Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige Gunnar Alexandersson Kollektivtransportforums årskonferens, Oslo 3 februari 2014
Upplägg på presentation 1. Svenska reformer i buss-och tågtrafiken 2. Effekter och erfarenheter 3.
Svenska reformer i buss- och tågtrafiken
Viktiga händelser och regleringsförändringar i den svenska buss- och järnvägssektorn
Förändringar i marknadstillträdet Del av den svenska transportmarknaden 1988 2014 Persontrafik med buss Lokal och regional Bussföretag har exklusiva linjetrafiktillstånd och får ersättning från regionala trafikhuvudmän Interregional Begränsad trafik Nyinträden blockeras av SJ Upphandling i konkurrens (sedan 1989) Öppet inträde (sedan 2012) Öppet inträde (sedan 1998) Persontrafik med tåg Lokal och regional SJ har monopol och får i vissa fall bidrag Interregional SJ har monopol och får i vissa fall bidrag Upphandling i konkurrens (sedan 1990) Öppet inträde (sedan 2010) Upphandling i konkurrens (sedan 1993) Öppet inträde (sedan 2010) Godstrafik med tåg SJ har monopol Öppet inträde (sedan 1996, delvis begränsat av grandfathering 1996-2004)
Stegvis införande av konkurrens på spåren 2007 Charter- och nattågstrafik 2009 Veckoslutstrafik 2010 Internationell persontrafik (januari) Nationell persontrafik (oktober) 2011 Full effekt i ny tågplan (december)
Ny kollektivtrafiklag 2012 Länstrafikhuvudmännen ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKTM) Den lokala och regionala marknaden öppnas för kommersiella kollektivtrafikföretag RKTM fortsätter att upphandla trafik inom sina respektive län, men kan också upphandla länsöverskridande (interregional) trafik om den avser arbetspendling eller vardagsresande
Effekter och erfarenheter
Effekter och erfarenheter buss (1) Upphandling av lokal och regional busstrafik spreds snabbt över hela Sverige
Spridning av upphandling i konkurrens
Andel upphandlad busstrafik
Effekter och erfarenheter buss (2) Kraftig omstrukturering av sektorn: Utslagning och förvärv av kommunala bolag Från offentligt ägande till privat ägande Internationella aktörer kommer in mot slutet av 1990-talet Ökad koncentration bland bussföretagen
Marknadsandelar lokal & regional busstrafik
Effekter och erfarenheter buss (3) Initial stark kostnadspress i upphandlingar, vilket minskade behovet av subventioner (20-30%) från trafikhuvudmännen Möjligheterna till fortsatta kostnadsminskningar uttömda i början av 2000-talet
Effekter och erfarenheter buss (4) Den långväga busstrafiken utvecklades relativt starkt de första åren efter avregleringen 1998 varefter tillväxten har mattats av Marknadsledande Swebus (en del av Nobina) möter konkurrens från bl.a. Bus4You/Nettbuss, Y-buss och ett flertal mindre företag Utländska företag har kommit att dominera ägandet
Effekter och erfarenheter buss (5) Den nya kollektivtrafiklagens marknadsöppning av lokal och regional busstrafik har hittills haft mycket begränsade effekter Ett fåtal nya linjer har startat, t.ex. Nacka-Kista (två förorter i Stockholm) Mariestad-Skövde-Uddevalla Cirkellinje i centrala Göteborg Några flygbusslinjer Flera busslinjer av turistkaraktär
Effekter och erfarenheter järnväg (1) Den vertikala uppdelningen mellan infrastruktur och trafik möjliggjorde kraftigt ökade satsningar på infrastrukturen Ökat lokalt och regionalt engagemang för en utvecklad persontågtrafik Stora förbättringar t.ex. vad gäller trafiktillväxt, produktivitet och säkerhet Innovationer och nya prismodeller
Effekter och erfarenheter järnväg (2) Upphandlingar har lett till kostnadsminskningar, men också strategiska bud i upphandlingar På senare år har reshastigheten försämrats Punktligheten ett återkommande problem En del oroande tendenser i olycksstatistiken
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kostnader (miljoner kr, 2012 års priser) Investeringar och underhåll av infrastrukturen 20 000 Reinvesteringar (2004-2012) Underhåll (2004-2012) Underhåll och reinvesteringar (1989-2003) Nyinvesteringar 15 000 10 000 5 000 0 Källa: Lars Sjöberg, Trafikverket, och egna beräkningar
Index 1988=100 Transportarbetets utveckling 180 170 160 150 140 Persontransporter 130 120 110 100 Godstransporter 90 80 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket
Prisutveckling Källa: Nelldal m.fl. (2012)
Genomsnittshastighet km/h Reshastighet för persontåg 150 Reshastighet all tågtrafik i Sverige 125 100 75 Snabbaste tåg Alla förbindelser 50 25 0 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: Nelldal m.fl. (2013)
Punktlighet (5 min-nivå) 100% 90% 80% Persontrafik Godstrafik 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: Trafikverket
200 180 160 140 Säkerheten på järnväg 120 100 80 Olyckshändelser totalt Urspårningar 60 40 20 0 Källa: Trafikanalys
Antal händelser Säkerheten vid spårarbeten 250 200 150 100 Tillbud Olycka 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Christer Röndum och Lars Nilsson, Trafikverket
Effekter och erfarenheter järnväg (3) Nyinträden på i stort sett alla delar av marknaden Konkurrens på spåren har hittills lett till nyinträden bl.a. på sträckorna: Stockholm-Malmö (Veolia) Göteborg-Dalarna (TÅGAB) Stockholm-Göteborg (Skandinaviska Jernbanor) Under 2014 vill fyra företag trafikera Stockholm- Göteborg SJ AB Skandinaviska Jernbanor MTR Citytåg
Antal operatörer Verksamma tågoperatörer 35 30 25 20 15 10 5 0 Godstrafik Persontrafik Person- o Godstrafik 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket
Andel (%) Marknadsandelar (persontågoperatörer) SJ AB Övriga järnvägsföretag 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1997 2000 2003 2006 2009 2012 Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket
Antal operatörer Utbud med tåg, buss och flyg Stockholm-Göteborg (operatörer) 12 10 8 3 6 2 3 3 Flyg Buss Tåg 4 3 3 2 4 1 0 1 1 1 0 1990 2000 2010 2014 Källa: Trafikanalys (2013)
Antal dubbelturer/dag Utbud med tåg, buss och flyg Stockholm-Göteborg (dubbelturer) 90 80 70 33 60 50 40 30 29 30 15 26 15 15 Flyg Buss Tåg 20 10 0 15 21 27 37 0 1990 2000 2010 2014 Källa: Trafikanalys (2013)
Kollektivtrafikens marknadsandel 1988 2012 Kortväga resor (pkm) buss 9,0% 10,3% tåg 3,0% 6,0% Långväga resor (pkm) buss 5,0% 5,7% tåg 15% 16%
Utredningen om järnvägens organisation
Utredningens syfte och bakgrund En översyn av järnvägens organisation i syfte att föreslå förbättringar som på bästa sätt möter framtidens krav på ett effektivt och hållbart transportsystem
En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation klar 2 dec 2013 2. Analys av hur järnvägens organisation kan förbättras enligt tilläggsdirektiv
Utredningsdirektiv steg 1 Utifrån en funktionell beskrivning av järnvägssystemet redogöra för fördelningen av ansvar och uppgifter Beskriva utvecklingen av järnvägens organisation sedan 1988, inklusive motiv för beslut och förklaring av begrepp Redogöra för effekter för konsumenter, näringsliv och samhällsekonomin Kartlägga EU-rätten på järnvägsområdet och utrymmet för nationella beslut om järnvägens organisation Inventera och redogöra för potentiella förbättringsområden
Slutsatser i urval (1) Den vertikala uppdelningen mellan bana och trafik 1988 inledde en lång process av stegvisa förändringar i järnvägens organisation och regelverk Processen har drivits framåt av såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar
LKAB egen trafikeringsrätt Upphandling långväga trafik Upphandling av Arlandabanan Upphandling av långväga trafik Separering bana-trafik; Banverket bildas Länsbanorna till THM / Upphandling av regional trafik Marknadsöppning av godstrafiken Fler funktioner till Banverket SJ bolagiseras Marknadsöppning veckoslutstrafik Ny järnvägslag Marknadsöppning internationell trafik Grad av omreglering Marknadsöppning chartertrafik SJ:s företrädesrätt avskaffas Ny kollektivtrafiklag Socialdemokratisk regeringsperiod Borgerlig regeringsperiod 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Årtal
Passagerare Godskunder Järnvägssektorn 1988 Tågoperatörer Fordonstillverkare SJ SL Järnvägar TGOJ ASEA Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning
Passagerare Godskunder Järnvägssektorn 2013 Spårentreprenörer Fastighetsförvaltare Infrastrukturförvaltare Reglerings- och tillsynsmyndigheter InfraNord Strukton Baneservice Balfour Beatty VR Track Trafikverket A-train IBAB Transportstyrelsen Konkurrensverket Konsumentverket Regionala kollektivtrafikmyndigheter Tågoperatörer Fordonsförvaltare Fordonstillverkare SJ AB Veolia Arriva DSB A-train Tågkompaniet Green Cargo Hector Rail TÅGAB TX Logistik Rush Rail Transitio SL SJ AB DSB AlphaTrains Mitsui Railpool Hector Rail Green Cargo Bombardier Alstom Stadler Siemens Ansaldo Jernhusen TrainAlliance A-train SL EuroMaint Rail Mantena Bombardier Alstom IT Städning Fordonsunderhåll DSB Vedligehold Midwaggon Motala Trains mgw Service EuroMaint Rail Bombardier Motala Trains Finansiärer Konsulter Fordonsombyggnad DSB Vedligehold MiTrans Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning
Slutsatser i urval (2) Framväxten av EU:s regelverk och det svenska har påverkats av varandra men utvecklingen går i otakt Analysen av EU:s regelverk visar att det finns avgörande hinder mot en återreglering av vissa delar av den svenska järnvägssektorns organisation
Slutsatser i urval (3) I flera avseenden har det skett stora förbättringar i järnvägssektorn under den tidsperiod som organisationsförändringarna pågått Inventeringen av problem- och förbättringsområden visar att det finns ett flertal saker som behöver hanteras
Exempel på förbättringsområden Biljetter och tillgänglighet Punktlighet och restider Avgifter och styrmedel Upphandlad vs. kommersiell trafik Tillgång till depåer och terminaler Kapacitetstilldelningsprocessen Tillsyn och marknadsövervakning Underhåll av infrastrukturen Strategisk planering Statistik Samarbete och koordinering
Pågående arbete och nästa steg Genomgång av inkomna synpunkter på utredningens första delrapport Beredning av och beslut om regeringens tilläggsdirektiv I utredningens nästa steg ska konkreta förslag till förbättringar tas fram
Tack! Kontakt: gunnar.alexandersson@regeringskansliet.se Utredningens webbplats: www.sou.gov.se/jarnvagensorg