Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan

Relevanta dokument
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Familjecentraler. -det är grejor det

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Rapport Team Samagera

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Forum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017

Insatser från Barnhälsovården

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Fastställt av: TML HSVO Datum:

Vårdpaket från vänster. 4,7 miljarder till vården

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter?

BHV-programmet i Sverige

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

STYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga

Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019

Barnhälsovårdens nationella arbetsgrupper. Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 2017

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad

Barnhälsovård i Skåne

Närsjukvårdsberedningen


Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Malmös väg mot en hållbar framtid

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Forum jämlik stad 30 augusti: Nå dem som behöver det mest

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Ersättningshandboken

Projektplan Facility Management inom Medicinska fakulteten

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

En god start i livet, ett jämlikt GBG

#delabokstart Bokstarts dela dagar torsdag 23 maj

Projektrapport - HeLa Barn

B5: Språkbaserat jämlikhetsarbete i förskolan

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Ansökan från Vårdcentralen Smeden om bildande av en familjecentral

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Projektledningen BarnSäkert

Sammanfattning av rapporten. Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Verksamhetsplan

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande behandlingsarbete riktat till späda- och små barn och deras föräldrar

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

BNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd

Stöd till personer med funktionsnedsättning

1 mars 31 dec

Ersättningshandboken

Jämlikt Göteborg en god start i livet

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Välfärd i förändring

Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Mötesplats social hållbarhet

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Delrapport. Utökade hembesök Göteborg

Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Med digitalisering utvecklar Inera ett hållbart samhälle i världsklass för alla

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder.

Sociala investeringar Multikompetent team i förskolan

Stöd till föräldrar med utvecklingsstörning - ett delprojekt inom Föräldrastödsprojektet de tre F:en

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård

Februari Varför Familjecentral?

Transkript:

Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan

Arbetet med Växa tryggt är ett steg mot en mer rättvis vård utifrån varje familjs behov och ett sätt att utnyttja den kompetens som finns utan kostsamma investeringar. Växa tryggt bygger på proportionell universalism ett teoretiskt ramverk och metod för att motverka ojämlik hälsa kopplad till socioekonomisk utsatthet. Den utarbetades av Världshälsoorganisationens (WHO) Committee on Social Determinants of Health 2008 under ledning av professor Michael Marmot. Den går ut på att generella program bör omfatta hela befolkningen, samtidigt som utsatta grupper eller områden erhåller utökat stöd i enlighet med sina behov. Samma kommitté fastställde också att tidiga insatser för att främja små barns utveckling är en prioritet, och att dessa insatser bör omfatta barnet, dess familj och det omkringliggande samhället Proportionell universalism - Gör jämlikt gör skillnad vilket innebär att inte fokusera på lika till alla, utan på att göra skillnad, på att se människors olika förutsättningar. Alla ska erbjudas generella insatser men de ska vara anpassade och utformade så att de bättre motsvarar olika människors och gruppers behov. Gör lika Gör olika Riv hinder För att åstadkomma en god och jämlik hälsa inriktas arbetet i Växa tryggt på att skapa, stötta och stärka en god start i livet, för alla barn. Hembesöken utförs av BHVsjuksköterskan tillsammans med barnmorska, föräldrastödjare och tandsköterska/hygienist som alla är professioner som är viktiga för barn och föräldrar under det första året som nybliven familj. Överenskommelsen mellan staten och SKL om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården syftar till att bidra till en jämlik hälsoutveckling i befolkningen. De tillförda medlen är avsedda för tidiga insatser som ska förbättra tillgängligheten i barnhälsovården genom ett utökat hembesöksprogram (eller i form av annan uppsökande verksamhet) främst i socioekonomiskt utsatta områden för grupper som har sämre hälsa och tandvården samt lägre vaccinationstäckning.

Sammanfattning Växa tryggt är ett utökat hembesöksprogram i samarbete mellan barnhälsovården, socialtjänsten, mödrahälsovården och tandvården i Skåne som syftar till att bidra till en jämlik hälsoutveckling i befolkningen. Barnhälsovårdssjuksköterskans samverkan med föräldrastödjare, barnmorska och tandsköterska/hygienist innebär ett unikt samarbete, där professionernas kompetenser kompletterar varandra och ett tidigt, förstärkt stöd kan erbjudas till barn och föräldrar. Syftet med Växa tryggt är att förbättra förutsättningarna för barnets hälsa genom att tidigt erbjuda stödjande insatser. Hembesöken ger dessutom möjlighet till extra tid och stöd för föräldrarnas många frågor som finns när man blir förälder för första gången. I projektet ingår sex hembesök till förstföderskor där barnhälsovårdssjuksköterskans är med på alla, föräldrastödjare på fyra, barnmorska på ett och tandsköterska/hygienist på ett. Projektägare Projektägare är Hälso- och sjukvårdsstyrning tillsammans med Tandvårdstyrning i Region Skåne Organisation I styrgrupp ingår chefer och strateger från Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Malmö universitet. I projektgruppen ingår projektledare från Kommunförbundet Skåne (KFSK), representanter från Kunskapscentrum barnhälsovård (KC BHV), Helsingborgs stad, Kunskapscentrum kvinnohälsa (KC KH), Kunskapscentrum Migration och hälsa, tandvården och forskare från Malmö universitet. Projektgruppens uppdrag är att utveckla, stödja och skapa vägledning för det utökade hembesöksprogrammet i Skåne. I referensgruppen deltar personer från de professioner som ingår i hembesöksprogrammet samt chefer. Projektgruppen har också skapat fokusgrupper med föräldrar som är gravida, som har lite äldre barn och de som har väldigt små barn för att diskutera upplägget. Målgrupp Projektet Växa tryggt riktar sig till förstagångsföräldrar. Deltagande familjer får totalt sex hembesök av BHV-sjuksköterska, föräldrastödjare, barnmorska och tandsköterska/hygienist under tiden barnet är 0 15 mån. Till skillnad från barnhälsovårdens basprogram där alla familjer erbjuds två hembesök, ett när barnet är nyfött och ett vid åtta månader förläggs alltså ytterligare fyra besök i hemmet. Hembesöken ska vara en integrerad del av det sedvanliga basprogrammet.

Vägledningen innehåller: - Arbetsstrukturer för teamen - Organisation - Innehåll på besöken (VAD) - Utförande (HUR) Ålder BHV-program idag Växa tryggt 1-2v BHV hembesök Hembesök BHV-ssk*+BM** 2-3v BHV mottagningen Hembesök BHVssk+FS*** 4v Team mottagningen Team mottagningen 6v BHV mottagningen (ny vaccination) BHV mottagningen (ny vaccination) 8v BHV mottagningen (EPDS ) BHV ev mottagningen (EPDS ) 3m BHV mottagningen (vaccination enskilt föräldrasamtal BHV mottagningen (vaccination enskilt föräldrasamtal) 4m BHV mottagningen Hembesök BHVssk+FS 5m BHV mottagningen (vaccination) BHV mottagningen (vaccination) 6m Team mottagningen Team mottagningen 8m BHV hembesök Hembesök BHVssk+TS**** 10m BHV mottagningen Hembesök BHVssk+FS 12m Team mottagningen(vaccination) Team mottagningen (vaccination) 15m Hembesök BHVssk+FS 18m BHV mottagningen (vaccination) BHV mottagningen (vaccination) Kommunikation Kommunikationsinsatser behövs i form av informationsmaterial, översättningar samt framställande av en Vägledning om hembesökens innehåll. Utöver övriga kommunikationsinsatser önskas även en webbplats med forum att skapas, där medarbetare som genomför hembesöken kan kommunicera med varandra. En gemensam digital kalender för bokningar av hembesök. I denna kalender skrivs in när ett hembesök är inbokat och vilken profession/person som följer med så att alla kan se det. Någon form av bildstöd vid samtal med föräldrar ska också finnas

Malmö universitet - forskningsplan Studie 1: Intervjuer med familjer efter hembesök av BVC/Barnmorska Studie 2: Intervjuer med familjer efter hembesök av BVC/Socialtjänsten Studie 3: Intervjuer med familjer efter hembesök av BVC/Tandvården Studie 4: Studie och intervjuer med inriktning på Organisationen samt samarbete mellan professioner Studie 5: Förberedelse för en Kvantitativ studie/uppföljning Ekonomi Ersättning ska utgå till: - Utförda hembesök för alla professioner - Uppstartsersättning för deltagande team - Kommunikation hemsida, datorer, gemensam kalender - Projektledare och projektgrupp - Handledning till team - Litteratur - Tryckkostnader - Uppstartsdagar - Inspirationsdagar - Utbildning i samtalsmetodik - Administration - Avstämningsmöten i teamen Delprojekt Befintliga Familjecentraler I kommuner som inte deltar i Växa tryggt arbetar vi genom familjecentralerna och de familjecentralsliknande verksamheterna för att öka tillgängligheten för BHV genom att öka samverkan mellan bl.a. tandvården, bibliotek och brobyggare. Etablering av fler familjecentraler I kommuner som inte deltar i Växa tryggt och inte har några familjecentraler arbetar vi med att etablera familjecentraler så att en på så vis kan öka tillgängligheten för BHV och öka samverkan mellan bl.a. mödrahälsovård, öppen förskola, socialtjänst, tandvården, bibliotek och brobyggare. Kost och hälsa Som en röd tråd genom projektet i samverkan med tex öppna förskolan för att arbeta med kost och hälsa Anna-Maria Troedsson Projektledare