Projektering av luftledningar

SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NT, Transmissionsteknik DATUM 2018-04-26 VÅR BETECKNING TR15-02 sccfwiåvf AD, AT, HM, KF, Kl, TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 3 Projektering av luftledningar Inledning Detta dokument är ett styrande dokument för den leverantör som ska utföra detaljprojektering av Svenska kraftnäts luftledningar. Dokumentet är framtaget för att tydliggöra projektörens och Svenska kraftnäts olika åtaganden och leveranser. Detta dokument behandlar enbart själva projekteringen, inte projektörens eventuella tilläggsuppdrag. SVK4005, v4.0, 2016-04-27

2 (40) Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 1 Första utgåvan 2015-02-25 2 Genomgående justeringar och kompletteringar utöver nedan: Nya kapitel infört gällande interngranskning och Svenska kraftnäts kontroll. Hänvisning till TR08-04 utgår till förmån för TR05-01. Benämningen förfrågningsunderlag (FFU) ändrat till upphandlingsdokument. 3 Följande kapitel har justerats: Inmätning, utsättning. Nya kapitel: Topplina/OPGW, korsningsskyddsförteckning, provmonteringsplan och korsningsskisser. Tabell 6.1 utgår till förmån för dokumentlistor. I övrigt mindre justeringar. 2017-06-28 2018-04-26

3 (40) Innehåll 1 Referenser... 6 2 Omfattning... 8 3 Definitioner och begrepp... 9 4 Beställning... 12 4.1 Underlag från Svenska kraftnät... 12 4.1.1 Teknisk specifikation... 12 4.1.2 Styrande dokument... 12 4.1.3 Koncessionslinje... 12 4.1.4 Projekteringskarta... 13 4.1.5 Tillstånd - stakningskarta... 14 4.1.6 Organisation/kontaktlista... 14 4.1.7 Tidsplan... 14 4.1.8 Kartmaterial... 15 4.1.9 Normalstolpar och övriga tillbehör... 15 4.1.10 Benämningar... 15 4.1.11 Mallar och övriga underlag... 16 4.1.12 Befintlig dokumentation... 16 4.2 Organisation och rutiner... 17 4.2.1 Projektmedarbetare... 17 4.2.2 Projektmöten... 18 4.2.3 Rapportering... 19 4.3 Tidsplan... 19 5 Projekteringens genomförande... 20 5.1 Användning av normalstolpserien... 21 5.2 Förberedelse... 21 5.3 Utredning av vinkelpunkter och speciella platser... 22 5.4 Referenssystem... 23 5.5 Inmätning... 23 5.5.1 Avvägning... 23 5.5.2 Sidoavvägning... 24

4 (40) 5.5.3 Plankarta... 24 5.5.4 Inmätning för korsningsskisser... 25 5.6 Stolpplacering... 25 5.6.1 Kontroll av stolpplaceringar... 26 5.6.2 Fasföljd... 27 5.6.3 Magnetiska fält... 27 5.6.4 E-fält och fritt avstånd till mark... 27 5.7 Utsättning av stolpplatser... 28 5.7.1 Utsättning för markundersökning... 28 5.7.2 Utsättning för byggnation... 28 5.7.3 Fotografering... 29 5.7.4 Dokumentation... 29 5.8 Tillfartsvägar... 30 5.9 Markundersökningar... 30 5.10 Val av fundament... 30 5.11 Genomgående markledare (jordledare)... 30 5.12 Stolptabell... 30 5.13 Linskarvar... 31 5.14 Skyltar och flyghindermarkeringar... 31 5.15 Klätterhinder... 31 5.16 Topplina/OPGW... 31 5.17 Korsningsskyddsförteckning... 31 5.17.1 Instruktioner... 31 5.17.2 Korsningstyper... 32 5.18 Provmonteringsplan... 33 5.19 Korsningsskisser... 33 5.20 Upphandlingsdokument... 34 5.20.1 Mängdförteckning med teknisk beskrivning... 34 5.21 Underlag till andra intressenter... 34 6 Leverans... 36 6.1 Handlingar... 36 6.2 Delleveranser... 36 7 Interngranskning... 37 7.1 Allmänt... 37 7.2 Granskningsrapporten... 37 7.2.1 Förutsättningar och krav... 37 7.2.2 Innehåll... 38

5 (40) 8 Svenska kraftnäts kontroll... 39 8.1 Allmänt... 39 8.2 Handlingar redo för kontroll... 39 8.3 Genomgång och godtagande av leverans... 39 8.4 Externgranskning... 40

6 (40) 1 Referenser I texten refereras till följande dokument: Svk-TR05 Svk-TR08-02 Svk-TR08-06 Svk-TR10-05 Svk-TR13 Svk-TR15 ELSÄK-FS TSFS 2010:155 SJÖFS EBR A 22:85 Tekniska riktlinjer - Ledningar. Hela serien. Teknisk riktlinje Detaljkrav på ritningar. Teknisk riktlinje Inmätning av anläggningar och leverans av geografisk verksamhetsinformation. Teknisk riktlinje Elektriska och icke elektriska anläggningar invid Svenska Kraftnäts anläggningar. Tekniska riktlinjer Krav på systematiskt arbete inom arbetsmiljö, miljö, elsäkerhet och kvalitet. Hela serien. Tekniska riktlinjer Projektering. Hela serien. Elsäkerhetsverkets föreskrifter. www.elsakerhetsverket.se Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten och om flyghinderanmälan. www.transportstyrelsen.se Sjöfartsverkets författningssamling. www.sjofartsverket.se Tillfälliga skydd vid utdragning av ledare. Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer finns att hämta på www.svk.se. Interna styrande dokument: Styr.dok/18 Styr.dok/32 Styr.dok/69 Anvisning för arbetsmiljö vid arbete i E-fält. Interna riktlinjer för sambyggnad, parallellgång och korsningar av luftledningar i stamnätet eller mellan stamnätsledning och annan ledning. Anvisning om vilka förberedande åtgärder som får utföras innan lagakraftvunnet beslut om koncession föreligger.

7 (40) Styr.dok/71 Styr.dok/72 Dnr 2016/1808 Dnr 2017/290 Dnr 2017/3323 Åtgärdsplan mark och vatten vid nybyggnation och underhåll av Svenska kraftnäts ledningar och stationer. Instruktion för framtagning av strömvärden för beräkningar av magnetfält samt anvisning för hantering av magnetfältsärenden - från allmänhet, kommuner, vid omprövning av koncession samt för nya ledningar. Beslut angående E-fält vid ny- och ombyggnad av stamnätsledningar. Teknisk handbok för projektering av luftledning. Beslut: Minskad användning av kreosotimpregnerade slipersfundament vid grundläggning av ostagade stolpar.

8 (40) 2 Omfattning Riktlinjen omfattar beställning, projektering, interngranskning och kontroll och är tänkt för användning vid framtagandet av kompletta handlingar som del av upphandlingsdokument. Projektören ska säkerställa att resultatet av projekteringen i alla avseenden överensstämmer med vad som föreskrivs i Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer och andra styrande dokument. Riktlinjen gäller även för ledningsåtgärder i stationsentreprenader. Projektering av topplinebyte hanteras inte i denna tekniska riktlinje. Där projektör anser att avsteg till denna riktlinje är berättigade, ska detta tydligt motiveras och föreläggas Svenska kraftnät för eventuellt godkännande. Vilka åtgärder som får genomföras i fält innan beviljad koncession beskrivs i Styr.dok/69.

9 (40) 3 Definitioner och begrepp I detta dokument benämns konsultbolaget som utför projekteringen som projektören. I Tabell 3-1 listas de definitioner och begrepp som används i detta sammanhang. Tabell 3-1. Definitioner och begrepp. AMA ENIA Förprojektering Allmän material- och arbetsbeskrivning. Ett referensverk med texter som beskriver krav på material, utförande och färdigt resultat vid vanligt förekommande bygg-, el- och anläggningsarbeten. Kravtexterna används dels för att standardisera och rationalisera Svenska kraftnäts upphandlingar, men även för att göra arbetena mer kalkylerbara. Användning av AMA är praxis inom byggbranschen. Tillbuds- och skaderapporteringssystem för energibranschen. ENIA är en mobilapplikation och webbaserad plattform för hantering av arbetsolyckor, färdolyckor, arbetssjukdomar, tillbud och riskobservationer. Förprojektering är en översiktlig projektering av ett eller flera sträckningsalternativ som genomförs innan koncession och förundersökningstillstånd beviljats. Detta är möjligt då en förprojektering baseras till största delen på befintligt data som kan fås fram utan att beträda marken. Förprojektering handlar om att sammanställa och utvärdera befintlig data och erfarenheter från olika kompetensområden för att komma fram till den optimala ledningssträckningen.

10 (40) Geodata Koncessionsansökan Ledningsstråk Ledningssträckning MFÖ MKB Tillstånd förundersökning Samråd Data som beskriver företeelser och deras geografiska läge som kan vara uppmätta eller beräknade. Exempel på geodata är höjddata, jorddjupskarta, jordartskarta, berggrundskarta. För att bygga och driva en ledning krävs tillstånd enligt ellagen. Den huvudsakliga prövningen av projektet sker genom en ansökan om nätkoncession för linjen till Energimarknadsinspektionen. Vanlig felaktig benämning. Rätt benämning ska vara utredningskorridor. Sträckning som efter beviljad nätkoncession benämns koncessionslinje. Medgivande om förundersökning. Denna förfrågan skickas till berörda fastighetsägare innan förundersökningarna för frivillig överenskommelse om beträdande av mark. Överenskommelse om beträdande av mark krävs för att påbörja förundersökning. Miljökonsekvensbeskrivning. Tas fram för att utreda och beskriva den påverkan som utbyggnadsförslagen kan medföra för bland annat människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Samråd med direkt berörda parter kommer även att ske under utarbetandet av MKB-dokumentet. Ansökan hos länsstyrelsen för tillträde till mark där fastighetsägaren inte skrivit på MFÖ. Samråd hålls med berörd allmänhet, kommuner, myndigheter samt andra intressen enligt bestämmelserna i miljöbalken och kulturmiljölagen.

11 (40) Stolptabell Teknisk förstudie Upphandlingsdokument Tabell med data om en lednings alla stolpar. Nya stolptabeller tas fram på Svenska kraftnäts mallar, och befintliga stolptabeller revideras, enligt de instruktioner som gäller vid den aktuella projekteringen. Projektet föregås normalt av en teknisk förstudie vars främsta syfte är att utreda förutsättningarna och alternativa sträckningar. Upphandlingsdokument är det underlag som den upphandlande myndigheten ger leverantörerna. Det ska innehålla samtliga handlingar för upphandlingen. Tidigare har detta benämnts som förfrågningsunderlag (FFU).

12 (40) 4 Beställning Allt arbete med avsikt att utföra en projektering åt Svenska kraftnät utgår ifrån gällande krav fastställda i Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer. 4.1 Underlag från Svenska kraftnät All dokumentation som Svenska kraftnät tillhandahåller och som leverantören levererar ska lagras på en gemensam internetbaserad behörighetsstyrd arbetsyta som Svenska kraftnät tillhandahåller. 4.1.1 Teknisk specifikation Tekniska data sammanställs under den tekniska förstudien. Tillsammans med information som framkommer under en eventuell förprojektering skapas en teknisk specifikation som tillhandahålls av Svenska kraftnät innan projekteringen påbörjas. Den tekniska specifikationen ingår normalt som bilaga i den tekniska förstudien. Detta dokument kan komma att uppdateras under projekteringen om nya tekniska data blir kända eller om förutsättningarna förändras. 4.1.2 Styrande dokument Interna styrande dokument på Svenska kraftnät överlämnas i samband med uppstartsmöte. 4.1.3 Koncessionslinje Svenska kraftnät tillhandahåller en preliminär koncessionslinje som underlag för projekteringen. Stolpplaceringen ska godkännas av Svenska kraftnät. Skulle projektörens förslag inte medge någon tillfredsställande lösning och/eller upptäcks brister i tillhandahållen projektering ska eventuell justering göras i samråd med Svenska kraftnät. Figur 4-1 illustrerar begreppen som används i projektets olika faser.

13 (40) Utredningsområde Utredningskorridor(er) Koncessionslinje Figur 4-1. Illustration av begreppen som används i olika faser av projektet. 4.1.4 Projekteringskarta Projekteringskartan kan redovisa följande (i förekommande fall): > Befintliga luftledningar stam- och regionnät (littera och stolpnummer, spänningsnivå). > Befintliga kabelnät stam- och regionnät (littera, spänningsnivå). > Lågspänningsnät. > Befintliga ledningar för vatten, värme och gas. > Befintliga stationer (littera och namn). > Natur- och kulturvärden. > Skyddade områden. I förekommande fall återges även de skyddade områden där Svenska kraftnät erhållit dispens från gällande föreskrifter. > Objekt från natur- och arkeologi-inventering (ID nummer kopplat till excellista). > Väginventering (ID nr, för Trafikverkets vägar även vägnummer). > Vindkraft (byggnadslovshöjd). > Master (höjd). > Planerade vägar, järnvägar, vindkraft mm som framkommit i samråd (redovisas med lämplig data). > Specifika önskemål från fastighetsägare, kommuner m.m. (kommentar direkt i karta alt ID till kommentar i excellista). Denna information tillhandahålls av Svenska kraftnät. Projekteringskartan levereras av Svenska kraftnät som PDF och georefererad JPEG med en upplösning på minst 300 dpi, samt som shapefiler om inte annat är överenskommet.

14 (40) 4.1.5 Tillstånd - stakningskarta I fältarbetet får endast de fastigheter beträdas där Svenska kraftnät erhållit MFÖ. För vissa fastigheter kan tillstånd ha givits efter ansökan om tillstånd om förundersökning hos Länsstyrelsen. Svenska kraftnät tillhandahåller en stakningskarta med information om vilka fastigheter som får beträdas, och vilka som får beträdas först efter kontakt med ägaren. Svenska kraftnät tillhandahåller även en fastighetsägarförteckning med tillhörande kontaktuppgifter. Oftast sker kontakt med fastighetsägare via kontaktperson som Svenska kraftnät tillhandahåller, för att minimera antalet personer som fastighetsägaren ska ha kontakt med. Stakningskartans uppdatering är viktig för att säkerställa att man inte beträder mark utan nödvändiga tillstånd. Stakningskartan kan innehålla följande: > Preliminär stakningslinje med vinkelpunkter. > Identifierade parallella eller korsande ledningar. > MFÖ-status. > Förundersökningstillstånd med datum för utgång. > Områden med begränsning att ta stakningsträd och röjning av siktgata. > Områden med begränsning av terrängkörning med fyrhjuling. > Områden med begränsning att använda borrbandvagn. > Kommentarer gällande spridning av jordsmittor, mjältbrand mm. > Begränsning av användning av vägar. > Bommar markerade med kontakt till fastighetsägare med nycklar. > Kontaktuppgifter markförhandlare. > Kommentar om kontakt med fastighetsägare för beträdande av fastighet för eventuell flytt av boskap mm. 4.1.6 Organisation/kontaktlista Projektören och Svenska kraftnät ska gemensamt upprätta och underhålla en kontaktlista. 4.1.7 Tidsplan Svenska kraftnät tar fram en översiktlig tidsplan som omfattar projektering, upphandling, utförande och drifttagning. Även avbrottsplaner och utförande av steg- och beröringsspänningsmätningar kan ingå i denna tidsplan.

15 (40) 4.1.8 Kartmaterial Följande kartmaterial tillhandahålls av Svenska kraftnät: > Fastighetskartor > Geodata > Ortofoton > Kartunderlag från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Vindbrukskollen, Försvarsmakten - militära stoppområden, Ledningskollen, Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB). Projektör som utför uppdrag åt Svenska kraftnät får tillgång till geodata via Svenska kraftnäts geodatasamverkansavtal. Projektör ska beställa data genom att i koordinatsatt shape/cad-fil märka ut efterfrågat område. 4.1.9 Normalstolpar och övriga tillbehör Svenska kraftnät har tagit fram familjer av normalstolpar som i möjligaste mån ska användas vid projektering. Till stolpfamiljerna finns bl.a. nedanstående uppgifter framtagna: > Fundamentritningar för vanligast förekommande grundläggningsförhållanden. > Underlag för val av fundamenttyp. > Belastningsförutsättningar för vilka stolpar är beräknade. > Tillåtet isolatorutslag. > Tillåtet vind/viktspann. > Mallritningar för stolpsammanställningsritning och isolatorkedjeritning. > Ritningar med OPGW infästningar. > Jordningsritningar Ändringar och kompletteringar som i projektering utförs på normalstolpfamiljens konstruktioner ska godkännas av Svenska kraftnät före att ändringarna görs. Projektören ska redovisa varför ändring behövs, om denna endast är av nytta för det specifika projektet eller om den bör inkluderas i kommande användning av normalstolpserien. Svenska kraftnät beslutar om ändringen ska göras för normalstolpserien eller om den ska vara specifik för aktuellt projekt. Se även 5.1 för ytterligare information kring användning av normalstolpar. 4.1.10 Benämningar För att undvika förvirring kring bestyckning i projekten är det av vikt att man använder samma syntax vid beskrivningar på ritningar och i övriga handlingar. Man ska utgå från följande ordning:

16 (40) (Antal ledningar per stolpe) x (Antal faser) x (Antal ledare per fas) x (dimension i mm 2 ) + (ledarmaterial), t.ex.: 2 x 3 x 2 x 910Al59 = dubbelledning AC med duplex 910 Al59 1 x 3 x 3 x 910Al59 = enkelledning AC med triplex 910 Al59 2 x 2 x 3 x 910Al59 = dubbel DC med triplex 910 Al59 Denna princip tillämpas även för specialkonfigurationer, typ Split-Phase. 4.1.11 Mallar och övriga underlag Svenska kraftnät tillhandahåller följande: > Teknisk handbok för projektering av luftledning. > Rutiner för geodatahantering och kartmallar för ArcGIS. > Upphandlingsunderlag för OPGW. > Mall för mappstruktur i upphandlingsdokument, bygghandling och relationshandling. Mappstrukturen ansluter till projektspecifik dokumentlista för projektör. > Mall för Framdriftsplan. > ÄTA-mall. > Ritningsmallar. > Mall för dokument- och ritningsförteckning. > Nummerserie för ritningsnummer. > Mall för stolptabeller. > Mall för stolplogg. > Underlag för framtagande av korsningsskyddsförteckning. > Mall för à-prislistor. > Dokumentlista för projektering > Utkast till AMA-AF. 4.1.12 Befintlig dokumentation Om luftledningen uppförs i eller intill Svenska kraftnäts befintliga anläggningar tillhandahålls den dokumentationen som är relevant för projektören. Exempel på anläggningar är luftledningar, kablar och stationer samt närliggande elanläggningar som tillhör annan innehavare.

17 (40) Information om andra anläggningar (t.ex. vägar, järnvägar, vindkraft, militära anläggningar, master, parkeringsplatser, upplag, grus/sandtag) som framkommit i samrådsprocessen ska också tillhandahållas av Svenska kraftnät. Denna information kan samlas i projekteringskartan. 4.2 Organisation och rutiner Uppdragsledaren ska ha ett övergripande "helikopterperspektiv" på uppdraget och kunna se helheten, dvs. ha förmågan att baka in krav från andra tekniska riktlinjer och krav i arbetet. Uppdragsledaren ansvarar för att samtliga projektmedlemmar har läst igenom och är införstådda i samtliga delar av detta dokument, samt de för uppdraget relevanta tekniska riktlinjer, standarder och dokument. Organisatoriska förändringar ska meddelas och godkännas av Svenska kraftnät. Uppdragsledaren ska normalt inte ha ytterligare uppdrag i projektet. 4.2.1 Projektmedarbetare Normalt ska följande kompetenser finnas i ett projekteringsuppdrag: AMA BAS-P BAS-U EMF Geoteknik Jordning Grundläggning Kraftledningsteknik Kvalitetssäkra mängdförteckning med teknisk beskrivning enligt AMA samt vara behjälplig med AMA-frågor under genomförandet av entreprenaden. Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering. Se Svk-TR13-02-04. Byggarbetsmiljösamordnare för utförande som ansvarar för arbetsmiljöfrågor i fält vid provborrning/markundersökning. Se Svk-TR13-02-04. Beräkning av magnetfält från olika faskonfigurationer i olika geometrier. Även hantera frågor kring elektriska fältet. Ansvara för markundersökningar enligt Svk-TR15-04. Dimensionering av skydds- och funktionsjordning. Med hänsyn till markförhållanden och laster ska bestämning av lämpligt standardfundament för ytgrundläggning väljas. Där djupgrundläggning behövs ska dimensionering av pålfundament och däri tillhörande lämplig påltyp projekteras. Konstruktion ska utföras enligt Svk-TR15-05. Kunskap om hur kraftledningar ska uppföras.

18 (40) Stolpplacering Mätningsteknik Projekteringsledning Ritteknik Uppdragsledning Uttag och placering av stolpar. I detta ingår kontroll av elektriska avstånd. Vid behov konstruera stolpe enligt Svk-TR15-05. Inmätning av ledningsprofil och utsättning av stolpplatser. Övergripande tekniskt stöd till uppdragsledaren. Upprättande av ritning enligt Svk-TR15-05. Ansvara för att leda uppdraget där resurshantering, hantering av underkonsulter, tidsplan och övrig avstämning mot Svenska kraftnät ingår. 4.2.2 Projektmöten Svenska kraftnät och projektören ska regelbundet träffas i projektmöten. Deltagare är Svenska kraftnäts projektledare och projektörens uppdragsledare samt vid behov en eller flera föredragande handläggare från respektive organisation. Deltagandet i projektmöten ska begränsas till personal som är nödvändig för mötets genomförande, och personal utöver kallade ska godkännas av Svenska kraftnät. Svenska kraftnät ansvarar för att protokoll upprättas. Agendan ska normalt minst innehålla följande punkter: 1 Inledning. 2 Godkännande av dagordning. 3 Föregående protokoll. 4 Organisation. 5 Tidsplan/framdrift. 6 Ekonomi. 7 ÄTA-hantering. 8 Tillstånd. 9 Åtgärdsplan mark och vatten. 10 Markåtkomst och skador. 11 Teknik. 12 Risker och osäkerheter. 13 Kommunikation. 14 Arbetsmiljö, miljö och kvalitet. 15 Uppdatera åtgärds- och beslutslista.

19 (40) 16 Övrigt. 17 Nästa möte. Vid uppstartsmötet redovisas kartmaterial, det bestäms vad som ytterligare behöver införskaffas. Projektets övriga förutsättningar redovisas. Tonvikt läggs vid sådana aspekter som särskild ska beaktas vid utsättning av stolpar och vid markundersökningar. Dessa punkter tillkommer på dagordningen: > Kontraktsgenomgång. > Genomgång av underlag enligt 4.1. > Genomgång säkerhet/informationssäkerhet. Signering av tystnadspliktsförbindelse. > Arbetsytan. I god tid innan möte ska projektören redovisa vad som behöver diskuteras genom att föreslå punkter till mötesagenda. Lämpliga saker att ta upp kan vara färdigställda åtgärder, svårigheter i projektering, lösningsförslag. 4.2.3 Rapportering Projektören ska i samband med varje månadsfakturering skriftligen rapportera projektets tekniska framdrift och status, inklusive en beskrivning av upparbetad tid och budget. För rapportering ska användas Svenska kraftnäts mall i Excel-format Framdriftsplan. 4.3 Tidsplan Projektören ska upprätta en detaljerad tidsplan för projekteringen och månatligen vid behov uppdatera denna. Tidsplan, budget och ÄTA-lista ska uppdateras och skickas till Svenska kraftnät minst tre arbetsdagar före varje projektmöte om inte något annat överenskommits. Tidsplanen ska ge en tydlig bild av hur projekteringsuppdraget kommer att utföras. Tidsplanen ska utöver projektering även innefatta tid för upprättande av granskningsrapporten (redogörelsen för interngranskning). Projektören ska i tidsplanen lämna tillräckligt med utrymme (minst 10 arbetsdagar) för kontroll hos Svenska kraftnät.

20 (40) 5 Projekteringens genomförande Projekteringen ska utföras så att övergripande krav på kvalitetssäkring säkerställs, dvs. så att totalkostnaden för projektering, materiel, entreprenad inkl. ändringar och tillägg minimeras. Projektören ska vara medveten om att den kommande luftledningen är en elanläggning som kan innebära stora faror för allmänheten. Projekteringen är delvis en iterativ process med löpande justeringar, se Figur 5-1 som illustrerar projekteringens viktigaste steg. Huvuddokumentet i projekteringen är stolptabellen som är ett arbetsdokument som löpande uppdateras under hela processen. Figur 5-1. Schematisk översikt över projekteringens viktigaste faser.

21 (40) Projekteringen avslutas i och med färdigställande av upphandlingsdokument. Tilläggsarbeten till projekteringen kan emellertid komma ifråga under anbudstiden med svar på frågor och hjälp vid utvärdering av anbud. I samband med kontraktskrivning ska projektören upprätta bygghandlingar. Det blir också aktuellt med arbeten under entreprenadtiden svar på frågor, kompletteringar samt hjälp med processerna kring rödändringar och relationshandlingar. 5.1 Användning av normalstolpserien Projektören ska inför uttagning av stolpar och fundament använda sig av de stolptyper och fundament som finns tillgängliga på anvisad yta, om inget annat bestäms i det aktuella projektet. Vid användning av stolpar ur normalstolpserien och tillhörande mallar måste följande hänsyn tas: > Se till att anvisningar på mallarna, vars syfte är att tala om vad projektören ska göra, tas bort från färdigställda ritningar. Med dessa mallar menas ritningar som ska kompletteras med platsbunden information. > Se till att platsnummer 900 på konstruktionsunderlaget (ritningar i normalstolpserien) behålls, förutom på sammanställningsritningar som blir platsbundna. > Se till att byta namn på sammanställningsritningar i aktuellt projekt så att aktuell ledning framgår på rad 1 i ritningshuvudet. Observera kraven i TR08-02. > Se till att fylla i information om vilken mallritning som har legat till grund för den projektspecifika handlingen. 5.2 Förberedelse I förberedelsefasen läggs sträckningen in i projektörens GIS-miljö och relevanta bakgrundskartor enligt 4.1 tas fram. Om koncession är beviljad benämns denna sträckning koncessionslinje. Det är viktigt att beakta markens egenskaper i den utsträckning det är möjligt. Projektör ska vara observant på att det kan finnas relevant geoteknisk information från närliggande projekt. Kontrollera mot Geodataportalen 1 vilken information som kan finans. Kontrollera även med Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI) och berörda kommun(er). Erfarenheter och undersökningar från tidigare byggprojekt i området kan också med fördel beaktas. 1 Geodataportalen är en samlingsportal skapad i samverkan mellan olika myndigheter, www.geodata.se. Se även 4.1.8.

22 (40) Under projekteringsfasen ska ledningens hela livslängd beaktas. Det innebär att projektören ska lägga in i bedömningen vilka framtida förändringar (t.ex. vägar, trafikplatser, järnvägar, stadsplanering) i omgivningen som kan komma att påverka ledningen. 5.3 Utredning av vinkelpunkter och speciella platser Merparten av momenten nedan som handlar om att bestämma vinkelpunkter sker innan koncessionsansökan. När det gäller att välja ett läge för en vinkelstolpe ska projektören se till att platsen är gynnsam ur schaktnings- och grundläggningssynpunkt, att det finns plats för stolpben och stag och att stolpen kan resas utan hinder. Detta moment är normalt hanterat i förstudien eller förprojekteringen. Ibland kan man med fördel ersätta en stor stagad vinkel med två mindre vinklar. Stora spännvinklar kan vara svåra att genomföra lindragning igenom. Av detta skäl kan vinkelstolpplatsen behöva fungera som drag eller bromsplats vid lindragning och behöver ha förutsättningar för att kunna fungera som en sådan. Projektören ska eftersträva att vinkelstolpar och avspänningsstolpar hålls så låga som möjligt. Befästning av vinkelpunkt innebär att vinkelpunkten är markerad i fält och koordinater inmätta. Om inte samtliga påverkande parametrar för val av vinkelplats vägs in kan det ge upphov till stora kostnader och svårigheter i entreprenaden. Även andra kritiska aspekter utreds, exempelvis: > Trånga passager. > Bebyggelse. > Lämpliga drag- och bromsplatser. > Segelfri höjd i farled. > Entreprenadgränser. > Korsningar med andra ledningar. > Komplicerad topografi. > Tillfartsvägar, transportvägar till upplag och stolpplatser m.m. I denna fas av projekteringen ska även jordledarens projektering beaktas, se 5.11.

23 (40) 5.4 Referenssystem Under projekteringen ska projektören använda den skala och den projektion som för tillfället är mest lämplig och som arbetsmaterialet tillåter. Det innebär att bygghandlingar får levereras i antingen SWEREF 99 TM eller den lokala SWEREF 99 zon, och i höjdsystemet RH2000. Projektören ska vara uppmärksam på att leveranser av relationshandlingar till Svenska kraftnät ska ske enligt Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer, vilket innebär att koordinater ska anges i systemet SWEREF 99 TM och höjdsystemet RH2000. 5.5 Inmätning Inmätningen resulterar i profil, plankarta, korsningsskisser och korsningsförteckning. Denna får utföras enligt följande metoder: > NNH-data kompletterat med nödvändiga inmätningar i fält. > Flygskanning > Fältmätning med GPS. > Fältmätning med totalstation. En kombination av dessa metoder får också användas. 5.5.1 Avvägning Terrängen längs stakningslinjen ska avvägas i grupper om fyra punkter med ett avstånd mellan grupperna som gör att avvägningen representerar terrängen. De fyra punkterna i varje grupp utgörs av: 1 En punkt på stakningslinjen. 2 En punkt på vänster sidoprofil, under ytterfasen. 3 En punkt på höger sidoprofil, under ytterfasen. 4 Maximal terränghöjd inom område för fullt utslagna linor, beroende på normalspann och stolpkonfiguration. Punkterna 2, 3 och 4 kan bedömas utifrån höjden vid den inmätta centrumlinjepunkten. Alla punkter ska avvägas så att den markprofil som erhålls när punkterna sammanbinds överensstämmer med den verkliga markprofilen med en noggrannhet av ±0,3 m. Noggrannheten (variationen) vid inmätning måste tas hänsyn till vid stolpplacering. Avvägningen ska avse den fasta markytans höjd. Stenar och block ska behandlas som objekt. Alla objekt som kan påverka ledningens fria höjd ska mätas in.

24 (40) Vid vattendrag ska strandlinjen mätas in. Vid områden med sjötrafik eller reglerade vattendrag, ska normal högvattenyta efterfrågas (Sjöfartsverket, dammägare m.fl.). 5.5.2 Sidoavvägning Sidolut ska mätas in för samtliga fundament och stagförankringar på stolpplatsen. Höjdskillnaden mellan sidopunkter och mittdubb kan anges med förtecken, plus (+) eller minus (-) beroende på om avvägda punkten ligger högre respektive lägre än mittdubben. Alternativt kan sidopunkter mätas in koordinatsatta med höjder enligt höjdsystemet RH2000. Vid kraftigt sidolut, starkt bruten terräng eller där man kan misstänka att fundamentets bärighet kan påverkas på grund av stolpplatsens lutningsförhållanden ska en profil upprättas, se Figur 5-2. Figur 5-2. Exempel på en tvärprofil (sektion) av stolpplats för A-stolpe. Även för stagförankringar med ett kraftigt sidolut kan en profil behöva upprättas. Profilen ska sträcka sig tillräckligt långt ut från fundament för att banketter, nedgrävningsdjup och eventuella svårigheter med att få massor att ligga kvar ska kunna bedömmas. 5.5.3 Plankarta Plankartan ska utformas enligt Svk-TR05-01. Vid framtagande av plankartan ska beaktas intilliggande anläggningar och krav på avstånd enligt Svk-TR10-05. Vindkraftverk och master ska mätas in, om de i samråd med projektör bedöms inverka på ledningen vid eventuellt ras. Exempel på övriga objekt att ta hänsyn till vid framtagande av plankartan: > Höjdhinder inom 100 m från lednings mitt ska anges (eftersom sidohindersmarkering då behöver monteras i stolpar). > Vid korsning med åar, större bäckar och dyl. ska det markeras på plankartan åt vilket håll som närmaste bro eller annan övergång finns.

25 (40) > För framkomliga bilvägar ska det anges mellan vilka orter den går, alternativt vägnummer och vägägare, vägsamfällighet eller dylikt. Vägar där tillgängligheten bedöms vara begränsad, ska anges. 5.5.4 Inmätning för korsningsskisser En korsningsskiss ska upprättas vid alla korsningar, även t.ex. korsning med traktorväg, luftledning, korsning med farled och korsning med alla typer av ledningar i mark (av hänsyn till projektering av markjordledaren). Korsningar av luftledningar regleras i Styr.dok/32. Vid inmätning ska hänsyn tas till nödvändiga data för upprättande av korsningsskisser. Exempel på utformning tillhandahålls av Svenska kraftnät. Följande ska mätas in: > Lininfästningarnas höjd. > Stolpar och stag i den ledningen som korsas. > Linornas höjdläge i korsningspunkten. Datum och tid vid inmätningstillfället ska anges. > Stolpar, stag och andra detaljer, som ligger inom 40 m på ömse sidor om stakningslinjens mitt, ska dock alltid inmätas för att vara med på korsningsskissen. > Markhöjden i skärningspunkten med den projekterade ledningens mittlinje och vägkant/centrum/vägkant i den korsande trafikleden ska inmätas. > Kortare lågspänningsledning/teleledning, spann mindre än 50 meter, kan antas vara en rät linje mellan infästningspunkterna i korsningen. För information om utformning av korsningsskisser, se 5.19. 5.6 Stolpplacering Valet av stolpplats avgör möjligheterna att genomföra entreprenaden på ett framgångsrikt sätt. Stolpplatsers lämplighet ska beaktas med avseende på byggbarhet, enskilda intressen, tillgänglighet, grundläggning, utrymme för montage och framkomlighet med maskiner. Normalt är det lämpligt att använda stagade stolpar i skogsmark och ostagade stolpar i åkermark, dock måste valet av stolptyp alltid övervägas från stolpplats till stolpplats. Faktorer som kan påverka valet är t.ex. enskilda intressen, utrymme, stolpplatsens tillgänglighet för arbetsmaskiner, terräng m.m. I vissa fall kan det i slutändan ge ett bättre resultat ifall en ostagad stolpe väljs trots att en stagad stolpe normalt är betydligt lättare och billigare materialmässigt. Ostagade stolpar har den fördelen att det går att bygga dem i sektioner med mindre

26 (40) maskiner vilket gör att stolpens ökade kostnader ibland kan kompenseras med t.ex. enklare vägbyggnation. Innan utsättning sker i fält ska projektören i god tid meddela Svenska kraftnät som informerar fastighetsägaren om den preliminära stolpplaceringen. I informationen inkluderas fastighetskartan, där centrumlinjen för ledningen och stolpplatsen är utmärkta. Även stolptyp ska framgå. I stolpplaceringen ingår bl.a.: > Val av stolptyp. > Säkerställa att tillräckligt avstånd till mark uppnås utmed hela ledningen. > Sammanslagningskontroll mellan linor. > Kontroll av horisontellt och vertikalt belastad linlängd (a h /a v ) och tillhörande isolatorutslag för att fastställa om tillsatsvikter fordras. Observera att tillsatsvikter ska undvikas om möjligt. > Anpassa höjder i förhållande till den faktiska noggrannheten vid avvägning, se 5.5.1. > Kontroll av stolpars belastningsförutsättningar. > Hänsyn till enskilda intressen, natur- och kulturmiljö. Projektören ska för varje stolpplats föra en logg där det dokumenteras hur fundament och stolptyp har valts ut, samt i förekommande fall hur och varför stolpen och fundament har ändrats och flyttats under projektering och byggnation. Svenska kraftnät tillhandahåller en mall för denna logg. Alla vägar, även enskilda, ska behandlas som allmän väg. Avstånd till väg och vägområde ska beaktas för schakter, stolpe och stag. 5.6.1 Kontroll av stolpplaceringar Kontroll ska ske i fält längs med hela ledningen. Profil ska inspekteras med avseende på exempelvis: > Profil och sidoavvägning. > Hinder, stenar. > Korsningar. Stolpplatser ska inspekteras med avseende på exempelvis: > Placering av stolpe. > Placering av stagförankringar. > Behov av extra markutfyllnad (bankett) vid sidolut.

27 (40) > Markerosion och lerlager som kan ge upphov till ras. > Begränsningar av tillgänglighet. 5.6.2 Fasföljd Om skruvning av faser behövs för att skapa rätt fasföljd, bör platsen väljas så att man enbart behöver lossa linorna i en stolpe. För långa ledningar där skruvningen görs för att minska de elektriska förlusterna ska planering av antal och platser ske i samråd med Svenska kraftnät. Skruvning av faser sker normalt vid 1/3 och 2/3 av sträckningen, med tolerans ±10 %. 5.6.3 Magnetiska fält Magnetfältsberäkningar ska utföras vid platser där ledningen passerar så nära bostadshus att magnetfältet kan förväntas ligga nära eller över 0,4 µt. Om magnetfältsberäkningar har utförts i en tidigare fas i projektet ska dessa kontrolleras mot eventuella ändrade förutsättningar. I annat fall ska de utföras efter första stolpplaceringen och ska kontinuerligt revideras vid ändrade stolpplaceringar och användandet av nya stolptyper. Resultaten av magnetfältsberäkningarna redovisas i form av en rapport där avstånd från planerad lednings mittfas (stakningslinje) till gränsen för en magnetfältsnivå på 0,4 µt anges. Avståndet avrundas uppåt till närmaste 5-tal meter. Avståndet bygger på framtida uppskattade årmedelströmvärden, se Styr.dok/72. Projektören ska redovisa underlag som används för magnetfältsberäkningarna (geometri och ström) och beskriva beräkningsmetoden utförligt, samt ange vilket program som använts. Redovisning av magnetfält görs med en decimal. Avrundning sker uppåt och brytpunkten sker vid 3:e decimalen, exempelvis: 0,404 avrundas till 0,40 varvid B 0,4 µt 0,405 avrundas till 0,41 varvid B > 0,4 µt Avrundningen gör att magnetfältsberäkningar blir programoberoende eftersom olika program redovisar olika antal decimaler. Program som bara redoviser två decimaler torde redan göra denna avrundning medan andra program redovisar fler decimaler. 5.6.4 E-fält och fritt avstånd till mark Svenska kraftnäts ledningar ska vid ny- och ombyggnad projekteras så att elektriska fält på en meters höjd över marken normalt inte överstiger den nivå som anges i beslutet E-fält vid ny- och ombyggnad av stamnätsledningar, Dnr. Svk

28 (40) 2016/1808. Detta krav innebär att ledningarna ska projekteras för en högre höjd än vad som anges i ELSÄK-FS. För krav gällande arbetsmiljö vid arbete under spänningssatt ledning, se aktuell ESA (Grund+Arbete) samt Svk-TR13-03-02. För arbete i E-fält, se Styr.dok/18. 5.7 Utsättning av stolpplatser 5.7.1 Utsättning för markundersökning Utsättning för markundersökning görs vanligtvis med lägre noggrannhet än utsättning för stolpplatser. Utsättning för markundersökning görs ibland innan skogen avverkats och det kan då vara svårt att uppnå hög noggrannhet för alla punkter. Markundersökningspunkterna för stolpar och stag markeras med stakkäppar. I samband med detta kan stolpplatsens lämplighet bedömas. 5.7.2 Utsättning för byggnation Baserat på stolpplaceringen görs en utsättning av mittdubb, två sidodubbar och bisektris genom användning av markeringskäppar. I samband med utsättningen görs en kontroll av stolplatsens lämplighet med avseende på kostnad, byggbarhet och arbetsmiljö. Kontrollen ska resultera i fotografier från fyra håll (längs och tvärs ledningen) på utsättning och anteckningar. Ett tätt samarbete mellan utsättaren och ledningsprojektören är en förutsättning för att kunna justera stolpar direkt i samband med denna kontroll. Svenska kraftnät kan i vissa fall tillhandahålla mobil GIS-lösning för dokumentation och fotografering. Under utsättningen ska stolpplatsernas lämplighet säkerhetsställas och kontrolleras okulärt med avseende på: > Markens bärighet och framkomlighet med tillgängliga maskiner och fordon. > Skarvplatser för OPGW. > Att lämplig stolptyp har valts för stolpplatsen. > Dräneringsledningar i åkermark. Eventuellt kontrollera detta med fastighetsägare. > Avstånd till vägar och vägområden samt till diken som kan försvåra kravet på återfyllnad mot fundament. Dubbarna ska vara utsatta med en noggrannhet av ±20 mm i förhållande till ledningens centrumlinje. Stakningslinjen vid stolpen markeras med en rödmärkt mittdubb. Den ska bestå av en spik eller skruv i en påle, minimum 45x45 mm (2 tum 2), nedslagen till markytan. Invid mittdubben ska en rödmarkerad markeringskäpp med stolpnummer och sektion tydligt skrivet placeras.

29 (40) Sidodubbarna ska placeras på två olika punkter i stolpens bisektris helst utanför avverkningsområdet, där det föreligger mindre risk för påkörning. Invid varje sidodubb ska en blåmarkerad markeringskäpp med stolpnummer och avstånd till mittdubben tydligt skrivit placeras. Även sidodubbarna ska bestå av en spik eller skruv i en påle på samma sätt som för mittdubb men med annan färg. Markeringskäppar ska sticka upp minst 1,2 m över markytan. Utsättning i åkermark ska ske i samråd med markägaren och/eller arrendator. Sidodubbar med tillhörande markeringskäppar placeras i närmsta dike eller impediment. På berg markeras stakningslinjen vid stolpen med borrat hål och röd färgmarkering. Sidodubbar markeras med borrat hål och blå färgmarkering. Markeringskäppar fästs i hål. 5.7.3 Fotografering Fotografering ska alltid utföras, och syftet är att dokumentera varje stolpplats egenskaper med avseende på topografi, terräng, hinder, vegetation och övriga karakteristika. Fotografering utförs bäst när marken inte är snötäckt. Avsteg från kravet om fotografering ska förankras med Svenska kraftnät. Foton ska namnges som SSS_Y_n där SSS anger stolpnummer och Y anger kamerariktningen enligt Tabell 5-1. Om flera foton tagits på samma plats och i samma riktning numreras dessa med löpnummer n Tabell 5-1. Princip för namngivning av foton. F B H V Framåt mot högre stolpnummer Bakåt Mot höger Mot vänster Markeringskäpp ska vara synlig på alla foton, och texten ska vara läsbar. I många fall kan det vara en hjälp att använda geotaggade foton, dvs. att koordinater och kamerariktning är sparade som metadata i bildfilen. 5.7.4 Dokumentation Utsättningen ska dokumenteras. Med hjälp av dokumentationen ska det vara enkelt att återfinna utsättningen och komplettera denna om den har försvunnit. I dokumentering av utsättning ska information om stolpnummer, vilket objekt som satts ut samt koordinater anges. Skillnaden mellan koordinaten (E, N, H) i

30 (40) stolptabellen och den utsatta punkten redovisas. Höjdskillnader större än den vid inmätningen fastställda toleransen, vanligtvis ± 0,3 m, ska föranleda kontroller på exempelvis intilliggande stolpars isolatorutslag och kontroll av tillräcklig höjd till mark i de intilliggande spannen. 5.8 Tillfartsvägar Förslag på tillfartsvägar ska tas fram. Dessa ska vara lämpliga även för borttransport av eventuell avverkad skog. Detta görs lämpligen tillsammans med projektets markförhandlare. Ibland blir tillfartsvägar i ett senare skede till lokala bruksvägar och det är därför viktigt att beakta topografin där vägen ansluter till ledningen och eventuellt låta tillfartsvägen ansluta direkt till närområdet kring en stolpe. Olämpliga platser för tillfartsvägar är t.ex. området kring ledningsspannets mitt samt mellan stolpben och nära stag. Observera att om väg behöver anläggas vid olämplig plats ska det i profilen/plankartan anges att vägen ska tas bort före drifttagning av ledningen. Gällande övrig projektering av byggvägar så är detta ålagt Entreprenören, såvida inte annan överenskommelse gjorts med Svenska kraftnät. 5.9 Markundersökningar Markundersökningarna ska utföras enligt Svk-TR15-04. Observera även Styr.dok/69 gällande regler för vad som får göras i fält innan beviljad koncession. 5.10 Val av fundament Baserat på resultatet av markundersökningarna, lastberäkningar och eventuella områdeskrav görs val av fundament. I första hand ska fundament väljas från Svenska kraftnäts normalstolpserie. Kreosotimpregnerade slipersfundament får normalt inte användas, se Svk Dnr 2017/3323. 5.11 Genomgående markledare (jordledare) Projekteringen av jordledaren görs enligt Svk-TR05-13. Det innebär att projektören i rapportform ska beskriva sådana hinder längs sträckningen som förväntas kunna utgöra problem i förhållande till kraven på förläggning i Svk-TR05-13. Exempel på hinder är vägar, järnvägar, vattendrag, dränerad åkermark och fornlämningar. Projektören ska föreslå lösningar för hanterandet av sådana hinder. Alla projekterade avsteg från Svk-TR05-13 ska i förväg förankras med Svenska kraftnät, och beslut om avsteg ska godkännas. 5.12 Stolptabell Stolptabellen färdigställs enligt Svk-TR05-01 och anvisningar i det aktuella projektet.

31 (40) 5.13 Linskarvar Om det uppkommer för långa sträckor där skarvning inte är tillåtet ska spännstolpe alternativt stolpe med hängspänn projekteras, se Svk-TR05-07. 5.14 Skyltar och flyghindermarkeringar Projektering av samtliga skyltar och infästningar ska ingå. Flyghindermarkeringar (klot och belysning) ska ingå. Se TSFS 2010:155. För sjötrafik se SJÖFS och ELSÄK-FS. Beakta även eventuella krav på fågelavvisare. 5.15 Klätterhinder Specifikation av vilka stolpar som är i behov av klätterhinder ska tas fram. Klätterhinder ska finnas där barn och ungdomar vanligen vistas, t.ex. nära skolor, sportanläggningar, busshållplatser och lekytor. 5.16 Topplina/OPGW Projektering av topplinor hanteras i TR15-06. 5.17 Korsningsskyddsförteckning En korsningsskyddsförteckning används i genomförandefasen som stöd för entreprenören. 5.17.1 Instruktioner > Identifiera korsningstyp samt klassificera korsningen enligt 5.17.2. > Projektera vilka skyddsåtgärder som ska vidtas vid respektive korsning. Detta inkluderar även att projektering ska ske på ett sådant sätt som förenklar skyddsbyggnad. Exempelvis ska projektören ta hänsyn till kommande korsningsskydd vid avståndskontroller. Om inget annat anges i instruktionerna så gäller EBR Standard A22:85 Tillfälliga skydd vid utdragning av ledare. > Vid korsning med större ledningar/väg/vattendrag/dylikt kan det vara praktiskt omöjligt att bygga skydd. Därför ska dessa aspekter tas hänsyn till i projektering/planeringsskedet. I de fall där det är omöjligt att planera ledningen på ett sådant sätt att dessa korsningar undviks ska projektören ta fram förslag på speciallösning på skyddsåtgärder. > Bestäm typ av korsningsskydd samt dimensioner på korsningsskydd. Dessa ska presenteras i korsningsskyddsförteckningen. Dimensionerande last för skydd ska redovisas för att entreprenören ska kunna dimensionera alternativ lösning på skydd. > Ta fram eventuella speciallösningar vid behov.

32 (40) > Ta fram en lista på korsningar som behöver någon typ av åtgärd. Detta för att Svenska kraftnät ska kunna kontakta berörda parter t.ex. Trafikverket, ledningsägare. 5.17.2 Korsningstyper I Tabell 5-2anges vilken åtgärd som ska vidtas för olika korsningstyper. Tabell 5-2. Åtgärder vid olika korsningstyper. Överenskommelse/info med ägare (markägare/väghållare/trafikverket/ ledningsägare /sjöfartsverket) Stig och motionsspår, enskild/privat väg (sällan trafikerad) Mindre väg Allmän väg 1+1 och 2+1 Allmän väg 2+1 och 2+2 Ej spänningssatt kraftledning, max 20 m från stolpens bortre sida Spänningssatt kraftledning Icke elektrifierad järnväg Elektrifierad järnväg X X X X X X X Vattendrag Varningstavla X X X X Avspärrning X X X X Vakt X X X X X Säkerhetsstroppar anbringas på isolatorkedjan X X X X X X X Lindragningsskydd X 2 X X X X X X X Nät och rep dras mellan skydden X X X X Lindragningsskydd mellan körbanorna eller avstängning av en fil. X Överväga kablifiering av ledning X X Åtgärd beslutas om i samråd med ledningsägaren X X Övriga åtgärder beslutas om i samråd med Svenska kraftnät X X X X X X X Stopp av båttrafik vid lindragning X 2 Vid passage av ofta använda motionsspår ska lindragningsskydd övervägas i samråd med ansvarig för anläggningen.

33 (40) 5.18 Provmonteringsplan En projektspecifik plan som beskriver vilka stolpben, reglar o.s.v. som ska provmonteras för att uppnå en miniminivå som täcker alla möjliga av kombinationer av stolpar i aktuellt projekt. I denna ingår: > Viktiga kontrollpunkter, så att kraven i TR05-03 säkerställs. > En tabell med aktuella ritningsnummer per stolptyp. > Redovisning av total vikt. > Redovisning av var stolpen ska stöttas upp, då den vid provmonteringstillfället oftast befinner sig i horisontalt läge. Detta görs med fördel visuellt i lämpliga vyer. Omfattningen av provmonteringen bestäms i samråd med Svenska kraftnät och konstruktören för aktuella stolptyper. 5.19 Korsningsskisser Korsningar av luftledningar regleras i Styr.dok/32. Korsningsskiss ska innehålla följande: > Ledningsprofilen för en korsande ledning ska stolparna samt lininfästningarnas höjd ovan marken inritas. > Stolpar och stag i den ledningen som korsas. > Linornas höjdläge i korsningspunkten. > Temperatur och driftström för tillfället då linhöjd är mätt ska anges. Information om ledningens driftström vid inmätningstiden tillhandahålls av Svenska kraftnäts driftcentral. > Förekommer flera linor över varandra ska översta och understa lina visas. Om någon lina är jordlina ska det anges. > För korsande ledningar som kräver ombyggnad ska korsningsstolparna avbildas på korsningsskissen. > Där luftavstånd behöver kontrolleras noteras uppgifter om lintyp, uppspänning och normalspann så att rätt linbåge kan läggas in. > Stolpnummer på ömse sidor om korsningen ska framgå. > I många fall kan det bli nödvändigt att sänka den korsande ledningen och för att kunna bedöma om sänkningen är möjlig, måste minst två spann av den korsande ledningen på ömse sidor om korsningen framgå. Om korsningen är mycket sned kan ytterligare spann behövas. Vid korsning med 400 kv ledning höjs oftast den befintliga ledningen, för att kunna gå under med den nya och

34 (40) slippa avbrott vid lindragning. Även här kontrolleras intilliggande spann. Extra åtgärder ska vidtas enligt Styr.dok/32. > Stolpar, stag och andra detaljer, som ligger inom 40 m på ömse sidor om stakningslinjens mitt, ska dock alltid vara med på korsningsskissen. > För varje korsning med järnväg, väg, farled, jordkablar, vattenledningar och stamledningar i dräneringssystem, ska skisser upprättas på motsvarande sätt som vid luftledningar. > Markhöjden i skärningspunkten med den projekterade ledningens mittlinje och vägkant/centrum/vägkant i den korsande trafikleden ska framgå. Dessutom ska trafikledens markhöjd på ett avstånd av 2 m utanför den vänstra respektive högra fasen anges. För instruktion vid inmätning, se 5.5.4. 5.20 Upphandlingsdokument Om framtagande av upphandlingsdokument ingår i projekteringsuppdraget ska underlaget inklusive alla dess bilagor tas fram enligt Svenska kraftnäts leveranskrav. Även underlag för steg och beröringsspänningsmätningar ingår. 5.20.1 Mängdförteckning med teknisk beskrivning Mängdförteckning med teknisk beskrivning, sammanställs utifrån Teknisk handbok för projektering av luftledning. Beskrivningen är ansluten till AMA och används vid upphandling av entreprenad samt tillsammans med mängdförteckningen för reglering i entreprenader. 5.21 Underlag till andra intressenter Projektören ska vara behjälplig att ta fram och identifiera underlag för anmälan till myndigheter och andra intressenter, t.ex.: > Lägsta linhöjd vid farled samt stolphöjder över 45 m. > Om parallellbyggnad med andra ledningar blir aktuell, hanteras detta enligt Styr.dok/32. > Korsningar (vägar, järnvägar, andra ledningar). > Väganslutningar till allmänna vägar. > Korsningar vattendrag (stolparnas placering nära vatten och vattendrag) som underlag för strandskyddsdispens. > Förslag till passage av skyddade områden. > Inte tidigare identifierade fornlämningar eller exempelvis tidigare inte identifierade stenmurar eller kolbottnar. > Framtagande av åtgärdsplan mark och vatten, enligt Styr.dok/71.

35 (40) > Försvarets anläggningar med respektive krav. > En flyghinderanmälan ska göras i god tid före stolpresning (minst fyra veckor). Flyghinderanmälan ska göras för alla stolpar högre än 20 m och rapporteras till Försvarsmakten. Anmälan görs normalt av entreprenören. > Kontakt med andra ledningsägare för uppsättning av flygvarningsskyltar på korsande ledningar. > Beakta risk för induktion i parallella installationer, t.ex. viltstängsel eller vajerräcken, om dessa kommer att befinna sig nära kraftledningen. Samråda med ägaren till dessa installationer för eventuella åtgärder.