Att få växter att trivas och utvecklas i olika livsmiljöer och ståndorter

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Att få växter att trivas och utvecklas i olika livsmiljöer och ståndorter"

Erika Andreasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Att få växter att trivas och utvecklas i olika livsmiljöer och ståndorter Anders Folkesson landskapsarkitekt, universitetsadjunkt vid SLU Alnarp. Moviums rådgivare i design med bygg-och växtmaterial i utemiljöer

2 Att få växter att trivas och utvecklas i olika livsmiljöer och ståndorter

3 Att få växter att trivas och utvecklas i olika livsmiljöer och ståndorter Om växten inte är placerad på rätt ståndort är det inte så mycket man kan göra för att få den att trivas.

4 Att matcha ståndort och växtval Anders Folkesson, landskapsarkitekt, universitetsadjunkt vid SLU Alnarp. Moviums rådgivare i design med bygg-och växtmaterial i utemiljöer

5 Vad är ståndort? För växter kan ordet ståndort användas istället för habitat. Ståndort, numera mindre vanligt ord för biotop för växter. Ståndortsfaktorer avser de rådande ekologiska förhållandena på växtplatsen, t.ex. ljus- och vattentillgång samt markförhållanden (Nationalencyklopedin, 2011). Även klimatiska förhållanden!

6 Olika ståndorter ger olika upplevelser! Två bilder från Göteborgs botan tagna väldigt nära varandra, men visar ändå två väsensskilda karaktärer

11 Amelanchier lamarckii (prakthäggmispel)

12 Inte bara faktorerna fukt och näring/ph, även t ex ljustillgången avgörande!

13 Skandinaviska skogstyper Torrt Tallskog lavtyp Tallskog ristyp Ekskog gräs/ristyp STÄPPSKOGAR Avenbokskog Örtrik tallskog Friskt Fuktigt Bokskog av gräs/ristyp Granskog av blåbärsristyp HEDSKOGAR Glasbjörkskog gräs/ristyp Aspskog Granskog lågormbunkstyp Granskog ormbunkstyp Bokskog lågörttyp Granskog lågörttyp Björkskog örttyp Örtrik ekskog ÄNGSSKOGAR Granskog högörttyp Gråalskog Hasselskog Lindskog Bokskog högörttyp Ädellövskog Almskog Askskog Blött Sumptallskog ristyp Sumpgran- & Sumpgran- & sumpbjörkskog sumpbjörkskog ristyp örttyp Sumpblandskog örttyp MYRSKOGAR Sumpalskog örttyp Lågt ph Högt ph

14 Skandinaviska ängstyper ph 7 Skarpt Torrt Hed Torräng Stäpp.. Friskt Friskäng Fuktigt Fukthed Fuktäng Blött Myrmark Lågt ph Högt ph

15 Några trädgårdsbiotopers läge i ståndortsdiagrammet

17 Vanliga hortikulturella växter har ofta en bred amplitud och är sällan extrema ur någon aspekt.

19 Alla platser/ytor/områden är ståndorter och potentiella växtplatser!

20 Men om jag har en svår ståndort, då kan jag väl fixa till den?

23 Jord A Jord B (för torra förhållanden)

26 Jord med hög näringsstatus och god/jämn tillgång på vatten kan vara önskvärt om man har stor frodighet och kraftig tillväxt som önskemål, MEN: även många oönskade arter (s k ogräs) trivs växter som är anpassade vid små krav kan förväxa sig, behöva stöttning, bli mindre vackra en del arter kan bli mer kortlivade än nödvändigt.

27 Stenigt, torrt och näringsfattigt och ändå så färgrikt och vackert!

28 Sävsjö Plantingar i ganska näringsfattig morän

29 Lär dig att analysera ståndorten! (och att se värdena i den)

30 Varför? För att kunna välja passande växter till en specifik ståndort För att kunna förändra ståndorten i rätt riktning i förhållande till ett bestämt urval växter För att kunna designa och utveckla växtkompositioner med vitt skilda ståndortsförhållanden För att kunna sätta in rätt skötsel i förhållande till växternas och platsens (ståndortens) egenskaper

31 Vad måste man kunna och ta reda på för att avgöra vilken ståndort det handlar om?

33 Befintliga växtsystem berättar Indikator-arter mycket Dominerande arter Lignoserna säger en del om växtplatsens egenskaper men örter, gräs, ormbunkar och mossor säger betydligt mer. Växternas vitalitet Växternas storlek/tillväxt i förhållande till ålder

36 Askarna på Alnarpsgården

39 Vågar du föreslå planteringar som matchar annat än vanliga trädgårdsståndorter?

40 Jord för en ljungträdgård? Jord för en prärieplantering?

41 Jord för ett surjordsparti? Jord till en våtmarksplantering/rain garden?

42 Jord till en kalkrik stäpp-plantering?

43 Jord till en kalkrik stäpp-plantering?

44 en handbok i att föreskriva specialväxtbäddar i Anläggnings-AMA Anders Folkesson Eva-Lou Gustafsson Ann Bergsjö Arne Nordius Åsa Bensch Peter Korn

46 22 olika recept

47 Tack för mig!

Relevanta dokument

Att föreskriva specialväxtbäddar i AMA med hjälp av

Att föreskriva specialväxtbäddar i AMA med hjälp av ANDERS FOLKESSON Landskapsarkitekt LAR/MSA Universitetslektor Inst. för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp 1 2 men AMA är varken