STUDERANDE SOM SAMHÄLLSAKTÖR

Relevanta dokument
Torgmötet

Åbo Akademis Studentkårs svar till Enkäten till Studentkåren från Åbo Akademi den 22 oktober 2011

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi

Stockholm, Seoul eller Lissabon?

5.14 Samhällslära. Mål och metoder för undervisningen

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Bästa lärare i samhällslära och religion i gymnasiet

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Programmets benämning: Master of Science in Computer Engineering

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Välkommen till

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Bästa lärare i samhällslära och religion på gymnasiet,

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun

POLICY. Policy för medborgardialog

Röster om folkbildning och demokrati

ETT LÄROSÄTE SOM FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Vad är på gång? Utveckling på området kvalitetssäkring. Ole Karlsson

Systematiskt kvalitetsarbete

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Demokratidaktik i skolans verksamhetskultur delaktiga elever och meningsfullt lärande

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

Ett av programmen handlade just om medborgarinflytande och demokrati.

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Bilaga 1 till Mål-/utvecklingssamtal på KMH

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Överenskommelsen Värmland

Förslag till ny universitetslag

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Örebro universitets vision och strategiska mål

SAMMA LAGSTIFTNING VARIERANDE PRAXIS?

Vad möjliggör lagen? Karolina Zilliacus, bibliotekschef, Pargas stadsbibliotek

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Momentguide: Makt & demokrati

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen

Ledamot av insynsråd

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING

Svensk invandringspolitik

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand.

Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund

BREV 1 (2) 5 maj Till fakulteter och fristående institutioner

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

Målen för lärarutbildningen

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Utvärdering av basservicen inom det kommunala ungdomsarbetet 2017 Ungas möjligheter att delta och göra sig hörda

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

Remissyttrande över 2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

UTBILDNINGSPLAN Dnr CF /2005

Utvecklingsarbete vid ÅA. Kvalitetsledningssystem

Uppdrag att stärka ungas möjligheter till inflytande i de demokratiska processerna

Stadga för Åbo ungdomsfullmäktige (Ungdomsfullmäktige )

Samproduktion inom området hälsa & välfärd

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson

Revidering av tillämpningsföreskrifter för kurs- och utbildningsplaner

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

SASTV, Masterprogram i statsvetenskap, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Political Science, 120 credits

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog

Anvisningar för sakkunnigbedömning: professor

Programmets benämning: Master of Science in Industrial Engineering and Management

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

Civilingenjör Maskinteknik. Programmets benämning: Master of Science in Mechanical Engineering

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/ Universitetsförvaltningen,

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av

KF INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS

Medias förhållande till statistik

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

Handlingsplan mot våldsbejakande

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet. Cultural Studies

Transkript:

STUDERANDE SOM SAMHÄLLSAKTÖR Om uppdraget Om regeringsprogrammet Ett av regeringsprogrammets tväradministrativa politikprogram gäller medborgarinflytande. En central del av programmet är att utreda möjligheterna att dels utveckla kunskaper om och färdigheter i medborgarinflytande, dels ägna sig åt medborgarinflytande vid högskolorna. Rådet för utvärdering av högskolorna har fått i uppgift att bedöma högskolornas nuläge. Eftersom ämnesområdet består av många dimensioner är det av resursskäl inte möjligt att begära in heltäckande uppgifter om verksamheten från samtliga högskolor. Istället genomförs utredningen med hjälp av jämförande utvärderingar. Högskolorna har indelats i grupper bestående av 2-4 enheter. Varje grupp har fått i uppgift att utreda en del av ämnesområdet som särskilt intresserar dessa högskolor. Åbo Akademi och Joensuun Yliopisto är naturliga partners med hänvisning till storlek och mångvetenskaplig inriktning. Uppdraget genomförs genom att ett antal frågor ställs till personal och studerande. Frågeformuläret är indelat i tre delar där en del riktar in sig på förvaltningen, en på fakultetsnivån och en på ämnesnivå. Svaren från de olika nivåerna förväntas ge universitetet en bild av nuläget. Genom att jämföra svaren mellan universiteten får man fram likheter och skillnader i verksamheten. Materialet skall ligga till grund för analyser om universiteten beaktar frågor kring medborgarinflytande i tillräckligt hög grad eller om området borde utvecklas. Politikprogrammet för medborgarinflytande främjar aktivt medborgarskap, medborgarsamhällets verksamhet och medborgarnas möjligheter till samhällelig påverkan samt verkar för att den representativa demokratin skall fungera bättre. Målet är en drivkraftig representativ demokrati som kompletteras av medborgarnas deltagande samt deras möjligheter att påverka och bli hörda. Medborgarbildning Inom utbildningen, det fria bildningsarbetet, medborgarverksamheten och den politiska verksamheten effektiviseras ett livslångt lärande till stöd för ett aktivt och demokratiskt

medborgarskap. För att socialiseras som medborgare krävs tillräckliga kunskaper och färdigheter, men deltagande lär man sig i regel genom att delta. Medborgarverksamhet Målet är ett deltagande, debatterande och mångsidigt medborgarsamhälle som är lyhört för människornas behov och önskemål och vars ställning förtydligas och livskraft ökar samt inom vilket moderna verksamhetsformer tas i bruk. Medborgarsamhället stärker demokratin genom att det utvecklar den kompetens som behövs i demokratin, kanaliserar och stärker medborgarnas möjligheter till påverkan och bidrar till att utveckla det sociala kapitalet. Medborgarinflytande Målet är att utveckla metoderna för en deltagande demokrati så att medborgarna har möjlighet att delta i processer för beslutsfattande på olika nivåer inom förvaltningen. En central förutsättning för demokrati är att medborgarna har förtroende för förvaltningen. Förtroende byggs upp dels genom egna erfarenheter och dels genom deltagande och en därpå grundad interaktion mellan medborgarna och förvaltningen. En förutsättning är åtkomst till kunskap, tillräcklig tillgång på kunskap och en samhällsdialog. De största utmaningarna är att ta fram nya medel för påverkan och öka det allmänna deltagandet, vilket kräver att speciell uppmärksamhet bör fästas vid grupper med lågt deltagande. Politikprogrammen hittas på webbsidan: http://www.vnk.fi/julkaisukansio/2006/j04-regeringens-strategi-dokument-2006/pdf/sv.pdf Om aktivt medborgarskap Med begreppet förstås i den här utredningen en person som utgående från sina kunskaper och färdigheter aktivt analyserar samhället och deltar i utvecklingen av det. I begreppet ingår följande egenskaper - kritiskt tänkande (analysförmåga) - kunskap om demokratisk ledning och samhällsutveckling - förmåga att ta ansvar - samarbetsförmåga (kompromissvilja och framställandet av realistiska förslag)

Universitet Åbo Akademi Frågeformulärets nivå Analys av svar från - x antal professorer - x antal akademilektorer från samtliga fakulteter Genomförande Personerna som intervjuades fick frågorna på förhand. Undersökningen fyller inte de krav som ställs på en vetenskaplig undersökning. Det är frågan om en sammanställning av erfarenheter från ett begränsat antal personer. En noggrannare genomgång hade förutsatt betydligt mer tid samt mer resurser för genomförande och analys. 1. Utveckling av aktivt medborgarskap 1.1. Är aktivt medborgarskap en viktig fråga för ämnet? 1.2. Hur förstärker ämnet studerandenas kunskaper om och färdigheter i aktivt medborgarskap under studietiden 1.3. Underlättar ämnet studerandenas

möjlighet att delta i verksamhet som utvecklar aktivt medborgarskap? 1.4. Kommer Bolognareformen att påverka studerandenas möjligheter att utveckla aktivt medborgarskap? 2. Studerandenas demokratiska påverkningsmöjligheter 2.1. Vilka demokratiska möjligheter har studerandena att påverka verksamheten inom ämnet? 2.2. Har ämnets studerande överlag tillräckliga kunskaper om demokrati och rättigheter att påverka när de kommer till universitetet? 2.3. Får studerandena information om ämnets demokratiska organ och om andra möjligheter att påverka verksamheten i inledningen av studierna? 2.4. Hur informeras studerandena om möjligheten att delta i val a) som kandidat b) som väljare

2.5. Förbereds invalda studerande för sitt/sina förtroendeuppdrag vid ämnet? 2.6. Har studerandenas situation förändrats genom ändringar i strukturen för beslutsfattande inom ämnet? 3. Utveckling av studierna 3.1. Hur kan studerandena påverka utvecklingen av studierna på ämnesnivå? a) hur deltar studerandena i studieplaneringsprocessen b) ingår studerande i arbetsgrupper c) kan studerandena utvärdera en majoritet av ämnets kurser (mer än 75 %, går det att bevisa) d) kan studerandena påverka frågorna i utvärderingen e) publiceras utvärderingsresultaten (beskriv hur de publiceras)

f) kan studeranden genomföra andra typer av utvärderingar vid ämnet 4. Internationalisering 4.1. Utvecklar utbytesstudier aktivt medborgarskap? 4.2. Har ämnet metoder för att ta vara på de återvändande studerandenas nya erfarenheter och kunskaper? 4.3. Har ämnet metoder för att ta vara på utbytesstuderandenas erfarenheter och kunskaper?