Vindkraftpark Laxåskogen. - Fladdermusinventering 2012

Vindkraftpark Laxåskogen - Fladdermusinventering 2012

Rapporten bör citeras som: Ignell, H. 2012. Vindkraftpark Laxåskogen, fladdermusinventering Calluna AB 2012. I löpande text: (Ignell, 2012) Projektets organisation: Håkan Ignell (fältarbete, ljudanalyser, rapport), Anna Malmrot (fältarbete, ljudanalyser) och Annika Stål Delbanco (kvalitetsgranskning) Kontaktperson för denna rapport: Håkan Ignell, hakan.ignell@calluna.se eller 0708-12 31 71. Adress: Linköpings slott, 582 28 Linköping Intern projektbeteckning Calluna: RBD0025 Breberg vindkraftpark 2012 Beställare: Ann-Sofie Laurin Vindkraft Sverige VKS AB Strandvägen 169, 591 46 Motala, Sweden. Foto: Håkan Ignell Omslagsbilder: överst nordisk fladdermus, underst vattenfladdermus.

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2.Bakgrund 2 2.1 Uppdraget! 2 2.2 Syfte! 2 3. Metod 2 3.1 Fältmetod! 2 3.2 Omvärldsfaktorer väderlek och tidpunkt på året! 3 3.3 Avgränsning av inventeringsinsats! 4 3.4 Avgränsning! 4 4. Något om värdefulla fladdermusmiljöer 4 5. Fladdermöss och vindkraft 5 6. Resultat och diskussion 7 6.1 Översiktlig beskrivning av utredningsområdet! 7 6.2 Antal arter! 8 6.3 Rödlistade arter och arter listade i EU:s habitatdirektiv! 11 6.4 Tidigare inventeringar! 12 6.5 Individrikedom och aktivitet! 12 6.6 Inventeringsdata! 13 7. Slutsatser om etablering av vindkraft och fladdermöss 14 7.1 Värden för fladdermöss! 14 7.2 Effekter av vindkraft! 17 8. Förslag till hänsyn 18 8.1 Hänsyn vid projektering! 18 8.2 Hänsyn vid drift! 19 9. Källor 20 9.1 Genomsökta inventeringar! 21 10 Kartbilagor 22

1. Sammanfattning Under sommaren 2012 fick Calluna AB i uppdrag att genomföra en fladdermusinventering i Laxåskogen med omgivningar. Syftet var att undersöka fladdermusfaunan i området och bedöma eventuella förändringar för fladdermössens förutsättningar i samband med etablering av vindkraft. Utredningsområdet, kartbilaga 1, utgörs av ett kuperat barrskogslandskap som helt domineras av brukad barrskog med låga värden för fladdermusfaunan. I omgivningarna till parkområdet finns på längre avstånd inslag av kulturmark med gårdsbebyggelse, naturbetsmarker och aktiv djurhållning. Totalt inventerades 12 platser inne i etableringsområdet med hjälp av inspelningsutrustning och ytterligare nio platser i det omgivande landskapet. Utöver det inventerades åtta områden med manuell utrustning. Totalt påträffades åtta arter av fladdermöss. Ingen enskild plats med fler än fem arter påträffades. På ett större område hittades som mest sex arter, Norra Hunna, och i två andra områden påträffades fem arter, Vinna och Gomossen. Alla tre områdena ligger utanför etableringsområdet. Indikation på en rödlistad art, fransfladdermus, med hotkategori hänsynskrävande, VU, påträffades på två, eventuellt fyra platser. Två av platserna ligger inom etableringsområdet och två utanför. Som mest påträffades fem arter på två platser och fyra arter på tre platser. På övriga platser noterades 1-3 arter. Fem platser bedömdes ha högre aktivitet än genomsnittet. Samtliga låg i anslutning till sjöar eller öppna våtmarker. Inget av de planerade vindkraftverken bedöms ge direkta negativa effekter på värdefulla fladdermusmiljöer, eftersom samtliga är placerade i skogsmark. Bland förekommande s.k. högriskarter bedömdes att två av arterna skulle kunna påverkas lokalt på populationsnivå vid en etablering av vindkraft. Den rödlistade arter fransfladdermus bedöms inte som hotad av turbinerna om hänsyn tas för att motverka habitatförlust i samband med byggnation. Vi har bedömt att etableringsområdet inte hyser naturgivna förutsättningar för att utgöra stråk för migrerande fladdermöss. Avslutningsvis så har vi föreslagit hänsynsåtgärder vid projekteringen. 1 av 23

2.Bakgrund 2.1 Uppdraget Under sommaren 2012 fick Calluna AB i uppdrag av Ann-Sofie Laurin, VKS AB, att inventera fladdermusfaunan i ett utvalt område skogsmark, väster om byn Svinnersta i Askersunds kommun, Örebro län (karta 1 och kartbilaga 1). 2.2 Syfte Syftet med inventeringen var att få kännedom om fladdermusfaunan i området och utifrån den kunskapen bedöma faunas känslighet vid en etablering av vindkraftverk. Bedömningen görs utifrån om värdefulla livsmiljöer kommer att påverkas negativt och/eller om populationer av rödlistade arter riskerar att påverkas, samt om det finns en förhöjd risk för andra arter vid etablering av turbiner i området. 3. Metod 3.1 Fältmetod Genomförandet delas upp i rekognoscering, inventering och rapportering/analys. Rekognosceringen gjordes dagtid för att finna de intressantaste fladdermusmiljöerna, samt för att planera nattliga inventeringsrutter och informera närboende vid behov. Urvalet av miljöer grundas på erfarenheter av vilka strukturer i landskapet som är värdefulla för fladdermöss. Arbetet genomfördes med tre olika metoder parallellt: Artkartering (Ahlén & de Jong 1996) på ett sätt som går att upprepa. Varje utvald plats genomströvades nattetid med en ultraljudsdetektor (Pettersson D240) och alla observationer av fladdermöss noterades. Vid några utvalda punkter gjordes också en längre stunds observationer utan förflyttning. För utförligare beskrivning av artbestämning av fladdermöss med ultraljudsdetektor, se t.ex. Ahlén (1981, 2004). Inspelningsutrustning (Autoboxar, Pettersson D 500X) som automatiskt spelar in ultraljud från fladdermöss placerades ut under en hel natt på respektive provpunkt för att få en uppfattning om vilka arter som passerar platsen. Vid förflyttningar i området inventerades sträckor längs vägar från bil som framfördes i en eller fem km/h. Vid fladdermusintressanta platser, som partier med lövskog, mindre hyggen och liknande, gjordes korta stopp. Vid stoppen genomfördes ofta en kort promenad kring bilen. I samband med varje inventeringstillfälle noterades uppgifter om hur lång tid varje besök varade, lufttemperatur, vindstyrka och molnighet. Sällsynta arter och intressanta 2 av 23

sonarläten i övrigt spelades in digitalt, vid samtliga tre metoder, för senare analys i BatSound Pro. Vid det manuella arbetet gjordes en skattning av antalet individer av varje art. Detta är endast ett grovt mått på individrikedom eftersom flygande individer hela tiden rör sig. Mustaschfladdermus och Brandts fladdermus går bara att skilja åt om de fångas och studeras i handen. De noteras därför som en kollektiv art, mustasch/brandts fladdermus. För säker artbestämning krävs att fladdermössen fångas och morfologiska karaktärer studeras, som t.ex. att fladdermössens tänder studeras med lupp. Vi upplever också att det är svårt att med säkerhet skilja på det ovanstående kollektivet och vattenfladdermus då enbart data från autoboxar finns att tillgå. Ingen av de nämnda arterna är rödlistade eller har ett beteende som gör att de kan antas vara speciellt utsatta för vindkraft. 3.2 Omvärldsfaktorer väderlek och tidpunkt på året Väderobservationer utfördes på samma sätt i alla lokaler och genom standarder som utgår från SMHI (1979). Väderleken påverkar påtagligt aktiviteten hos fladdermöss. En standardiserad väderavläsning underlättar utvärderingen av resultat samt framtida uppföljningar av inventeringen. Graden av molnighet och vindstyrka har noterats för varje lokal enligt rekommendationer från SMHI (1979). Temperaturen avlästes från bilens temperaturmätare. Vi har även noterat förekomst av dimma i anslutning till V i n d k r a f t s o m r å d e B r e b e r g k a r t a 1 Teckenförklaring Vindkraftverk Etableringsområde km 0 1 2 Karta 1. Det inventerade området har avgränsats som ca två kilometer utanför det markerade utredningsområdet. 3 av 23

inventeringsrutten, då dimma reducerar möjligheten för fladdermöss att använda ultraljud. Mycket dimma i lokalens omgivning kan också innebära att koncentrationen av fladdermöss ökar i det dimfria området och omvänt (Lundberg m.fl. 1983), vilket försvårar en utvärdering av inventeringen. Vi har i möjligaste mån undvikit att inventera vid regnväder, då det har negativ inverkan på fladdermössens sonarljud samt på insektstillgången (Ransome 1990). Inventeringen utfördes under fyra nätter: 2012.07.29 2012.08.02 Arbetet genomfördes under senare delen av yngelperioden, vilket är bästa tiden på året att eftersöka fladdermöss om man vill knyta olika arter till en bestämd plats. Dels för att upptäcka eventuella yngelkolonier och dels för att årets ungar flyger under sensommaren. Med andra ord flyger flest individer under den senare delen av säsongen. 3.3 Avgränsning av inventeringsinsats Karaktären på landskapet i anslutning till den planerade vindkraftparken antyder inte att någon förhöjd aktivitet under migrationsperioden kan förväntas. Vi kan inte uppfatta att det förekommer några tydliga stråk i etableringsområdet som antyder att migrerande fladdermöss skulle lockas hit. Vi bedömer därför att en inventering under sensommaren/hösten inte behöver genomföras. Inventeringen ägde rum nattetid, från skymning till någon timme efter midnatt beroende på aktiviteten under natten. Autoboxarna var aktiva mellan klockan 20.00 och 05.00. 3.4 Avgränsning De undersökta platserna ligger på ett avstånd av 1-2 km från det på kartan markerade etableringsområdet. I vissa fall har vi valt att utöka ansträngningen något ytterligare för att om möjligt upptäcka skyddsvärda arter eller mindre vanliga arter på landskapsnivå, se kartbilaga 1. 4. Något om värdefulla fladdermusmiljöer Orsaken till att en viss plats hyser en artrik fladdermusfauna är en samverkan mellan det omgivande landskapets utseende och de lokala förutsättningarna. Bästa förutsättningarna för fladdermöss ges i ett landskap som består av en blandning av lövskogar och halvöppna miljöer med betande boskap, gärna i anslutning till vatten. En varierande bebyggelse i landskapet är också positivt (Rydell 1995). Om vi betraktar ett landskap i ett större perspektiv så tycker fladdermöss i regel inte om helt öppna landskap, t.ex. områden starkt präglade av åkerbruk (fullåkersbygd är ett exempel). Många fladdermusarter (t.ex. långörad-, bechsteins- och fransfladdermus) passerar sällan eller aldrig över öppna områden (Rydell 1995). Ett annat olämpligt landskap är täta skogar som planterade granskogar eller igenslyade hyggen (t.ex. hårt brukade 4 av 23

skogsbygder). För fladdermössen som grupp innebär alltså en övergång från ett småbrutet, varierat landskap till ett storskaligt, med mer enahanda miljöer, stora negativa effekter. Fladdermusarterna har olika krav på sin livsmiljö och påverkas i varierande grad av en utarmning i landskapet. Av erfarenhet vet vi att god tillgång på öppet vatten är en förutsättning för artrika miljöer. Är vattnen grunda är det en fördel. Grunda sjöar har en hög produktion av insekter som i sin tur ger föda åt fladdermössen. Ett landskap med dikade sumpskogar, kärr, våtmarker, sänkta sjöar, igenlagda småvatten och täckdikade diken är inte lika attraktivt för fladdermöss. Eftersom fladdermöss i regel undviker öppna landskap är ett landskap med låg grad av sammanlänkning svårare att kolonisera för fladdermöss. Ligger olika landskapsutsnitt, som skulle kunna vara bra miljöer för fladdermöss, åtskilda av för öppna miljöer är det svårt för fladdermöss att förflytta sig i landskapet. Omvänt ger ett landskap som är sammanknutet av miljöer som stråk med lövskogar; vattendrag med vidhängande lövskog; alléer; och stråk med större åkerholmar, ökade möjligheter för fladdermöss att förflytta sig i landskapet. Behovet av insektsrika biotoper är något som styr fladdermössens förekomst i landskapet. Under våren när fladdermössen vaknar ur sin vinterdvala är de starkt beroende av insektsrika miljöer. Landskapsutsnitt som hyser gott om insekter under våren och hösten är speciellt viktiga. De karaktäriseras i sin optimala utformning av att de oftast ligger intill stränder av grunda, näringsrika sjöar i anslutning till parklika eller luckiga skogar med grova ädellövträd (de Jong 1994). Miljöer av det här slaget kan hysa ett mycket stort antal av landskapets fladdermöss under våren och hösten när inslaget av insekter minskar i landskapet. Fladdermössen genomför också förflyttningar i landskapet både på lokal nivå och en mera långväga, där en del arter flyttar likt fåglar för att övervintra på kontinenten. 5. Fladdermöss och vindkraft Senare tids forskning har visat att fladdermöss kan förolyckas i samband med kollisioner med vindkraftverk. En sammanställning av kunskapsläget finns i Rydell et al (2011). De viktigaste faktorer som bedömer påverkar risken för kollision är: Den storskaliga placeringen i landskapet, d.v.s om flyttstråk kan påverkas. Närheten till kolonier. Framför allt om det rör sig om utsatta arter som är ovanliga eller rödlistade. Närheten till födosöksplatser. Vi beskriver var i närmiljön aktiviteten hos fladdermössen är hög eller var vi kan förvänta oss en ökad aktivitet. 5 av 23

Föreslagen placering av verk kommenteras utifrån insamlade data. Infrastruktur i anslutning till ledlinjer och till viss del val av verk och driftstid. Risk för kollision p.g.a närhet till kolonier (eller övervintringsplatser) gäller främst om kolonin ligger nära ett vindkraftverk. Ett skyddsavstånd på minst 200 m förordas här (Rodrigues m fl 2008). Betydligt längre skyddsavstånd kan dock vara aktuella för skyddade arter som förekommer i litet antal. Barbastell har t.ex. visat sig flyga upp till 4 km från kolonin för att jaga (Ahlén 2011). Födosöksplatser är insektsrika och mer eller mindre öppna miljöer. De rikaste utgörs av gles lövskog intill vatten, t.ex. betesmarker, och gärna i närheten av lantbruk, men även skogsbilvägar, kalhyggen, våtmarker m.fl. öppna miljöer utnyttjas. Flygsträckor mellan kolonier (dagvileplatser) och jaktmiljöer görs ofta längs s.k. ledlinjer som kan vara bryn och bilvägar i skogsmiljö eller alléer i öppna landskap. En betydande del av jakten genomförs också längs dessa ledlinjer. Om man drar servicevägar från jaktmiljöerna till ett vindkraftsläge ökar risken för kollision. Detta eftersom den nya gläntan kring verket kan erbjuda en ny jaktbiotop och den nya ledlinjen från en befintlig jaktbiotop kan då verka inbjudande. Detta tillsammans med att fladdermössen gärna jagar insekter som samlas kring vindkraftverkens torn ökar risken ytterligare. Två andra faktorer som också har betydelse är flyghöjd och vindhastighet. Den absolut högsta aktiviteten för fladdermöss ovanför trädskiktet sker vid vindhastigheter under 6 m/s (Arnett 2005). Kollisioner vid vindhastigheter över 6 m/s är dock ganska vanliga trots att antalet fladdermöss är betydligt lägre vid dessa hastigheter. Den ökade risken vid vindhastigheter under 6 m/s har kunnat kopplas till väderomslag, då det är vanligt att olika luftskikt med olika temperaturer och förekomst av insekter kan uppstå på olika höjder (Arnett 2005). Vad gäller flyghöjd för olika arter är det främst högriskarterna som utnyttjar det fria luftrummet. Högriskarterna är anpassade för jakt på insekter på relativt hög höjd i fria luften och utgörs av stor, gråskimlig, nordisk och dvärgfladdermus samt deras lite ovanligare släktingar Leislers fladdermus, pipistrell och trollfladdermus. De här arterna utgör tillsammans 98 procent av dödsfallen vid vindkraftverk i Europa, varav trollfladdermus utgör en betydande del. Övriga arter, av vilka en del är mycket vanliga, flyger sällan på sådan höjd att de riskerar att kollidera med vindkraftverk (Rydell et al 2011). 6 av 23

6. Resultat och diskussion 6.1 Översiktlig beskrivning av utredningsområdet I utredningsområdet dominerar skogsmark som i större omfattning breder ut sig mot norr och väster. Området ligger i ett mjukt kuperat skogslandskap som domineras av brukad barrskog med karaktär av mer eller mindre slutna skogsskiften, ungskogar och hyggen. Skogsmarken, som präglas av unga till medelålders brukade barrskogar, är av låg betydelse för fladdermusfaunan. Närmiljön kring turbinerna hyser sparsamt med komponenter som kan anses vara positiva för fladdermöss. Här finns inslag av tallbeklädda mossar, öppna myrmarker samt sjöar. Stråk av lövskog finns ställvis och de kan också bidra med insektsproduktion. Bebyggelse och gårdsmiljöer, som ofta är positiva komponenter, finns inte i utredningsområdets direkta närhet. Utökar vi området med någon kilometer finns det flera landskapsutsnitt som sannolikt har högre kvalitéer för fladdermöss. Kulturlandskapet i öster vid Norra Hunna, där Brännån passerar på sin väg söderut, är en miljö med både bebyggelse och betesmarker med värden för fladdermöss. Från landskapet vid Norra Hunna letar sig också flera vägar in i utredningsområdet. Rakt norr om Norra Hunna ligger Spåsa, ett kulturlandskap med nyligen framröjda trädbärande betesmarker (bild 1). Ytterligare norrut, ligger en gårdsmiljö vid Döberg, omgiven av hävdad betesmark. Väster därom ligger Breberg med liknande inslag i omgivningarna. Öster om utredningsområdet ligger bebyggelse samlad vid Gomossen, med inslag av betesmark, någon mindre damm och äldre bebyggelse. Ytterligare österut ligger byn Svinnersta, omgiven av kulturlandskap som ansluter till sjön Anten mot söder. Härifrån letar sig flera vägar mot väster och slutar i utredningsområdets närhet. Själva byn Svinnersta ligger drygt ca fyra kilometer från utredningsområdet, det vill säga utanför det föreslagna skyddsavståndet för kolonier med barbastel (mtl. I Ahlén). Området öster om etableringsområdet, karta 1, har tidigare undersökts på fladdermöss (Ignell 2012) och då även området kring Svinnersta med omgivningar. I utredningsområdet finns flera sjöar och i de närmaste omgivningarna finns två större sjöar, Anten och Vinnasjön, som fungerar som jaktbiotoper för fladdermöss. De är båda helt eller delvis omgivna av kulturmarker. Jordbruksmark med tillhörande gårdsbebyggelse är en miljö som ofta fungerar bra för fladdermöss. Miljöer med den här karaktären kan vi konstatera förekommer främst i utredningsområdets omgivningar. Det finns inga trädbärande naturbetesmarker i utredningsområdet. 7 av 23

Bild 1. Karaktärsbild från Spåsa vid inspelningsplats 7. Bild 2. Liten damm vid inspelningsplats 12. 6.2 Antal arter Inom det på kartan avgränsade etableringsområdet påträffades sammantaget sju arter. Totalt noterades åtta arter i undersökningen. Ingen enskild plats med fler än fem arter hittades. Gårdsmiljön kring Norra Hunna (sträcka G och inspelningsplats 18 och 19) hade flest antal arter, sex stycken, tätt följda av gårdsmiljöerna kring Vinna med fem noterade arter (sträcka H och inspelningsplats 21). Båda områdena ligger utanför etableringsområdet. På en nationell nivå anses enstaka platser med populationer med sex eller flera arter vare en rik fladdermusmiljö (Ahlén 2011). I det här arbetet har alla arter som tidigare noterats i Örebro län påträffats (Ignell 2006, Ignell 2008, Ignell & Josefsson 2007). Tolv platser har studerats med utplacerad inspelningsutrustning inne i det avgränsade etableringsområdet och ytterligare nio platser utanför. En del av utrustningen har suttit ute mer än en natt på samma plats. I tabell 1 och 2 redovisas var de olika arterna påträffats och hur många observationer som gjorts. Platser som inventerades manuellt respektive med autoboxar visas på kartbilaga 1. Oklara artbestämningar som noterats med frågetecken har inte räknats in i sammanställningen ovan om de inte hör till ett släkte som går att skilja ut från de 8 av 23

konstaterade arterna. Vi har prioriterat att göra många nedslag under kortare tid för att främst få en uppfattning om artförekomsten på landskapsnivå. Den kalla sommaren misstänker vi har påverkat fladdermössens aktivitet genom att färre insekter flyger när det är kallt och/eller att fladdermöss i viss mån har hoppat över reproduktionen i år. Vi har försökt kompensera för att vi upplever att aktiviteten sjunker snabbare om kvällarna genom att placera ut autoboxar relativt tätt för att kunna vara på flera platser samtidigt under skymningen. De vanligaste arterna inom området är nordisk fladdermus och artkomplexet mustasch/brandts fladdermus. Båda arterna är ofta vanliga i miljöer av det här slaget. Vattenfladdermus förekommer i miljöer som har anslutning till vatten. Vattenfladdermus har noterats vid inspelningsplats 16 och 21, båda i anslutning till sjöar. Långörad fladdermus (observationer vid sträckorna B, E och G, samt vid inspelningsplats 18) och dvärgfladdermus (3 inspelningar vid inspelningsplats 14, 9 inspelningar vid plats 21 och två observationer vid sträcka G) påträffades sporadiskt och då oftast i anslutning till bebyggelse. Ingen av dessa arter är sällsynta på en nationell skala och de är ofta vanliga vid t.ex. kommunala eller länstäckande inventeringar. Stor fladdermus kan förekomma talrikt där arten finns. Inom utredningsområdet är den dock att betrakta som ovanlig. I den här undersökningen är stor fladdermus påträffad vid fem inspelningsplatser och troligtvis vid en av de manuella inventeringarna. Arten är en duktig flygare som rör sig över stora områden. Två av de observationer som gjorts vid inspelningsplatser är gjorda inom en kilometer från något vindkraftverk och observationen som gjorts vid manuella inventeringar är vid Norra Hunna. Observationerna är gjorda under nästan alla nätter som inventeringsarbete har genomförts. Förutom vid inspelningsutrustningen som varit placerad vid Norra Hunna, plats 19 med 18 inspelningar och plats 18 med två inspelningar, rör det sig om en inspelning per natt vid respektive plats, se vidare i tabell 1 och 2. Finns stor fladdermus permanent i landskapet är det troligt att den främst är knuten till det lite rikare jordbrukslandskapet eller jagar i anslutning till sjöarna. Vi bedömer inte att skogsmarken där vindkraften planeras är en viktig miljö för stor fladdermus, men vi kan konstatera att den rör sig i området. I en annan genomförd fladdermusinventering vid Norra Hunna med omgivningar framgår att stor fladdermus i högre grad finns i jordbrukslandskapet i öster, se vidare i Ignell 2012. Gråskimlig fladdermus är inte hellerrödlistad men ofta mindre vanlig vid t.ex. kommunala inventeringar. Arten är noterad med inspelningsutrustning från plats 16 inne i etableringsområdet och vid några platser i anslutning till utredningsområdet; inspelningsplats 12 vid Gomossen, och inspelningsplats 18 och 19 vid Norra Hunna,. Vid inspelningsplats 18 finns 33 noteringar under en natt och här kan man misstänka att det rör sig om en koloni eller flera individer i närmiljön. 9 av 23

Både stor och gråskimlig fladdermus är duktiga flygare som anses migrera längre sträckor. Om de migrerar genom det här landskapet är svårt att säga, men det är troligt att den finns här under hela säsongen då årstiden är rätt för reproduktion. Inga tydliga storskaliga ledlinjer finns i landskapet som skulle kunna antyda ett flyttstråk. Ytterligare en art, eller i varje fall stark indikation på sådan, har påträffats i samband med arbetet. Inspelningar har gjorts som antyder att den rödlistade fransfladdermusen finns i landskapet, vid inspelningsplats 1, 12, 13 och 21, med en inspelning vardera. Vi kommenterar den närmare under stycket nedan. Tabell 1. Redovisning av alla fladdermöss vid inventering till fots och från bil. Delområdenas läge beskrivs på kartbilaga 1. Frågetecken anger ej helt säker artbestämning. Siffrorna inom parentes anger antalet observationer. Förklaringar till förkortningar av arternas namn finns sist i tabellen. Område Datum Arter (antal individer och antalet observationer) Antal arter/ Antal MB Mdau Mnat Enil Nnoc Ppyg Pnat Vmur Bbar Paur observationer A 20120729 3 (3) - - 5 (5) - - - - - - 2 8 B 20120729 2 (2) - - 2 (4) - - - - -? (2) 2 +? 8 C 20120729 3 (3) - - 1 (1) - - - - - - 2 4 D 20120730 1 (1) - - 1 (1) - - - - - - 2 2 E 20120731 1 (1) - - - - - - - - 1 (1) 2 2 F 20120731 1 (1) - - 1 (1) - - - - - - 2 2 G 20120730 2 (2) - - 6 (6)? (1) 2 (2) - - - 4 (11) 4 +? 22 H 20120731 - - - 2 (2) - - - - - - 2 2 H 20120801 3 (4) - - 2 (2) - - - - - - 2 6 Summa arter 4 +? st totalt MB= Mustasch/Brandts fladdermus (Myotis mystacinus/myotis brandtii), Mdau= Vattenfladdermus (Myotis daubentonii), Mdas =dammfladdermus (Myotiss dasycneme), Mnat= Fransfladdermus (Myotis nattereri), Enil= Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), Eser= Sydfladdermus (Eptesicus serotinus) ), Nnoc= Stor fladdermus (Nyctalus noctula), Nlei= = Leislerss fladdermus (Nyctalus leisleri), Ppyg= Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus), Pnat= Trollfladdermus (Pipistrellus nathusii) ), Vmur= = Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), Bbar= Barbastell (Barbastella barbastellus), Paur= Långörad fladdermus (Plecotus auritus) Tabell 2. Redovisning av alla fynd av fladdermöss vid inventering med hjälp av stationär inspelningsutrustning (Autoboxar). Läget för varje plats beskrivs på kartbilaga 1. Frågetecken anger ej helt säker artbestämning. Förklaringar till förkortningar av arternas namn finns sist i tabellen. Prov- Datum Noterade arter punkt MB Mdau Mdas Mnat Enil Eser Nnoc Nlei Ppyg Pnat Vmur Bbar Paur Antal arter/ Summa observationer 1 20120729 11 - - 1 67 - - - - - - - - 3 79 2 20120730 - - - - 48 - - - - - - - - 1 48 2 20120731 4 - - - 56 - - - - - - - - 2 60 3 20120729 8 - - - 5 - - - - - - - - 2 13 10 av 23

Prov- Datum Noterade arter punkt MB Mdau Mdas Mnat Enil Eser Nnoc Nlei Ppyg Pnat Vmur Bbar Paur Antal arter/ Summa observationer 4 20120731 47 - - - 4 - - - - - - - - 2 51 5 20120729 56 - - - 105 - - - - - - - - 2 161 5 20120730 19 - - - 79 - - - - - - - - 2 98 6 20120729 7 - - - 33 - - - - - - - - 2 40 7 20120730 - - - - 5 - - - - - - - - 1 5 7 20120731 - - - - 61 - - - - - - - - 1 61 7 20120801 - - - - 1 - - - - - - - - 1 1 8 20120730 1 - - - 12 - - - - - - - - 2 13 9 20120730 1 - - - 5 - - - - - - - - 2 6 10 20120731 150 - - - 17 - - - - - - - - 2 167 11 20120729 1 - - - 1-1 - - - - - - 3 3 11 20120730 1 - - - 1 - - - - - - - - 2 2 12 20120730 5 - -? 5-1 - - - 9 - - 4 +? 21 13 20120729 5 - -? 5 - - - - - - - - 2 +? 11 14 20120802 152 - - - 21 - - - 3 - - - - 3 176 15 20120730 6 - - - 17-1 - - - - - - 3 24 16 20120729 75 1 - - 63 - - - - - 3 - - 4 142 16 20120730 101 - - - 64 - - - - - 1 - - 3 166 17 20120802 22 - - - 19 - - - - - - - - 2 41 18 20120802 2 - - - 13-2 - - - 33-1 5 51 19 20120730 9 - - - 22-18 - - - 1 - - 4 50 20 20120731 6 - - - 15 - - - - - - - - 2 21 21 20120729 548 285-1 391 - - - 9 - - - - 5 1234 Summa arter 8 st Röd markerin rödlistad art ng = Grön antas markeri finnas ing i när = rområ koloni ådet kan Gul placerade marke e ering inom = 500 Provpun met nkter ter från (autoboxar) planerade som varit turbiner. MB= Mustasch/Brandts fladdermus (Myotis mystacinus/myotis brandtii),, Mdau= Vattenfladdermus (Myotiss daubentonii), Mdas =dammfladdermus (Myotiss dasycneme) ), Mnat= Fransfladdermus (Myotis nattereri), Enil= Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), Eser= Sydfladdermus (Eptesicus serotinus), Nnoc= Stor fladdermus (Nyctalus noctula), Nlei= Leislers fladdermus (Nyctaluss leisleri), Ppyg= Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus), Pnat= Trollfladdermus (Pipistrellus nathusii), Vmur= Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), Bbar= Barbastell (Barbastella barbastellus) ), Paur= = Långörad fladdermus (Plecotus auritus) 6.3 Rödlistade arter och arter listade i EU:s habitatdirektiv Indikationer på en rödlistad art, fransfladdermus, (hotkategori Sårbar, VU) har påträffats vid fyra platser i undersökningen. De platserna är inspelningsplats 1, 12 och 13 samt Vinna, inspelningsplats 21. 11 av 23

Artens ekologi är ännu dåligt känd. Den påträffas i lövrika biotoper, ofta nära vattendrag men kan även uppträda i trädgårdar och parker. Nyare observationer visar att arten uppträder i skogsbygder med inslag av sumpskog, granskog, björkskog m.m., men undviker att jaga över stora öppna ytor. Arten tycks också vara gynnad av betesgång i skogsmark (Ahlén 2011). Ingen art som är listad i EU:s habitatdirektiv, bilaga 2, påträffades i utredningsområdet. Alla fladdermöss som finns i Sverige är listade i bilaga 4 till habitatdirektivet. 6.4 Tidigare inventeringar Fem tidigare inventeringar som berör Askersunds kommun finns, se vidare under referenser, stycke 9.1. Förutom genomförd inventering av angränsande vindkraftpark (Ignell 2012) kan sägas att inga tidigare inventeringsinsatser är genomförda i direkt närhet till den planerade vindkraftparken. De närmaste inventeringarna är genomförda vid Tjälvesta Säteri och Tjälvesta ängar. Vid båda platserna påträffades som mest fem arter. Vid en kontroll mot artportalen från 1980 och framåt hittades inga uppgifter om fladdermöss i eller i anslutning till utredningsområdet. Enligt Henrik Josefsson, länsstyrelsen i Örebro län, finns all kunskap som länsstyrelsen har om fladdermöss inmatad i artportalen. 6.5 Individrikedom och aktivitet Efter de manuella inventeringarna i området bedömer vi individrikedomen som relativt låg, framförallt i de sämre biotoperna, se t.ex. sträckorna A, B, C och D i tabell 1. Detta kan vara ett resultat av den kalla sommaren men vår erfarenhet är att det ofta förhåller sig så här i den här typen av miljöer. Det kan dock konstateras att i anslutning till de mer utbredda jordbrukslandskapen vid Norra Hunna är både art- och individrikedomen högre, se område G i tabell 1, vilket också är att förvänta utifrån tidigare erfarenheter. I tabell 3 framgår att inventeringstiden varade längre i område D och G jämfört med övriga områden och olika metoder har används. Samtidigt speglar resultatet vad man kan förvänta sig. Om antalet inspelningar respektive autobox används som ett mått på aktiviteten vid respektive plats så sticker några miljöer ut i undersökningen. I tabell 2 framgår att vid inspelningsplats fem (med som mest 161 inspelningar), inspelningsplats tio (med 167 inspelningar), inspelningsplats 14 (med 176 inspelningar), inspelningsplats 116 (med som mest 166 inspelningar) och framför allt inspelningsplats 21 (vid sjön Vinnasjön med 1234 inspelningar) finns påtagligt fler noteringar än övriga undersökta platser. Om vi utgår från att aktiviteten återspeglar att platserna är attraktiva för fladdermöss så ligger det nära till hands att anta att tillgången på insekter och/eller boplatser är goda på dessa platser. Hursomhelst är aktiviteten högre till mycket högre på de här 12 av 23

platserna än övriga som undersökts. Vi kan också konstatera att alla platserna ligger i anslutning till sjöar och/eller öppna våtmarker. 6.6 Inventeringsdata Inventeringsdata för respektive tillfälle finns redovisade i tabell 3. För aktiviteten hos fladdermössen är det generellt positivt med svag vind, hög temperatur och ett molntäcke. Nederbörd och dimma är negativt. Under inventeringsperioden var det acceptabel vind vid de flesta besöken (A= vindstilla, B= svag bris, när löv och tunna kvista rör sig i vinden) och något blåsigt vid två besök i område E och H (C= trädtoppar och grövre grenar rör sig i vinden). Vid H upprepades inventeringen vid gynnsammare förutsättningar och i område A kompletterades arbetet med en autobox. Molntäcket beskrivs med ett nummer, där 8 = 100 % täckning, 6= 75%, 5 = 50% osv... Molntäcket sparsamt till heltäckande, vilket, i det första fallet, bidrog till fallande temperatur under natten. Mellan 9 och 17,5 grader noterades under fältarbetet. Metodiken för miljöövervakning beskriver att det går att inventera fladdermöss ned till en temperatur på 6-7 grader. Vid samtliga besök var lufttemperaturen därmed acceptabel. Tabell 3. Redovisning av insamlade väderdata och använd metod vid varje inventeringstillfälle. Lokal Datum Metod Starttid Stopptid Vindstyrka Temp. Moln Regn Dimma A 20120729 23.06 23.29 A 17 8 - - Till fots B 20120729 23.41 00.14 A 17,5 8 - - Bil med korta stopp C 20120729 22.28 22.55 A 14 8 - - Till fots D 20120730 23.37 00.46 A 13 4 - - Bil med korta stopp E 2012731 22.41 23.18 C 10 2 - - Till fots F 2120731 23.21 23.59 B 10 6 - - Till fots G 20120730 23.37 01.28 A 13 4-1 - Ja Till fots H 20120801 00.05 00.39 C 9 1 - - Till fots H 20120801 22.34 23.09 A 12 1 - Ja Till fots 13 av 23

7. Slutsatser om etablering av vindkraft och fladdermöss 7.1 Värden för fladdermöss Barrskogslandskap De barrskogsdominerade delarna av utredningsområdet har låga värden för fladdermusfaunan. Utifrån studier av kartor, flygbilder och genom vår erfarenhet av goda miljöer för fladdermöss, var våra förväntningar på artinnehåll och individrikedom låga, vilket bekräftades av inventeringarna. I de flesta fall noteras en till tre arter. Skogsbruket i området bedrivs rationellt och bristen på hålträd samt begränsad tillgång på lövskog begränsar fladdermössens möjlighet att hitta föda och skydd. Ett inslag av mindre sjöar och öppna våtmarker i området bidrar dock med insektproduktion, vilket är positivt för fladdermöss. Vi bedömer att de mest intressanta platserna inne i etableringsområdet är kring sjöar och öppna myrmarker. Platserna skulle kunna vara lokalt viktiga under vår och höst eller under torra somrar, då det finns sparsamt med insekter i landskapet. I den här undersökningen är det de här miljöerna som sticker ut när det gäller aktivitet hos fladdermöss. Bebyggelse/Jordbrukslandskap Bebyggelse och jordbruksmark saknas inne i etableringsområdet. En plats med fyra arter finns inne i etableringsområdet, inspelningsplats 16. Samtliga övriga platser där vi kan notera fyra eller flera arter är utanför etableringsområdet i anslutning till bebyggelse eller jordbrukslandskap. Den artrikaste miljön är gårdsmiljöerna kring Norra Hunna, med sammanlagt sex arter, och därefter följer Vinna med fem noterade arter och Gomossen med fyra arter. Samtliga miljöer ligger i jordbrukslandskapet med goda kvalitéer för fladdermöss. 14 av 23

Bild 3. Karaktärsbild från Stavsjön, inspelningsplats 10. Bild 4. Karaktärsbild från inspelningsplats 14 inne i etableringsområdet. Bild 5. Betesmark med glest ställda askar i anslutning till Döberg, vid inspelningsplats 2 nordost om etableringsområdet. Området är sannolikt lite för välstädat i busskiktet för att attrahera mera krävande arter. 15 av 23

Bild 6. Inspelningsplats 21 vid Vinna. Bild 7. Karaktärsbild från inspelningsplats 9 vid Bredmossen. Bild 8. Karaktärsbild från gårdsmiljön vid Norra Hunna. 16 av 23

7.2 Effekter av vindkraft Utredningsområdet bedöms ha ett lågt värde för fladdermöss medan högre värden finns i det omgivande landskapet. Följdfrågan blir förstås hur en vindkraftetablering påverkar fladdermössen. Svaret på den frågan kan delas upp i: 1) påverkan på viktiga miljöer. 2) påverkan på populationer av förekommande arter. Inget av de planerade verken ger direkt fysiska effekter på värdefulla fladdermusmiljöer. Samtliga turbiner är placerade i skogsmark och inget av verken planeras att stå i direkt anslutning till fladdermusmiljöer med högre värden. Några verk placeras nära men inte i direkt anslutning till några miljöer som vi vill lyfta fram. Inne i etableringsområdet har vi påvisat att aktiviteten är som högst i anslutning till sjöar och våtmarker. Vi bedömer också att de här miljöerna kan ha en lokal betydelse som jaktbiotop för fladdermössen under våren och hösten och möjligtvis under perioder av torka, då insektsproduktionen avtar i landskapet. Längs med gränserna till ingående sjöar, gölar och bäckar finns det inslag av lövskog i mer eller mindre utvecklad form. Det här är också en miljö som producerar mera insekter än den omgivande barrskogen. Det finns en indikation på att den rödlistade fransfladdermusen kan finnas på två platser inne i etableringsområdet samt på två platser utanför. Arten är ingen s.k. högriskart, med förhöjd risk att kollidera med rotorer, men kan påverkas av habitatförlust om bäckmiljöer eller angränsande våtmarker och sumpskogsmiljöer påverkas. Alla arter som noterats i undersökningen löper enligt Rodrigues m.fl (2008) i någon mening risk att kollidera med vindkraftverk. Senare tids kunskapssammanställning har identifierat vilka arter som löper högst risk att kollidera med vindkraftverk, s.k. högriskarter (Rydell et al 2011). Bland arterna i den här gruppen förekommer arterna nordisk- dvärg- stor- och gråskimlig fladdermus i den här undersökningen. Nordisk fladdermus är en mycket vanlig art som här förekommer i alla undersökta miljöer. Arten är också normalt den som hör till de vanligaste arterna vid t.ex. länstäckande inventeringar. Den är ofta lika vanlig som alla andra arter tillsammans i den här typen av miljö. Arten kommer sannolikt inte att vara hotad på populationsnivå i det omgivande landskapet. Dvärgfladdermusen har noterats inne i etableringsområdet på en plats, inspelningsplats 14, samt utanför vid Norra Hunna och Vinna. Arten är mer knuten till jordbrukslandskapet än vad nordisk fladdermus är. Dvärgfladdermusen kan också vara mycket vanlig och tillhör en av de vanligaste arterna i landskapet. Arten kan 17 av 23

komma att påverkas lokalt av en etablering av vindkraft, men eftersom den är relativt vanlig är det osannolikt att den kommer att påverkas negativt på populationsnivå. Stor fladdermus är inte är rödlistad men mindre vanlig i landskapet. Här kan vi inte utesluta att det finns en risk för lokal påverkan på populationen. Arten finns noterad i etableringsområdet med en inspelning samt utanför vid Gomossen och Norra Hunna. Stor fladdermus också noterad i en en annan studie, i Jonstorp, inne i Svinnersta, vid sjön Anten och vid bebyggelsen vid Norra Hunna (Ignell 2012). Arten är normalt mera knuten till kulturlandskapet, insamlade data antyder också att så är fallet även här. Gråskimlig fladdermus förekommer inne i etableringsområdet, på inspelningsplats 16, och utanför vid Norra Hunna och Gomossen. Vid Norra Hunna noterades en hög aktivitet vid inspelningsplats 18, vilket kan betyda att det finns en koloni eller i varje fall flera individer i närmiljön. Inga noteringar gjordes i övrigt inne i skogsmarken, vilket inte utesluter att den kan påverkas på populationsnivå av en etablering av vindkraft. Sammanfattningsvis kan vi säga att indikationer finns för att en rödlistad art, fransfladdermusen, finns i närområdet. Den har ett beteende som gör den till en s.k. lågriskart i sammanhanget. Risken för att den ska kollidera med vindkraftverk är låg, men den är känslig för habitatförlust. Två ej rödlistade arter, stor fladdermus och gråskimlig fladdermus, som båda till hör kategorin s.k. högriskarter, kan möjligtvis påverkas på populationsnivå av en vindkraftetablering i någon mån. 8. Förslag till hänsyn 8.1 Hänsyn vid projektering Placering av servicevägar För att minska mortaliteten bör servicevägar utgå från vägar i ren skogsmark och inte från öppen åkermark/hagmark. Detta minskar risken för att fladdermöss ska få nya ledlinjer fram till verken. I det här fallet är avståndet till miljöer av det här slaget stort. Norr om etableringsområdet finns öppen mark kring Breberg och i söder vid Vinna. Vid placering av servicevägar inne i utredningsområdet bör man undvika att direkt länka samman våtmarker och sjöar med planerade turbiner. Det är svårt att i det här sammanhanget ange ett specifikt avstånd att använda sig av i planeringssammanhang. Ett riktmärke kan vara att ung sluten barrskog på frisk till torr mark används i liten grad av fladdermöss, medan mindre hyggen och glesare ställd äldre skog kan användas som jaktbiotop. Det bästa är om vägen och våtmarken/sjön är skilda från varandra av en ung sluten barrskog, som kan förväntas stå kvar under hela vindkraftverkets livstid. 18 av 23

Fladdermöss söker sig gärna till lövskog, vattenmiljöer och våtmarker, varför miljöer av det här slaget med fördel bör skonas från ingrepp så lång det är möjligt. Det är här främst viktigt att bevara strukturer i träd och buskskikt i anslutning till bäckar, våtmarker och sjöar och i angränsande våtmarker. Främst bör lövskog och miljöer i sumpskogar bevaras, medan t.ex tall- och/eller granskog, planterade på fastmark, främst bör användas för t.ex. vägar. När vägar byggs i området är det positivt om man undviker att ta ut lokala massor på ett sådant sätt att dammar/vattensamlingar skapas i omgivande naturmiljö till de planerade vindkraftverken. Vattensamlingar är attraktiva jaktmiljöer för fladdermöss. Utformning av omgivning till vindkraftverk För att utforma den bästa omgivningen till vindkraftverken bör strategin vara att åstadkomma en så ogästvänlig miljö för fladdermöss (och insekter) som möjligt. Det effektivaste är att hålla nere storleken på gläntan genom att spara främst barrträd. Som ett komplement kan man hugga bort lövträd längs brynet. Ytan närmast verket får gärna vara en grusplan. Det är en fördel om vindkraftverken anläggs i unga barrskogar som kommer att stå kvar under hela vindkraftverkens livslängd. Ett verk som är tätt och inte erbjuder kolonimöjligheter bör väljas. 8.2 Hänsyn vid drift Utifrån insamlade data ser vi inte några skäl till att inskränka driften under någon tidpunkt på året. 19 av 23

9. Källor Ahlén I. & de Jong J 1996, Monitoring av artantal och populationstäthet hos fladdermöss. Naturvårdsverket, Stockholm. Ahlén I. 1981, Identification of Scandinavian Bats by their sounds, The Swedish University of Agricultural Sciences Department of Wildlife Ecology. Uppsala 1981. Ahlén I. 2004, Heterodyne and time expansion methods for identification of bats in the field and through sound analysis. Pp 72-79 in: Brigham, R.M., Kalko, E.K.V., Jones, G., Parsons, S., Limpens, H.J.G.A. (Eds.). Bat Echolocation Research tools, techniques and analysis. Bat Conservation International, Austin, Texas, April 2002. Ahlén I. 2006, Handlingsprogram för skydd av fladermusfaunan. Åtagande enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket rapport 5546. Ahlén I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige.Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. [The Bat fauna of Sweden. Present knowledge on distribution and status.] Fauna och Flora 106(2): 2 19 Ahlén I. 2011, Myotis nattereri Fransfladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/myotis_nattereri Ahlén I. 2011, Barbastella barbastellus Barbstell. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/barbastella_barbastellus ArtDatabanken, 2006-05-25. Faktablad: Myotis mystacinus mustaschfladdermus. Förf. Johnny de Jong 2001. Rev. Johnny de Jong 2006. Arnett, E.B. [technical editor] 2005. Relationships between Bats and Wind Turbines in Pennsylvania and West Virginia: an Assessment of Fatality Search Protocols, Pattern of Fatality, and Behavioral Interactions with Wind Turbines. A final report submitted to the Bats and Wind Energy Cooperative. Bat Conservation International. Austin, Texas, USA. 187 pp. de Jong J 1994, Habitat use and species richness of bats in a patchy landscape. Doktorsavhandling. Sveriges lantbruksuniversitet, inst. F. Viltekologi, Rapport 26. Gärdenfors U (ed) 2010, Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ransome R. 1990, The natural history of hibernating bats. Christopher Helm. London. Rydel J. 1995, Nattens tysta jägare. Naturvårdsverket. Rydell, J. Engström, H. Hedenström, A. Kyed Larsen, J. Pettersson, J. & Green, M. 2011. VINDVAL, RAPPORT 6467 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport 20 av 23

Rodrigues, L., L. Bach, M.-J. Dubourg-Savage, J. Goodwin & C. Harbusch 2008: Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. EUROBATS Publication Series No. 3 (English version). UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Germany, 51 pp. Sales G. & Pye D. 1974, Ultrasonic communication by animals. Chapman & Hall. London. Schober W & Grimmberger E 1989, A guide to bats of Britain and Europe. The Hamlyn publishing group limited. SMHI 1979, Handbok för väderobservatörer. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. Stockholm. 9.1 Genomsökta inventeringar Holmberg M. 1996, Inventering av fladdermöss i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län. Naturvård. Rapport 1996:2. Ignell H. 2006, Inventering av fladdermöss i Örebro län 2005. Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr 2006: 19 Ignell H. & Josefsson H. 2007, Inventering av fladdermöss i Örebro län 2006 och 2007. Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr. 2008:46 Ignell H. 2008, Inventering av fladdermöss i del av Askersunds kommun. Genomförd i samband med kommunens arbete med översiktsplan 2008. Ignell, H. 2012. Vindkraftpark Myggedalen /Norra Hunna Fladdermusinventering Calluna AB 2012. 21 av 23

10 Kartbilagor Kartbilaga 1 beskriver lägen för de inventerade platserna som inventerades under sommaren 2012 med markeringar för platser där inspelningsutrustning placerades ut. 10 20 0 1 2 km A B r e b e r g v i n d k r a f t p a r k 2 0 1 2 1 3 5 4 6 11 9 8 B E 12 13 14 16 17 C D 21 H F 2 7 Teckenförklaring Vindkraftverk Inspelningsplats (Autobox) Manuellt inventerat område Etableringsområde 15 18 19 G 22 av 23

Calluna AB Linköpings Slott 582 28 Linköping www.calluna.se, info@calluna.se Telefon: 013-12 25 75. Fax: 013-12 65 95 23 av 23