METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL

Relevanta dokument
METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL

METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL

METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL

METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL

DET FYSISKA VÅLDETS ALLVAR OCH SAMTALETS BETYDELSE. Metoder för att föra brottmål på tal

METODER FÖR ATT TA UPP BROTT TILL DISKUSSION

BETYDELSEN AV FÖREBYGGANDE DISKUSSION OCH STÖDJANDET AV UNGA BROTTSOFFER TILL VÅRDNADSHAVARNA. Metoder för att föra brottmål på tal

MAN FÅR PRATA OM FAMILJEVÅLD VAD MENAS MED ATT FÅ HJÄLP? Metoder för att föra brottmål på tal

IDENTIFIERAR VI BROTT SOM SKER I SKOLAN? Metoder för att föra brottmål på tal

IDENTIFIERING AV SEXUALBROTT OCH VIKTEN AV ATT SÖKA HJÄLP. Metoder för att föra brottmål på tal

METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL

BROTT SOM SKER PÅ NÄTET OCH VIKTEN AV ATT FÖRA DEM PÅ TAL. Metoder för att föra brottmål på tal

INFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Stoppa mäns våld mot kvinnor

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Att ställa frågor om våld

otrygg, kränkt eller hotad

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

LÄSGUIDE till Boken Liten

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Att kartlägga våld och föra våld på tal

Lyssna, stötta och slå larm!

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Jämställdhetsutskottet

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Reda ut-häfte om våld

Vi på Klämmestorpsskolan har en plan för att alla ska må bra och för att skapa vi-känsla

Barn och internet - Sverige. Kontakt: Angelica Gustafsson & Viktor Wallström Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 22 juni 2017

Trygghetsundersökning Torslanda Hjuvik, Björlanda, Nolered. December GÖTEBORG: Drottninggatan 26, tfn

Förebyggande åtgärder som skolan kan göra för att förhindra mobbning

Reda ut-häfte om våld

Bra att veta om sexuella övergrepp

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Bilaga A Traumaintervju

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

Våld och kontroll i hederns namn

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

När mamma eller pappa dör

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Handlingsplan för mobbningsförebyggande arbete och ingripande vid mobbning

Stockholmsenkäten 2014

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Statistik Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan jourer lämnat

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Till dig som har anmält ett brott

Får man säga vad man vill på nätet?

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Efter att du svarat sluts blanketterna i ett kuvert i klassen och det skickas till Institutet för hälsa och välfärd.

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige , 175. Reviderad av kommunstyrelsen , 187.

Kan man bli sjuk av ord?

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Barn och ungas utsatthet för våld

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Samverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun Policy och handlingsplan

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Transkript:

METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL Det fysiska våldets allvar och samtalets betydelse Toimintaa tukee: Verksamheten stöds av:

SE VIDEO OM ÄMNET Video (finskspråkig) finns på YouTube-kanalen Rikosuhripäivystys Uskallatko sinä puhua väkivallasta? https://youtu.be/oeracol-xzw Videon har svensk text Klicka här för att få svensk text

FYSISKT VÅLD Kan exempelvis innebära att knuffa, förhindra rörelse, slå, smätta, riva i håret, skuffa, skada med eggvapen, strypa och sparka

GATUVÅLD Våld som sker på offenlig plats Det kan antingen vara fråga om våld mellan personer som inte känner varandra eller en uppgörelse mellan gäng bland såväl pojkar som flickor Det kan ske mellan två eller flera personer Användning av droger kan vara kopplad till situationen Största delen av offren och gärningsmännen är pojkar och män, men fenomenet gäller även flickor och kvinnor

FÖREKOMSTEN AV VÅLD Unga utsätts klart oftare för fysiskt våld än äldre åldersgrupper Människor som inte själva har någon koppling till själva händelsen kan bli utsatta Vara på fel tid på fel plats

EXEMPELFALL En 14-årig pojke blev utsatt för misshandel på lördag kväll. Pojken vågade inte berätta för sina vårdnadshavare eftersom han var ute med kompisar som vårdnadshavarna inte accepterar. Han skadade sitt knä allvarligt då han föll i marken. Han har även andra smärtor och blåmärken på kroppen. Allt hände så snabbt så pojken vet inte vem gärningsmannen är och kan inte med exakthet berätta vad som hände. Pojken upplever att det ändå inte går att göra något åt det som hänt men händelsen snurrar i tankarna och stör.

Pojken går dock till skolhälsovårdaren eftersom knät är så sjukt att han inte kan delta i fotbollsträningarna. Hälsovårdaren konstaterar att pojken måste besöka läkare och att knät måste röntgas. Hälsovårdaren och pojken meddelar tillsammans pojkens vårdnadshavare om händelsen och gör nödvändiga anmälningar så att pojken får allt tillgängligt stöd. Tillsammans med pojken och vårdnadshavarna går man igenom varför man måste göra en brottsanmälan om händelsen. Pojken känner lättnad då händelsen kommit fram och då han inte längre behöver hemlighålla det som hänt.

VEM ÄR VÅLDETS GÄRNINGSMAN? Unga upplever bevisligen att de utsätts för våld som begås av andra unga Det är vanligare att den unga känner gärningsmannen än att det är en okänd gärningsman Bland de unga som svarat på enkäten om ungdomsbrottslighet blev fler flickor (19 %) än pojkar (14 %) utsatta för våld av syskon 8 % av flickorna och 16 % av pojkarna upplevde fysiskt våld som begåtts av kompisar under året Nuorisorikollisuuskysely, Krimo 2016

RESULTAT FRÅN ENKÄTEN OM UNGDOMS-BROTTSLIGHET (Nuorten rikoskäyttäytyminen ja uhrikokemukset 2016, Krimo) Bland de unga har 10 % upplevt fysiskt våld under året där gärningsmannen har attackerat offret genom att till exempel slå, sparka eller använda något vapen Bland de som svarade var 59 % av både offren och gärningsmännen pojkar Resultatet visade att 17 % var våld mellan flickor Bland gärningsmännen uppskattades att 29 % var påverkade av alkohol I 57 % av våldssituationerna hade den unga inte åsamkats skador I 37 % av våldssituationerna hade den unga åsamkats skador som inte behövde vård För 6 % av våldsoffren krävdes vård av hälsovårdare, läkare eller tandläkare

EXEMPELFALL En 17-årig flicka blev överfallen av ett flickgäng i parken. Hon hade fällts till marken varefter de hade sparkat och slagit henne runt om på kroppen. Flickan hade besökt läkare tillsammans med sina vårdnadshavare och en brottsanmälan gjordes över händelsen. Flickan berättar även att hon efter händelsen har känt ångest och är rädd för att röra sig ensam ute. Flickan funderar över hur situationen framskrider och om gärningsmännen blir straffade. Flickan och vårdnadshavarna kontaktar Brottsofferjouren eftersom de inte vet hur brottsprocessen framskrider och i vilket skede de ska skaffa jurist. Flickan får en egen stödperson.

MAN MÅSTE TALA OM VÅLD Våld är aldrig rätt Våld kan orsaka olika symptom fastän de fysiska skadorna inte är allvarliga Fysiska skador kan ge bestående men trots att de inte observeras genast Fysiska symptom såsom blessyrer, återkommande värk, hjärtklappning, illamående Psykiska symptom såsom nedsatt koncentrationsförmåga, irritation, depression, bristande initiativförmåga och nervositet Psykiska symptom kan vara undvikande beteende varmed de egna vardagliga sysslorna kan ändras, till exempel kan vistelse utomhus begränsas

ENDAST EN VÅLDSHANDLING KAN DÖDA Tidningen Aamulehti 19.9.2016

OM DU BLIR OFFER Berätta om det som hänt till någon vuxen Besök läkare så fort som möjligt så du får ett läkarintyg Gör en brottsanmälan Personen som gör brottsanmälan behöver inte känna till brottsrubriceringen eller gärningsmannen. Berätta med egna ord vad som hände Det gör inget fastän du inte exakt kommer ihåg allt

VIKTIGT ATT VETA Om offret inte gör en brottsanmälan över händelsen och det senare framgår att våldet förorsakat en mer bestående skada eller men kan man inte ansöka om ersättningar. Gärningsmannen är ersättningsskyldig för skadan hen orsakat trots att hen är under 15 år.

SÖKA HJÄLP Offer för gatuvåld behöver information för att klara sig så bra som möjligt i en eventuell brottsprocess Att söka hjälp innebär inte alltid mentalt stöd utan det kan vara fråga om fakta och råd om hur man ska agera under brottsprocessens framskridande Man ska inte vara ensam med det som hänt, det är normalt att trygghetskänslan får sig en törn

VAD ÄR BROTTSOFFERJOUREN RIKU? Riktad till brottsoffer, anhöriga och de som vittnar i brottmål Stöd och vägledning i brottmål Webbsidor för unga www./nuoret RIKUchat öppen vardagar 9.00-15.00 samt måndagskvällar 17.00-19.00 Stöd och vägledning med låg tröskel Möjlighet att ställa frågor om brottsofferärenden Anonymt om så önskas RIKU nås även på Twitter, Facebook, Instagram och mobilappen Help.Some

RIKUs serviceställen kring Finland Stödpersonsverksamhet via serviceställe Kontaktuppgifter till närmaste serviceställe hittas på www./yhteystiedot RIKUs hjälpande telefon 116 006 Juristens telefonrådgivning 0800 161 177, med tips och vägledning till lagenliga rättigheter

STRAFFPROCESS Video är på svenska. Se här https://youtu.be/euytprsrcjg

BIBLIOGRAFI Danielsson Petri & Kääriäinen Juha 2015. Suomalaiset väkivallan ja omaisuusrikosten kohteena 2015 -Kansallisen rikosuhritutkimuksen tuloksia. Kriminologian ja oikeuspolitiikan instituutti. Helsingin yliopisto. PDF-dokumentti. https://helda.helsinki.fi Ei päivitystietoja. Luettu 2.11.2016. Kjällman Petra 2011. Katuväkivalta. Teoksessa Kjällman P. Rikoksen uhrin käsikirja. Juva: PS-kustannus, 80 81 Näsi M. 2016. Nuorten rikoskäyttäytyminen ja uhrikokemukset 2016. Katsauksia 18/2016. Helsingin yliopisto Kriminologian ja oikeuspolitiikan instituutti www.helsinki.fi /krimo Väestöliitto, Fyysinen väkivalta. http://www.vaestoliitto.fi World Health Organization 2014. Global status report on violence prevention 2014. PDFdokumentti. http://www.who.int Ei päivitystietoja. Luettu 7.11.2016