elevhälsan inom 24 timmar (via fysiskt besök, telefonsamtal eller digitalkanal beroende på behov).

6.4:1

6.4:2 Strängnäs kommun har genom sitt strategiska läge vid Mälaren en knapp timme från Stockholm, sin rika kulturhistoriska miljö och natursköna omgivning en enorm potential. En småstadsidyll med goda grundförutsättningar för att erbjuda ett tryggt samhälle för alla, från unga år till ålderns höst. Tågtrafikens utbyggnad av dubbelspår ökar attraktionskraften ytterligare. Vår kommun har alla förutsättningar att expandera. Framför allt genom inflyttning från huvudstaden. Personer som vill leva och bo med sina familjer i en småstadsidyll, samtidigt som de vill behålla arbetet i Stockholmsområdet. I ett expansivt skede gäller det att förvalta och förädla våra tillgångar på ett klokt sätt. Nöjdare invånare, en stark centrumutveckling med levande stadskärnor och en ökad inflyttning genererar i förlängningen ökade skatteintäkter som kan stärka välfärden. Goda villkor för pendling till arbete utanför kommunen måste därför främjas. Här är kostnadsfri utomhusparkering vid resecentrum en viktig del. Men framför allt måste vi arbeta långsiktigt och strategiskt för att återupprätta kvaliteten inom välfärden i kommunen. Välfärden brister främst inom grundskolan. Våra kommunala skolor ligger i den absoluta botten avseende kvalitet och måluppfyllelse i nationella jämförelser. Föräldrar upplever att deras barn inte får det stöd de behöver för att nå målen. Men öppna jämförelser från Socialstyrelsen påvisar brister även inom äldreomsorgen i Strängnäs kommun. Det är främst bemötande, förtroende och trygghet inom särskilt boende som måste förbättras. Vi ser därför med oro på att budgeten från den styrande majoriteten (M och S) saknar satsningar som stärker vår kommuns akuta och uttalade brister inom välfärden. Vår tids kanske viktigaste uppgifter är att ge våra barn och unga en god uppväxt och att ge våra äldre en trygg och värdig omsorg. Vi Kristdemokrater vill därför helhjärtat satsa på kommunens lagstadgade kärnverksamheter såsom förskola, skola och äldreomsorg. Vi prioriterar även att arbeta förebyggande och aktivt för att alla invånare ska känna trygghet. Kultur och fritid är verksamheter som inte är lagstadgade men som vi prioriterar eftersom ett rikt kulturliv gynnar såväl den enskilde som samhället i stort. Kristdemokraternas politik sätter människan före systemet och litar på att det är medborgarna som vet bäst vad som passar just deras livssituation. Verksamhetens kvalitet - inte driftsform - ska vara ledstjärna. Vår utgångspunkt är att den enskilde ska ha inflytande att självständigt kunna välja skola, omsorg och äldreboende. Privata aktörer ska ges möjlighet att konkurrera på lika villkor. För att öka valfriheten vill vi verka för att införa aktivt skolval och utöka alternativen inom barnomsorgen. Vi vill även utöka Lagen om valfrihetssystem (LOV) från hemtjänsten till att omfatta hela vård- och omsorgsområdet. Glädjande nog har Kristdemokraterna fått igenom ett antal motioner inom välfärds och kulturområdet under den senaste mandatperioden. Det handlar om att stärka det preventiva alkohol- och drogpolitiska arbetet, låta kulturskolans elever framträda i samband med kommunfullmäktigemöten, etablering av sagostigar och införande av översiktsskyltar/kartor

6.4:3 som hänvisar till var Strängnäs sevärdheter finns. Flera av våra motioner är under beredning och vi är inställda på att arbeta intensivt för att göra vår kommun till en ännu bättre plats att bo och leva i. Kristdemokraterna presenterar här budget för 2018 tillsammans med viktiga steg som under 2018-2020 kommer driva kommunen i rätt riktning för att möta de utmaningar och problem som finns inom vår kärnverksamhet. Vi lovar inte allt till alla. Men vi lovar att prioritera välfärden. Strängnäs i november 2017 Kristdemokraterna genom Catharina De Geer Gruppledare, ledamot i Kommunfullmäktige Pia Steensland Ledamot i Kommunfullmäktige

6.4:4 Genom att satsa på familjen och de yngsta bygger vi ett tryggt samhälle. Strängnäs kommun skall erbjuda flera alternativ till barnomsorg. Vi vill även införa en barnomsorgspeng som ska kunna betalas ut även till den som tar hand om enbart egna och anhörigas barn, mellan 1 och 3 år, i det egna hemmet. Små barngrupper i förskolan och tidiga insatser vid behov av stöd är en förutsättning. Genom att identifiera de barn och familjer med behov av stöd redan före förskola och skolstart kan vi direkt sätta in de anpassningar och åtgärder som behövs för att barn och föräldrar ska utvecklas till sin fulla potential utifrån sina unika förutsättningar. Vi ser därför mycket positivt på den påbörjade samverkan mellan Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden, men vi vill ta processen ytterligare ett steg. Vi föreslår en sammanslagning av all den verksamhet som berör barn och unga till en gemensam nämnd. Inte sällan identifieras barn och föräldrar med behov av särskilt stöd redan under graviditeten eller på barnavårdscentralen. Familjecentralen i Strängnäs är ett gott exempel på verksamhet som möjliggör tidiga, ofta avgörande insatser. Familjecentraler bör därför inrättas i flera av kommunens tätorter. Tidiga insatser kan exempelvis handla om att erbjuda stöd till föräldrarna, förskola i mindre grupper eller kontakt med logoped. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av insatserna är nödvändig. Likaså kvalitetssäkring av överlämning vid övergångar till förskola och senare skola oavsett kommunal eller privat huvudman. Genom att på detta sätt investera i tidiga insatser på riktigt genereras positiva besparingseffekter inom den sociala omsorgen, men det är barnen och föräldrarna med behov av stöd som är de stora vinnarna. Kommunen ska vidare erbjuda en skola där varje barn får utvecklas till sin fulla förmåga utifrån sina egna förutsättningar. Kompetenta lärare ska få goda utvecklingsmöjligheter och konkurrenskraftig lön. Här har kommunen stor förbättringspotential. Strängnäs rankas på plats 283 av Sveriges 290 skolkommuner. Situationen är oacceptabel. Grundbeloppet eller den så kallade elevpengen måste höjas för att skapa bättre förutsättningar, inte bara i de kommunala, utan även i privata skolorna. Elevhälsan i kommunen är styvmoderligt behandlad. Resurserna räcker inte till för förebyggande insatser. Många föräldrar vittnar om att de upplever att deras barn inte får det stöd som de behöver. Det är avgörande att, i ett tidigare skede än idag, fånga upp barn som mår dåligt. Vi vill därför verka för att ge landstinget/regionen ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården. Det innebär att elevhälsan inte längre ska ha skolan som huvudman. Skolsköterska, skolläkare, skolkurator och skolpsykologer bör finnas ute i verksamheterna i kommunen men bör ha samma huvudman som övrig vårdpersonal för barn. På så sätt kan vi öka tillgängligheten till elevhälsan, vårdcentralerna och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den samlade barn och ungdomshälsan ska ha ett nära samarbete med skolledningar, lärare, specialpedagoger och kommunernas socialtjänst. Vi vill även införa en elevhälsogaranti som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med

6.4:5 elevhälsan inom 24 timmar (via fysiskt besök, telefonsamtal eller digitalkanal beroende på behov). För att främjar god fysisk och psykisk hälsa samt skapar förutsättningar för ett bättre inlärningsklimat och måluppfyllelse anser vi att fysisk aktivitet ska vara ett naturligt inslag i den dagliga skolverksamheten. Pedagogiska promenader är ett gott exempel. Samverkan mellan hem och skola bör stärkas. För att höja familjens tillit till skolan och för att skapa en god lärandemiljö är barnens säkerhet och trygghet en förutsättning. Evidensbaserade handlingsplaner för att motverka mobbning och näthat ska finnas. Likaså trygga skolvägar och en säker skolmiljö. En skolorganisation optimalt anpassad till elevunderlaget är en förutsättning för en god pedagogisk miljö för både lärare och elever. Vi är därför i grunden positiva till den pågående översynen av grundskolans lokalorganisation. Genom att koncentrera högstadieeleverna på färre enheter med runt 300 elever per enhet, kan vi även samla lärare, specialpedagoger och elevhälsopersonal. Resurserna kan utnyttjas effektivare och därmed stimuleras också en god läromiljö och det kollegiala lärandet. Men beslutet måste fattas utifrån ett tillfredställande konsekvensbedömt beslutsunderlag som fokuserar på att säkerställa en god läromiljö. Det presenterade beslutsunderlaget måste därför kompletteras. Vi kommer också kämpa för att säkerställa att de elever som direkt drabbas av en eventuell flytt kommer få en bra övergång till sin nya skola. Vi är också tydliga med att landsbygdsskolorna INTE ska läggas ner av bara farten. Vår kommun har en utmanande, men framför allt berikande, struktur med flera tätorter. Det ligger en stor attraktionskraft i att kommunen kan erbjuda en levande landsbygd. En noggrann bedömning av läromiljöns kvalitet på landsbygdsskolorna måste därför göras. Brister den, ja då kan nedläggning övervägas. Satsa 60 miljoner kronor mer än majoriteten (M och S) på verksamheten inom barnoch utbildningsnämnden Samordna all verksamhet som riktar sig till barn och unga inom en ny gemensam nämnd Kartlägga hur stort det faktiska behovet av särskilt stöd är inom förskola och grundskola Tidigt (redan under graviditet och småbarnsåren) identifiera barn och familjer med behov av särskilt stöd för att öka förutsättningarna att erbjuda stödinsatser i tid Göra en generell höjning av tilläggsbeloppet för att förbättra förutsättningarna för elever med störst behov av stöd Öka mängden fysisk aktivitet i skolan

6.4:6 Effektivisera lokalutnyttjandet framför allt inom grundskolan årskurs 7-9 och gymnasieskolans verksamheter Bibehålla landsbygdsskolor förbehållet att de uppvisar en god lärandemiljö Stimulera valfrihet och mångfald med flera alternativa utförare, inklusive familjehem, inom barnomsorg och förskola. Ge kommunalt drivna och enskilda förskolor och skolor samma förutsättningar och förbättra samverkan mellan kommunen och de olika enskilda huvudmännen. Införa ett maxtak på 12 barn i småbarnsgrupperna och 15 i övriga grupper. Prioritera mindre barngrupper framför att barn till föräldralediga erbjuds fler timmar i förskola eller annan pedagogisk omsorg. Familjer ska kunna utnyttja barnomsorgspengen för att även ta hand om egna och anhörigas barn, samt att kommunen ska marknadsföra möjligheterna med barnomsorgspeng vid sidan av annan barnomsorg. Ge barn i förskola och barnomsorg ökad möjlighet att ta del av kulturutbudet i kommunen. Inrätta familjecentraler i fler tätorter inom kommunen Utveckla elevhälsan och strukturer för samverkan mellan landsting, förskola, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin för att barn i behov av stöd ska kunna fångas upp i tid. Kommunen ska arbeta aktivt och förebyggande med att öka barnens kunskap om deras rättigheter och stärka barnens integritet samt ge vuxna kunskaper om övergrepp i syfte att förhindra sexuella övergrepp inom våra förskolor, skolor och idrottsföreningar

6.4:7 Våra äldre förtjänar att bli bemötta med respekt och värdighet. Att få bo i en trygg och kärleksfull miljö omgiven av personer med kompetens och tid för uppdraget ser vi som en självklarhet. Våra äldre känner bäst sina egna behov. Detta måste vara utgångspunkten till all äldreomsorg. Vi tror på en politik som låter varje människa behålla sin personlighet även på äldre dagar. Äldreomsorgen ska kännetecknas av delaktighet, värdighet, trygghet och valfrihet. Våra äldre ska erbjudas en god och trygg omsorg anpassad efter deras egna önskemål och behov. Vi vill slopa biståndsbedömning för trygghetslarm och införa en förenklad bedömning vid enklare serviceinsatser och dagverksamhet. Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att de flest äldre i Strängnäs kommun är nöjda med hemtjänsten i sin helhet. Framför allt gäller det bemötande, förtroende, trygghet och möjlighet att påverka. Det vittnar om personalens fina insatser. Det som utmärker sig som en brist inom hemtjänsten är den låga personalkontinuiteten. Under en två-veckors-period får varje hemtjänsttagare i genomsnitt besök av 19 stycken olika hemtjänstpersonal (rikssnittet ligger på 15). Då är inte personal från hemsjukvården och de som levererar mat eller kontrollerar trygghetslarm inräknade. Med så många olika personer som besöker den äldre riskerar vi att de känner sig otrygga i sitt eget hem. Det kan skapas oro över att personalen inte vet hur ens individuella behov ska mötas. Möjligen är den låga personalkontinuiteten även en bidragande orsak till de höga sjukskrivningstalen för personalen inom hemtjänsten. Vännäs är en kommun som agerat förebild genom SVT:s samhällsserie Sveriges bästa hemtjänst. Ett annat gott exempel är stadsdelen Bomhus i Gävle kommun. Genom att förändra arbetssättet och öka dialogen med kunden för att säkerställa dennes enskilda behov har de kunnat se till att färre personer kommer till varje enskild hemtjänsttagare. Högre kontinuitet och kvalitet, minskad sjukfrånvaro, nöjdare brukare och anhöriga samt en ekonomi i balans är några positiva effekter som redovisades. I statsbudgeten avsätter Kristdemokraterna 800 miljoner kronor per år som ska fördelas mellan de utövare som lyckas minska eller behålla antalet hemtjänstpersonal per hemtjänsttagare till maximalt 10 under en 14-dagarsperiod. I kommunen förordar vi i ett första steg en tydligare ledarstruktur inom hemtjänsten. Cheferna ska få ledarskapsutbildning och ha ett rimligt personalansvar. Det måste även ske en kontinuerlig uppföljning om orsakerna bakom de höga sjukskrivningstalen tillsammans med konkreta åtgärdsplaner.

6.4:8 Vi vill införa en äldreboendegaranti som innebär att alla över 85 år som så önskar, får plats i anpassat boende, exempelvis särskilt boende eller trygghetsboende när personen själv bedömer att behovet finns. Detta utan biståndsbedömning. Enligt uppgift från Socialnämndens ordförande ansökte 133 personer om plats på särskilt boende under 2016. Genomsnittsåldern vid ansökan var 85 år. Endast 12 personer fick sin ansökan avslagen. Enligt uppgifter i tidningen under våren 2017, fick en kvinna i 85 års-åldern avslag på sin ansökan till särskilt boende. Men en överklagan till förvaltningsrätten gav kvinnan rätt. Strängnäs kommun valde då att överklaga förvaltningsrättens beslut. Rättsprocessen pågår fortfarande. Kommunens agerande är ovärdigt och oacceptabelt. Tyvärr visar Socialstyrelsens öppna jämförelser att kommunens verksamhet i sin helhet inom särskilt boende rankas bland bottenskiktet i landet (plats 230 av 262). Framför allt brister bemötande, förtroende och trygghet samt måltids- och boendemiljö. De äldre efterfrågar även mer utomhusvistelser. För att möta behovet, öka valfriheten, samt stimulera kvalitetsutveckling inom särskilt boende vi vill utöka Lagen om valfrihetssystem (LOV) från hemtjänsten till att omfatta hela vård- och omsorgsområdet inklusive särskilt boende. Möjligheten till utomhusvistelse bör förbättras för att höja livskvaliteten. Dessutom behöver den geriatriska kompetensen höjas och hemsjukvårdens samverkan med landstingen förstärkas. Vårdserviceteam som kan avlasta vårdpersonalen med uppgifter som inte kräver längre vårdutbildning bör inrättas för att lösgöra tid för vårdpersonalen. Även möjligheten till trygghetsboende måste utvecklas och förstärkas för att erbjuda alternativ för de som främst efterfrågar en ökad social närvaro för att bryta ensamheten i det egna hemmet. I samverkan med landstinget vill vi verka för att införa seniormottagningar i kommunen. Där arbetar ett team med samordningssköterska, läkare, kurator, dietist, arbetsterapeut, sjukgymnast och apotekare för att ge multisjuka och äldre ett helhetsomhändertagande. Mottagningen riktar sig till de som är 75 år och äldre. Målet är att ge en sammanhållen och förebyggande vård till den som har flera diagnoser och omfattande läkemedelsbehandling. Patienterna får direkt kontakt med en person när de ringer, utan krångliga knappval eller återuppringning. Det är även viktigt med särskilda väntrum för denna grupp, eftersom att sitta tillsammans med förkylda eller magsjuka barn innebär en ökad infektionsrisk. Införa ledarskapsutbildning för chefer inom hemtjänsten, samt ge cheferna ett rimligt personalansvar Antalet hemtjänstpersonal per hemtjänsttagare inte ska överstiga 10 olika personer per 14-dagarsperiod.

6.4:9 Att utöka Lagen om valfrihetssystem, LOV från hemtjänsten till att inkludera hela vård- och omsorgsområdet. Man ska också kunna välja leverantör av hemsänd mat. Införa en värdighetsgaranti där det tydligt framgår vad äldreomsorgen lovar och vad konsekvensen blir om löftet inte hålls. Kommunen ska erbjuda alla över 65 år trygghetslarm utan biståndsbedömning. Införa en äldreboendegaranti som innebär att alla över 85 år som så önskar, får plats i anpassat boende, exempelvis särskilt boende eller trygghetsboende när personen själv bedömer att behovet finns. Detta utan biståndsbedömning. De olika verksamheterna ska så långt som möjligt anpassas för att möta varje persons behov vad gäller intressen, språk, livsåskådning och vårdbehov exempelvis genom profileringar och temaboenden. Vårdserviceteam ska inrättas inom äldreomsorgen med personal som avlastar vårdpersonalen arbetsuppgifter, exempelvis administrativa tjänster, service i form av transporter och städning med mera. Starta hemtagningsteam bestående av biståndsbedömare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor införs för att göra övergången från sjukhusvården till det egna boendet tryggare och anpassningen till vardagen bättre. Kommunen ska ha en medicinskt ansvarig rehabiliterare, MAR, för att snabbt kunna påbörja rehabilitering efter sjukdom eller skada.

6.4:10 En stark och levande kultur i lokalsamhället är avgörande för om man trivs i sin vardag. Ett rikt föreningsliv, bra verksamhet inom kulturskolan, utökade öppettider på Multeum, tillgång till vårt historiska arv och tilltalande stadsmiljöer är viktiga beståndsdelar i en levande miljö. När ekonomin tillåter förespråkar vi köp av Tingshuset för att skapa en mötesplats i Strängnäs stad. Ett dynamiskt kulturhus med turistbyrå, medborgarkontor, utställningar, fotosamlingen med mera. De aktiviteter, matcher, tävlingar, konserter och utställningar som arrangeras av föreningar, ideella krafter och av den kommunala kulturskolan tror vi kan bidra till en förbättrad integration, bättre bildning, ökad samverkan och gemenskap över generationsgränserna och bidrar till individens personliga utveckling. En levande kultur genom exempelvis sagostigar innebär också att barn och unga får inspiration till att utöva nya kulturyttringar. Det görs med fördel i levande offentliga rum i våra kommundelar. Vi har en stark föreningstradition i kommunen. Många eldsjälar arbetar ideellt och dessa föreningar ska ha stöd av kommunen. Utöver de rättigheter som ges via LSS ser vi att det finns ett stort värde att hitta plattformar som ökar funktionsnedsattas tillgång till kultur och fritidsaktiviteter som kan berika tillvaron och ge stärkt självkänsla hos en grupp som ibland har svårt att delta på lika villkor. Därför förslår vi att Strängnäs ansöker om medlemskap i föreningen Funkisglädje som bland annat arrangerar tävlingen Funkismello och bidrar med plattformar som gör kulturverksamhet tillgänglig för målgruppen. Samordna all verksamhet som berör kultur och fritid inom samma ansvarsområde När ekonomin tillåter förespråkar vi köp av Tingshuset för att skapa en mötesplats i Strängnäs stad Först när ekonomin tillåter ska mötesplatserna i Mariefred och Åker renoveras. Kultur- och fritidsaktiviteter för alla, i samtliga kommundelar Att kulturskolans verksamheter ska ha en central roll i kommunens kulturliv Meröppet på Multeum Ändamålsenliga och inspirerande fritidsgårdar

6.4:11 Upprätta sagostigar Ansöka om medlemskap i föreningen Funkisglädje för att öka funktionsnedsattas tillgång till kultur och fritidslivet Besöksnäring av hög kvalitet i samtliga kommundelar. Ta hand om och exponera vårt historiska arv Utveckla Visholmen till ett attraktivt upplevelse- och besöksmål Avgiftsfri utomhusparkering i hela kommunen För att en kommun ska vara attraktiv krävs det att medborgarna upplever den som trygg. Att bygga ett samhälle där människor känner sig trygga handlar om att ta till sig en mängd olika perspektiv. Alltifrån att skapa naturliga mötesplatser och hur vi arbetar med ljussättning till att bekämpa organiserad brottslighet och allt däremellan. I grunden handlar det dock om ett samhälle där medborgarna känner tillit, tillit till varandra och tillit till samhällets institutioner. Här fyller det civila samhället en betydelsefull roll. I föreningsengagemang fostras vi till tillit, ansvarstagande och civilkurage. Under det senaste året har det tyvärr rapporterats om ökad skadegörelse, hot och våld och ungdomsgäng som smäller smällare i framför allt Strängnäs stadskärna. Vi måste verka för att återupprätta tryggheten och säkerheten.

6.4:12 Det så kallade medborgarlöften, dvs dialog mellan kommunen och polisen ska intensifieras för att stärka det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet Aktivt uppföljningsarbete ska göras inom socialtjänstens verksamhet för att uppmärksamma personer som återkommande förekommer i gängbildning av kriminell karaktär Kontaktmannaskap för unga som begått kriminella handlingar ska finnas Bekymringssamtal, orosmöten och liknande bör erbjudas till personer som ingår i kriminella strukturer Trygghetsperspektivet ska vara en integrerad del i stadsbyggnadsarbetet för att undvika att miljöer skapas som upplevs otrygga Klotter ska omedelbart avlägsnas för att minska upplevelsen av otrygghet Kommunen ska finansiera egna poliser för att öka polisnärvaron Föräldrastödsprogram som erbjudas blivande föräldrar och föräldrar minst två gånger under barnets uppväxttid och tonåren. Detta ska även finnas tillgängligt sommartid Kostnadstakten är högre än inkomsttakten i Strängnäs kommun. Den beräknade utvecklingen för skatteintäkter och nettokostnadsutvecklingen är ohållbar. För 2018 räknar kommunstyrelsen med en ökning av skatteintäkterna med 3,7 procent medan nettokostnadsökningen uppgår till 4,2 procent. Detta är definitivt inte förenligt med målen för god ekonomisk hushållning. Kommunens tillväxttakt innebär krav på ekonomiskt överskott om helst 2 procent per år för att klara våra framtida investeringar framförallt inom områdena vård, omsorg och skola.

6.4:13 Uppföljning och utvärdering är viktiga frågor för all kommunal verksamhet. Uppnås fastställda mål och står resultaten i relation till satsade resurser? Verksamhetsberättelserna under den här mandatperioden visar att så inte är fallet i Strängnäs kommun. Konkreta garantier ska så långt det är möjligt utfärdas för kommunala tjänster. Det ska finnas tydliga rutiner för hantering av klagomål och kompensation när ärenden hanterats felaktigt eller tagit orimligt lång tid. Kristdemokraternas budgetprioriteringar för 2018 återfinns i Tabell 1 (sid 14). Budgetunderlaget från majoriteten (M och S) är väldigt övergripande. Tillsammans med bristen från stöd ifrån förvaltningen gör det att det är svårt att identifiera vad som gömmer sig bakom de olika posterna. Vi har därför valt att här beskriva vårt övergripande tänk när det gäller att omfördela resurserna till kärnverksamheten. Strängnäs kommun måste prioritera det som är kommunens kärnuppdrag äldreomsorg, barnomsorg och skola. Omformulering av resurser och effektivisering av viss verksamhet är nödvändig. Stor uppmärksamhet måste ägnas åt kvalitetsfrågorna. Men det handlar även om att våga avstå från de utgifter som ligger utanför det kommunala kärnuppdraget. Vi måste även tillse att varje beslut föregås av tillfredsställande konsekvensutredningar. Kommunen har tyvärr även en historia av avtal och hyreskontrakt som inte är ekonomiskt fördelaktiga för kommunen. Exempelvis förekommer det hyresavtal där underhåll av fastigheter inte ingår i hyran. Det har även uppkommit förändring av vilken typ av städning som ska ingå i hyresavtalet inom skolverksamheten. Befintliga avtal och kontrakt samt kompetensen inom avtalsjuridik bör ses över. Större aktsamhet om medborgarnas skattemedel bör iakttas vid framtida kontraktsskrivning. Vi vill göra en översyn av förvaltningsorganisationen och medborgarnas behov av stöd och insatser så att resurser fördelas optimalt. Samverkan mellan de olika förvaltningskontoren måste också förbättras för att kompetensen ska nyttjas optimalt och för att skapa positiva synergieffekter inom verksamheterna. Vi prioriterar att samla all verksamhet som rör kultur och fritid inom Kultur- och fritidsnämnden (KFN). Kostnaden för fritidsgårdar och idrottsverksamhet som enligt uppgift ska uppgå till 43 miljoner kronor flyttas därför från Teknik- och servicenämnden till KFN. För att ytterligare stärka kulturverksamheten överför vi 10 miljoner kronor från Kommunstyrelsen till KFN.

6.4:14 Vi prioriterar på sikt att samla all verksamhet som rör barn och unga inom en nämnd. Utbildningskontoret har under året aviserat att det saknas ca 60 miljoner kronor inom Barnoch utbildningsnämnden (BUN) för att verksamheten ska kunna uppfylla kraven på en god omsorg och läromiljö för alla barn och elever. Vi prioriterar därför att satsa 60 miljoner kronor mer än majoriteten (M och S) under 2018. Denna satsning härleds genom att flytta 50 miljoner kronor ifrån Socialnämnden då tidiga insatser flyttas därifrån till BUN. Där till överförs 9,5 miljoner kronor från Kommunstyrelsen och 0,5 miljoner kronor från Kommunfullmäktige till BUN. Samverkan med landstingen inom elevhälsan och äldreomsorg beräknas kompensera för de minskade resurserna till Socialnämnden. Det minskade resurserna i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige motiveras med minskade resurser till kommunikation, samt att renovering av mötesplatserna i Mariefred och Åker skjuts på framtiden. Dessutom förespråkar vi en samverkan inom regionen och framför allt de fyra Mälarstäderna Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås när det gäller upphandling och inköp. Denna samverkan genererar sannolikt positiva effekter i samtliga nämnder men då dessa poster inte är specificerade i majoritetens budget får denna effektivisering avspeglas i posten för kommunstyrelsen. Tabell 1. 2018 Nämnd, tkr Juni beslut 2018 Nov beslut 2018 KD prio Budget 2018 Kommunfullmäktige -5 765-5 765 500-5 265 Kommunstyrelsen -134 462-132 804 19 500-113 304 Barn- och utbildningsnämnden -838 805-839 103-60 000-899 103 Socialnämnden -698 707-699 943 50 000-649 943 Kultur- och fritidsnämnden -44 079-44 153-53 000-97 153 Samhällsbyggnadsnämnden -22 296-21 923-21 923 Teknik- och servicenämnden -129 940-131 591 43 000-88 591 Summa nämnder och styrelser -1 874 054-1 875 282 0-1 875 282 Finansförvaltningen 62 613 62 613 62 613 Lokaler ny-, till-, och ombyggnad -7 000-5 772-5 772 Pensioner -53 400-53 400-53 400 Avskrivningar -62 000-62 000-62 000 Budget demografisk volymjustering -10 000-10 000-10 000 Politiska prioriteringar 1,0 % 0 0 0 Skatteprognosreserv -7 891-5 595-5 595 Budget oförutsett -2 000-2 000-2 000 Skatteintäkter och generella statsbid 1 989 378 1 987 082 1 987 082 Finansnetto 4 000 4 000 4 000 Årets resultat 39 646 39 646 0 39 646 Resultatmål 2,0% 2,0% 2,0%

6.4:15 Anta resursfördelningen i Tabell 1 Bibehålla oförändrad skattesats