Självständigt arbete på grundnivå

Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad Nursing Care Sjuksköterskans hantering av perifera venkatetrar Jonas Thungström

ABSTRAKT INTRODUKTION: Inom sjukvården är perifera venkatetrar (PVK) vanliga och ett av sjuksköterskans ansvarsområde. Den förs in i en ven med hjälp av en kanyl, för att kunna ge patienter läkemedel, blod, samt upprätta eller korrigera vätske-, elektrolyt- och näringsbalansen. SYFTE: Att beskriva sjuksköterskans kunskap vid hanteringen av perifera venkatetrar. METOD: En litteraturöversikt som innehåller 14 vetenskapliga artiklar, som har granskats och analyserats. RESULTAT: Resultatet presenterades i kategorierna: aseptik, val av insticksplats, val av storlek, dokumentation, regelbundna byten, förebyggande av tromboflebit och hantering av svårstuckna patienter. Sjuksköterskan ska använda en god aseptik och handskar vid hantering av PVK. Ofta valdes en mindre storlek på PVK som placerades i armvecket, underarmen eller på handryggen. Trots att sjuksköterskor hade vetskap om att dokumentation av PVK ska ske på förbandet och patientjournaler, så var den bristfällig. För att minska risken för tromboflebit bör en PVK avlägsnas inom tre dygn. DISKUSSION: God aseptik kan ha avgörande betydelse för god hantering av PVK. Storleken och valet av placeringen av PVK har betydelse för om komplikationer uppstår. Vana, rutin och erfarenhet kan ha en viss inverkan vid sjuksköterskans val av storlek. Dokumentation och regelbundna byten är viktigt för en god vård, dock kan tidsbrist leda till att sjuksköterskor prioriterar andra omvårdnadsåtgärder. SLUTSATS: Det behövs mer forskning för att tydliggöra sjuksköterskans hantering av PVK. Nyckelord: Komplikationer, Omvårdnad, Perifer venkateter, Sjuksköterska, Tromboflebit MITTUNIVERSITETET Institutionen för Hälsovetenskap Examinator: Astrid Nystedt, astrid.nystedt@miun.se Handledare: Inger Lorentzson, inger.lorentzson@miun.se Författare: Jonas Thungström, joth1007@student.miun.se Utbildningsprogram: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Huvudområde: Omvårdnad Termin, år: T6, 2013

ABSTRACT INTRODUCTION: Within healthcare, peripheral venous catheters (PVC) are common and one of the nurse s responsibilities. It is inserted into a vein using a syringe, to give patients drugs, blood, and maintain fluid, electrolyte and nutritional balance. AIM: To describe nurses knowledge in the management of peripheral venous catheters. METHODS: A literature review containing 14 scientific articles, which were reviewed and analyzed. RESULTS: The results were presented in the categories: Aseptic, choice of insertion site, choice of size, documentation, regular changes, prevention of thrombophlebitits and handling of patients that is hard to stick. The nurses should use a good aseptic routine and gloves when handling PVC. Nurses often choose smaller sized PVC placed often in the antecubital, the forearm and the back of the hand. Even though nurses have knowledge that the documentation of PVC should be placed on the dressing and medical records, it s inadequate. To reduce the risk of thrombophlebitis, PVC should be removed within three days. DISCUSSION: Good aseptic routine can have a crucial meaning to good management of PVC. The size and the choice of location of PVC are important to whether if complications arise. Habit, routine and experience can have some impact on the nurse's choice of size. Documentation and regular changes are important for good health care, however, lack of time can lead to nurse s prioritize other health care measures. CONCLUSION: More research is needed to clarify the nurse s handling of PVC. Keywords: Complications, Nurses, Nursing care, Catheterization, Thrombophlebitis MID SWEDEN UNIVERSITY Department of Health Sciences Examiner: Astrid Nystedt, astrid.nystedt@miun.se Supervisor: Inger Lorentzson, inger.lorentzson@miun.se Author: Jonas Thungström, joth1007@student.miun.se Degree programme: Bachelor of Science in Nursing, 180 credits Main field of study: Nursing Care Semester, year: S6, 2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 4 SYFTE... 7 METOD... 7 Design och litteratursökning... 7 Urval och granskning... 8 Analys... 9 Etiska överväganden... 10 RESULTAT... 10 Aseptik... 10 Val av insticksplats... 11 Val av storlek... 11 Dokumentation... 12 Regelbundna byten... 12 Förebyggande av tromboflebit... 13 Hantering av svårstuckna patienter... 14 DISKUSSION... 14 Resultatdiskussion... 14 Metoddiskussion... 16 SLUTSATS... 18 REFERENSER... 19 BILAGOR Bilaga 1: Artikelöversikt av inkluderade artiklar. Bilaga 2: Fullständig översikt över artikelsökningar. Bilaga 3: Granskningsmall av kvalitativa studier inspirerad av Carlsson och Eiman, 2003. Bilaga 4: Granskningsmall av kvantitativa studier inspirerad av Carlsson och Eiman, 2003.

INTRODUKTION Perifer venkateter (PVK) är en medicinteknisk produkt (SOSFS 2008:1) som är vanlig inom sjukvården (Gabriel, Bravery, Dougherty, Kayley & Malster, 2005). Syftet med den är att kunna ge patienten läkemedel och blod, samt upprätthålla eller korrigera vätske-, elektrolytoch näringsbalansen (Björkman & Karlsson, 2008, ss. 11-12; Dougherty, 2008; Idvall & Gunningberg, 2006; Lavery & Smith, 2007; Lundgren & Idvall, 2009, s. 86; Maki, Kluger & Crnich, 2006; Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2005). Inom den svenska sjukvården förbrukas varje år omkring 5 miljoner PVK till en kostnad av cirka 50 miljoner kronor (Idvall & Gunningberg, 2006; SBU, 2005). Det uppskattas att cirka 50-60 % av alla patienter som är inneliggande på sjukhus, får intravenös behandling via en PVK (Lundgren & Idvall, 2009, s. 86; Morris & Heong Tay, 2008). På 1600-talet gjordes flera försök i Tyskland och Storbritannien med intravenösa infusioner till djur, genom att använda tarmar som sprutor. Det var efter dessa experiment som man började utvecklingen av silver- och stål anordningar som kunde placeras i ett blodkärl. Mitten av 1900-talet var en storhetstid för utveckling av medicintekniska engångsprodukter (Rivera, Strauss, van Zundert & Mortier, 2005). Avgörande för utvecklingen av säkra kanyler att ha inneliggande i ett blodkärl, var plastkanylen. Första berättelsen om en plastkanyl är från 5 juli, år 1950 (Pasternak, Vasdev, Burkle & Southorn, 2000). Denna kateter blev känd som Rochester plastic needle och kunde placeras i ett blodkärl efter punktion av huden. Denna kateter revolutionerade medicinen. År 1964 kom den första engångs PVK. Sedan dess har det skett en kontinuerlig förbättring i utvecklingen av PVK (Rivera et al., 2005). En PVK består av en tunn kateter och med hjälp av en kanyl kan den föras in i en ven, oftast placerad i armen eller handen (Dougherty, 2008; Hindley, 2004; SBU, 2005). Storleken på PVK anges i Gauge (G) som är ett standardmått för omkretsen på en PVK. Ju högre G som en PVK har desto mindre är ytterdiametern i millimeter (Dougherty, 2008; Macklin, 2003). De innehåller olika beståndsdelar för att underlätta hanteringen av PVK samt administreringen av läkemedel. År 2006 tog EU-parlamentet fram ett EU-direktiv som krävde att skyddet för stickskador bland vårdpersonal skulle förbättras, då stickskador rapporterats som ett stort problem (Thomasson, 2006). Idag tillverkas det PVK med stickskydd, för att minimera risken för vårdpersonalen att sticka sig och därmed minska risken för blodsmitta (Björkman & Karlsson, 2008, s. 12; Dougherty, 2008). 4

PVK inläggning skall anses som ett mindre kirurgisk ingrepp med tillhörande god handhygien och aseptik (Hindley, 2004; Morris & Heong Tay, 2008), och den är även förknippad med risker för vårdpersonalen i form av nålstick och blodkontamination (Lavery & Smith, 2007). Vid inläggning och hantering av PVK bör sjuksköterskor använda handskar, dock med undantag vid svårstuckna patienter (Morris & Heong Tai, 2008). Användning av handskar skyddar både vårdpersonalen och patienten mot infektioner, kontamination och blodspill, men ska inte anses vara ett alternativ till en god handhygien (Dougherty, 2008; Hindley, 2004; Lavery & Smith, 2007). Innan inläggning är det viktigt att palpera venen, för att kunna bestämma dess position och kvalitet. Palpationen sker genom att man placerar ett eller två fingrar över venen och trycker lätt, venen ska då kännas lätt, inte pulsera och man ska kunna känna blodet återfyllas (Dougherty, 2008). Sjuksköterskan ska undvika vener som känns hårda, områden med rodnad, smärta och hematom (Macklin, 2003). Vid inläggning av PVK är det viktigt med en noggrann förberedelse av området för placering, för att förebygga komplikationer (Hindley, 2004). Vid valet av storlek på PVK ska sjuksköterskan välja utifrån syftet och placera den i största möjliga ven, för att minimera risken för komplikationer såsom tromboflebit (Dougherty, 2008; Macklin, 2003). Innan inläggning ska dessutom huden desinfekteras med en antiseptisk lösning såsom klorhexidinlösning 2 % eller alkohollösning 70 % (Dougherty, 2008; Hindley, 2004). Det finns bevis för att rengörning och ingnidning av antiseptisk lösning i 30 sekunder med milda handrörelser, på område valt för placering av PVK, ger en säker desinfektion (Morris & Heong Tai, 2008). Huden skall sedan lufttorka i upp till en minut för att området med säkerhet ska vara desinfekterat (Dougherty, 2008). Dokumentation är viktigt vid hantering av PVK, så att komplikationer ska kunna förebyggas. Tid och datum för inläggningen ska dokumenteras på förbandet. En PVK bör bytas eller avlägsnas allt från efter 48-72 timmar till efter 72-96 timmar (Eiman Johansson, 2007). Svenska riktlinjer rekommenderar att en PVK bör avlägsnas eller bytas var 12:e till var 24:e timme för att undvika komplikationer (Idvall & Gunningberg, 2006). 5

Vanligaste komplikationen vid PVK är tromboflebit som är en inflammation med samtidig blodproppsbildning i venens kärlvägg (Dougherty, 2008; Idvall & Gunningberg, 2006; SBU, 2005). Tromboflebit karaktäriseras av symtom som smärta, ömhet, rodnad och svullnad (Ahlqvist et al., 2009a; Dougherty, 2008; Grüne et al., 2004; Idvall & Gunningberg, 2006; Lundgren & Idvall, 2009, s. 86; Macklin, 2003; SBU, 2005). Faktorer relaterade till PVK som ökar risken för tromboflebit är antalet inläggningar, bristande aseptik, storleksval, infusion eller injektionslösning som ges, samt inneliggande tiden (Idvall & Gunningberg, 2006; SBU, 2005). Genom regelbundet byte av PVK minskas risken för tromboflebit (Dychter, Gold, Carson & Haller, 2012; SBU, 2005). Vid symtom på tromboflebit eller misstanke om infektion bör kanylen avlägsnas (Eiman Johansson, 2007). För att minska risken för komplikationer måste sjuksköterskan ha vetenskapligt baserad kunskap om omvårdnad, hantering, placering och dokumentation av PVK (Lavery & Smith, 2007). Gällande inläggning, övervakning, dokumentation av och ansvar för PVK, är det i Sverige ett ansvarsområde för legitimerade sjuksköterskor (Eiman Johansson, 2007). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter inom hälsosjukvården (SOSFS 2008:1), ska sjuksköterskan använda och hantera medicintekniska produkter, ha kunskap om produktens funktion, känna till risker och komplikationer, samt ansvara för att produkten motsvarar sitt syfte. All vård ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) utövas för att förebygga ohälsa, vara av god kvalitet och hög hygienisk standard. Den ska även tillgodose patientens trygghet i vård och behandling, samt utformas och genomföras i samråd med patienten i högsta möjliga utsträckning. Enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355) ska sjuksköterskan efter insättningen av PVK dokumentera bland annat storlek, placering, eventuella komplikationer och tidpunkt för inläggningen, samt signera i patientjournalen. Som sjuksköterska har man ett professionellt ansvar för att ha tillräcklig om och tillräcklig kompetens för hantering av PVK (Lavery & Smith, 2007; Morris & Heong Tay, 2008). Florence Nightingale (1820-1910) anses vara en av grundarna av den moderna omvårdnaden och sjuksköterskeyrket, samt betraktas som den första omvårdnadsteoretikern (Kirkevold, 2000, ss. 96-97). Nightingale var en sjuksköterska i Storbritannien på 1800-talet (Sarvimäki & Stenbock-Hult, 2008, s. 69) som ville hjälpa och förbättra andras liv (Miracle, 2008). Viktigt inom omvårdnaden enligt Nightingale var god hygien och renlighet. Hon menade att god 6

hygien och renlighet påverkade hälsan samt att smuts och infektioner orsakade ohälsa (Castledine, 2011). Inom hälso- och sjukvården möter man som sjuksköterska patienter med PVK med olika syfte. En del av sjuksköterskans profession är att ge en god omvårdnad. Sjuksköterskan måste ha rätt kunskap om hantering av PVK för att kunna ge en god, säker och trygg vård samt förebygga komplikationer. Därför är det viktigt och intressant att studera hur sjuksköterskan hanterar PVK. SYFTE Syftet är att beskriva sjuksköterskans kunskap vid hanteringen av perifera venkatetrar. METOD Design och litteratursökning Den forskningsdesign som valts är att göra en litteraturöversikt. Genom en litteraturöversikt skapas en översikt av befintlig kunskapen inom ett område, i det här fallet ett omvårdnadsrelaterat sådant. Först gjordes sökningar efter tidigare publicerad forskning inom det valda området. Den publicerade forskningen utgjordes av vetenskapliga artiklar. Alla artiklar lästes noggrant flera gånger och analyserades innan de sammanställdes. Artiklar som var etiskt godkända och publicerade i vetenskapliga tidskrifter användes. De genomgick en kvalitetsgranskning och utgör resultatet i litteraturöversikten (jmf. Friberg, 2012, ss. 133-136). Vid litteratursökningen användes databaserna PubMed och Cinahl, vilka innehåller tidsskriftsartiklar inom områdena medicin och omvårdnad (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011, ss. 80-81). Vid sökningar i PubMed användes följande MeSH-termer:, catheters, intravenous, knowledge, nurses, nursing care, peripheral och thrombophlebitis. I Cinahl användes sökorden headings,, catheters, nurses, peripheral och thrombophlebitis. Vissa sökningar kombinerades därefter tillsammans med fritext (se Tabell 1). För fullständig översikt av artikelsökningarna, se bilaga 2. Avgränsningar såsom språk, tid, samt peer-reviewed användes för att underlätta val av artiklar. Artiklar som inkluderades var studier genomförda på män och kvinnor i alla åldrar samt var skrivna på 7

engelska. Artiklarna var vetenskaplig granskade (Peer-reviewed), efter kvalitetsgranskningen höll artiklarna en kvalitet av grad I eller grad II samt var publicerad mellan åren 2003-2013 i en vetenskaplig tidskrift. Tabell 1. Förenklad översikt av artikelsökningar Datum Databas Sökord Avgränsningar Träffar Urval Urval Urval Urval Inkluderade 1 2 3 4 2013-01-22 Cinahl 3 3 3 3 3 3 Publicerad från år 2003, engelska, peerreviewed 2013-01-22 Publicerad från år 2003, engelska, peerreviewed 2013-01-25 2013-01-25 2013-01-29 2013-02-01 Publicerad från år 2003, engelska, peerreviewed 51 51 10 4 2 1 10 år, engelska 36 36 10 4 2 1 2013-02-05 Cinahl PubMed PubMed PubMed Cinahl PubMed nurses handling complication thrombophlebiti s complication thrombophlebi tis intravenous catheters nurses thrombophlebi tis nursing care intravenous guidelines peripheral thrombophlebi tis 5 5 3 3 3 3 10 år, engelska 10 10 3 2 2 1 10 år, engelska 32 32 9 6 3 2 10 år, engelska 9 9 5 4 3 2 (I urval 1 lästes titlarna, i urval 2 lästes abstrakten, i urval 3 lästes artikeln i helhet, i urval 4 granskning av artiklar. MeSH termer är markerad med fetstil, headings är i kursiv stil). Urval och granskning Inledningsvis inkluderades 294 artiklar från databaser, samt en artikel från år 2001 inkluderades efter en manuell sökning. Artiklarna genomgick fyra urval innan de slutligen inkluderades i litteraturöversikten. I urval 1 lästes 294 artiklars titel och 79 artiklar gick vidare 8

till urval 2 medan 215 artiklar förkastades eftersom titeln inte motsvarade syftet eller var dubbletter. I urval 2 lästes abstrakt av 79 artiklar. Artiklar vars abstrakt var tillfredställande utifrån syftet behölls, medan 38 artiklar förkastades på grund av att abstraktet var bristfälligt eller saknades. Fyrtioen artiklar gick vidare till urval 3, där genomläsning av artiklarna gjordes för att se om de motsvarade syftet. Tretton artiklar förkastades på grund av att de inte var relevanta för syftet eller att artiklarna var otillgängliga. I urval 4 granskades totalt 28 artiklar och 15 artiklar förkastades eftersom de inte var relevanta eller svarade på syftet, hade låg kvalitet eller inte var publicerade i en vetenskaplig tidsskrift. För att bedöma artiklarnas kvalitet har granskningsmallar (se Bilaga 3 och Bilaga 4) inspirerade av Carlsson och Eiman (2003) använts. Innan granskning av artiklarna användes databasen Ulrichs webb (2013), som visar om artikeln publicerats i en vetenskaplig tidskrift, för att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten. Innan granskning lästes alla artiklar i sin helhet. Granskningen av artiklarna gick igenom abstrakt, introduktion, syfte, metod, resultat, diskussion och slutsatser. Vid granskningen kunde artiklarna få 0-3 poäng för varje del, totalt kunde artiklarna få högst 43 poäng efter granskningen. Efter det räknades poängen om till procent, för att kunna bedöma kvalitén utifrån granskningsmallarnas gradering på 60-80 %. Graderingen bestod av tre olika nivåer på kvalitén, Grad I: > 80 %, Grad II: > 70 %, samt Grad III: < 60 %, där grad I och grad II visade högre vetenskaplig kvalité. Artiklar som fick grad I och II hade tillfredsställande kvalitet och användes sedan i resultatet. Totalt inkluderades 12 kvantitativa artiklar, en kvalitativ artikel och en kvantitativ/kvalitativ artikel, av vilka 9 artiklar hade gradering II och 5 artiklar hade gradering I. Analys För att få en helhetsbild lästes artiklarnas resultatdel flera gånger, därefter reflekterades över vad texten innehöll. Analysen gjordes i tre steg, det första steget är läsning av studierna flera gånger för att förstå dess innehåll och sammanhang. Andra steget i analysen är att strukturera texten för att hitta likheter eller också skillnader. Efter detta sorteras materialet och presentera under lämpliga kategorier i resultatet. Detta är analysens tredje och sista steg (jmf. Friberg, 2012, ss. 140-141). Kategorierna kodades med färger och varje mening fick en färg för att kunna koppla ihop meningen med rätt kategori. I vissa fall kunde samma mening kategoriseras under flera lämpliga kategorier. Efter analysen framträdde följande kategorier, 9

aseptik, val av insticksplats, val av storlek, dokumentation, regelbundna byten, förebyggande av tromboflebit, samt hantering av svårstuckna patienter. Etiska överväganden Inför arbetet med en litteraturöversikt bör man göra etiska överväganden gällande urval och presentation av resultatet (Forsberg & Wengström, 2008, s. 77). I studien har enbart artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter använts. Alla artiklar som använts har fått tillstånd från en etisk kommitté, är gjorda utifrån noggranna etiska överväganden eller är publicerade i en vetenskaplig tidskrift. RESULTAT Totalt är resultatet baserat på 14 studier, varav 12 studier är kvantitativa, en är kvalitativ och en kvantitativ/kvalitativ. Studierna är utförda i Grekland, Indien, Italien, Storbritannien, Sverige, Turkiet och Österrike. Resultatet presenteras i kategorierna: aseptik, val av insticksplats, val av storlek, dokumentation, regelbundna byten, förebyggande av tromboflebit, samt hantering av svårstuckna patienter. Aseptik Vid hantering av PVK ska sjuksköterskan använda en god aseptik för att förebygga komplikationer (Nishanth, Sivaram, Kalayarasan, Kate & Ananthakrishnan, 2009). I en turkisk studie av Karadeniz, Kutlu, Tatlisumak och Özbakkaloglu (2003) hade 90 % av 60 sjuksköterskorna kunskap om att god handhygien var ett enkelt och viktigt sätt att förebygga infektioner. Huden ska desinfekteras med antiseptiskt medel i ett förebyggande syfte mot infektioner vid PVK inläggning. Samma studie visade att endast hälften av sjuksköterskorna tvättade händerna innan PVK inläggning (Karadeniz et al., 2003). Ahlqvist et al. (2006) och Hirschmann et al. (2001) menar att sjuksköterskor ska använda handskar vid inläggning, skötsel och avlägsnade av PVK för att förebygga komplikationer. En observationsstudie visar att hälften av sjuksköterskorna aldrig vidrörde det desinfekterande området, medan fyra sjuksköterskor ibland vidrörde området för att hitta venen. Dock menade 3 % av 60 sjuksköterskorna att vidröra det desinfekterade området inte var farligt, eftersom man hade använt sig av en antiseptisk lösning (Karadeniz et al., 2003). Att använda handskar och desinfektera händerna innan inläggning av PVK, leder till betydligt färre förekomster av 10

komplikationer i jämförelse med om personen enbart tvättar händerna med tvål (Hirschmann et al., 2001). Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om gällande riktlinjer för PVK (Biswas, 2007). En svensk studie visar att efter introducerande av kliniska riktlinjer vid PVK hantering för sjuksköterskor, såg man en avsevärd minskning av tromboflebit (Ahlqvist et al., 2006). Val av insticksplats Enligt nationella och lokala riktlinjer ska sjuksköterskan i första hand placera PVK på handryggen eller underarmen (Eiman Johansson, Pilhammar, Khalaf & Willman, 2008). Vanliga placeringar av PVK är i armvecket, underarmen och på handryggen (Ahlqvist et al., 2006; Ahlqvist, Berglund, Wirén, Klang & Johansson, 2009b; Cicolini, Pollidoro Bonghi, Di Labio & Di Mascio, 2009). Enligt en svensk tvärsnittsstudie placerades PVK oftast i underarm, armveck eller handen (Ahlqvist et al., 2009b). Enligt en svensk studie tog man vid valet av insticksplats hänsyn till patientens önskemål och allmäntillstånd (Eiman Johansson, Pilhammar & Willman, 2009). I en studie av Cicolini et al. (2009) placerade sjuksköterskor PVK i armvecket och underarmen i högre utsträckning än på handen. En enkätstudie visade att sjuksköterskor trodde att placering av PVK i armvecket och underarmen leder till att risken för tromboflebit minskar (Lanbeck, Odenholt & Paulsen, 2004). Eiman Johansson et al. (2008) tar upp att placering av PVK på fötter och ben ska undvikas. I en intervju- och observationsstudie av Eiman Johansson et al. (2009) berättar en sjuksköterska att för förvirrade patienter som riskerar att dra ut PVK, är det bättre att placera PVK på ställen där inte patienten kan nå den. Sjuksköterskan berättar vidare att placering av PVK på foten kunde vara ett alternativ för förvirrade patienter (Eiman Johansson et al., 2009), men detta bör undvikas enligt Eiman Johansson et al. (2008). Val av storlek Vid inläggning av PVK ska sjuksköterskan välja minsta möjliga storlek (Ahlqvist et al., 2006; Cicolini et al., 2009), då storleken är en riskfaktor för uppkomst av komplikationer (Hasselberg, Ivarsson, Andersson & Tingstedt, 2010). Enligt Lanbeck et al. (2004) har sjuksköterskan kunskap om att minsta möjliga storlek minskar risken för komplikationer. Flera studier visar att sjuksköterskor ofta väljer PVK med mindre ytterdiametern (Ahlqvist et al., 2006; Ahlqvist et al., 2009b; Cicolini et al., 2009; Hasselberg et al., 2010). Sjuksköterskor som arbetar på en medicinavdelning använder i högre utsträckning mindre storlek på PVK än 11

sjuksköterskor på en kirurgavdelning (Ahlqvist et al., 2009b). Vid valet av storlek 22 G minskade risken för tromboflebit betydligt, jämfört med vid val av 18 G och 16 G (Cicolini et al., 2009). Dock säger flera studier att man inte såg något samband eller någon signifikant skillnad på storleksval av PVK och uppkomsten av tromboflebit (Abbas, Klass de Vries, Shaw & Abbas, 2007; Hasselberg et al., 2010; Eiman Johansson et al., 2008). En svensk observationsstudie redovisar att det genom införandet av riktlinjer, skedde en förändring i valet av PVK och att sjuksköterskor i högre grad började välja minsta möjliga storlek utifrån PVK:s syfte (Ahlqvist et al., 2006). Dokumentation En god och tillfredställande dokumentation av PVK ska innehålla vilken kroppssida den är placerad på, storlek, insticksplats, tid och datum för inläggning och avlägsnande, samt signering av sjuksköterskan som utförde handlingen (Ahlqvist et al., 2006). Trots att sjuksköterskorna är medvetna om att dokumentation av PVK är viktigt (Biswas, 2007; Lanbeck et al., 2004) var den enligt Ahlqvist et al. (2009b) ofta inte tillfredställande. En studie från Storbritannien visar att sjuksköterskor hade vetskap om att dokumentation av PVK ska ske på förbandet och i patientens journal. Trots detta saknade 57 % av 123 stycken PVK dokumentation (Biswas, 2007). Ahlqvist et al. (2009b) och Biswas (2007) beskriver att det fanns brister i dokumentationen av PVK när det gällde tid och datum, vem som utförde inläggningen, valet av insticksplats, samt omvårdnaden runt PVK. I en svensk observationsstudie av Ahlqvist et al. (2006) som utfördes tiden innan och efter införande av evidensbaserade riktlinjer, såg man att det skedde en signifikant förbättring av dokumentationen av PVK. Ahlqvist et al. (2006) redovisar att det innan införandet av riktlinjer saknades dokumentation på 58 % av 107 stycken PVK, men att siffran efter införandet av riktlinjer hade minskat till 34 % av 99 stycken PVK. Eiman Johansson et al. (2008) visar att en bättre dokumentation gjordes på en medicinavdelning än på en kirurgavdelning. Regelbundna byten Regelbundet byte av PVK ger en betydande minskning av risken för tromboflebit (Barker, Andersson & MacFie, 2004; Biswas, 2007; Hasselberg et al., 2010; Nishanth et al., 2009). Flera studier poängterar att en PVK bör avlägsnas inom tre dygn för att minska risken för tromboflebit (Abbas et al., 2007; Barker et al., 2004; Hasselberg et al., 2010; Eiman 12

Johansson et al., 2008; Myrianthefs, Sifaki, Samara & Baltopoulos, 2005; Nishanth et al., 2009). Flera studier rekommenderar regelbundet byte med ett intervall på 48-72 timmar för att minska risken för komplikationer (Barker et al., 2004; Biswas, 2007; Hasselberg et al., 2010; Nishanth et al., 2009). Barker et al. (2004) och Nishanth et al. (2009) konstaterar att en betydande minskning av komplikationer sker om man byter PVK inom 48 timmar. Regelbundet byte var 48:e timme minskar risken för tromboflebit med 90 % (Nishanth et al., 2009). I en randomiserad kontrollstudie från år 2006 undersökte man om byte var 48:e timme jämfört med byte vid kliniska symtom minskade utvecklingen av tromboflebit. Resultatet visade att 100 % i gruppen med byte vid kliniska symtom utvecklade tromboflebit (Nishanth et al., 2009). En studie från Storbritannien visar att trots att sjuksköterskor hade kunskap om längsta inneliggande tid på tre dygn så hade 13,8 % av 123 patienter en PVK inneliggande längre (Biswas, 2007). I en svensk observation och intervjustudie tar sjuksköterskor upp att längsta inneliggande tid kunde variera utifrån kliniska riktlinjer, rutinerna på avdelningen, samt utifrån egna eller kollegors erfarenheter (Eiman Johansson et al., 2009). I vissa fall som vid svårstuckna patienter, allvarligt sjuka och patienter som var rädda för injektioner, kunde längsta inneliggande tid förlängas (Eiman Johansson et al., 2009). Dock anser många sjuksköterskor att en PVK bör vara inneliggande i högst 48 h (Lanbeck et al., 2004). Enligt Eiman Johansson et al. (2009) visste sjuksköterskor om att det finns riktlinjer gällande PVK, men att de inte alltid följde dem utan i första hand tog hänsyn till vad som är bäst för patienten. En sjuksköterska berättar att patienter med demens, som inte alltid förstår eller vill delta frivilligt, ofta fick ha PVK inneliggande längre tid än rekommenderat om den fungerade. Detta gjorde de för att slippa kränka patienten (Eiman Johansson et al., 2009). Om PVK var inneliggande längre än enligt rekommenderande riktlinjer, utfördes flera dagliga inspektioner och PVK avlägsnades direkt efter avslutad behandling (Eiman Johansson et al., 2009). Förebyggande av tromboflebit En riskfaktor för att utveckla tromboflebit är storleken på PVK (Hasselberg et al., 2010) och därför ska sjuksköterskan välja minsta möjliga storlek utifrån dess syfte, för att minska den risken (Ahlqvist et al., 2006; Cicolini et al., 2009). En italiensk studie visar att frekvensen av tromboflebit ökade markant då patienter hade en PVK inlagd på handryggen istället för i armvecket (Cicolini et al., 2009). En svensk studie menade att sjuksköterskor kunde bli noggrannare och mer uppmärksam vid hantering av PVK, om sjuksköterskan hade erfarenhet av eller hade hört talas om komplikationer relaterade till hantering av PVK (Eiman Johansson 13

et al., 2009). Flera studier poängterar att PVK inneliggande lång tid är en orsak till komplikationer (Abbas et al., 2007; Hasselberg et al., 2010) och att regelbundet byte bör göras var 48:e -72:a timme för att minska risken för tromboflebit (Barker et al., 2004; Biswas, 2007; Hasselberg et al., 2010; Nishanth et al., 2009). Ett stort antal sjuksköterskor anser att tromboflebit är ett mindre allvarligt problem (Lanbeck et al., 2004). Många sjuksköterskor använder koksaltlösning för att spola PVK, dels för att se om den fungerar korrekt, dels för att minska risken för tromboflebit (Eiman Johansson et al., 2009; Lanbeck et al., 2004). En studie av Myrianthefs et al. (2005) utvärderade tre olika metoder sjuksköterskor använder för skötseln av PVK. Man utvärderade att spola PVK med tre milliliter 0,9 procents koksaltslösning, med tre milliliter Heparin blandad i 0,9 procents koksaltslösning eller ingen spolning alls. Resultatet visade att det fanns en betydande skillnad mellan metoderna, där spolning med Heparin i koksaltslösning gav minst komplikationer och spolning med koksaltlösning gav flest komplikationer (Myrianthefs et al., 2005). Hantering av svårstuckna patienter Vid upprepade problem att utföra PVK inläggning eller vid svårstuckna patienter, kan sjuksköterskan tala med läkaren om ett nytt administreringssätt såsom peroralt eller subkutant. En svensk studie beskriver hur sjuksköterskans förmåga och skicklighet vid inläggning av PVK, skiljer sig utifrån erfarenhet (Eiman Johansson et al., 2009). DISKUSSION Resultatdiskussion Resultatet visar att sjuksköterskor ska använda handskar vid hantering av PVK. I en studie av Polat, Parlak Gürol och Cevik (2011) framkommer dock att mindre än hälften av sjuksköterskorna använder handskar i samband med vård. Sjuksköterskor ska använda handskar vid hantering av PVK för att skydda patienter och sig själva. En del sjuksköterskor kanske inte använder handskar alla gånger för att de upplever att de tappar fingertoppskänslan. Resultatet visar även att sjuksköterskan ska använda en god handhygien vid hantering av PVK. Kilpatrik, Murdoch och Storr (2012) skriver att en god handhygien ska utföras före och efter patientkontakt, innan aseptisk procedur, efter hantering av kroppsvätskor, samt efter kontakt med patientens miljö. Redan på Florence Nightingales tid var handhygien avgörande för att förbygga infektioner och smittspridning (Ingram & 14

Murdoch, 2009). En god handhygien borde vara en daglig rutin för sjuksköterskor för att skydda patienter och sig själva. Resultatet visar att vanliga placeringar av PVK är i armvecket, underarmen och på handryggen. En studie av do Rego Furtado (2011), visar samma resultat. Dock påtalar studien att placering av PVK i armvecket bör undvikas, eftersom risken för tromboflebit ökar (do Rego Furtado, 2011). Att placera PVK i armvecket och på handryggen kan vara obekvämt och utgöra ett hinder för patienten. En PVK som sitter på handryggen kan vara mer utsatt för risker än om den sitter i armvecket eftersom patienterna använder händerna i större utsträckning. Resultat visar också att placering av PVK på fötterna bör undvikas, detta framkommer även i en studie av do Rego Furtado (2011). När sjuksköterskan ska placera en PVK finns kunskapen om hur man bör gå tillväga vid valet av insticksplats, främst väljer sjuksköterskan kärl som är bra och lättillgängliga. I vissa fall måste man dock som sjuksköterska placera PVK där det går, även om det är ett olämpligt val av insticksplats. Vid val av placering på barn och nyfödda kan man enligt O Grady et al. (2011) även placera PVK i skalpen. Sjuksköterskan bör i sitt arbete i första hand ta hänsyn till vad som är bäst för patienten och dennes hälsa. Resultatet visar att sjuksköterskor ska välja minsta möjliga storlek på PVK för att förebygga komplikationer. Detta stärks i en studie av Tagalakis, Kahn, Libman och Bolstein (2002), som menar att en mindre PVK storlek orsakar mindre skador på kärlväggen än en större storlek. Sjuksköterskans val av storlek på PVK skulle kunna bero på vana, rutin, erfarenhet samt hur andra kollegor gör sitt val av storlek. Enligt O Grady et al. (2011) ska sjuksköterskor välja storlek på PVK efter dess syfte. I vissa fall måste kanske sjuksköterskan välja en större storlek som vid akuta situationer eller vid operationer. Bättre och tydligare riktlinjer skulle kunna vara till hjälp vid valet av storlek på PVK. Resultatet visar att det finns flera brister i dokumentationen av PVK. Detta framkommer även i tidigare studier (Björvell, Wredling & Thorell-Ekstrand, 2002; Kagel & Rayan, 2004). Dokumentation av omvårdnad i patientjournaler blev en skyldighet för sjuksköterskor för över 25 år sedan (Björvell, Wredling & Thorell-Ekstrand, 2003; Törnvall, Wilhelmsson & Wahren, 2004). Ändå visar resultatet att det fortfarande förekommer brister. Tidsbrist skulle kunna vara en orsak till att det finns brister i dokumentationen av PVK. En studie av Björvell et al. 15

(2003) tar upp att tidsbrist är ett hinder till en god omvårdnadsdokumentation. En god dokumentation är viktig för att kunna ge en tillfredställande patientvård (Law, Akroyd & Burke, 2010). Tydligare riktlinjer kan vara bra för att förbättra dokumentationen av PVK. Resultatet visar att sjuksköterskan bör byta PVK inom 3 dygn för att minska risken för tromboflebit, detta framkommer även i en studie av Wilkinson, Jo och Sharifah (2012). Regelbundna byten av PVK borde vara en rutin i sjuksköterskans dagliga arbetsuppgifter. Tidsbrist skulle kunna vara en orsak till att regelbundna byten av PVK kanske inte prioriteras. Enligt Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) ska sjuksköterskan respektera patientens autonomi, integritet samt värdighet. När sjuksköterskor ställs inför svårt sjuka och svårstuckna patienter, skulle de kanske inte kännas etiskt rätt med regelbundna byten av PVK, då de dessa kan det ge mer lidande än vad de gör nytta för patienten. Ett av sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2007). Resultatet visar även att det är bättre att spola en PVK med heparin jämfört med att spola den med koksaltslösning, för att förebygga risken för tromboflebit. Detta stärks av en studie av Bertolino et al. (2012). Sjuksköterskor spolar PVK med koksaltslösning flera gånger dagligen, både före och efter användandet av PVK. Det vore kanske bra med tydligare riktlinjer om att spolning med Heparin kan minska risken för tromboflebit. Metoddiskussion Syftet var att belysa sjuksköterskans hantering av perifera venkatetrar. Vid sökning av relevanta artiklar användes databaserna PubMed och Cinahl som innehåller tidsskriftsartiklar inom medicin och omvårdnad. Sökorden som använts vid sökningar av artiklar har varit MeSH termer samt Headings. Dessa har gett ett varierande resultat beroende på kombinationer med andra sökord, samt fritext. Vid sökningar av artiklar har det varit fler översiktsartiklar än original artiklar, som bäst passat in på syftet. Vid olika kombinationer av sökord har dock artiklar av god kvalitet hittats. En styrka med alla sökningar var att en eller flera utvalda artiklar återkom vid andra sökkombinationer. I många av artiklarna finns det i likheter i innehållet, vilket stärker mycket av resultatet. 16

Denna litteraturöversikt fokuserar på sjuksköterskan och det har emellanåt varit svårt att hitta artiklar. Sökvägar med sökordet nurses (sjuksköterskor) kan ibland ha gett mindre intressanta artiklar, än vad de gjort utan sökordet. Detta kan ha gjort att relevanta artiklar utelämnats. Antalet artiklar som har sjuksköterskan i fokus kan bero på att det skiljer sig länder emellan vem som hanterar PVK. En styrka med litteraturöversikten är att sex stycken av artiklarna är från samma land där hanteringen av PVK är en av sjuksköterskans arbetsuppgifter. Man kan hävda att resultatet enbart speglar hur sjuksköterskor i Europa hanterar PVK, eftersom 13 av 14 studier är från Europa. Dock hittades artiklar även från Asien, men de exkluderades på grund av att de var översiktsartiklar, av låg kvalitet eller inte publicerad i en vetenskaplig tidsskrift. Många artiklar som varit intressanta efter sökningar och läsning av titel och abstrakt, har varit otillgängliga, eller kostat pengar att beställa. Att inte ha tillgång till relevant forskning kan ha bidragit till att litteraturöversikten är av lägre kvalitet. Inkluderade artiklar är 12 kvantitativa, en kvalitativ och en kvantitativ/kvalitativ studie. Den kvalitativa och den kvantitativa/kvalitativa studien har sjuksköterskan och dennes hantering av PVK i fokus. Detta kan man se som en styrka med litteraturstudien, då intervjuerna med sjuksköterskorna lyfter fram deras syn på hanteringen av PVK. Enligt Östlundh (2012) är vetenskapligt material en färskvara. Denna studie använder sig enbart av artiklar publicerad mellan åren 2003-2013. Vid sökningarna har det varit svårt att hitta artiklar som besvarar syftet och hålla tidsbegränsningen på tio år. Detta har gjort att även en artikel från år 2001 inkluderades efter en manuell sökning. Denna artikel inkluderades på grund av att den motsvarade syftet samt var av god kvalitet. Samtliga artiklar som använts i studien är skrivna på engelska, vilket kan leda till att texten feltolkas. Artiklarna har översatts noggrant så att originaltexten har bevarats och så att inte resultatet har blivit felvinklat på grund av tolkning av språket. Alla artiklar har granskats noggrant för att få ett så gott resultat som möjligt. Dock av samma person, vilket kan ses som både en styrka och en svaghet. Styrkan är att alla artiklar genomgått samma granskning och tolkning utifrån granskningsmallarna inspirerade av Carlsson och Eiman (2003). Svagheten i att bara en person granskat artiklarna är att feltolkningar av texten kan ske och inte upptäcks. 17

SLUTSATS Hantering av PVK är ett av sjuksköterskans dagliga ansvarsområden. Resultatet visar dock att det finns brister i hanteringen och att sjuksköterskan skulle kunna bli bättre på att prioritera PVK i sina dagliga arbetsuppgifter. Det kan behövas ytterligare och mer aktuell forskning inom området för att tydliggöra sjuksköterskans hantering av PVK, eftersom få studier är utförda inom området. Det skulle även vara intressant med fler studier som undersöker sjuksköterskornas egna uppfattning om hur de tycker att PVK ska hanteras. För att förbättra hanteringen av och omvårdnaden kring PVK, borde nationella och lokala riktlinjer klargöras för sjuksköterskor. Detta skulle kunna medföra att komplikationer såsom tromboflebit skulle minska och att patienter slipper onödigt lidande. 18

REFERENSER Artiklar som används i resultatet är markerade med asterisk (*). *Abbas, SZ., Klass de Vries, T., Shaw, S., & Abbas, SQ. (2007). Use and complications of peripheral vascular catheters: a prospective study [Elektronisk version]. British Journal of Nursing, 16(11), 648-652. Ahlqvist, M., Berglund, B., Nordstrom, G., Klang, B., Wirén, M., & Johansson, E. (2009a). A new reliable tool (PVC ASSESS) for assessment of peripheral venous catheters [Elektronisk version]. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 16, 1108-1115. *Ahlqvist, M., Berglund, B., Wirén, M., Klang, B., & Johansson, E. (2009b). Accuracy in documentation a study of peripheral venous catheters [Elektronisk version]. Journal of Clinical Nursing, 18(13), 1945-1951. *Ahlqvist, M., Bogren, A., Hagman, S., Nazar, I., Nilsson, K., Nordin, K.,... Nordström, G. (2006). Handling of peripheral intravenous cannulae: effects of evidence-based clinical guidelines [Elektronisk version]. Journal of Clinical Nursing, 15(11), 1354-1361. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB. *Barker, P., Andersson, ADG., & MacFie, J. (2004). Randomised clinical trial of elective resiting of intravenous cannulae [Elektronisk version]. Annals of The Royal College of Surgeons of England, 86(4), 281-283. Bertolino, G., Pitassi, A., Tinelli, C., Staniscia, A., Guglielmana, B., Scudeller, L., & Luigi Balduini, C. (2011). Intermittent Flushing with Heparin Versus Saline for Maintenance of Intravenous Catheters in a Medical Department: A Pragmatic Cluster-Randomized Controlled Study [Elektronisk version]. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 9(4), 221-226. *Biswas, J. (2007). Clinical audit documenting insertion date of peripheral intravenous cannulae [Elektronisk version]. British Journal of Nursing, 17(5), 281-283. Björkman, E., & Karlsson, K. (2008). Medicinsk teknik för sjuksköterskor: Material, Metod, Ansvar (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Björnvell, C., Wredling, R., & Thorell-Ekstrand, I. (2002). Long-term increase in quality of nursing documentation: effects of a comprehensive intervention [Elektronisk version]. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(1), 34-42. Björvell, C., Wredling, R., & Thorell-Ekstrand, I. (2003). Prerequisites and consequences of nursing documentation in patient records as perceived by a group of Registered Nurses [Elektronisk version]. Journal of Clinical Nursing, 12(2), 206-214. Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola. Hämtad den 13 februari, 2013, från Lunds Universitet: 19

http://portal.omv.lu.se/portal/avancerad_niva/spec/distrikt/start_200502/webbplats/vdsky_200 502/dsk131/tema01_dsk131/modul02_litteraturst_dsk131/utformn_rapport/evidens_calsson_e iman Castledine, G. (2011). The relevance of Nightingale today [Elektronisk version]. British Journal of Nursing, 20(9), 595. *Cicolini, C., Pollidoro Bonghi, A., Di Labio, L., & Di Mascio, R. (2009). Position of peripheral venous cannulae and the incidence of thrombophlebitis: an observational study [Elektronisk version]. Journal of Advanced Nursing, 65(6), 1268-1273. do Rego Furtado, L. (2011). Maintenance of Venous Access and Its Impact on the Development of Phlebitis [Elektronisk version]. Journal of Infusion Nursing, 34(6), 382-390. Dougherty, L. (2008). cannulation [Elektronisk version]. Nursing Standard, 22(52), 49-56. Dychter, S., Gold, D., Carson, D., & Haller, M. (2012). Intravenous Therapy: A Review of Complications and Economic Considerations of Access [Elektronisk version]. Journal of Infusion Nursing, 35(2), 84-91. Eiman Johansson, M. (2007). Sjuksköterskors kliniska beslutsfattande med fokus på perifera venkatetrar (PVK). Licentiatuppsats, Malmö Högskola, Fakulteten för Hälsa och samhälle. *Eiman Johansson, M., Pilhammar, E., Khalaf, A., & Willman, A. (2008). Registered Nurses Adherence to Clinical Guidelines Regarding Venous Catheters: A Structured Observational Study [Elektronisk version]. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 5(3), 148-159. *Eiman Johansson, M., Pilhammar, E., & Willman, A. (2009). Nurses clinical reasoning concerning management of peripheral venous cannulae [Elektronisk version]. Journal of Clinical Nursing, 18(23), 3366-3375. Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss. 133-136, 140-141). Lund: Studentlitteratur AB. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur. Gabriel, J., Bravery, K., Dougherty, L., Kayley, J., & Malster, M. (2005). Vascular access: indications and implications for patient care [Elektronisk version]. Nursing Standard, 19(26), 45-52. Grüne, F., Schrappe, M., Basten, J., Wenchel HM., Tual, E., & Stützer, H. (2004). Phlebitis rate and time kinetics of short peripheral intravenous catheters [Elektronisk version]. Infection, 32(1), 30-32. 20

*Hasselberg, D., Ivarsson, B., Andersson, R., & Tingstedt, B. (2010). The handling of peripheral venous catheters from non-compliance to evidence-based needs [Elektronisk version]. Journal of Clinical Nursing, 19(23-24), 3358-3363. Hindley, G. (2004). Infection control in peripheral cannulae [Elektronisk version]. Nursing Standard, 18(27), 37-40. *Hirschmann, H., Fuxy, L., Poduselz, J., Schindlerx, K., Kundi, M., Rotter, M., et al. (2001). The influence of hand hygiene prior to insertion of peripheral venous catheters on the frequency of complications [Elektronisk version]. Journal of Hospital Infection, 49(3), 199-203. Idvall, E., & Gunningberg, L. (2006). Evidence for elective replacement of peripheral intravenous catheter to prevent thrombophlebitis: a systematic review [Elektronisk version]. Journal of Advanced Nursing, 55(6), 715-722. Ingram, P., & Murdoch, M. (2009). Aseptic non-touch technique in intravenous therapy [Elektronisk version]. Nursing Standard, 24(8), 49-57. *Karadeniz, G., Kutlu, N., Tatlisumak, E., & Özbakkaloglu, B. (2003). Nurses knowledge regarding patients with intravenous catheters and phlebitis interventions [Elektronisk version]. Journal of Vascular Nursing, 21(2), 44-47. Kagel, E., & Rayan, G. (2004). Intravenous catheter complications in the hand and forearm [Elektronisk version]. Journal of Trauma-Injury Infection & Critical Care, 56(1), 123-127. Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Kilpatrick, C., Murdoch, H., & Storr, J. (2012). Imporance of hand hygiene during invasive procedures [Elektronisk version]. Journal of Nursing Standard, (26)41, 42-46. *Lanbeck, P., Odenholt, I., & Paulsen, O. (2004). Perception of Risk Factors for infusion Phlebitis Among Swedish Nurses: A Questionnaire Study [Elektronisk version]. Journal of Infusion Nursing, 27(1), 25-30. Lavery, I., & Smith, E. (2007). vascular access devices: risk prevention and management [Elektronisk version]. British Journal of Nursing, 16(22), 1378-1383. Law, L., Akroyd, K., & Burke, L. (2010). Improving nurse documentation and record keeping in stoma care [Elektronisk version]. British Journal of Nursing, 19(21), 1328-1332. Lundgren, A., & Idvall, E. (2009). Kvalitetsindikatorer för patienter med perifer venkateter. I E. Idvall (Red.), Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Stockholm: Gothia Förlag AB. Macklin, D. (2003). Phlebitis: A painful complication of peripheral IV that may be prevented [Elektronisk version]. American Journal of Nursing, 103(2), 55-60. Maki, D., Kluger, D., & Crnich, C. (2006). The Risk of Bloodstream Infection in Adults With Different Intravascular Devices: A Systematic Review of 200 Published Prospective Studies [Elektronisk version]. Mayo Clinic Proceedings, 81(9), 1159-1171. 21

Miracle, V. (2008). The Life and Impact of Florence Nightingale [Elektronisk version]. Dimensions of Critical Care Nursing, 27(1), 21-23. Morris, W., & Heong Tay, M. (2008). Strategies for preventing peripheral intravenous cannula infection [Elektronisk version]. British Journal of Nursing, 17(19), 14-21. *Myrianthefs, P., Sifaki, M., Samara, I., & Baltopoulos, G. (2005). The epidemiology of peripheral vein complications: evaluation of the efficiency of differing methods for the maintenance of catheter patency and thrombophlebitis prevention [Elektronisk version]. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 11(1), 85-89. Nassaji-Zavereh, M., & Ghorbani, R. (2007). intravenous catheter-related phlebitis and related risk factors [Elektronisk version]. Singapore Medicine Journal, 48(8), 733-736. *Nishanth, S., Sivaram, G., Kalayarasan, R., Kate, V., & Ananthakrishnan, N. (2009). Does elective re-siting of intravenous cannulae decrease peripheral thrombophlebitis? A randomized controlled study [Elektronisk version]. The National Medical Journal of India, 22(2), 60-62. O Grady, N., Alexander, M., Burns, L., Dellinger, E., Garland, J., Heard, S., et al. (2011). Guidelines for the prevention of intravascular catheter-related infections [Elektronisk version]. American Journal of Infection Control, 39(4), 1-34. Pasternak, J., Vasdev, G., Burkle, C., & Southorn, P. (2000). History of the Intravenous Cannula [Elektronisk version]. Anesthesiology, 93(3A), A-1160. Polat, S., Parlat Gürol, A., & Cevik, Ü. (2011). Hand hygiene compliance of nurses: A 5-unit observational study in North-Eastern Anatolia [Elektronisk version]. International Journal of Nursing Practice, (17)4, 435-440. Rivera., A.-M, Strauss, K.-W., van Zundert, A., & Mortier, E. (2005). The history of peripheral intravenous catheters: How little plastic tubes revolutionized medicine [Elektronisk version]. Acta Anaesthesiologica Belgica, 56(3), 271-282. Sarvimäki, A., & Stenbock-Hult, B. (2008). Omvårdnades etik: Sjuksköterskan och det moraliska rummet. Stockholm: Liber AB. Statens beredning för medicinsk utvärdering - SBU (2005). Regelbundet byte av perifer venkateter (PVK) för att förebygga tromboflebit. SBU Alert rapport nr 2005-05. Hämtad den 30 januari, från Statens beredning för medicinsk utvärdering - SBU: http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/regelbundet-byte-av-perifer-venkateter-pvk-for-attforebygga-tromboflebit/ SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen. SFS 2008:355. Patientdatalagen. Stockholm: Riksdagen. Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska. Hämtad den 12 mars, 2013, från Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1 22

SOSFS 2008:1. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad den 16 mars, 2013, från Svensk sjuksköterskeförening: http://www.swenurse.se/publikationer-- remisser/publikationer/etik/icns-etiska-kod/ Tagalakis, V., Kahn, S., Libman, M., & Bolstein, M. (2002). The epidemiology of peripheral vein infusion thrombophlebitis: a critical review [Elektronisk version]. The American Journal of Medicine, 113(2), 146-151. Thomasson, J. (2006). Bättre skydd mot stickskador. Hämtad den 12 februari, 2013, från Vårdfokus: https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2006/nr-8-2006-9/battreskydd-mot-stickskador/ Törnvall, E., Wilhelmsson, S., & Wahren, L.-K. (2004). Electronic nursing documentation in primary health care [Elektronisk version]. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(3), 310-317. Ulrichs webb, (2013). Hämtad den 14 februari, 2013, från Mittuniversitetet: http://www.bib.miun.se/soka/sokdatabaser#u Wilkinson, Y., Jo, W., & Sharifah, S. (2012). Risk factors of peripheral venous thrombophlebitis [Elektronisk version]. International e-journal of Science, Medicine & Education, 6(1), 24-30. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning & klinisk verksamhet (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 74). Lund: Studentlitteratur AB. 23