Sjövärns nr42010 medlemstidning för sjövärnskårenposten Utbildningar & övningar på Gotland En resa till Hongkong Pirater och Afrikas horn Sjövärnare på HMS Carlskrona
Innehåll Notiser 02 03 04 06 08 10 12 13 14 15 16 Notiser Ledare Övningar på Gotland Med marinen på insats SWENEX 2 Med ISCA i Hongkong Samverkansövning i Härnösand Pirater och Afrikas horn Ordförande- och ungdomsledarkonferens i Södertälje Magnus Holmbom vinner guld Kanslinytt Utredning om Försvarsmaktens personalförsörjning Sjövärnsjubileum Chefredaktören spekulerar SÖKES! Vi vill hemskt gärna ha tips till Sjövärnsposten om övningar, aktiviteter eller intressanta händelser som sker i er kår! Skriv gärna ett mail så kanske vi kommer med penna, papper och kamera! daisy.balkin@gmail.com Omslagsbilden Från hemvärnsövning på Gotland. Foto: P-G Olsson Regler för militär sjöfart 2010 Från och med januari 2010 gäller Regler för militär sjöfart 2010 (RMS 2010). RMS 2010 har många nyheter jämfört med RMS 2007. Det nya regelverket innehåller nyheter som påverkar bland annat örlogsfartygs fartområden och säkerhetsbesättningar samt antalet passagerare som får medföras. Beslut om detta finns nu för samtliga örlogsfartyg. Dessa beslut för varje fartyg och typ finns inte i RMS, men är publicerade på Emil och kan också erhållas från Kerstin Thelin, SJÖI, kerstin.thelin@mil.se. För nya och modifierade större örlogsfartyg baseras reglerna i RMS-F numera på ett internationellt regelverk ( Regler för örlogsfartyg June 2008 (Naval Ship Code ). RMS-Dyk är nu kompletterad med helt nya Regler för materiel, dyksystem, dyksäkerhetssystem och personal. Bland annat finns nu krav på besiktningar av fasta och transportabla dyksystem. Bokversionen av RMS 2010 är uppdelad på fem volymer: 1) RMS-GSPDMF 2010 (M7739-351080) - RMS-G (Gemensam) - RMS-S (Sjösäkerhetssystem) - RMS-P (Personal) - RMS-D (Drift) - RMS-M (Marin yttre miljö) - RMS-F (Fartyg och dess utrustning) 2) RMS-Dyk 2010 (M7739-351081) 3) RMS-Dyk fält 2010 (utdrag ur RMS-dyk, anpassat för fältmässigt bruk) (M7739-351082) 4) RMS-Författningar 2010 (M7739-351084) 5) RMS-NSC 2010, RMS-Regler för örlogsfartyg (Naval Ship Code, NSC) (M7739-351083) CD-skivan innehåller samtliga delar: RMS-CDR 2010 (M7739-351085) Tryckta produkter och CD-skiva finns att beställa från FM förråd via FMLOG servicecenter. Hela regelverket finns även tillgängligt på Internet: www.forsvarsmakten. se/sv/om-forsvarsmakten/dokument/regler-for-militar-sjofart. God Jul & Gott nytt år önskar redaktionen Ledare Vilka hindrar oss? De engagerade entusiasterna Trots att man tillhör eller ingår i en förening så är det ändå medlemmens/individens engagemang som får verksamheten att fungera. Engagemang är därför den finaste egenskapen i ideell verksamhet. Men om de engagerade nu tycker att det inte finns något att engagera sig i då? Ja då behövs entusiasterna. Entusiasterna brukar nämligen kunna engagera även om det är en aldrig så liten aktivitet som skall genomföras. Entusiasm är därför den egenskap som måste till för att verksamheten skall komma igång. En typisk Sjövärnskårist är väl den engagerade entusiasten. Om man nu har både engagemang och entusiasm är det då bara att sätta igång? Jajamän! Verksamhetsidé finns Uppdrag finns Uppdragsgivare finns Pengar finns. Styrelserna De grundläggande och självklara uppgifterna för en styrelse är att svara för organisation och förvaltning. Men visst är det tungt att förvalta om det är dåligt ställt med engagemang och entusiasm och detta är ju heller inget man på ett styrelsemöte kan besluta om att det skall finnas och uppstå bara så där. Nu är det ju också ofta så i SVK och andra föreningar att det just i styrelsen sitter de största entusiasterna som också är beredda till ett breda engagemangen. I SVK är väl också styrelseledamöterna de som oftast deltar i de kurser och verksamheter som erbjuds. Medlemmarna Ofta försöker styrelserna skapa ett program som både bygger på uppdragsgivarnas behov men också det som uppfattas som medlemmarnas behov och önskemål. Handen på hjärtat, går du på årsmötena och deltar i besluten om vilken verksamhet som skall genomföras under året? Det finns stora möjligheter att påverka men var beredd på att även ditt engagemang kommer att krävas. Inga hinder här heller alltså. Förbundsstyrelsen Vi går nu att göra ett bokslut över 2010 men också att slutföra planeringen för 2011 och vi kan se att förutsättningar för entusiasterna finns även för 2011; verksamhetsidé, uppdrag, uppdragsgivare och pengar i en ordentlig portion. Uppdragsgivarna Försvarsmakten är även framöver i behov av våra kompetenser och tjänster och vi har nu fått ytterligare en statlig uppdragsgivare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Vi har känt på varandra i år vilket gav mersmak vilket renderat i uppdrag även för 2011. Uppdragsgivarna brukar svaja en hel del det skall medges och det är inte lätt att veta vad som gäller för dagen men det går att hänga med någorlunda, och stödjer man på rätt ben så klarar man sjögången. Vad jag kan se så har vi en hel del planerat och finansierat för 2011 både centralt och lokalt. INGA ALLS! Det är bara att sätta igång. Ta efter de som lyckats och kopiera de framgångskoncept som faktiskt finns. Tag hjälp av varandra och samarbeta. Nyttja varandras resurser och kompetenser. God jul och Gott nytt år! peter fjellvind, Förbundsstyrelseordförande Sjövärnsposten Medlemstidning för Sjövärnskåren utgiven av Sjövärnskårernas Riksförbund Ansvarig utgivare John Fritsch Redaktion chefredaktör Daisy Balkin Rung daisy.balkin@gmail.com 0768-53 25 40 generalsekreterare Claes Grebell generalsekreterare@sjovarnskaren.se 08-514 392 94 bild & layout Göran Pedersén goran.pedersen@sjovarnskaren.se 0707-77 66 88 bild & layout Johan Iacobi iacobi@telia.com 0708-17 40 50 kårernas lokalredaktörer Redaktionens adress Sjövärnsposten Box 5435, 114 84 Stockholm www.sjovarnskaren.se Prenumeration & adressändring Catharina Harling expedition@sjovarnskaren.se 08-514 392 93 Ekonomi PlusGiro: 907 31-1 Sjövärnsposten ges ut med fyra nummer per år. Prenumerationspris: 80 kr/år. Endast ledaren ger uttryck för Sjövärnskårens officiella ståndpunkt. För signerade artiklar svarar respektive författare. För ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material så att det ansluter till tidningens stil, innehåll och omfång. Insända bilder återsänds på begäran. Tryckeri VTT grafiska AB, Vimmerby Trycks på 115g Silverblade Art. Manusstopp för nästa nummer av Sjövärnsposten är den 6 februari. 2 Sjövärnsposten 2010 nr 4 Sjövärnsposten 2010 nr 4 3
Övningar på Gotland det gäller endast sådan övning och utbildning som kan anses relevant för den frivilliges tjänstgöringsuppgifter. Ersättningar Vid tjänstgöring (inkl utbildning och övning) är den frivillige berättigad till ersättning i enlighet med gällande kollektivavtal för kommunalt deltidsanställd räddningstjänstpersonal. (För akuta insatser är ersättningen 207 kr för första timmen och 138 kr per timme för tid därutöver, för övning och materielvård utges ersättning med 138 kronor per timme.) Sekretessavtal/Tystnadsplikt Den som deltar i en kommuns verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han/hon i sin verksamhet har fått veta om: förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller ett företags affärs eller driftsförhållanden. Innan dessa avtal skrevs under erhöll vi under vardagskvällar och helger FRG grundutbildning (tid 36 timmar). Grundutbildningen ger medlemmarna i den frivilliga resursgruppen en gemensam plattform för att kunna arbeta effektivt tillsammans och vara till största möjliga nytta för kommunen vid en händelse då gruppen kallas in. I utbildningen ingår bland annat kommunkunskap, hemberedskap, vårt sårbara samhälle, sjukvård och brandkunskap, såväl teori som praktiska övningar, kunskap om krishantering/krisreaktioner, kroppens grundbehov och hur människor reagerar vid olika bristtillstånd, informationstjänst vid kriser. Text & foto: P-G Olsson Marinplutonen i Hemvärnets krigsförbandsövning FRG-utbildning & övning Under 2009-2010 har 11 sjövärnskårister från Gotland genomgått FRG (frivilliga resursgrupper) -utbildning och skrivit avtal om frivilligtjänstgöring vid Gotlands kommun. Lördag den 18.sept genomförde Gotlands Sjövärnskår en FRG-övning tillsammans med en annan FRG-utbildad grupp nämligen Gotlands bandvagnsgrupp. Ansvarig för övningen var verksamhetschef/beredskap vid Gotlands kommun Christer Stoltz och Nils-Folke Ericsson från Civilförsvaret. Från Gotlands Sjövärnskår deltog fem medlemmar och från bandvagnsgruppen sex stycken, enligt önskemål från kommunledningen. Övningen startade kl 0900 med att Christer Stoltz drog förutsättningarna för övningen och informerade om läget i Gotlands kommun. I informationen deltog 11 medlemmar från SVK, eftersom vi samma helg genomförde vår säkerhetsutbildning ombord i våra båtar. Övningen gick ut på att vi i hamn skulle lasta en bandvagn med släp på SVK 603, och transportera bandvagnen till lämplig strand. Besättningen på SVK 603 gjorde klart för avgång från hamnen i Fårösund kl 1030. Bandvagnen med bandvagnsgruppen backades ombord och surrades fast. Sedan skedde förflyttning norrut genom Norra Gattet för ilandkörning på den steniga gotländska stranden. Efter cirka en halvtimmes körning var det dags att köra ombord bandvagnen igen och surra den. Färden gick sedan tillbaka till Fårösund för att där backa iland bandvagnen. Vi fick under eftermiddagen visa våra båtar och vad vi har för resurser att ställa upp med. Beredskapschefen för Gotlands kommun var mycket nöjd med vad SVK och bandvagnsgruppen visade upp under övningsmomenten. Har ni några frågor om bildande och utbildning av FRGgrupper så ställer vi upp och hjälper till. Ur avtalen kan bland annat följande utläsas: Syfte Avtalet syftar till att garantera Gotlands kommun tillgång till frivilliga personella resurser som kan förstärka och komplettera de ordinarie resurser som finns tillgängliga för fredstida kriser. Avtalet syftar också till att skapa trygghet och säkerhet för den som ställer sig till förfogande såsom frivillig. Åtaganden i samband med kris Den frivillige åtar sig att för kommunens räkning i samband med fredstida kriser tjänstgöra som extra personell resurs under en period om högst två dygn. Efter ett dygns sammanhållen ledighet kan ny tjänstgöringsperiod påbörjas. Redan i juni fick vi i marinplutonen ett informationsbrev av Bataljonschefen om vårt deltagande i höstens KFÖ på Gotland. Dag 1. I månadsskiftet september/oktober var vi 11 gotländska sjövärnare med frivilligavtal som ryckte in på vår kompanigrupperingsplats. Efter information och förutsättningar inför övningen tillägnades resten av fm orderskrivandets ädla konst. Under em låg tonvikten på utbildningen på allmänna säkerhetsbestämmelser. SäkI G, SäkI Ev, pv och soldr Mtrl P studerades noga innan det var dags för prov i säkerhetsbestämmelser. Ladda och patron ur övades på AK4, nya handgrepp gäller. Dag 2. Nästa dag var det stationsvis utbildning. På Tofta skjutfält i sjukvård, täthetsprov av skyddsmask, skjutning med AK4 mm. Dag 3. Äntligen dags att omgruppera till marinhammnen i Fårösund och våra båtar, SVK 70 Hojskär och SVK 603 Fårö. Extra flottar och extra flytvästar torgs ombord på Hojskär. Under dagen genomfördes typutbildning, sjösäkerhetsutbildning, provturer och rek av övningsområde. Dag 4. På morgonen börjar slutövningen och vi får order att transportera Hv-soldater ur insatskompaniet till ön Furillen (Hemställt hos MFI/SjöI att få ta fler passagerare under detta övningsmoment. Avslag på trossbåten men klartecken till fler passagerare på 70-båten) I samband med embarkering informerades Hv-soldaterna om sjösäkerhetsbestämmelser. Förutom de fullt utrustade Övning och utbildning Den frivillige åtar sig att minst en gång per år delta i av Gotlands kommun anordnad övning och utbildning. Åtagansoldaterna tog vi även ombord en Hvhund och MC-ordonansens MC. Trossbåten lyckades komma in till stranden och fälla rampen på en lagom hög pallkant så att soldaterna kunde kliva iland. Vår 70-båt Hojskär som går betydligt snabbare än trossbåten hann med att transportera soldater till Furillen i två omgångar. När insatssoldaterna landsteg från Hojskär på de relativt branta klipporna kom fartygets stege väl till pass. (En soldat lyckades bryta av gösstaken i samband med att han tog sig i land.) Under tiden som soldaterna tog sig iland blev vi överflugna av FFK som också deltog i övningen. När Hojskär och Fårö kom tillbaka till marinhamnen fick vi ny order. Vi fick uppdraget att bevaka inloppet till Kappelshamnsviken och att vara beredda att ingripa enligt IKFN. Efter några händelselösa timmars bevakning kom marinens bevakningsbåt Modig som i detta scenario spelade ett stort utländskt fiskefartyg. Efter utfrågning på radio visade det sig att det utländska fartyget hade maskinproblem och beslut togs att Hojskär eskorterade fartyget till kaj i Kappelshamn. Efter genomförd maskinreparation eskorterade Hojskär fartyget ut till TVG. Under kvällen och natten turades Hojskär och Fårö om med bevakningen av inloppet till Kappelshamnsviken. Likaså turades besättningarna om att vila förtöjda vid kaj i Kappelshamn. Dag 5. På morgonen kom en SAR-helikopter och landade på hamnplan i Kappelshamn. Hkp-besättningen förevisade helikoptern och ytbärgaren gick igenom förfarandet vid vinschning av personer. Efter förevisningen kastade vi loss och strax började övningen i fartygets övergivande ombord på Hojskär. Övningen genomfördes nära land för att så många åskådare som möjligt skulle ges möjlighet att titta på. När Hojskärs besättning påtagit överlevnadsdräkter och sjösatt livflotten tog de sig ombord i flotten. Efter en stund kom SAR-helikoptern och vinschade lyckligt ombord sjövärnarna. Övningsflotten togs ombord på trossfärjan. Efter att vi hämtat våra vinschade kamrater i Kappelshamn fick vi order att återgå till marinahamnen i Fårösund. Nu återstod bara bunkring och återställande av båtarna. Övningen avslutades med kompanichefens slutgenomgång vid camp Mojner. Vi ser redan fram emot nästa års KFÖ som kommer att genomföras v 40 på Gotland. Christer Wallin 4 Sjövärnsposten 2010 nr 4 Sjövärnsposten 2010 nr 4 5
Med marinen på insats Det är spännande att få vara med där det händer, att stå på bryggan som skytt när vi närmar oss en okänd båt eller vara båtchef i skeppsbåten under kustnära spaningsuppdrag, säger Filip Söderling. Framför allt har det varit roligare än jag förväntade mig. Skillnaden är inte så stor mot att åka båt hemma och även om det är en skarp uppgift så är det fortfarande roligt, säger Johanna Kaur. Text: Anna Norén Foto: Anna Norén, Nicklas Gustafsson, Försvarsmakten/Combat Camera. Filip Söderling, Johanna Kaur och Per Burberg är i transit med HMS Carlskrona. Fartyget passerar just genom Medelhavet och de huttrar trots att temperaturen fortfarande ligger över plusstrecket. Efter några månader i Afrika känns allt under 30 grader kylslaget. För ungefär sex år sedan startade de sin marina karriär i Sjövärnskåren och idag är de på väg hem från sin första marina internationella insats. Sedan i april har Carlskrona befunnit sig i Adenviken och Indiska Oceanen utanför Afrikas östkust, för att som Sveriges bidrag i EUNAVFOR eskortera hjälpsändningar till Somalia och skydda den civila sjöfarten i området. Bland annat har fartyget genomfört elva eskorter och därmed bidragit till att FNs hjälporgan World Food Programme har kunnat leverera över 17000 ton förnödenheter till behövande i Somalia. För drygt ett år sen visste vi inte att vi skulle få möjlighet att åka på samma insats, säger Filip. Han var redan uttagen och befann sig i Karlskrona för utbildning när det kom ett regeringsbeslut som förlängde insatsen med två månader som Per och Johanna sökte. Jag har länge varit intresserad av hur de marina internationella insatserna fungerade inför en eventuell framtid inom Försvarsmakten, säger Per. Framför allt så verkade det spännande! Den 13 mars kastade Carlskrona loss och de första fyra månaderna i Afrika fanns hela den europeiska styrkans högkvarter ombord HMS Carlskrona. När Per och Johanna kom ner i insatsområdet i augusti lämnades operationsledarskapet över till fransmännen och samtidigt lämnade också de två svenska helikoptrarna insatsen för att istället ingå i Nordic Battle Group hemma i Sverige. Verksamheten ändrades då fartyget täckningsområde minskade och fokus lades på eskorter samt spaning från Carlskrona och hennes mindre båtar. Det var intressant att se hur marinen fungerar i en internationell insats. Jag har lärt mig väldigt mycket om mig själv, både positivt och negativt, eftersom man utsätts för nya situationer och belastas på ett helt annat sätt än vad man gör hemma. Jag har också fått en vidare världsbild, säger Filip. Johanna nickar instämmande. Jag har lärt mig hur jag fungerar i olika situationer som jag aldrig utsätts för hemma. Jag har inte haft några problem med att jobba så mycket, efter ett tag vänjer man sig och uppskattar istället om man får fem timmar ledigt i land. Hemma måste man till exempel vara ledig länge efter en stor övning. Här jobbar man dygnet runt, varje dag i veckan. Ombord arbetar besättningen i ett trevaktssystem, där man i fyra timmar befinner sig på sin drabbningsplats. I Johannas fall handlar det om samband, då hon jobbat som ledningssystemsoperatör, medan både Filip och Per varit signalmän tillika skyttar samt båtchefer. De fyra kommande timmarna gör man vid behov övrigt arbete ombord, som kan vara allt ifrån vapenvård till fartygsunderhåll. Därefter följer fyra timmar av ledighet, då det finns utrymme för träning och fritid. Nattetid har de åtta timmars viloperiod. Två veckor till sjöss kan kännas som väldigt lång tid, då man aldrig kan slappna av helt och hållet. Man tänjer konstant på sina gränser för att alltid vara på hugget när någonting händer, såväl skarpt som övning, säger Johanna. Hamnstoppen har varit viktiga och efterlängtade för hela besättningen. Ett dygns miljöombyte gör att man snabbt kan ladda om sina batterier och med förväntan ge sig ut igen. Jag tycker att du som överväger att åka iväg på insats ska tänka en extra gång. Så att du verkligen vet vad du ger dig in på, säger Johanna. Du ska göra det för att du vill, inte för att du tror att det är häftigt. Även om jag inte känner att jag har blivit stressad har vi inte alltid fått tillräcklig tid för återhämtning eller möjligt att lämna båten när vi kanske hade behövt det. Du måste ha förmågan att hitta ro även i oroliga situationer, och viljan att fortsätta även när du egentligen inte orkar, säger Per. Alla tre tycker att det har varit en givande insats där själva arbetet har varit roligt och gemenskapen med vakten viktig. Men det har också varit i frustrerande i situationer då fartyget bundet av olika mandat inte har kunnat göra allt som man kanske har velat. Vi gjorde en approach precis när vi kom hit, det var en liten båt med ett hundratal somaliska flyktingar på väg till Jemen som flydde för sitt liv. Vi kunde inte göra någonting förutom att ge dem bröd och vatten och sen fick de åka vidare, säger Johanna. En gång hörde vi på radion att ett fartyg blev kapat. Vi var närmsta örlogsfartyget men ändå alldeles för långt ifrån för att ingripa, vi kunde bara lyssna. Det var fruktansvärt att höra besättningens desperata anrop på radion men inte kunna göra någonting, en hjälplös känsla, säger Per. Jag glömmer aldrig när vi låg utanför Mogadishu och väntade på ett fartyg vi skulle eskortera och stridigheter bröt ut i stan. Jag stod på bryggvingen och såg granatnedslag i husen och finkalibrig eld som sköts in mot bebyggelsen. Det var svårt att begripa, först efteråt kändes det olustig när man tänkte på vad det egentligen var som hade hänt. Just då var jag så upptagen med att jobba, läsa situationen, räkna granatnedslagen och hålla koll på båtarna runt omkring, säger Filip. Samtidigt är de alla tre överens om att de har utfört en viktig uppgift i området och att insatsen har varit givande, inte bara för dem som individer. Till exempel har inget av World Food Programmes fartyg kapats av pirater sedan EUNAV- FOR började. Det är en jättebra möjlighet att hjälpa dem som inte har det lika bra som vi har det i Sverige, Även om det är indirekt har vi genom eskorterna bidragit till att 1,3 miljoner av de somalier som sitter i flyktingläger har mätta magar en dag, säger Johanna. Varje dag som inget fartyg blir kapat eller ett fartyg blir eskorterat är en bra dag. Det är det som gör det värt att vara här, säger Per. forts från s 13 att nedkämpa pirater helst innan de kommit ombord upp till avstånd av någon distansminut. Man kan också inrätta en militär enhet för fritagning av redan kapade svenska fartyg efter mönster av den amerikanska marinkårens MRF-förband. Särskilda antipiratlagar bör skapas och införlivas med svensk rätt för att effektivt hantera pirater som skall lagföras i Sverige. JAN PRAWITZ Lästips: Stefan Eklöf Amirell, Moderna Pirater ett Globalt Gissel, Världspolitikens dagsfrågor, nr 2/2010. Utrikespolitiska institutet. Jan Thörnqvist, Flaskpost från en Force Commander, TiS nr 3/2010, sid. 183-206. Piratrapportering presenteras fortlöpande via internetadressen www.icc-css.org. 6 Sjövärnsposten 2010 nr 4 Sjövärnsposten 2010 nr 4 7
SWENEX 2 karneras hon som rakblad. För oss som har seglat på HMS Visborg var det inte utan ett visst vemod som vi tog farväl, hon har under 35 år tjänat den Svenska flottan väl. Efter de sista övningarna på söndagen ombaserade vi under måndagen åter till Fårösund, denna gång med betydligt bättre väder. Under tisdagen genomfördes en större övning där marinen skulle bevaka svenskt territorialhav och där de tre Sjövärnskårsenheterna agerade främmande statsfartyg som önskade oskadlig genomfart. Efter ett tag eskalerade verksamheten med att vi slängde den politiske officeren över bord och satte kurs mot land med en sårad ombord. Därefter sökte vi även politisk asyl. SVK 603 Fårö och SVK 70 Hojskär försökte under tiden förmå oss att återta vår kurs och inte gå iland. Man kan påstå att situationen lockade fram många oanade skådespelartalanger i våra led. Korvetten som var utsedd att leda verksamheten på plats hade det minst sagt svettigt när det snurrade på som bäst. Efter genomförd övning gick vi till Visby för att fortsätta med vår kurs i sjövervakning som avslutades med att vi under natten mot lördag satte kurs mot Klagshamn via Karlskrona. I sann höstlik tradition hade vi livlig sjö och våra sist påmönstrade elever fann det för gott att förvara sin nyligen intagna föda i en påse utanför kroppen. Sammanfattningsvis kan man säga att vi fick mycket goda omdömen av övningsledningen för att vi hade en mycket positiv attityd och fyllde våra roller väl, samt för att vi var noga med att passa tiderna. Förhoppningsvis leder detta till att vi får möjlighet att bidra till marinens och vår egen utveckling även framöver. Marinen genomförde sin årliga stora övning i trakterna kring S:t Anna och Gryts skärgård samt Gotland under andra halvan av oktober månad. I övningen deltog fartyg såväl från de bägge sjöstridsflottiljerna som från ubåtsflottiljen. Dessutom JAS39 Gripen från Flygvapnet samt propellerflyg från FFK. Text & foto: Göran Pedersén Några enheter från Sjövärnskåren hade förmånen att få bli engagerade som motspelare i en del scenarion, SVK 70 Hojskär och SVK 603 Fårö från Gotlands sjövärnskår samt SVK 11 Östhammar från Sjövärnskårsdivison Syd. Vi anslöt till Fyrudden med Östhammar på torsdagen efter en hyggligt gropig överfart från Fårösund. Vår uppgift var att transportera ut STEAM-teamet, alltså de som övar besättningen, för att sedan uppträda som en spelbricka i form av allt från fredlig förvirrad fiskare till blodtörstig terrorist. När övningen var färdig och genomgången hämtade vi upp STEAMteamet igen och satte i land dem. Detta gav oss själva rikliga möjligheter att öva tilläggning/koppling på annat fartyg, sjösättning av skeppsbåt och andra moment som gav många nyttiga lärdomar, dessutom mot många olika fartygstyper. Vi passade också på att få tips och goda råd av teamet under transporterna. Ett av de övade fartygen var gamla asbestdrottningen HMS Visborg som gjorde sin sista övning innan utrangering. Hennes ålder tillsammans med att hon fortfarande innehåller en avsevärd mängd asbest gör att klockan nu är slagen. I bästa fall blir hon reservdelsfartyg åt systern f d HMS Älvsborg som sedan 1996 tillhör den Chilenska marinen, annars rein- 8 Sjövärnsposten 2010 nr 4 Sjövärnsposten 2010 nr 4 9
Med ISCA i Hongkong Många och korta människor, höga byggnader, mycket ris och äta med pinnar. Det var bilden jag hade av Kina innan jag kom till Hongkong. Det mesta stämde, men Hongkong var så mycket mer än vad jag hade kunnat föreställa mig. Text & foto: Linnéa Nordin Resan startade i Stockholm på Drottning Victorias Örlogshem. Vi som skulle få äran att åka till Hongkong var Linnéa Nordin, Gabriella Schoormans, Oskar Lindström och vår följeofficer Jens Brandt. Det fanns en del saker att ordna innan vi kunde lämna landet, pengar skulle växlas, uniformer hämtas ut och märken sys på. Förväntan var stor och sömnen ville inte riktigt infinna sig den kvällen. Med resväskan fullpackad och passet i högsta hugg tog vi oss till Arlanda tidigt på morgonen den sjunde augusti. Första flygturen gick till Paris och Charles de Gaulle. En flyplats i något större format än Arlanda. Vid incheckningen för resan vidare till Hong Kong lyckades vi bli uppgraderade till affärsklass. Väldigt trevligt! Första kinesiska måltiden Dagen efter landade vi i Hong Kong efter tolv timmar i luften. Där möttes vi av en skylt med texten ISCE 2010 och tre nervösa ungdomar från Hongkong. På flygplatsen fick vi vänta in Australien och Storbritannien innan det blev minibuss in till Hongkong Sea Cadet Corps huvudbyggnad. En liten rundtur i staden, ett första smakprov på Hongkongs klimat (varmt!) och lunch på kinarestaurang (första utmaningen att äta med pinnar!) hanns med innan vi fick komma till Hongkong Baptist University. Där blev vi tilldelade rum som i vanliga fall beboddes av studenter som nu hade sommarlov. Vi delade rum två och två, killar för sig och tjejer för sig. Även ungdomar och ledare delades på, officerarna fick en helt egen våning. Det fanns tid för en dusch och en liten power nap innan jakten på middag satte igång. Vi hamnade i ett mindre köpcenter. Kvällen avslutades med en övning i skjortstrykning. Dag två i Hongkong. Frukosten visade sig bestå av två trekantssmörgåsar (vitt bröd med tomat och majonnäs) och en tetra iste. Ganska lite att stoppa i magen, speciellt när frukosten serveras 07.30 och lunchen 14.00. Därefter gällde finuniform på och fotografering med allas kameror. Viktigt att räkna innan kortet tas, så att alla är med. One, two, three klick! Dagen ägnades åt studiebesök på museum och på den marina polisstationen (Hongkongs kustbevakning). Kvällen avslutades med en fin öppningsceremoni högst uppe i Hongkongs tredje högsta byggnad, Central Plaza. Diverse gäster var inbjudna, däribland en representant från Sveriges Generalkonsulat i Hongkong, Riggmor Pettersson. En mycket påkostad och trevlig kväll där möjligheten att knyta banden till de andra deltagande länderna (Australien, Sydkorea, Japan, Sverige, USA, Storbritannien och Singapore) var goda. Vi lärde oss vissa fraser på kinesiska och japanska och lärde gärna ut svenska. Det visade sig att en av killarna från Storbritannien hade en mamma från Sverige, så där försvann vår chans att prata svenska utan att någon förstod oss. Flera ej simkunniga! De följande dagarna ägnades åt fler studiebesök, stadsturer, shopping med mera. Vi fick även möjlighet att köra den båt som Hongkongs Sea Cadets använder sig av i utbildningen. Det märktes vilka länder som hade möjlighet att köra båt under sin utbildning. Kim från Arizona i USA hade t.ex. aldrig suttit i en båt förut. Man kan med andra ord tillhöra sjövärnskåren I USA utan att lära sig något om båtar. I Hongkongs utbildningspaket ingår även kanotpaddling och vindsurfing, något vi också prövade på. Riktigt skoj! Det förvånade dock oss att inte fler av ungdomarna kunde simma. Där märktes en stor skillnad mot vår utbildning och det svenska säkerhetstänkandet. Gabriella hade turen att fylla 19 år under vår resa. Detta firades självklart på morgonen med både tårta (mooncakes, ett populärt sött bakverk i Kina) och vacker sång på svenska. Efter fem nätter på universitetet var det dags att förflytta sig till Hongkongs sommar camp för Sea Cadets. Ett riktigt YMCA! Fredagen spenderades i Ocean Park, ett kombinerat nöjesfält med di- verse havslevande djur såsom stora akvarium med fiskar, sjölejon och delfiner. Under lördagen besökte vi ett marint träningscenter där vi bland annat fick släcka eld med filt och vattensläckare. Vi fick även förevisning på räddningsflotte och göra ett hopp på fem meter ned till räddningsflotten. Detta uppskattades då vi även fick tid till vattenlek, väldigt skönt i det varma vädret (ca 35 C och 95 % luftfuktighet). De sista dagarna i Hongkong var fyllda av aktiviteter på campen, lite mer shopping och en talangtävling mellan de olika kårerna som deltog på campen. ISCE gruppen var också med och tävlade. Alla länder framförde ett litet stycke sång och dans från sitt hemland och Sverige bidrog med smågrodorna. Vår näst sista dag avslutades med en avskedsmiddag, barbecue! Souvenirer bytte ägare och antalet vänner på Facebook ökade. Buddha på högsta kullen Sista dagen åkte länderna hem vid olika tidpunkter. Sydkorea, Singapore och Japan försvann redan på morgonen. Det var nu bara de engelsktalande länderna och vi kvar. Ett besök vid en stor Buddhastaty ordnandes, något som vi hade saknat under besöket. Buddhastatyn var belägen på en av Hongkongs högsta kullar. Resan upp på berget gick via en bergbana, från vilken vi även kunde se Hongkongs flygplats, en konstgjord ö byggd på bland annat skräp. Väl uppe vid Buddha kändes det som man kunde ta på molnen, så lågt låg de över toppen. Även om buddhismen är den stora religionen i Kina så märkte vi inte av det så mycket på våra värdar. Vi hade besökt några små buddhistiska tempel tidigare under resan och känt lukten av rökelser i mer än ett gathörn, men inget slog denna upplevelse. Sista turen gick till flygplatsen där ett tårfyllt hej då var oundvikligt. Vi hoppas alla på möjligheten att träffa våra nya vänner igen. Vi är mycket tacksamma för den otroliga resa som vi fått göra, en möjlighet som öppnat upp för nya möjligheter i framtiden. Hongkong är nu mer än bara en bara en prick på kartan. Det är en plats som vi gärna återvänder till. Motstående sida: Svenskar och sydkoreaner ombord på ett av marinpolisens (kustbevakningen) fartyg. Bild ovan: Utsikt över Hongkong. Besök vid Sea Survival Traning Center. Sverige och Storbritannien prövar på räddningsflotten och de otroligt bekväma flytvästarna. 10 Sjövärnsposten 2010 nr 4 Sjövärnsposten 2010 nr 4 11
Samverkansövning Pirater och Afrikas horn i Härnösand En vacker höstdag i mellersta Norrland samlades förväntansfulla deltagare ifrån Sjövärnskåren (SVK), Kustbevakningen Härnösand (KBV), Räddningstjänsten Höga kusten Ådalen (HKA) och Sjöräddningssällskapet Härnösand (SSRS). Text & foto: Mikael Johanson Övningen hade satts ihop på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och valet av plats kunde inte vara lämpligare. Alla deltagande myndigheter och organisationer finns nämligen lokaliserade i eller nära Försvarsmaktens Marinhamn Härnösand (MHH). Detta underlättar avsevärt när man vill sprida kunskap om varandras förmågor, fartyg och materiel. Övningsområdet i Höga Kusten är också lämpligt ur många aspekter, inte minst att det vid överhandsväder ger möjlighet att ändå öva inomskärs. Den tunga fartygstrafiken i älven gör det också till ett realistiskt övningsområde där olyckor av större karaktär kan inträffa och resurser ifrån berörda myndigheter och organisationer kan behöva sättas in. Dagen började med teorigenomgångar i Kustbevakningens lokaler. En viktig samarbetsförmåga är att kunna hantera miljömateriel, varför en stor del av dagen handlade om just detta. Olika typer av länsor och länsar för sanering av olja förevisades både teoretiskt och praktiskt. Denna materiel är något som verkligen skulle kunna vara en gemensam nämnare mellan organisationerna. Ökad förståelse för hur svårt och tidskrävande det kan vara att ta upp olja var bara en av erfarenheterna under dagen. Fram emot kvällen var det äntligen dags för sjöräddningsövningen. Inför övningen hade Sjöfartsverket kört upp en ledningsbuss till området och agerade Sweden Rescue vilket gjorde övningen otroligt realistisk och lärorik. Utöver sambandet via vanlig VHF fanns även sambandssystemet Rakel på samtliga enheter. Vi fick ett övningslarm från Sweden Rescue om att en kvinna sett något i vattnet mellan Vålön och fastlandet. Två enheter SVK 652 Lungö och SVK 701 Elon begav sig upp längs Ångermanälven mot platsen. Efter hand fick vi mer information och ytterligare enheter kallades till platsen. Dessa var SSRS:s båt, HKA:s båt och SVK 74 Bredskär. Vädret var lugnt och sikten god. Väl på plats sökte vi av stränder och vattenytan kring Vålön. Det var SSRS som hittade den första personen ihopkrupen en bit upp på land. Sakta började bilden klarna att det var en motorbåt inblandade i en olycka med en kanot. Totalt saknades fem personer. Enheterna delades upp för att söka kring öarna och svårighetsgraden tilltog i och med att mörkret infann sig. SVK 701 Elon blev Sweden Rescue:s koordinator och förlängda arm på plats. Samtidigt utsågs SVK 74 Bredskär att vara samlingsplatsen för skadade och återfunna personer. Kombinationen av de fem enheterna kunde knappast vara bättre. Vissa enheters styrka är snabbheten, medan andra har ett grunt djupgående. Vissa har kapacitet att ta hand om och förlägga flera skadade under däck. Rampen på SVK 652 Lungö är en utmärkt landstigningsramp vid klippiga stränder, inte minst där mindre fartyg har svårt att på ett säkert sätt släppa av och på personal. När alla skademarkörer var funna, stävade enheterna åter söderut mot Härnösand för en avslutande genomgång av övningen. Klockan hade nu hunnit bli efter 2200 och ännu en givande och rolig dag i Sjövärnskårens tjänst var slut. Under flera år har piratverksamhet i Adenviken och utanför Somalias kust tilldragit sig ökad uppmärksamhet. En stor del av världens handelssjöfart passerar dessa vatten på väg mellan Asien och Europa och Atlanten via Suez. Man läser ofta om hur en handfull pirater i små snabbgående öppna båtar med utombordsmotorer långt ute till havs kapar oceangående fartyg med besättning och allt, för in och ankrar dem vid kusten samt begär lösensummor på upp till flera millioner dollar. Pirateri pågår även på andra ställen i världen som till exempel Guineabukten utanför Västafrika, Malackasundet och Sydostasiens farvatten. Vi skall inte heller glömma kapningen av Arctic Sea i Östersjön i juli 2009. Men det är piraterna utanför Afrikas horn, som nu dominerar bilden. Av rapporterade 406 piratattacker år 2009, utgick 217 från Afrikas horn. Men statistiken är delvis missvisande. I siffrorna ingår allt från regelrätta kapningar på öppet hav till inbrott, stöler och rån ombord på fartyg till ankars eller vid kaj. Många attacker rapporteras aldrig, då rederier vill undvika dålig publicitet och höjda försäkringspremier. Plus att bara en del av attackerna till sjöss verkligen leder till genomförd kapning. Den andelen var för några år sedan ca 50 % men har i takt med vidtagna motåtgärder sjunkit till 20-30 %. Även om piraterna utanför Afrikas horn är starkt irriterande för sjöfartsnäringen, så är andelen kapningar liten jämfört med den samlade trafiken i området, som uppgår till flera tiotusentals passager på år. På samma sätt är de utbetalade lösensummorna, spektakulära i de enskilda fallen, marginella jämfört med kostnaden för att omdirigera hela trafiken runt Godahoppsudden. Vidtagna motåtgärder har gjorts dels ombord på fartygen, dels har örlogsfartyg sänts att patrullera området. Ombord har man installerat olika skydd som taggtråd på relingen, vattenkanoner och befästa rum citadel för besättningen att låsa in sig i om en kapning blir ett faktum. Men man har i regel avstått från att beväpna besättningarna för att undvika eldstrider ombord. I vissa fall har man dock hyrt in civila vaktbolag för delar av transportsträckorna. Över 20 stater har sänt örlogsfartyg till området för att skydda sjöfarten genom att ordna konvojer och jakt på upptäckta pirater. Både NATO och EU har engagerat sig militärt i området. Sverige har i två omgångar hittills engagerat sig i EU:s projekt Atalanta och även lyckats fängsla några pirater. Piraterna i området, som idag uppskattas till ca 2000 man, har svarat med att utvidga sitt operationsområde till hela Indiska oceanen, delvis skiftat från attacker i dagsljus till mörker, och till brutalare uppträdande. I flera fall har pirater upptäckts i tid och jagats bort. I några fall har de själva gjort bort sig genom försök att kapa vad som för sent visat sig vara örlogsfartyg och fått sina vidare piratkarriärer stoppade. Nyligen har den amerikanska marinkåren satt upp en enhet, Maritime Raid Force (MRF), för att frita redan kapade fartyg. Den 8 september 2010 kapades Antigua och Barbuda flaggade, men tyskägda fartyget M/S Magellan Star. Men tidigt nästa dags morgon bordade och återtog en MRF-styrka fartyget. Inga skott lossades, och inga döda eller sårade besättningsmän, soldater eller pirater rapporterades från operationen, som tog tre timmar. Nio pirater arresterades. I slutet av augusti 2010 höll somaliska pirater totalt 18 kapade fartyg med tillsammans 379 besättningsmän och begärde ca 4 millioner dollar per fartyg för att frige dem. Samtidigt med den upptrappade konfrontationen mellan piraterna och motståndet mot dem har problemet fått en ny och allvarlig dimension. Terrornätverket al-quaida har börjat infiltrera piratverksamheten, gett den underrättelser och annat stöd från land men har samtidigt visat intresse för de stora lösensummorna. Man ser nu en hotbild med tre komponenter. Den icke-existerande staten Somalia baserad på djungelns lag, där piraterna ledda av kriminella bossar intresserade av ekonomisk vinning och terroristerna med politiska motiv, kan härja fritt. Farhågor har uttryckts att terrorismen nu skall få en marin arm och att marina incidenter av 11 september-dimension kan inträffa framöver. Alla tycks vara överens om att vidtagna antipiratåtgärder inte kan lösa problemet helt, möjligen begränsa det till en lägre nivå. Ingen tycks vara intresserad av att iscensätta den enda slutgiltigt effektiva åtgärden: att ockupera Somalias kustremsa, så att piraterna stannar på land. Att organisera motåtgärder är inte helt enkelt. Fartygen kan segla under en nations flagg, ägas av ett rederi i ett annat land och bemannas av medborgare i ytterligare andra länder. Att fördela ansvar mellan flaggstat, rederi och sjömännens hemländer är knappast enkelt ens teoretiskt, långt mindre i praktiken. Detsamma gäller lagföring av arresterade pirater, som ofta varit pirater på deltid och i övrigt smält in i ett kollektiv av fiskare. Juridiskt har vilket örlogsfartyg som helst rätt att arrestera pirater och att låta lagföra dem i hemlandet eller på annat sätt. Man har en tid haft en överenskommelse med Kenya, att pirater kan lagföras där. Men Kenya har överväldigats av uppgiftens omfattning och har nu backat ur. Många pirater, omöjligt att göra förundersökningar i Somalia, och svårt att skaffa vittnen och att transportera dem till domstolen, blev för mycket. Just nu (nov 2010) står därför fem pirater inför rätta i USA (Norfolk, Virginia) och 10 i Tyskland (Hamburg). Men västländers lagar och rättsväsen har visat sig föga lämpade för att hantera sjörövare, som inte lagförts där på flera hundra år. Piraterna bedöms där som kriminella enskilda individer och brotten som polisärenden. Vad kan Sverige göra? Svenska marina enheter bör som hittills delta i allmän piratbekämpning tillsammans med andra stater. Men samtidigt måste man befara att den exportberoende sjöfartsnationen Sverige kan drabbas konkret. Svenskt tonnage kan angripas och i värsta fall kapas. Sverige befinner sig i ett lågnivåkrig med en undernationell fristående fiende. Det verkar vara på tiden att betrakta det sjöröveri, som pågår utanför Afrikas horn inte som en polisfråga utan som säkerhetspolitik. Att al-quaida blandat sig i bör underlätta ett sådant ställningstagande politiskt. Både FNs säkerhetsråd och NATO reagerade så efter den 11 september. Ett program för att skyddsutrusta svenskflaggade och svenskägda fartyg mot piratattacker och att utbilda besättningarna bör föreskrivas. Särskilda militära skyddsgrupper med lätta vapen kan inrättas för att vara ombord vid gång genom farliga vatten. De bör ha rätt forts på s 7 12 Sjövärnsposten 2010 nr 4 Sjövärnsposten 2010 nr 4 13
Ordförande- och ungdomsledarkonferens i Södertälje Magnus Holmbom vinner guld! För första gången har det militära kocklandslaget vunnit guld i matlagnings- VM. Med i teamet är allas vår Magnus Holmbom från kursgården Märsgarn. Tävlingen, som ägde rum i Luxemburg i slutet av november, hade deltagare från 53 nationer. Tävlingen är indelad i åtta olika klasser där Sverige representerade i tre utav dem, nationella (Svenska kocklandslaget), regionala (Stockholm Culinar, Göteborg Culinar, Skåne Culinar) och Svenska militära kocklandslaget. Vi gratulerar! Kanslinytt Sommarskolor 2011 Årets sommarskolor äger rum följande datum: Märsgarn 1: 20/6-8/7, Märsgarn 2: 14/7-1/8, Märsgarn 3: 9/8-15/8, Lungön: 30/6-18/7, Karlskrona: 30/6-18/7, Känsö: 30/6-18/7. För elever Sista ansökningsdatum för elever till sommarskola är 15/3. SVK RF kansli skickar elevansökningar till utbildningsgrupper och skolchefer senast 16/3. Informationsdag för elever hålls vid behov senast 4 veckor innan skolstart. Årets ledarkurser bedrivs på Lungön och Känsö och inrymmer 12 elever vardera. Vinnarmenyn Förrätt: Jordärtskockssoppa med långkok på älg. Jordärtskockspuré, rödvinbärsgele och grönsaker. Varmrätt: Aprikos- och fikonfylld kalvytterfilé med potatiskaka, morotspurre, murkelterrine och en sky med hallonoch chokladsmak. Efterrätt: Youghurt- och smultronparafait med passionsfruktssabayonne, citronmarsmallows, hallonkrutonger, hallonnougatine, chokladknäckssnöre och färska bär. För instruktörer Sista ansökningsdatum för instruktör skickas till lokal kår senast 31/1. Intresseanmälningar för att jobba som instruktör skall skickas från kårerna till kansliet senast 21/2. Antagningsbesked för instruktör lämnas senast 15/3. Instruktörshelg håller varje skola enskilt, representant från SVK RF kommer att deltaga för att informera om organisationen, värdegrund mm. I mitten av oktober var det dags igen för årets Ordförande- och ungdomsledarkonferens. Denna gång förlagd i Södertälje. Vi bjöds alla på ett mycket bra och beskrivande föredrag av Johanna Hård af Segerstad som varit officer i den svenska missionen i Adenviken. Nu är hon hemkommen och studerar på Försvarshögskolan. Att behovet är stort att träffas och diskutera frågor om riksförbundet, kårerna och vår verksamhet märks och det är stundtals högt i tak. Glädjande är att det var flera ungdomar med i år. Utbyte av idéer och tips sker såväl under konferensdelens officiella tider som under middag och framåt småtimmarna. Nästa gång det är dags att ses igen blir på Förbundsstämman den 9-10 april i Härnösand. Väl mött! ISCE (International Sea Cadet Exchange) och skonertseglingar Årets utbyte äger rum i Karlskrona och de utländska sjövärnskåristerna kommer att vara i Sverige mellan 4/7 till 17/7. För de utbyten inom ISCE där vi åker utomlands samt skonertsegling ansöker elev till lokal kår. Kansliet får ansökningar (prioriterade) från lokal kår senast 31/12. Utredning klar om Försvarsmaktens personalförsörjning Utredningen har haft uppdraget att se över och föreslå de åtgärder som behövs för att kunna anpassa Försvarsmaktens personalförsörjning till nya uppgifter och behov. Utgångspunkten har varit att gruppbefäl, soldater och sjömän ska anställas tidsbegränsat samt att en större del av dessa endast ska tjänstgöra tidvis. För att på ett samlat och avgränsat sätt hantera de särskilda anställningsformer m.m. som krävs för gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem föreslår utredningen en särskild lag. I vissa delar kommer lagen även att gälla för reservofficerare. I lagen föreslås bland annat att gruppbefäl, soldater och sjömän ska anställas genom längre tidsbegränsade anställningar i upp till åtta år sammanhängande med möjlighet att förnya ytterligare viss tid. Dessa anställningar ska inte kunna övergå i tillsvidareanställningar. Vidare föreslås att specialistofficerare även fortsättningsvis ska vara tillsvidareanställda, bland annat för att harmonisera med övriga yrkes- och reservofficerare. Det är den 30 september år 1960. Platsen är dåvarande Kungliga Sjökrigsskolan i Näsby Park utanför Stockholm. Det råder en förväntansfull stämning bland alla kadetterna, kanske särskilt bland de 21 sjövärnskadetter som idag skall kröna sina sjövärnskarriärer med officersexamen. Alla har de inlett sin sjömilitära bana som aspiranter i kurs S1 (som grundkursen hette då) vid någon av dåtidens sommarskolor. Själv började jag på Limhamn sommaren 1954. Andra sommaren tillhörde man kurs S2 och tredje kurs S3. De mellanliggande vinterhalvåren läste man hemortsutbildning precis som nu. Dåförtiden var man sen garanterad en plats i Flottan vid mönstringen till grundläggande värnpliktstjänstgöring och de som klarade alla mönstringtesten blev uttagna till underofficersutbildning. Denna omfattade 450 dagar medan de som under utbildningens gång togs ut till officersutbildning, skulle göra 630 dagar. De ovannämnda 21 kadetterna kom att få Ett stor del av framtidens gruppbefäl, soldater och sjömän kommer enbart att tjänstgöra i Försvarsmakten i samband med insatser och övningar. Dessa personer kommer att ha en civil huvudsaklig sysselsättning parallellt med anställningen i Försvarsmakten. Utredningen föreslår därför rätt till ledighet och skydd för den civila anställningen samt rätt till anstånd med att påbörja studier och rätt till studieuppehåll för tjänstgöring i Försvarsmakten. Arbetsförmedlingen kommer att vara en viktig samarbetspartner för Försvarsmakten i de kommande rekryteringarna. Arbetsförmedlingen ska dock inte få anvisa anställningar i Försvarsmakten som innebär internationell arbetsskyldighet. En bred förankring i samhället och likvärdiga kunskaper om totalförsvaret i hela landet är viktigt. För att ge goda förutsättningar för detta föreslås att ett ämne som behandlar detta införs i gymnasieskolan. Sjövärnsjubileum göra 631 dagar då året 1960 var skottår. Nu var det alltså dags för slutprov och examen, spänningen var förtätad, vi hade fått veta att arton kommendörkaptener skulle fungera som censorer och självaste Majestätet, Konung Gustaf VI Adolf skulle hedra händelsen med sin närvaro. Allt gick bra, nu var vi fänrikar, och efter att ha fått skaka hand med kungen kunde vi andas ut och fira tilldragelsen med en ståtlig muckarskiva i Den Gyldende Fredens historiska källarvalv. Sen har åren gått, vart femte år har gänget samlats för jubiléumsfirande. Efterhand har några lämnat oss för en sista färd ut till de yttersta skären Frid över deras minne! Vid det nyligen timade 50-års jubiléet den 30 september, hade tio av oss, inklusive vår kadettofficer, Anders Forsberg, hörsammat kallelsen och mötte upp vid Kastellet i Stockholm. Dit kom också Göran Pedersén från nuvarande Förbundsstyrelsen, och berättade och visade bilder om Sjövärnskåren, I och med att gruppbefäl, soldater och sjömän inte kommer anställas tills vidare ökar behovet av att tjänstgöringen ger ett civilt meritvärde. Utredningen lämnar förslag på processer och funktioner för detta. Utredningen gör bedömningen att kostnaderna för utredningens förslag kommer att rymmas inom gällande budgetramar för Försvarsmakten. Utredningen noterar att det är svårt att beräkna de sammantagna omställningskostnaderna i en sådan förändring som Försvarsmakten nu genomgår När man läser ovanstående är det anmärkningsvärt att notera att ingenting nämns om vad de frivilliga försvarsorganisationer kan bidra med i denna nya värld. Den folkliga förankringen, totalförsvarsinformation, föra ut budskapet till ungdomar som bland annat går sommarskolor, rekrytera soldater till Försvarsmakten. Ingenstans nämns detta. som den ser ut idag. Ett uppskattat inslag. Därefter drog vi oss ner till SSOS restaurangfartyg Sjökronan, där vi åt en superb måltid och ägnade flera timmar åt att se tillbaka på svunna tider Stilenligt blev det övernattning i fullriggaren af Chapmans sköna kojer i officersinredningen akterut. Arne Lundberg Bilden föreställer, fr.v. Åke Kimell (tidigare styrelseordförande SVK RF) kadettofficeren Anders Forsberg, initiativtagaren och sammankallande Göran Segner. 14 Sjövärnsposten 2010 nr 4 Sjövärnsposten 2010 nr 4 15
Posttidning B Sjövärnsposten Sjövärnskårernas Riksförbund Box 5435, 114 84 STOCKHOLM 1 1 0 3 3 7 3 0 0 Chefredaktören spekulerar För några månader sedan hade vi val i vårt vackra avlånga land. En sak är säker, det var inte på försvarsfrågorna man gick på val. FOTO: ROLA BRENTIN Att försvaret i allmänhet och frivilligförsvaret i synnerhet inte tillhör de stora livsavgörande frågorna är väl inte förvånande. Men vad som är förvånansvärt är att när försvaret diskuteras så nämns knappast frivilligförsvaret. Det övergår mitt förstånd att man nästan utesluter organisationer som samlar närmast 200 000 personer. Att det dessutom är kostnadseffektivt verkar helt ha gått våra opinionsbildare förbi. I dessa spar- och finanskristider så verkar politikerna endast tänka på hur man kan reducera, ta bort, lägga ner eller omstrukturera. Jag undrar ibland: vad tänker de med? Inte med huvudet i alla fall?!?!?! Att använda sig av frivilligförsvaret är nationalekonomiskt fördelaktigt och här finns faktiskt pengar att spara. Har inte våra politker förstått detta? Har de överhuvudtaget tänkt på att nu, kanske än mer än förr, så behövs frivilligorganisationerna för att föra ut budskapet om försvaret. Vem ska annars prata och sprida informationen när det inte längre kommer att diskuteras runt middagsbordet eller på fikarasten, då avskaffandet av värnplikten medför att den vardagliga kontakten med detta är borta. Eller rekryteringen av soldater? Där kommer de frivilliga försvarsorganisationerna att spela en mycket stor roll. Nu ska jag inte vara för elak, och dra alla över en kam. Det finns några få politiker som värnar om frivilligorganisationerna. Men dem kan vi räkna på en hand. I mitt stilla sinne tänker jag: är det verkligen så att våra folkvalda inte har en aning om frivilligförsvaret. Och att de som sitter i försvarsutskottet antingen inte vill veta, är ointresserade eller inte tycker att dessa organisationer är så viktiga? Eller är det så att frivilligorganisationerna har sig själv att skylla? Syns och hörs vi för litet? Är vi dåliga på lobbying och PR? Det är frågor som är intressanta att tänka på! Framför allt nu när det är ett nytt försvarsutskott, med en del nya namn. Givetvis också nygamla. Du vet väl att du kan nå dina politiker och påverka dem. Ta nu och gå in på datorn: www.regeringen.se/försvarsdepartementet/försvarsutskottet Skriv och berätta om Sjövärnskåren och vad du och din kår gör. Bjud in dem till evenemang och involvera dem i verksamheten. Börja påverka dem idag, inte imorgon.