Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Relevanta dokument
Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Värderingar som rör bemötande en vård och omsorgsetisk modell

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Aktuella medicinetiska frågor

Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

QALY ur ett etiskt perspektiv. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen NT-rådet

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Smer-rapport feb Robotar och övervakning i vården av äldre etiska aspekter

VARFÖR DÅ? 23 oktober, Göteborg

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något?

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Brukarinflytande. Håkan Blom KF Länken Älvsborg och ordförande Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Brukarinflytande. Emma Ekblom Representant för Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland NBV Väst. 31 augusti 2016, Göteborg.

Varför är egenansvar för finansiering av hälso- och sjukvård intressant? Några ord om bakrunden till rapporten

Framtidens boende för äldre. Stockholm

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Etiska och psykologiska utmaningar vid prioriteringar inom hälso-och sjukvården?

Antagen av Samverkansnämnden

Handlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Frågor och svar om NT-rådet

Förbättringar i hälso- och sjukvården

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Att nätverka en del av arbetslivet

Att nätverka en del av arbetslivet

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK

Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik. Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Presentation av Västra Götalands Överenskommelse och riktlinje Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Är gräset grönare hos grannen?

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

Om vård- och omsorgstagares delaktighet

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Etiska problem med statens styrprinciper av vården?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Nutritionsdagen 2015

Lyssna för att förändra. Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete?

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Om vården resurser inte räcker till alla vem bör bli utan vård?

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Evidens. vård och utbildning

En introduktion. PrioriteringsCentrum PrioC

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Styrkortens relationer 2006

E-hälsoplan Omsorgsnämnden

Enhetsundersökning LSS

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Transkript:

Etiska utmaningar för framtidens välfärd Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Framtida etiska utmaningar för Framtida resursgap välfärden Nya teknologiska lösningar - för att hantera resursgapet Stärkt ställning för brukare och klienters självbestämmande

Framtida resursutmaning Demografiska förändringar med en åldrande befolkning Större behov Mindre skattebas Medicin-teknisk utveckling med nya läkemedel och metoder till en hög kostnad som kan kräva omfördelning av resurser från social omsorg Beräkningar för hela välfärdsområdet landar på mellan ett gap mellan 100 till 200 miljarder kronor till mitten av 2030-talet

Framtida resursutmaning Att hitta en nivå på den offentligt finansierade välfärden som kan rymmas inom existerande resurser: Effektiviseringar Ransonering och fokusera på det som är allra viktigast - basfinansiering Egenfinansiering Egenomsorg

Framtidens resursutmaning och Effektiviseringar teknologi Ökad teknologiutveckling och användning Övervakning kameror / sensorer/ gps Egenundersökning som rapporteras in genom IT-lösningar Robotar Ökade teknologiska möjligheter förskjutning mot mer avancerad vård och omsorg i hemmet

Framtidens resursutmaning och teknologi Teknologiska effektiviseringar vilka är de etiska utmaningarna? Ökat egenansvar för brukare och klienter förskjutning från professionell omsorg och ansvar? Mänsklig närvaro berövas brukare och klienter en viktig aspekt av omsorgen kvalitetstid? Integritet Fysisk integritet/ Materiell integritet/ Livsrumsintegritet Personlig integritet Rutiner för att hantera och sprida information

Framtidens resursutmaning och teknologi Teknologiska effektiviseringar vilka är de etiska utmaningarna? Rättvisa att få del av teknologi / eller istället få mänsklig närvaro? Egenfinansiering av teknologi eller mänsklig närvaro skapar ojämlik tillgång?

Framtidens resursutmaning Inom hälso- och sjukvården finns en lagstiftad etisk plattform för prioriteringar Människovärdesprincip Behovs / solidaritetsprincip Kostnadseffektivitetsprincip I första hand prioritera ner eller ransonera sådant som är kopplat till mindre behov eller är mindre effektivt Ett motsvarande stöd saknas för socialtjänsten som ju delvis är en rättighetslagstiftning där SoL och LSS har olika nivåer för vad som ska åstadkommas

Ökat brukar- och klientinflytande Stärkt ställning för brukarens eller klientens autonomi Flera alternativ inom hälso- och sjukvårdens område som spiller över Lagen om valfrihet Person-, brukar- eller klientcentrerad omsorg

Ökat brukar- och klientinflytande Delat beslutsfattande Brukjare / klient bidrar med sina erfarenheter och värderingar Professionella bidrar med sin kunskap och sina erfarenheter (ev också värderingar) Gemensam dialog där båda parter ska vara villiga att kompromissa Gemensamt beslut? Brukaren / klienten eller professionella beslutar? Kompromiss

Ökat brukar- och klientinflytande Etiska utmaningar Uppmuntrar en tydligare efterfrågestyrd omsorg? Högre krav samtidigt som mindre resurser? Hur hantera de som är beslutsoförmögna eller som har svagare beslutskapacitet? Ökade risker för brukare och klienter? Ansvarsförskjutning från professionella till patient? anhöriga?

Ökat brukar- och klientinflytande Etiska utmaningar Ökade skillnader - ojämlikhet / orättvisa? Möjlighet till autonomi / ta ansvar Olika krav på livet

Ökat patientinflytande Etiska utmaningar Förskjutning från att erbjuda alternativ eller rekommendera vad patienten ska göra till att ge stöd till patientens egna / delade beslut Frågor om evidens

Slutsatser? Framtidens socialtjänst: Mer avancerad omsorg i hemmet Mer teknologi i hemmet Mindre resurser i relation till behov / förväntningar? Mer ansvar för patient och närstående? Mer inflytande för patient (och närstående)? Förändrad professionell roll mer empowerment mindre paternalism?

Lösningar? Ett mer systematiskt och organiserat arbete med de etiska frågorna inom socialtjänsten Integrera etisk bedömning i beslutsunderlag Öka den etiska kompetensen hos ledarskapet och medarbetare Utveckla möjligheter till organisatoriskt stöd och minne för att hantera de etiska frågorna exempelvis IT-stöd