Nypunkt Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg Ida Kristoffersson, VTI
Agenda Projektet Nypunkt Bakgrund Syfte Metod/Arbetssätt Resultat Effektområdesanalys gruppering, status för punktlighetsarbetet, utvalda huvudindikatorer Identifierade forskningsbehov Slutsatser
Projektet Nypunkt Pågår okt 2018 april 2019 400 tkr KAJT-projekt finansierat av TRV Arbetsgrupp: Ida Kristoffersson (VTI) Sofia Lundberg (VTI) Magnus Wahlborg (TRV Kontaktperson) och Mats Gummesson (TRV) Referensgrupp: Ann-Sofi Granberg (TRV Sponsor), Stefan Jonsson (TRV), Peter Backman (TRV), Staffan Håkanson (Swedtrain), Sun Randahl-Oskarsson (TRV) och Soli Liu-Viking (TRV)
100,0 Bakgrund - punktlighet Punktlighet mycket viktig fråga för järnvägen (både för person- och godstransporter) à Kundnöjdhet à Konkurrenskraft mot andra färdmedel Andel punktliga tåg 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kortdistans Medeldistans Långdistans Punktligheten (STM(5)) har legat stabilt kring 90% senaste åren (kortdistans högre, långdistans och godståg lägre) men 2018 lägre Trafik- och transportarbetet med resandetåg har ökat mycket senaste årtiondet Miljoner person-km 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 140 120 100 80 60 40 20 0 Miljoner tåg-km Transportarbete (person-km) Trafikarbete (tåg-km)
Bakgrund TTT Tillsammans för tåg i tid (TTT) I TTT medverkar Trafikverket, Jernhusen, Svensk Kollektivtrafik, Branschföreningen tågoperatörerna, Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer och Föreningen Sveriges järnvägsindustri Startades 2013 8 effektområden gällande punktlighet 1 effektområde gällande Trafikinformation Nr Effektområde 1 Infrastruktur 2 Fordon 3 Obehöriga i spår 4 Trafik- och resursplanering 5 Operativ trafikering 6 Banarbete 7 Avgångstid/noder 8 Från utland
Syfte med projekt Nypunkt Nypunkt har två huvudsakliga syften: Att se över de åtta effektområdena gällande hur långt man kommit i punktlighetsarbetet och om synergier finns mellan effektområdena Att ta fram ett tiotal indikatorer som komplement till indikatorn störningstimmar vilka TTT kan använda för uppföljning av punktlighetsarbetet
Metoder Genomläsning handlingsplaner per effektområde och Foi litteraturstudie Diskussioner med effektområdesansvariga Workshop Statistik/datatillgång Analys
Arbetssätt Förslag indikatorer Status punktlighetsarbete Synergier mellan effektområden Nypunkt Arbetsgrupp Nypunkt Referensgrupp Nypunkt Workshop Synpunkter
Indikatorernas roll
Resultat 1: Effektområdesanalys gruppering Synergier mellan effektområden Järnvägssystemets funktionalitet (blå kontur): 35% Planering/styrning av järnvägssystemet (röd kontur): 48% Övrigt: 17% Mycket snarlik fördelning under 2017
Resultat 2: Status för punktlighetsarbetet
Resultat 2: Status för punktlighetsarbetet Prio 1 Fordon Från utland Prio 2 Avgångstid/ Noder Banarbete Prio 3 Trafik- och resurs Operativ trafikering Prio 4 Infrastruktur Obehöriga i spår
Resultat 3: Utvalda huvudindikatorer översikt
Resultat 3: Utvalda huvudindikatorer definitioner och datatillgång Namn Definition Datatillgång 1) Störningstimmar infra Antal störningstimmar per teknikområde (spår, spårväxel, kontaktledning och signal) Finns i LUPP 2) Felavhjälpningstid infra Tid att göra banan klar för trafik efter orsakskod infrastruktur per anläggningstyp (spår, spårväxel, kontaktledning, positioneringssystem och signalställverk/rbc/linjeblockering) Finns i OFELIA 3) Störningstimmar fordon Antal störningstimmar per nivå3-orsakskod fordon och per fordonstyp Finns i LUPP 4) Bana redo fordon Tid att göra banan klar för trafik efter orsakskod fordon Finns i OFELIA 5) Störande fel fordon Antal tåg-kilometer per störande fel orsakskod fordon Finns i LUPP 6) Godstågens avgångspunktlighet Godstågens avgångspunktlighet uppdelat per Malmö bg, Hallsberg och Sävenäs Finns i LUPP 7) Resandetågens avgångspunktlighet Resandetågens avgångspunktlighet Sthlm C, Gbg C och Malmö C per tågsort Finns i LUPP 8) Störande godståg och behov av godstågskapacitet Andel av godståg som stör annan trafik, uppdelat på avgångstidsintervall för godstågen 9) Kanalpunktlighet Kanalpunktlighet Katrineholm Sthlm, Malmö Lund, Gbg Alingsås och Stockholm Citybanan 10) Glada dagar och ostörda tåg Antal glada dagar per månad för resandetågen (klarar 95%) och andel ostörda resandetåg per tågsort Finns i LUPP Kan tas fram från LUPP, men stort manuellt arbete att göra detta. Finns i LUPP 11) Långa förseningar Antal långväga resandetåg med försening på mer än 1h respektive 3h vid slutstation Finns i LUPP 12) Inställda tåg Antal resandetåg som ställts in efter kl. 00.00 dagen innan avgång Finns på Trafikanalys hemsida
Resultat 3: Utvalda huvudindikatorer exempelstatistik Störningstimmar infrastruktur per teknikområde 1400 1200 Antal störningstimmar 1000 800 600 400 200 0 jan-17 feb-17 mars-17 apr-17 maj-17 juni-17 juli-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 mars-18 apr-18 maj-18 juni-18 juli-18 aug-18 sep-18 okt-18 Spår Spårväxel Kontaktledning Signal
Resultat 3: Utvalda huvudindikatorer exempelstatistik Godstågens avgångspunktlighet vid Malmö godsbangård 300 250 200 Malmö bg Statistik jan 2018: 38% avgick för tidigt 26% avgick -5<t<5 23% avgick för sent Antal tåg 150 100 50 0 t<=-60-60<t<=-45-45<t<=-30-30<t<=-15-15<t<=-5-5<t<=5 5<t<=15 15<t<=30 30<t<=45 45<t<=60 t>60 Statistik jan 2017: 51% avgick för tidigt 29% avgick -5<t<5 10% avgick för sent jan-17 jan-18
Likartad fördelning avgångspunktlighet 3 största bangårdar Sävenäs Antal godståg 350 300 250 200 150 100 50 Hallsberg 160 140 120 100 80 60 40 20 0 t<=-60-60<t<=-45-45<t<=-30-30<t<=-15-15<t<=-5-5<t<=5 jan-17 5<t<=15 jan-18 15<t<=30 30<t<=45 45<t<=60 t>60 0 t<=-60-60<t<=-45-45<t<=-30-30<t<=-15-15<t<=-5-5<t<=5 5<t<=15 15<t<=30 30<t<=45 45<t<=60 t>60 300 250 Malmö gbg jan-17 jan-18 200 150 100 50 0 t<=-60-60<t<=-45-45<t<=-30-30<t<=-15-15<t<=-5-5<t<=5 5<t<=15 15<t<=30 30<t<=45 45<t<=60 t>60 jan-17 jan-18
Resultat 3: Utvalda huvudindikatorer exempelstatistik Förseningar längre än 1 h Snabbtåg - Totalt antal tåg per månad 3549 st (medelvärde) Fjärrtåg - Totalt antal tåg per månad 2387 st (medelvärde) Antal tåg 300 250 200 150 100 50 0 201701 201702 201703 201704 201705 201706 201707 201708 201709 201710 201711 201712 201801 201802 201803 201804 201805 201806 201807 201808 201809 201810 Statistik jan - okt 2018: 5% av snabbtågen 2% av fjärrtågen Statistik 2017: 2% av snabbtågen 1% av fjärrtågen
Forskningsområden och identifierade foi behov Område Från utland Planering/styrning av godstrafik Banarbete Pendeltågstrafik i Stockholm Missade anslutningar och planering/styrning TRV - Järnvägsföretag Fordon Planering/styrning av järnvägssystemet ERTMS, automation och digitalisering av järnvägen Forsknings- och kunskapsbehov Behov av att identifiera orsaker och åtgärder Finns pågående KAJT/S2R-projekt. Närmare koppling till TTT behövs. KAJT-projekt pågår och mycket arbete pågår på TRV utanför TTT. Närmare koppling till TTT behövs. Behov av indikatorer. Samarbete med japanska järnvägen kan ge värdefull input. Nytta av att invänta försenad anslutning vs. kostnad för försämrad systempunktlighet Forskning om felkällor hos fordon KAJT-projekt pågår. Behöver omsätta forskningsresultat till verkliga tillämpningar. Skapa robusta system och processer för ny teknik.
Slutsatser Punktlighetsarbetet har kommit igång inom alla effektområden. Mer fokus bör framför allt läggas på effektområdena Fordon och Från utland Det finns synergier mellan effektområdena och de kan delas in i två övergripande grupper: planering/styrning av järnvägssystemet och järnvägssystemets funktionalitet Planering och styrning av järnvägssystemet är en nyckelfråga för järnvägens punktlighet Avgångspunktligheten för godståg är ofta låg à potential för att förbättra järnvägens systempunktlighet Indikatorerna långa förseningar och inställda tåg fångar aspekter utöver 5 min punktlighet som är viktiga för resenärerna
Tack!