljust mot mörkt, solitärer mot neutral bas etc etc Strukturell tydlighet och variation: volymspel lågt högt, öppet tätt etc Tänk på vinteraspekten: Vintergrönt, vackert grenverk, vinterståndare. 16

17

18

Kombinera många olika växtarter! sprider riskerna och kan förenkla skötseln Fyll alla nischer! bygg ett tätt, självgående system där ogräset får ett minimum av spelrum En bas med säkra kort + lite experiment arter + något som automatiskt fyller på om det skulle bli luckor endast så lär vi oss vad som verkligen funkar Rumsligt strukturerande lager (träd, buskar, ståtliga solitärperenner) Lager med sjok av blommande perenner Lager med låga marktäckande arter, gärna utlöparbildande 19

Några exempel på bra växter och växtkombinationer för en regnbädd! Ur Vegetation för fluktuerande vattennivåer Gestaltningsförslag för urbana öppna dagvattensystem i Augustenborg. Examensarbete av Emma Jönsson 2015 20

Några någorlunda beprövade arter, i litteratur beskrivna som tåliga för översvämning + torka + salt GRÄS Corynephorus canescens borsttåtel Deschampsia cespitosa 'Goldschleier' guldig tuvtåtel Panicum virgatum 'Squaw' jungfruhirs PERENNER Armeria maritima strandtrift Crambe maritima strandkål Filipendula rubra 'Venusta' amerikanskt älggräs Fritillaria meleagris kungsängslilja, Heliopsis helianthoides 'Venus' dagöga, Iris sibirica strandiris Lythrum salicaria fackelblomster BUSKAR Amorpha fruticosa segelbuske Aronia melanocarpa 'Glorie' aronia Cornus sericea 'Kelsey' tuvkornell Diervilla lonicera 'Dilon' getris TRÄD Elaeagnus angustifolia smalbladig silverbuske Catalpa bignonioides katalpa, Pinus heldreichii ormskinnstall(tål ej stående fukt) 21

Carex elata, bunkestarr Carex elata, bunkestarr 22

Hippophaë rhamnoides Hikul Amorpha fruticosa, segelbuske 23

Eleagnus angustifolia, smalbladig silverbuske Crambe maritima, strandkål Eryngium maritimum, martorn 24

Heliopsis helianthoides, dagöga Lythrum salicaria, fackelblomster 25

Panicum virgatum Squaw Fritillaria meleagris, kungsängslilja 26

Armeria maritima, trift Lysimachia nummularia Goldilocks Carex arenaria, sandstarr 27

Carex pennsylvanica Monbijougatan, Malmö 28

29

C h e c k l i s t a f ö r v ä x t v a l Vegetation för regnbäddar aspekter att tänka på. Examenarbete ling programmet, Nicole Danielsson Ahumada, SLU Alnarp 2017 30