Ändringslogg Riktlinjer gällande Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland

Ändringslogg Riktlinjer gällande Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Datum Beslutad av Rubrik Ursprunglig text Ny text/ändring 2016-12-01 Beredningsgrupp sortiment 2016-11-22 Process för förändringar i handboken Detta görs genom att mäta hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade hälsotillstånd, funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar. Detta görs genom att mäta hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade hälsoproblem, funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar. 2016-10-13 Beredningsgrupp sortiment 2016-10-11 Utgångspunkter för förskrivning Process för förändringar i handboken Närståendes roll är en omgivningsfaktor som är viktig att beakta i utredning av patientens hälsoproblem inför en eventuell förskrivning Se text längre ner i detta dokument. Närståendes roll är en omgivningsfaktor som är viktig att beakta i utredning av patientens hälsotillstånd inför en eventuell förskrivning Hela avsnittet har reviderats. Se text längre ner i detta dokument. 2016-08-25 Beredningsgrupp sortiment 2016-08-23 Tidigare rubrik: Process för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel Vägledning för bedömning och förskrivning av hjälpmedel Utgångspunkter för förskrivning Det hjälpmedel som förskrivs ska vara enklast möjliga hjälpmedel som tillgodoser patientens behov av funktion, aktivitet och delaktighet. När likvärdiga hjälpmedel finns tillgängliga ska patienten få möjlighet att välja det alternativ hen föredrar. Patientens val ska tillgodoses om det framstår som befogat med hänsyn till behovet och kostnaderna. Det hjälpmedel som förskrivs ska vara enklast möjliga hjälpmedel som tillgodoser patientens behov av funktion, aktivitet och delaktighet. Förskrivningsprocessen Beroende på ärendets komplexitet kan faserna i förskrivningsprocessen vara mer eller mindre omfattande. Förskrivaren har ett helhetsansvar för alla faser men kan också samverka med andra befattningshavare i processen. Alla befattningshavare som medverkar i förskrivningsprocessen har ett eget yrkesansvar för sin insats även om valet av lämplig specifik produkt är förskrivarens. När det finns flera specifika produkter tillgängliga inom sortimentet ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar. Patienten ska få det valda Beroende på ärendets komplexitet kan faserna i förskrivningsprocessen vara mer eller mindre omfattande. Förskrivaren har ett helhetsansvar för alla faser men kan också samverka med andra befattningshavare i processen. Alla befattningshavare som medverkar i förskrivnings-processen har ett eget yrkesansvar för sin insats även om valet av lämplig specifik produkt är förskrivarens

hjälpmedlet, om det med hänsyn till hens behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. 2016-08-25 Beredningsgrupp sortiment 2016-08-23 2016-05-18 Beredningsgrupp sortiment 2016-05-10 2016-05-18 Beredningsgrupp sortiment 2016-05-10 2016-05-18 Beredningsgrupp sortiment 2016-05-10 2016-05-18 Beredningsgrupp sortiment 2016-05-10 Om hjälpmedel Vård av personer från andra länder Enligt Patientlagen ska patienten ha möjlighet att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom Västra Götalands hjälpmedelssortiment. En patient ska ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Se text längre ner i detta dokument. När det finns flera specifika produkter tillgängliga inom sortimentet ska patienten, enligt Patientlagen, ges möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hens behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Nedkortad och hänvisningar till turisthandboken. Se text längre ner i detta dokument. Skada och förlust Se text längre ned i dokumentet ändrad 2015-07-07 Rubrik och all text borttagen. Ansvarsfördelning Förskrivarens ansvar, Kostnadsansvar, Patientens och närståendes ansvar Lånevillkor Se text längre ner i detta dokument. Förskrivare har rätt att göra uppföljning och ny bedömning.. Du kan bli ersättningsskyldig om: - hjälpmedlet inte och rengörs enligt bruksanvisning - hjälpmedlet skadas utöver normal förslitning - du förlorar hjälpmedlet på grund av oaktsamhet - hjälpmedlet inte återlämnas efter uppmaning från förskrivare. Se text längre ner i detta dokument. Vårdgivare har rätt att göra uppföljning och ny bedömning.. Du kan bli ersättningsskyldig om: - hjälpmedlet inte används, underhålls och rengörs enligt bruksanvisning - hjälpmedlet skadas utöver normal förslitning - du förlorar hjälpmedlet på grund av oaktsamhet - hjälpmedlet inte återlämnas efter uppmaning från vårdgivare. hjälpmedlet förändras genom exempelvis att klistra på märken eller skumgummi, måla eller montera på krokar och liknande.

2016-05-18 Beredningsgrupp sortiment 2016-05-10 Om hjälpmedel, Hjälpmedel i det dagliga livet Hjälpmedel i det dagliga livet I begreppet hjälpmedel i det dagliga livet ingår: -hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov och utföra vardagslivets aktiviteter, till exempel att äta och dricka, klä sig, sköta sin hygien, förflytta sig, orientera sig och kommunicera -hjälpmedel som möjliggör vård och behandling i hemmet -hjälpmedel som kompenserar förlust av kroppsdel, kroppsstruktur eller nedsatt kroppsfunktion. All text är borttagen. 2016-05-13 Beredningsgrupp sortiment 2016-05-10 2016-04-06 Ledningsrådet för hjälpmedel 2016-03-31 2016-03-22 Beredningsgrupp sortiment 2016-03-15 2016-02-24 Beredningsgrupp sortiment 2016-02-11 2016-02-19 Beredningsgrupp sortiment 2016-02-11 Olika vägar till hjälpmedel, förskrivningsprocessen Skada och förlust Ersättningskrav Vägledning för bedömning och förskrivning Blankett, Medgivande till montering Förskrivningsprocessen Följa upp och utvärdera funktion och nytta Vägledning för bedömning och förskrivning Blankett, Medgivande till montering Länkar till Hjälpmedelsinstitutets dokument: - Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan - Bruksanvisningar till personer med funktionsnedsättning, 2010 - Förskrivningsprocessen Ersättningskrav kan ställas om ett hjälpmedel har ett nyanskaffningsvärde över 5 % av ett prisbasbelopp Fastighetsägarens medgivande Hyresgästen/bostadsrättshavaren får i fastigheten, via Hjälpmedelscentralens tekniker montera ovanstående hjälpmedel. I sjukvårdshuvudmannens åtagande ingår montering och nedmontering av hjälpmedlet. Vid nedmontering fylls fästpunkterna med utfyllnadsmaterial alternativt sitter bultar kvar. Ytskikt återställs inte med färg eller liknande. Du som förskrivare ansvarar för att följa upp och utvärdera alla hjälpmedelsförskrivningar. I utvärderingen ingår att bedöma om avsedd funktion och nytta uppnås enligt uppsatta mål, att hjälpmedlet motsvarar patientens behov och att eventuella risker analyseras. Medgivande till montering av taklyft/porttelefon Fastighetsägarens medgivande Hyresgästen/bostadsrättshavaren får i fastigheten, via Hjälpmedelscentralens tekniker, montera ovanstående hjälpmedel. I sjukvårdshuvudmannens åtagande ingår Länkarna är borttagna på grund av Hjälpmedelsinstitutets webbplats stängdes 1 maj 2016 och dokumenten saknar källhänvisning. Varje sjukvårdshuvudman som bedömer lägstanivån för när patienten ska få ersättningskrav från vårdgivaren Fastighetsägarens medgivande Hjälpmedelscentralens får i fastigheten montera ovanstående hjälpmedel. I sjukvårdshuvudmannens åtagande ingår montering och nedmontering av hjälpmedlet. Vid nedmontering fylls fästpunkterna med utfyllnadsmaterial alternativt sitter bultar kvar. Ytskikt återställs inte med färg eller liknande Du som förskrivare ansvarar för att följa upp och utvärdera alla hjälpmedelsförskrivningar. I utvärderingen ingår att bedöma om avsedd funktion och nytta uppnås enligt uppsatta mål, att hjälpmedlet motsvarar patientens behov och att eventuella risker analyseras. I produktanvisningar anges om det för ett hjälpmedel finns särskilda uppföljningskrav som ska följas under hela förskrivningsperioden. Medgivande till montering av taklyft/porttelefon/ duschbrits Fastighetsägarens medgivande Hyresgästen/bostadsrättshavaren får i fastigheten, via Hjälpmedelscentralens tekniker montera ovanstående

2016-02-19 Beredningsgrupp sortiment 2016-02-11 2016-01-13 Samarbetsorganisationen 2015-12-22 Samarbetsorganisationen 2015-09-04 Beredningsgrupp Handbok 2015-08-26 2015-08-31 Samarbetsorganisationen 2015-07-07 Samarbetsorganisationen Om hjälpmedel Vård av personer från andra länder Process för förändring i handboken Blanketter för ansökningar om förändring Vård av personer från andra länder Asylsökande och personer utan uppehållstillstånd Skada och förlust av hjälpmedel Blankett Lånevillkor programvara Skada och förlust av hjälpmedel montering och nedmontering av hjälpmedlet samt igensättning av fästpunkterna efter dessa. Begreppet hjälpmedel saknar en entydig definition. Syftet med ett hjälpmedel beror på vilken sjukdom eller funktionsnedsättning personen har samt i vilken situation och miljö hjälpmedlet ska användas. Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) definierar ett hjälpmedel som en produkt som dels är speciellt framtagen eller allmänt tillgänglig, dels är anpassad eller specialutformad för att användas i förebyggande syfte som kompensation för att övervaka, varna, kontrollera, underlätta eller neutralisera funktionsnedsättningar samt inskränkningar vad gäller aktivitet och delaktighet. Konsekvens för hjälpmedelsanvändare Se text längre ner i detta dokument. Programvara och tillbehör till dator ägs av Område Hjälpmedel eller Syncentralen och lånas ut som personliga hjälpmedel. Skada och förlust är ett separat dokument länkat från Handboken. Se text längre ner i detta dokument hjälpmedel. I sjukvårdshuvudmannens åtagande ingår montering och nedmontering av hjälpmedlet. Vid nedmontering fylls fästpunkterna med utfyllnadsmaterial alternativt sitter bultar kvar. Ytskikt återställs inte med färg eller liknande. Hjälpmedel för det dagliga livet är enligt Socialstyrelsens termbank en individuellt utprovad produkt som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera en funktionsnedsättning. Syftet med ett hjälpmedel beror på vilken sjukdom eller funktionsnedsättning personen har samt i vilken situation och miljö hjälpmedlet ska användas. Komplettering med nya länkar till aktuella sidor på Socialstyrelsens och Västra Götalands-regionens webbplatser gällande asylsökande och flyktingar Konsekvens för patienter Tillagt är: Ansökans skickas till samordning@hjalpmedel.vgregion.se Postadress: Västra Götalandsregionen, Regionens Hus 405 44 Göteborg Text om avgifter har tagits bort helt och redaktionella ändringar har gjorts för att likrikta texten med asylenhetens information. Se text längre ner i detta dokument. Programvara och tillbehör till dator lånas ut som personliga hjälpmedel ifrån sjukvårdshuvudmannen. Hela dokumentet är överfört till en webbsida. Se text längre ner i detta dokument

Längre text avsnitt som reviderats i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel 2016-10-13 Beredningsgrupp sortiment 2016-10-11 Process för förändringar i handboken Tidigare rubrik: Process för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel Ursprunglig text Process för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning utvecklas kontinuerligt. Det är positivt och viktig förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna fungera i sin miljö, vara aktiva och delta i samhällslivet. Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårds åtgärd vilket innebär att man likt andra behandlingsinsatser måste prioritera utifrån ekonomiska resurser och säkerställa patientsäkerhet och jämlik tillgång till hjälpmedel. Införande av nya hjälpmedel ska ställas i relation till andra åtgärder inom vård och behandling och följa de regionala riktlinjerna för prioritering. Process, beredning och beslut Handboken uppdateras kontinuerligt utifrån förändringar i lagstiftning, andra styrande dokument, politiska beslut och utveckling inom hjälpmedelsområdet. I Västra Götaland finns en process som beskriver hur införandet av nya hjälpmedel och förändringar av riktlinjer och produktanvisningar går till. Utgångspunkten är att det är vårdgivare i Västra Götaland som kan ansöka om en förändring i handboken eller införande av nya hjälpmedel. Ansökan görs utifrån att vårdgivaren identifierat ett vårdbehov. Processen säkerställer följsamheten till handbokens utgångspunkter för förskrivning och till upphandling av nytt sortiment enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Processen ska vara ett stöd för vårdgivare, hjälpmedelsleverantörer och tillverkare av hjälpmedel. Samarbetsorganisationen för hjälpmedel där beredningsgrupper och ledningsråd ingår bereder förslag till förändringar av handboken. Redaktionella förändringar handhas av Västra Götalandsregionens Koncernstab för Hälso- och sjukvård. Du hittar information om beslutade förändringar på http://www.vgregion.se/hjalpmedel-i-vg Förändringar i riktlinjer och produktanvisningar kräver likalydande beslut i Västra Götalandsregionen och Västra Götalands 49 kommuner. I Västra Götalandsregionen fattas besluten enligt följande: - Riktlinjerna fastställs av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. - Produktanvisningarna fastställs av hälso- och sjukvårdsdirektören efter rekommendation från ledningsrådet för hjälpmedel. I kommunerna fattas besluten enligt följande: - Riktlinjerna fastställs av berörd nämnd efter rekommendation från de

västsvenska kommunalförbundens samorganisation Västkom - Produktanvisningarna fastställs av utsedd ansvarig i respektive kommun efter rekommendation från ledningsrådet för hjälpmedel. Processen för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel grundar sig på etiska principer, komponenter och den nationella prioriteringsmodellen. Utgångspunkten för den nationella modellen är riksdagens beslut och den etiska plattformen; människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. När beslutsfattare inom hälso- och sjukvården står inför val kan det vara en fördel att kunna rangordna tänkbara valmöjligheter i en prioriteringsordning. I prioriteringsmodellen innebär prioritering enbart att olika alternativ rangordnas. Nationell prioriteringsmodell inom hjälpmedelsområdet är möjligheterna begränsade när det gäller evidensbaserade kunskapsunderlag. Om det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt omfattande bör volymer, kostnader och patientnytta/effekt utvärderas över tid. Beslut om införande av nya produkter ska ställas i relation till typ av produkt, målgruppens storlek och kostnader för hjälpmedlet. Olika faktorer vägs samman såsom patientnytta/effekt, kostnadseffektivitet, etik och tekniska aspekter. Hjälpmedel definieras här som produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet och ISOklassificerade som hjälpmedel enligt ISO 9999:2011, eller prototyper som förväntas bli klassificerade enligt detsamma. Produkterna ska omfattas av de definitioner av hjälpmedel som anges i handbokens riktlinjer. Det kan finnas särskilda skäl att pröva om en konsumentprodukt ska kunna förskrivas som hjälpmedel. I dessa fall ska utöver ovanstående ställningstagande en riskanalys göras för att vårdgivaren ska försäkra sig om att produkten är säker och medicinskt lämplig för sitt användningsområde. Riskanalysen grundar sig på en modell enligt Myndighetens för delaktighet "Konsumentprodukter som hjälpmedel-handbok" och Socialstyrelsens "Handbok för patientsäkerhetsarbetet, riskanalys och händelseanalys". Innan beslut tas om att införa en ny produktanvisning eller förändra en produktanvisning ska patientnyttan prövas. Detta görs genom att mäta hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade hälsotillstånd, funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar. Ledningsrådet eller handbokens beredningsgrupp tar ställning till om och hur prövningen ska göras. Prövningen kan ske i form av fallstudier, kohortstudier med eller utan kontrollgrupp samt randomiserade studier. Förslagsvis används utvärderingsinstrument som används i verksamheterna såsom Canadian Occupational Performance Measure (COPM), ADL-taxonomin, visuell analog skala (VAS) eller Goal Assessment Scale. Den vetenskapliga kvaliteten kan utvärderas med Grading of Recommendations Assessment Development and Evaluation (GRADE-systemet). Prövningen kan göras av verksamheterna själva eller med hjälp av studenter vid vårdhögskolorna i Västra Götaland. Om prövningar av god vetenskaplig kvalitet gjorts i andra delar av landet används dessa. Det kan exempelvis vara HTA-analyser. Resultatet av prövningen visar om det är aktuellt att göra en ansökan om att föra in produkten eller göra förändringen i handboken. Om kostnadseffektivitetet eller etisk analys ska bedömas kan samråd om expertstöd ske med program- och prioriteringsrådet (PPR), det råd inom Västra Götalandsregionen som ansvarar för "ordnat införande av nya medicinska metoder och läkemedel". Tekniska aspekter prövas av hjälpmedelsleverantören i Västra Götaland. Förändring av riktlinjer 1 Vårdgivare i Västra Götaland kan lämna förslag till förändring av riktlinjerna. Ansökan lämnas till samordnare för hjälpmedelsfrågor. Inkommen ansökan bereds av samverkansorganisationen för hjälpmedel som tar fram förslag till beslut. 2. Efter rekommendation av ledningsrådet fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om förändring av riktlinjerna. Förändring av produktanvisningar Spår 1 - Det finns en produktanvisning för det aktuella hjälpmedlet i handboken, ansökan gäller att utöka sortiment. 1. Vårdgivare ansöker om prövning av produkten. Om det finns en produktanvisning för det aktuella hjälpmedlet kan sortimentsgrupp eller motsvarande pröva hjälpmedlet utan föregående beslut i handbokens beredningsgrupp. 2. Produkten prövas av sortimentsgrupp eller motsvarande i samverkan med hjälpmedelsleverantör. För hjälpmedel som distribueras via hjälpmedelscentralen finns rutin för utvärdering av sortiment på hjälpmedelscentralens webbplats. För syn- och hörselhjälpmedel finns motsvarande rutin på Habilitering & Hälsas webbplats.ledningsrådet för hjälpmedel eller styrgrupperna inom produktområdena syn, hörsel och ortopedteknik samt i vissa delar medicinsk behandling beslutar om eventuellt införande av en ny produkt i sortimentet. 3. I de flesta fall införs produkten i sortiment vid nästa upphandling av produktområdet. Direkt upphandling kan endast ske om det helt saknas sortiment inom produktgruppen. Spår 2 - Det finns en produktanvisning i handboken som omfattar produkter inom aktuell ISO-kod men inte det aktuella hjälpmedlet

1. Vårdgivare ansöker om att införa produkten. Förslag ska vara förankrade hos vårdgivare, sortimentsgrupp eller i en regionövergripande arbetsgrupp inom hörselvård, synverksamhet eller ortopedteknisk verksamhet. Ansökan lämnas till samordnare för hjälpmedelsfrågor. 2. Handbokens beredningsgrupp bereder frågan. Saknas dokumenterad vetenskaplig prövning av hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar beslutar beredningsgruppen om och hur hjälpmedlet ska prövas och vilken/vilka verksamheter som i så fall ska genomföra prövningen. 3. Efter rekommendation av ledningsrådet fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om att införa produkten som förskrivningsbar och att ta in produkten i sortimentet. 4. Ledningsrådet för hjälpmedel eller styrgrupperna inom produktområdena syn, hörsel och ortopedteknik samt i vissa delar medicinsk behandling ger sedan ansvarig upphandlande verksamhet i uppdrag att upphandla produkten Spår 3 - Produktanvisning för det aktuella hjälpmedlet saknas i handboken 1. Vårdgivare ansöker om att införa produkten. Förslag ska vara förankrade hos vårdgivare, sortimentsgrupp eller i en regionövergripande arbetsgrupp inom hörselvård, synverksamhet eller ortopedteknisk verksamhet. Ansökan lämnas till samordnare för hjälpmedelsfrågor. 2. Handbokens beredningsgrupp bereder frågan. Saknas dokumenterad vetenskaplig prövning av hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar beslutar beredningsgruppen om och hur hjälpmedlet ska prövas och vilken/vilka verksamheter som i så fall ska genomföra prövningen. 3. Efter rekommendation av ledningsrådet fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om att införa produktanvisningen i handboken. 4. Ledningsrådet för hjälpmedel eller styrgrupperna inom produktområdena syn, hörsel och ortopedteknik samt i vissa delar medicinsk behandling ger sedan ansvarig upphandlande verksamhet i uppdrag att upphandla produkten. Övergångsregler vid förändringar i handboken Vid förändringar i handboken ska det finnas gemensamma tillämpnings- och övergångsregler för Västra Götalands vårdgivare. Vid beredning av ärenden ska handbokens beredningsgrupp ta fram förslag till vilka övergångsregler som ska gälla. Ledningsrådet för hjälpmedel rekommenderar övergångsregler för vårdgivarna i Västra Götaland. Vid beslut om att ett hjälpmedel ska återlämnas ska förskrivaren föra en dialog med patienten. Förskrivaren ska om möjligt tillämpa en mjuk övergång och säkerställa att återlämnandet sker på ett värdigt sätt. Patienten kan behöva tid för omställning, anpassning och förändring. Särskild hänsyn ska tas till patienter som på grund av en försämring inte kan nyttja sitt hjälpmedel. Vid förändringar i produktanvisningarna som påverkar återtag av hjälpmedel ska överenskommelser göras med hjälpmedelsleverantören gällande ekonomiska frågor, exempelvis utköp av produkt. Aktuella övergångsregler.. Ny text/ändring Process för förändringar i Handboken Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning utvecklas kontinuerligt. Det är positivt och en viktig förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna fungera i sin miljö, vara aktiva och delta i samhällslivet. Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd, vilket innebär att man likt andra behandlingsinsatser måste prioritera utifrån ekonomiska resurser och säkerställa patientsäkerhet och jämlik tillgång till hjälpmedel. Införande av nya hjälpmedel ska ställas i relation till andra åtgärder inom vård och behandling och följa riktlinjer för prioritering. Förutsättningar för förändringar i Handboken Handboken uppdateras kontinuerligt utifrån förändringar i lagstiftning, andra styrande dokument, politiska beslut och utveckling inom hjälpmedelsområdet. I Västra Götaland finns processer som beskriver hur förändringar av riktlinjer och produktanvisningar samt införande av nya hjälpmedel går till. Det är vårdgivare i Västra Götaland som kan ansöka om förändringar i handboken, utifrån att vårdgivaren identifierat ett vårdbehov. Tillvägagångssättet säkerställer följsamheten till handbokens utgångspunkter för förskrivning och utgör underlag till upphandling av nytt sortiment enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Processerna ska vara ett stöd för vårdgivare, hjälpmedelsförsörjare och tillverkare av hjälpmedel. Samarbetsorganisationen för hjälpmedel där beredningsgrupp sortiment samt ledningsråd ingår bereder förslag till förändringar av handboken. Redaktionella förändringar beslutas av beredningsgruppen sortiment. Information om beslutade förändringar finns i ändringslogg.

Förändringar i riktlinjer och produktanvisningar kräver likalydande beslut i Västra Götalandsregionen och Västra Götalands 49 kommuner. I Västra Götalandsregionen fattas besluten enligt följande: - Riktlinjerna fastställs av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. - Produktanvisningarna fastställs av hälso- och sjukvårdsdirektören efter rekommendation från ledningsrådet för hjälpmedel. I kommunerna fattas besluten enligt följande: - Riktlinjerna fastställs av berörd nämnd efter rekommendation från de västsvenska kommunalförbundens samorganisation VästKom - Produktanvisningarna fastställs av utsedd ansvarig i respektive kommun efter rekommendation från ledningsrådet för hjälpmedel. Processen för förändringar i handboken grundar sig på den nationella prioriteringsmodellen. Utgångspunkten för den nationella modellen är riksdagens beslut och den etiska plattformen; människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. När beslutsfattare inom hälso- och sjukvården står inför val kan det vara en fördel att kunna rangordna tänkbara valmöjligheter i en prioriteringsordning. I prioriteringsmodellen innebär prioritering enbart att olika alternativ rangordnas. Nationell prioriteringsmodell Med hjälpmedel menas produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet och ISO-klassificerade som hjälpmedel enligt ISO 9999:2011, eller prototyper som förväntas bli klassificerade enligt detsamma. Produkterna ska omfattas av de definitioner av hjälpmedel som anges i handbokens riktlinjer. Om det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt omfattande tar beredningsgrupp sortiment eller Ledningsrådet ställning till om det behövs mer evidens för att kunna fatta beslut om förändring i produktanvisning. Om studier av god vetenskaplig kvalitet finns, används dessa. Inför beslut om att införa en ny produktanvisning eller förändra en produktanvisning kan ledningsrådet ta ställning till om det finns behov av att utvärdera patientnytta/effekt, volymer och kostnader över tid. Detta görs genom att mäta hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade hälsotillstånd, funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar. Tekniska aspekter prövas av aktuell hjälpmedelsförsörjare i Västra Götaland. Om kostnadseffektivitet eller etisk analys ska bedömas kan samråd om expertstöd ske med program- och prioriteringsrådet (PPR), det råd inom Västra Götalandsregionen som ansvarar för "ordnat införande av nya medicinska metoder och läkemedel". Om införandet av hjälpmedlet bedöms medföra betydande regionala konsekvenser, t ex årliga merkostnader på minst 1 mnkr, ska det nomineras till PPR för att ingå i den regionala processen för ordnat införande. Det kan finnas särskilda skäl att pröva om en konsumentprodukt ska kunna förskrivas som hjälpmedel. I dessa fall ska utöver ovanstående ställningstagande en riskanalys göras för att vårdgivaren ska försäkra sig om att produkten är säker och medicinskt lämplig för sitt användningsområde. Riskanalysen grundar sig på en modell enligt Myndighetens för delaktighet Konsumentprodukter som hjälpmedel-handbok" och Socialstyrelsens "Handbok för patientsäkerhetsarbetet, riskanalys och händelseanalys" Process för förändring av riktlinjer 1. Vårdgivare i Västra Götaland kan lämna förslag till förändring av riktlinjerna. Förslag ska vara förankrade inom vårdgivaren. Ansökan skickas till samordnare för hjälpmedelsfrågor. 2. Beredningsgrupp sortiment bereder ansökan och förankrar hos fler vårdgivare vid behov. 3. Beredningsgrupp sortiment beslutar om redaktionella ändringar. 4. Efter rekommendation av Ledningsrådet för hjälpmedel fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om förändringar inom riktlinjerna. Process för förändring av produktanvisningar Spår 1. Ansökan om ändring i eller borttagning av befintlig produktanvisning 1. Vårdgivare ansöker om ändring i eller borttagning av produktanvisning. Förslag ska vara förankrade inom vårdgivaren och omvärldsbevakning och dokumenterad evidens ska bifogas ansökan. Ansökan skickas till samordnare för hjälpmedelsfrågor. 2. Beredningsgrupp sortiment bereder ansökan och förankrar hos fler vårdgivare vid behov. 3. Beredningsgrupp sortiment beslutar om redaktionella ändringar.

4. Efter rekommendation av Ledningsrådet för hjälpmedel fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna, utifrån kostnadsansvar, beslut om förändringar eller borttagning av produktanvisning. 5. Samordnare för hjälpmedelsfrågor informerar berörda vårdgivare och ansvarig hjälpmedelsförsörjare om beslut. 6. Berörda vårdgivare och hjälpmedelsförsörjaren vidtar de åtgärder som beslutet innebär. Spår 2. Ansökan om införande av ny produktanvisning 1. Vårdgivare ansöker om att införa ny produktanvisning för att möjliggöra förskrivning av produkt. Förslag ska vara förankrade inom vårdgivaren. Omvärldsbevakning och dokumenterad evidens ska bifogas ansökan. Ansökan skickas till samordnare för hjälpmedelsfrågor. 2. Beredningsgrupp sortiment bereder ansökan och förankrar hos fler vårdgivare vid behov. Saknas dokumenterad evidens av produktområdets effekt i förhållande till patientnyttan beslutar beredningsgruppen om och hur utvärdering ska ske. 3. Efter rekommendation av Ledningsrådet för hjälpmedel fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna, utifrån kostnadsansvar, beslut gällande produktanvisningen. 4. Samordnare för hjälpmedelsfrågor informerar berörda vårdgivare och ansvarig hjälpmedelsförsörjare om beslut. 5. Vid införande av ny produktanvisning vidtar berörda vårdgivare och hjälpmedelsförsörjaren de åtgärder som beslutet innebär. Övergångsregler vid förändringar i handboken Vid förändringar i riktlinjer eller produktanvisningar ska det finnas gemensamma tillämpnings- och övergångsregler för Västra Götalands vårdgivare. Vid beredning av ärenden ska beredningsgrupp sortiment ta fram förslag till vilka övergångsregler som ska gälla. Ledningsrådet för hjälpmedel rekommenderar övergångsregler för vårdgivarna i Västra Götaland. Vid beslut om att ett hjälpmedel ska återlämnas ska vårdgivaren föra en dialog med patienten och säkerställa att återlämnandet sker på ett värdigt sätt. Patienten kan behöva tid för omställning, anpassning och förändring. Vid förändringar i produktanvisningarna som innebär återtag av hjälpmedel ska överenskommelser göras mellan vårdgivare och hjälpmedelsförsörjaren. Aktuella övergångsregler. 2016-05-18 Beredningsgrupp sortiment 2016-05-10 Ansvarsfördelning Förskrivarens ansvar, Kostnadsansvar, Patientens och närståendes ansvar Ursprunglig text Förskrivarens ansvar Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar dels för att identifiera behoven hos en person med funktionsnedsättning, dels för att det hjälpmedel som förskrivs motsvarar behoven. Bedömning och förskrivning ska ingå i en plan som utformas i samråd med patienten där mål, behov och intressen framgår. Förskrivaren ska dokumentera och sammanställa planerade habiliterings- eller rehabiliteringsinsatser inklusive hjälpmedel i en plan med mål och där det framgår vem som ansvarar för insatserna. Personer med funktionsnedsättning som har insatser från flera verksamheter ska erbjudas samordning och patienten ska göras delaktig. I förskrivningsprocessen är ofta flera personer inblandade men en namngiven förskrivare ansvarar för att processen följs. Förskrivaren ansvarar dels för sina egna insatser, dels för att arbetet utförs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Förskrivaren ska ha kunskap om: förskrivningsprocessen och att den följs vid alla förskrivning produkternas funktion riskerna vid användningen av produkterna

åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse inträffar. Förskrivaren ska kontrollera hjälpmedlet innan det används på eller av patient, kontrollen ska göras enligt tillverkarens instruktioner. Egenvård Förskrivaren kan besluta om egenvård, det vill säga en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Användningen av ett hjälpmedel i det dagliga livet är inte att betrakta som en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Därför är det i regel inte aktuellt med ett egenvårdsbeslut vid hjälpmedelsförskrivning. Det finns dock undantag där användandet av ett Kostnadsansvar Varje vårdgivare bör utse en kontaktperson för hjälpmedelsfrågor och kostnadsansvar för att underlätta kontakterna i vårdkedjan och dit förskrivaren kan vända sig i ärenden som kräver kontakt med annan vårdgivare. Förskrivare ska kontakta och inhämta godkännande från den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedlet: - inför förskrivning av hjälpmedel utöver reglerna i riktlinjer eller produktanvisningar -inför installation och nedmontering som kan medföra kostnader för att återställa bostaden - när en hjälpmedelsansvändare flyttar inom Sverige -när en hjälpmedelsanvändare planerar att flytta från Sverige till annat land. Vårdgivaren kan därutöver ha lokala anvisningar som kompletterar och förtydligar reglerna i riktlinjer och produktanvisningar Patientens och närståendes ansvar Patienten ska ha ett reellt och aktivt inflytande över processen men det är förskrivaren som utifrån behovsbedömningen ansvarar för beslut om ett hjälpmedel ska förskrivas och för val av specifika produkten. När det finns flera alternativ som uppfyller kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten erbjudas möjlighet att välja det alternativ hen föredrar om det framstår som befogat med hänsyn till behov och kostnaderna. Alla insatser är frivilliga för patienten; hälso- och sjukvårdspersonal får inte vidta åtgärder mot den enskildes vilja utan uttryckligt lagstöd för detta. Larm, sänggrindar bälten eller andra hjälpmedel får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel om den enskilde samtycker till åtgärden. Det finns inga formella möjligheter för patienten att överklaga ett beslut gällande hjälpmedelsförskrivning. Om patienten inte är nöjd, har synpunkter på insatsen eller bemötandet ska hen i första hand vända sig till förskrivaren eller förskrivarens närmaste chef. Patienten kan även hänvisas till 1177.se om man inte är nöjd med vården och/eller till patientnämnden. Patientens ansvar Hjälpmedel förskrivs till patienten som ett lån med nyttjanderätt så länge behovet finns kvar och stöd finns i handboken för förskrivning. När hjälpmedel förskrivs till barn är vårdnadshavaren ansvarig. Patienten ansvarar för att hjälpmedlen hanteras enligt de råd och instruktioner som ges vid förskrivning och leverans. Patienten bör uppmanas att se över sitt försäkringsskydd Patienten kan bli ersättningsskyldig om: hjälpmedlet inte rengörs enligt bruksanvisning hjälpmedlet skadas utöver normal förslitning hjälpmedlet förloras på grund av oaktsamhet hjälpmedlet inte återlämnas efter uppmaning från förskrivare. Hjälpmedlet levereras komplett vid förskrivningen. Därefter ansvarar patienten för att köpa tillbehör som ingår i hjälpmedlet, som förbrukas under användningen och som finns att köpa i allmän handel, till exempel lampor och batterier. Undantag från detta framgår av respektive produktanvisning. Närståendes ansvar Den som har vårdnaden om ett barn har enligt lag ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad blir tillgodosett (6 kap. 2 föräldrabalken). Makar, partners, sambos har däremot inte någon omvårdnadsskyldighet gentemot varandra enligt lag, inte heller vuxna barn gentemot föräldrar. Deras insatser, liksom insatser från andra närstående, bygger helt på frivillighet.

Närståendes medverkan och delaktighet är ofta en förutsättning för en väl fungerande vård. Det är därför viktigt att deras synpunkter beaktas vid planering och förskrivning av hjälpmedel, under förutsättning att sekretessen inte hindrar detta. Utgångspunkten är att all samverkan kring patienten ska ske på patientens uppdrag och villkor. Det är viktigt, och kan ha stor betydelse för hjälpmedlets funktion och nytta, att närstående får lära sig använda hjälpmedlet samt får information om vart de ska vända sig om hjälpmedlet inte fungerar. Ny text/ändring Förskrivarens ansvar Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar dels för att identifiera behoven hos en person med funktionsnedsättning, dels för att det hjälpmedel som förskrivs motsvarar behoven. Bedömning och förskrivning ska ingå i en plan som utformas i samråd med patienten där mål, behov och intressen framgår. Förskrivaren ska dokumentera och sammanställa planerade habiliterings- eller rehabiliteringsinsatser inklusive hjälpmedel i en plan med mål och där det framgår vem som ansvarar för insatserna. Personer med funktionsnedsättning som har insatser från flera verksamheter ska erbjudas samordning och patienten ska göras delaktig. I förskrivningsprocessen är ofta flera personer inblandade men en namngiven förskrivare ansvarar för att processen följs. Förskrivaren ansvarar dels för sina egna insatser, dels för att arbetet utförs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Förskrivaren ska ha kunskap om: -förskrivningsprocessen och att den följs vid alla förskrivningar -produkternas funktion -Individuell riskanalys vid förskrivning -åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse inträffar. Förskrivaren ska kontrollera hjälpmedlet innan det används på eller av patient, kontrollen ska göras enligt tillverkarens instruktioner. Förskrivare ska kontakta och inhämta godkännande från den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedlet: inför förskrivning av hjälpmedel utöver reglerna i riktlinjer eller produktanvisningar inför installation och nedmontering som kan medföra kostnader för att återställa bostaden när en patient flyttar inom Sverige när en patient planerar att flytta från Sverige till annat land. Vårdgivaren kan även ha lokala anvisningar som kompletterar och förtydligar reglerna i riktlinjer och produktanvisningar. Förskrivaren ska alltid ge bruksanvisning och skriftliga Lånevillkor till patienten. Låneförbindelse skrivs utifrån rekommendation i produktanvisning samt vårdgivarens lokala rutiner. Skriftliga lånevillkor och låneförbindelser beskriver villkoren för lån av hjälpmedel och ska följas av patienten. Dessa är vårdgivarens garanti för att patienten fått erforderlig information. Egenvård Förskrivaren kan besluta om egenvård, det vill säga en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Användningen av ett hjälpmedel i det dagliga livet är inte att betrakta som en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Därför är det i regel inte aktuellt med ett egenvårdsbeslut vid hjälpmedelsförskrivning. Det finns dock undantag där användandet av ett hjälpmedel bedöms vara en hälso- och sjukvårdsåtgärd, exempelvis vid förskrivning av hjälpmedel vid medicinsk behandling. Kostnadsansvar Varje vårdgivare bör utse en kontaktperson för hjälpmedelsfrågor och kostnadsansvar för att underlätta kontakterna i vårdkedjan och dit förskrivaren kan vända sig i ärenden som kräver kontakt med annan vårdgivare. Förskrivare ska kontakta och inhämta godkännande från den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedlet: -inför förskrivning av hjälpmedel utöver reglerna i riktlinjer eller produktanvisningar - inför installation och nedmontering som kan medföra kostnader för att återställa bostaden - när en patient flyttar inom Sverige - när en patient planerar att flytta från Sverige till annat land. Vårdgivaren kan därutöver ha lokala anvisningar som kompletterar och förtydligar reglerna i riktlinjer och produktanvisningar. Vårdgivaren ska ta ställning om krav kan ställas på ersättning från patient/vårdnadshavare när: - hjälpmedlet inte hanteras enligt bruksanvisning - hjälpmedlet skadas utöver normal förslitning - hjälpmedlet förkommer på grund av oaktsamhet - hjälpmedlet förändras genom exempelvis att klistra på märken eller skumgummi, måla eller montera på krokar och liknande.

- hjälpmedlet inte återlämnas efter uppmaning från vårdgivare. Det är vårdgivaren som bedömer och beslutar om skadan eller förlusten beror på oaktsamhet eller onormal förslitning med hänsyn tagen till patientens funktionsnedsättning. Om patienten bedöms ha behov av hjälpmedlet är vårdgivaren skyldig att förskriva det, även om patienten ännu inte ersatt det hjälpmedel som är förlorat eller skadat. Krav på ersättning kan bara ställas om patienten har fått information om lånevillkoren och i särskilda fall undertecknat en låneförbindelse. Varje sjukvårdshuvudman bedömer lägstanivån för när patienten ska få krav på att ekonomiskt ersätta ett hjälpmedel. Ersättning kan krävas för restvärdet av ett hjälpmedel som har förkommit, inte kan användas längre eller för kostnader för reparation av ett skadat hjälpmedel. För bedömning av behov och förskrivning gäller ordinarie patientavgifter. Krav på ersättning för hjälpmedel ställs till patient som i sin tur ansvarar för kontakt med exempelvis försäkringsbolag, färdtjänst eller flygbolag. Om en arbetstagare till exempel personal på ett särskilt boende, en personlig assistent eller skolpersonal orsakar en sakskada eller förlust av hjälpmedel genom fel eller försummelse i tjänsten ska arbetsgivaren enligt skadeståndslagen ersätta skadan. I sådana fall är det vårdgivaren (inte patienten) som ställer krav på ersättning. Patienten/vårdnadshavare ska informeras om att de tar över hela ansvaret för hjälpmedlet om det på uppmaning inte återlämnas. Vårdgivarens/hjälpmedelsförsörjarens ansvar för hjälpmedlet upphör. Patientens och närståendes ansvar Patienten ska ha ett reellt och aktivt inflytande över processen men det är förskrivaren som utifrån behovsbedömningen ansvarar för beslut om ett hjälpmedel ska förskrivas och för val av specifika produkten. När det finns flera alternativ som uppfyller kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten erbjudas möjlighet att välja det alternativ hen föredrar om det framstår som befogat med hänsyn till behov och kostnaderna. Det finns inga formella möjligheter för patienten att överklaga ett beslut gällande hjälpmedelsförskrivning. Om patienten inte är nöjd, har synpunkter på insatsen eller bemötandet ska hen i första hand vända sig till förskrivaren eller förskrivarens närmaste chef. Patienten kan även hänvisas till 1177.se om man inte är nöjd med vården och/eller till patientnämnden. Patientens ansvar Hjälpmedel förskrivs till patienten som ett lån med nyttjanderätt så länge behovet finns kvar och stöd finns i handbokens kriterier för förskrivning uppfylls. När hjälpmedel förskrivs till barn är vårdnadshavaren ansvarig. Patienten ansvarar för att hjälpmedlen hanteras enligt bruksanvisning, de råd och instruktioner som ges vid förskrivning och leverans. Patienten har ansvar att förmedla information om exempelvis skötsel, hantering och förvaring till personer som kan komma att hantera hjälpmedlet. Skriftliga lånevillkor och låneförbindelser beskriver villkoren för lån av hjälpmedel och ska följas av patienten. När det gäller barn upp till 18 år är vårdnadshavaren låntagare. Patienten bör uppmanas att se över sitt försäkringsskydd. Patienten kan bli ersättningsskyldig om: - hjälpmedlet inte hanteras enligt bruksanvisning - hjälpmedlet skadas utöver normal förslitning - hjälpmedlet förkommer på grund av oaktsamhet - hjälpmedlet förändras genom exempelvis att klistra på märken eller skumgummi, måla eller montera på krokar och liknande. - hjälpmedlet inte återlämnas efter uppmaning från vårdgivare. Hjälpmedlet levereras komplett vid förskrivningen. Därefter ansvarar patienten för att köpa delar som ingår i hjälpmedlet, som förbrukas under användningen och som finns att köpa i allmän handel, till exempel lampor och batterier. Undantag från detta framgår av respektive produktanvisning. Närståendes ansvar Den som har vårdnaden om ett barn har enligt lag ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad blir tillgodosett (6 kap. 2 föräldrabalken). Makar, partners, sambos har däremot inte någon omvårdnadsskyldighet gentemot varandra enligt lag, inte heller vuxna barn gentemot föräldrar. Deras insatser, liksom insatser från andra närstående, bygger helt på frivillighet. Närståendes medverkan och delaktighet är ofta en förutsättning för en väl fungerande vård. Det är därför viktigt att deras synpunkter beaktas vid planering och förskrivning av hjälpmedel, under förutsättning att sekretessen inte hindrar detta. Utgångspunkten är att all samverkan kring patienten ska ske på patientens uppdrag och villkor. Det är viktigt, och kan ha stor betydelse för hjälpmedlets funktion och nytta, att närstående får lära sig använda hjälpmedlet samt får information om vart de ska vända sig om hjälpmedlet inte fungerar.

2015-09-04 Beredningsgrupp Handbok 2015-08-26 Vård av personer från andra länder Asylsökande och personer utan uppehållstillstånd Ursprunglig text Asylsökande Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. reglerar landstingens skyldigheter när det gäller hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera, utöver vad som följer av bland annat hälso- och sjukvårdslagen. Den asylsökande ska exempelvis kunna visa upp en identitetshandling i form av ett giltigt LMA-kort eller ett kvitto på asylansökan vid kontakt med vården. Hjälpmedel kan förskrivas till asylsökande: - vid akut sjukdom eller behov som inte kan vänta för personer som är 18 år eller äldre (förskrivaren avgör vilka hjälpmedelsbehov som inte kan vänta) - till barn under 18 år i samma utsträckning som till barn folkbokförda i Sverige. Asylsökande betalar andra patientavgifter än personer som är folkbokförda i Sverige och staten ersätter regionen med en schablonersättning per asylsökande. I ersättningen ingår både ersättning för hjälpmedel och ersättning för tolk. I fakturaunderlaget för asylsökande anges LMA-numret. Kostnaden faktureras enligt följande: Västra Götalandsregionens verksamheter i71106 Asylenheten, Regionservice Regionens Hus 542 87 Mariestad Privata vårdgivare Regionkansliet Fe 991 Beställar-id 6004001 405 83 Göteborg När den asylsökande har fått uppehållstillstånd och är inskriven hos Försäkringskassan i Sverige förskrivs hjälpmedel på samma sätt som för personer som är folkbokförda i Sverige. För vissa personer som behöver varaktig vård kan regionen/kommunen söka ersättning för hjälpmedelskostnader hos Migrationsverket om samtliga av följande förutsättningar är uppfyllda: - Vårdbehovet fanns vid ankomsten till Sverige. - Vårdbehovet är varaktigt (minst tre år). - Kostnaden är lägst 60 000 kronor under en tolvmånadersperiod. - Första ansökan om ersättning från Migrationsverket har gjorts inom tre år från den dag personen första gången togs emot i en kommun. Personer som vistas i Sverige utan tillstånd Personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om tillstånd för att vistas här har rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande, enligt lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Det innebär följande: Barn (till och med 17 år) ska erbjudas fullständig hälso- och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som barn folkbokförda i Sverige. Vuxna (från 18 år) ska erbjudas samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande. Fakturering sker på samma sätt som för asylsökande. I faktureringsunderlaget anges Utan tillstånd. Ny text/ändring Asylsökande Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. reglerar landstingens skyldigheter när det gäller hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera, utöver vad som följer av bland annat hälso- och sjukvårdslagen. Den asylsökande ska visa upp ett giltigt LMA-kort eller ett kvitto på asylansökan vid kontakt med vården och det ska finnas en läkarremiss för rehabilitering. Hjälpmedel kan förskrivas till asylsökande:

- vid akut sjukdom eller behov som inte kan vänta för personer som är 18 år eller äldre (förskrivaren avgör vilka hjälpmedelsbehov som inte kan vänta) - till barn under 18 år i samma utsträckning som till barn folkbokförda i Sverige. När den asylsökande har fått uppehållstillstånd samt ett personnummer och är inskriven hos Försäkringskassan i Sverige förskrivs hjälpmedel enligt samma kriterier som för personer som är folkbokförda i Sverige. Personer som vistas i Sverige utan tillstånd Personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om tillstånd för att vistas här har rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande, enligt lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Det innebär följande: vid akut sjukdom eller behov som inte kan vänta för personer som är 18 år eller äldre (förskrivaren avgör vilka hjälpmedelsbehov som inte kan vänta) till barn under 18 år i samma utsträckning som till barn folkbokförda i Sverige. 2015-07-07 Samarbetsorganisationen Skada och förlust av hjälpmedel Ursprunglig text Vägledning vid skada eller förlust Definition av begrepp Skada innebär att ett hjälpmedels funktioner eller utseende har förändrats. En skada leder till att: - hjälpmedlet behöver bytas ut eller repareras för att kunna användas, eller - hjälpmedlet behöver repareras för att kunna återanvändas, eller - underhåll eller rekonditionering försvåras. En skada kan uppstå genom normal förslitning. Vissa förändringar uppstår med tiden vid normal användning. Skada utöver normal förslitning kan däremot inte förklaras med normal användning. Förlust av ett hjälpmedel innebär att det inte återlämnas till vårdgivaren. Förlust kan uppstå när ett hjälpmedel tappas bort, blir stulet eller när patient inte återlämnar det trots uppmaning. Ett förlorat hjälpmedel kan vara antingen stulet eller borttappat. Låneförbindelsen är en skriftlig överenskommelse mellan patient och förskrivare om villkoren för utlåning av hjälpmedel. Lånevillkoren beskriver vad lånet innebär och vad som förväntas av låntagaren. Låntagaren är i detta sammanhang den patient som lånar hjälpmedel. När det gäller barn upp till 18 år är vårdnadshavaren låntagare. Låntagaren kan i vissa fall bli ersättningsskyldig. När vårdgivaren kräver ersättning av låntagaren ställer man ersättningskrav eller ersättningsanspråk. Ersättningskrav ställs inte vid aktsamhet. Att vara aktsam innebär att låntagaren om möjligt undviker skador på hjälpmedlet, att man vårdar sitt hjälpmedel väl och att man följer bruksanvisningen och förskrivarens individuella anvisningar. Individuella anvisningar kan både handla om hur hjälpmedel ska användas och hur de ska skötas och underhållas. En olyckshändelse kan hända även om låntagaren är aktsam. Åverkan och ingrepp betyder att låntagaren förändrar hjälpmedlet genom att klistra på märken eller skumgummi, måla eller såga i hjälpmedlet med mera. Ett hjälpmedel kan vara nytt och har då ett nyvärde. Om ett hjälpmedel har använts har det i stället ett restvärde. Hur man beräknar restvärdet framgår i avsnittet Hur ställer man ersättningskrav? Låntagaren ska lämna tillbaka hjälpmedlet när hen blir uppmanad till det. Vårdgivaren återkallar hjälpmedel, ställer återlämningskrav eller ställer återkrav. Dessa begrepp används synonymt. Försäkringsskydd betyder att låntagaren har försäkrat sitt/sina hjälpmedel. Självrisk är den utgift som försäkringstagaren svarar för själv när ersättningen från försäkringen beräknas. Skadeanmälan måste göras för att någon ska kunna kräva skadestånd eller annan ersättning. Här handlar det om att låntagaren gör en skadeanmälan för att få ersättning från tredje part, till exempel ett trafikbolag eller ett försäkringsbolag Lånevillkor Information om lånevillkor ska ges både muntligt och skriftligt vid all hjälpmedelsförskrivning (se bilaga 4 Lånevillkor). En bruksanvisning för hjälpmedel och eventuell individuell anvisning ska lämnas till patienten och förskrivaren ska anpassa informationen och försäkra sig om att patienten förstår den. Vid behov ska den utformas individuellt. Förskrivaren ska dokumentera att patienten har fått information. Särskilda tillägg till lånevillkoren finns för exempelvis bilanpassningar, elrullstolar, programvara och ventilatorer.