FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 26.2.2010 2009/2215(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om en union för Medelhavet (2009/2215(INI)) Utskottet för utrikesfrågor Föredragande: Vincent Peillon PR\805847.doc PE439.184v01-00 Förenade i mångfalden

PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...8 PE439.184v01-00 2/12 PR\805847.doc

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om en union för Medelhavet (2009/2215(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution, med beaktande av Barcelonaförklaringen som antogs under utrikesministrarnas konferens om EU Medelhavsområdet i Barcelona den 27 28 november 1995 och genom vilken ett EU Medelhavspartnerskap upprättas, med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet (KOM(2008)0319), med beaktande av att Europeiska rådet i Bryssel den 13 14 mars 2008 godkände Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet, med beaktande av förklaringen från toppmötet i Paris om Medelhavsområdet den 13 juli 2008, med beaktande av slutförklaringen från utrikesministrarnas konferens om EU Medelhavsområdet i Marseille den 3 4 november 2008, med beaktande av uttalandena från presidiet för parlamentariska församlingen EU Medelhavsområdet (Empa) som antogs i Paris (12 juli 2008), Kairo (22 november 2009) och Rabat (22 januari 2010), med beaktande av slutsatserna från det inledande mötet för Församlingen för regionala och lokala myndigheter i EU Medelhavsområdet (Arlem) som hölls i Barcelona den 21 januari 2010, med beaktande av slutförklaringen från Euromedtoppmötet för ekonomiska och sociala råd och liknande organ som hölls i Alexandria den 19 oktober 2009, med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europeiska unionens politik för Medelhavsområdet, i synnerhet de från den 15 mars 2007 1 och den 5 juni 2008 2 samt resolutionen av den 19 februari 2009 om Barcelonaprocessen: en union för Medelhavet 3, med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken 4, med beaktande av rekommendationen från Empas politiska utskott av den 13 14 mars 2010, med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, 1 EUT C 301 E, 13.12.2007, s. 210. 2 EUT C 285 E, 26.11.2009, s. 39. 3 Antagna texter från detta datum, P6_TA(2009)0077. 4 EUT C 282 E, 6.11.2008, s. 443. PR\805847.doc 3/12 PE439.184v01-00

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0000/2010), och av följande skäl: A. I en värld med flera ekonomiska stormakter är det endast större regionala sammanslutningar som kan ha en framträdande roll och hantera de sociala, kulturella, ekonomiska, miljörelaterade och politiska förändringarna. B. EU måste anta en strategisk plan för förbindelserna med grannländerna i söder och utöka det samarbete som nu är begränsat till säkerhets- och migrationsfrågor. C. Unionen för Medelhavet (UfM) gör det möjligt att stimulera de regionala och multilaterala aspekterna av förbindelserna mellan EU och Medelhavsområdet. UfM ger även nya möjligheter att skapa ett område för fred, säkerhet och välstånd för 800 miljoner personer. D. Grannskapspolitiken gentemot Medelhavsländerna har sina brister. Politiken prioriterar nämligen de bilaterala förbindelserna och har därför varit obalanserad och inte kunnat bidra till en gemensam process med några reformer av betydelse i regionen. E. De senaste femton åren har Medelhavsländerna diversifierat sitt samarbete med olika partner inom handel och ekonomi (Ryssland, Kina, Brasilien, och kungadömena vid Persiska viken), och genomgått djupgående samhällsförändringar (konsumtionsmönster, rörlighet, demografisk sammansättning etc.), vilket har fått konsekvenser för den interna balansen. F. Det finns betydande skillnader mellan EU-länderna och tredjeländerna i Medelhavsområdet, och de strukturella svårigheterna, som är av både socioekonomisk och institutionell karaktär, är oroväckande. Detta kräver kraftfulla åtgärder, och det ligger i samtliga partnerländers intresse att de vidtas. G. Regionen som UfM omfattar präglas fortfarande av konflikter och politiska spänningar, vilket har bidragit till att arbetet efter toppmötet i Paris i juli 2008 dragit ut på tiden. H. De två viktigaste förändringarna som UfM medför är dels av institutionell art (delat ordförandeskap, en gemensam ständig kommitté, UfM:s generalsekretariat), dels av operativ art (integrationsprojekt), och de bör styras av principerna effektivitet och insyn. I. Generalsekretariatet kommer att fungera som drivkraft för unionen och effektiviteten kommer att vara avhängig personalens förmåga att arbeta självständigt. Det nya och hoppingivande är att en israelisk och en palestinsk högre tjänsteman nu kommer att samarbeta i en internationell organisation på regional nivå. J. Medelhavsregionen berörs direkt av sådana transnationella frågor som vattenförsörjning, miljöförstöring, väg- och sjötransporter och migrationsströmmar. De lokala och regionala myndigheterna är således av central betydelse för framväxten av en hållbar regionalpolitik och genomförandet av viktiga projekt. PE439.184v01-00 4/12 PR\805847.doc

K. Sedan toppmötet i Paris har de projekt som presenterades inom ramen för UfM drabbats av bristande finansiering. L. De pengar som migranter skickar till släkt och vänner i länderna söder om Medelhavet utgör ett betydande kapitalflöde. M. Befintliga politiska instrument och institutionella nivåer får inte kopieras, eftersom de då kan komma att överlappa varandra. Det är också mycket angeläget att se till att de många olika instrument som ingår i samarbetet EU Medelhavsområdet samordnas, och att utgångspunkten är Barcelonaprocessens regelverk. N. Lissabonfördraget har nyligen trätt i kraft, men frågetecken kvarstår angående UfM:s verksamhet och finansiering. Europaparlamentet måste noga följa Medelhavsunionens utveckling för att kunna bidra till ett lyckat toppmöte i Barcelona. 1. Europaparlamentet uppmanar UfM:s stats- och regeringschefer, som sammanträder i Barcelona den 7 juni i år, att efter de senaste två årens svårigheter göra sitt yttersta för att mötet ska bli lyckat vad gäller sjösättandet av UfM:s institutioner och genomförandet av de omfattande projekten. 2. Europaparlamentet föreslår att regeringarna i UfM:s medlemsstater inleder en kontinuerlig och öppen politisk dialog som präglas av ömsesidig respekt och förståelse och av viljan att främja demokratin och respekten för mänskliga rättigheter och individuella och kollektiva friheter. 3. Europaparlamentet anser att de politiska spänningarna och regionala konflikterna i Medelhavsområdet inte får bromsa utvecklingen för att få till stånd ett sektorsinriktat och multilateralt samarbete. Genom omfattande integrationsprojekt kommer UfM att bidra till ett ökat förtroende i regionen, vilket främjar strävan för att skapa allmän säkerhet i en anda av solidaritet och fred. 4. Europaparlamentet rekommenderar att man i samband med toppmötet i Barcelona fastställer UfM:s institutionella och verksamhetsrelaterade struktur enligt följande riktlinjer: Generalsekretariatet bör få de resurser som krävs för att kunna fungera effektivt och oberoende. Man bör tydliggöra de kriterier som ska ligga till grund för beslut, finansiering och genomförande av omfattande projekt. EU:s deltagare (medlemsstaterna, rådet och kommissionen) ska finnas representerade i enlighet med Lissabonfördraget, och man bör samtidigt verka för att alla tredjeländer i Medelhavsområdet deltar aktivt. Man bör förbättra samordningen av de projekt och gemenskapsprogram som godkänts vid de olika ministermötena. Det ska vara möjligt med flexibla samarbetsformer, så att de länder som vill kan arbeta tillsammans runt projekt av gemensamt intresse. PR\805847.doc 5/12 PE439.184v01-00

Man bör verka för ett gott samarbete mellan generalsekretariatet och Europeiska kommissionen samtidigt som det bör finnas en tydlig avgränsning av deras behörighetsområden. UfM:s demokratiska legitimitet bör säkras, genom att det finns insyn i beslutsfattande. Europaparlamentet, Empa och de nationella parlamenten ska vara delaktiga i beslutsprocessen. 5. Europaparlamentet erinrar om att det vid toppmötet i Paris beslutades om sex strategiska horisontella sektorer, varav de flesta redan omfattas av projekt inom ramen för EU Medelhavspartnerskapet. 6. Europaparlamentet ser det som avgörande att man kan säkra, utöka och mobilisera de finansiella medlen för projekt som ska genomföras med hjälp av offentlig och privat finansiering, och framhåller följande: UfM:s medlemmar uppmanas ge de anslag som krävs för de olika projekten. Parlamentet förväntar sig historiska åtaganden från deltagarna vid toppmötet i Barcelona. Innan budgetplanen för 2007 2013 har löpt ut får EU:s ekonomiska bidrag inte påverka regionala EU Medelhavsprogram som pågår eller planerats. Det är viktigt att UfM tilldelas betydligt större resurser i EU:s nya budgetplan för 2014 2020 De insatser som gjorts av de finansinstitutioner på nationell, europeisk (EIB-Femip, EBRD) och internationell (Världsbanken) nivå som redan är verksamma i området välkomnas. Det är viktigt att utnyttja samverkansvinsterna i samband med mer omfattande projekt. Parlamentet föreslår att man inrättar en investerings- och utvecklingsbank för EU Medelhavsområdet i syfte att skapa lika villkor i de norra och södra delarna av UfM. Parlamentet välkomnar de nyligen upprättade investeringsfonderna för finansiering av UfM:s projekt, däribland fonden InfraMed för infrastrukturprojekt, och uppmuntrar de olika aktörerna att främja liknande initiativ. 7. Europaparlamentet vill se ansträngningar för att förbättra den ekonomiska och rättsliga situationen i tredjeländerna. I första hand bör man se till att förtroendeingivande och hållbara finansinstitutioner inrättas på subregional nivå, och även att utländska investeringar främjas. Våra förhoppningar är att en gemensam stadga om investeringsskydd upprättas i tredjeländerna i Medelhavsområdet, vilket skulle förbättra och harmonisera investeringsskyddet samt främja investeringar. att ett försäkrings- och garantisystem för investerare inrättas; systemet skulle grunda sig på Multilaterala investeringsgarantiorganet (Miga) och anpassas till en EU Medelhavskontext. 8. Europaparlamentet uppmanar medlemmarna i UfM att underlätta för migranter att överföra pengar till släkt och vänner i södra Medelhavsområdet, bland annat genom att verka för att överföringskostnaderna sänks. 9. Europaparlamentet beklagar att sådana socioekonomiska och kommersiella faktorer som utländska direktinvesteringar, sysselsättningen, den informella ekonomin och målet att PE439.184v01-00 6/12 PR\805847.doc

minska fattigdomen har förbisetts i Parisdeklarationen. Detta måste åtgärdas under toppmötet i Barcelona. 10. Europaparlamentet understryker den strategiska betydelse som jordbruket, livsmedelssäkerheten, vattenförsörjningen och landsbygdsutvecklingen har i Medelhavsländerna och yrkar på att ett samarbete på jordbruksområdet görs till en politisk prioritering. Medlemmarna i UfM bör försöka samordna sina ståndpunkter i samband med WTO-förhandlingarna och sträva mot en mer samstämmig jordbrukspolitik i Medelhavsområdet. 11. Europaparlamentet önskar att nya kulturprojekt snarast läggs till på UfM:s dagordning och föreslår att ett Erasmus junior ( Averroës ) inrättas för EU Medelhavsområdet för att främja utbytesverksamhet för högstadie- och gymnasieelever i Medelhavsunionens medlemsländer. 12. Europaparlamentet erinrar om sina befogenheter inom EU:s budgetförfarande. Det är viktigt att Empa ges ökade befogenheter i form av en rådgivande roll och befogenhet att utöva demokratisk kontroll av budgetens genomförande. Parlamentet välkomnar att Empas olika behöriga utskott regelbundet hör generalsekretariatet och generalsekreterarna för en regelbunden uppföljning av diverse projekt och verksamheter. Det utökade ansvaret bör dock även omfatta en förbättring av Empas verksamhet och arbetsmetoder, bland annat genom att Empa ges de mänskliga och ekonomiska resurser som behövs. 13. Europaparlamentet välkomnar den nyligen inrättade Församlingen för regionala och lokala myndigheter i EU och Medelhavsområdet (Arlem), och efterlyser en samordning av Arlems och Empas respektive verksamheter, bland annat genom att man anordnar gemensamma sammanträden och att medlemmar från respektive organ bjuds in till arbetsmöten. 14. Europaparlamentet yrkar på att det civila samhället, arbetsmarknadens parter och de många nätverk för branschintressen och för övriga ekonomiska och sociala aktörer som skapats inom ramen för EU Medelhavspartnerskapet regelbundet ska bjudas in till samråd och deltagande i UfM:s verksamhet och projekt. Parlamentet stöder inrättandet av ett Medelhavsforum för företagsledare och inrättandet av ett ekonomiskt och socialt råd för EU Medelhavsområdet. 15. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionens vice ordförande/höga representant och kommissionen att göra vad de kan för att samordna EU:s deltagande i UfM och göra Europaparlamentet delaktigt i utformningen av EU:s politik. 16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordföranden för Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionens ordförande, kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, UfM:s delade ordförandeskap och alla partnerländernas regeringar och parlament. PR\805847.doc 7/12 PE439.184v01-00

MOTIVERING I Bakgrund EU har under de två senaste decennierna gjort stora ansträngningar i samband med utvidgningen österut. Den historiska uppgiften att återförena kontinenten har kunnat slutföras, och detta ska ses som något mycket positivt. Men när nu världens geopolitiska och geoekonomiska balans genomgår stora förändringar i och med Asiens anmärkningsvärda utveckling är det dags att unionen omvärderar sina prioriteringar i utrikespolitiska frågor och återupptäcker grannländerna i söder. Det är absolut nödvändigt att Europaparlamentet noga följer utvecklingen för det senaste regionala initiativet: Unionen för Medelhavet (UfM). Detta betänkande är en uppföljning till det betänkande som antogs i februari 2009. Syftet är att följa upp de politiska övervägandena, samtidigt som EU:s nya institutionella struktur och de frågor som ännu kvarstår runt UfM behandlas, både vad gäller verksamhet och finansiering. Efter en omtvistad lansering och två år av relativt låsta positioner kommer det andra toppmötet för Medelhavsunionens stats- och regeringschefer att äga rum i Barcelona i juni 2010. Europaparlamentet vill bidra till att toppmötet blir framgångsrikt, eftersom detta är avgörande för Medelhavsunionens framtid. II Riktlinjer Toppmötet i Barcelona närmar sig, och våra idéer för UfM följer fyra huvudlinjer. a) Barcelonaprocessens regelverk som grund för UfM Efter att ha kommit till på ett sätt som inte kan sägas ligga i linje med de tankar som utgör gemenskapens grund var det ett lyckat beslut att låta UfM bli en del av Barcelonaprocessen, trots dess brister 1. Trots det föga uppmuntrande resultatet av EU Medelhavspartnerskapet, i synnerhet rörande de multilaterala och subregionala dimensionerna, har våra partner ändå insett värdet av denna typ av samarbete, vilket inte är fallet med den europeiska grannskapspolitiken som inleddes 2004. Barcelonaprocessen har förvisso varit låst politiskt sett, men tekniskt sett har den varit aktiv. Ekonomin i vissa stater har stärkts betydligt tack vare de finansiella instrumenten (Meda, ENPI och Femip), programmen för samarbete på olika nivåer samt de bilaterala associeringsavtalen. När det gäller kultur och utbildning har program utformats för bevarande av kulturarv (EuroMed Heritage), främjande av utbyte för ungdomar (Erasmus Mundus), 1 Slutsatserna från Europeiska rådets möte den 13 14 mars 2008. PE439.184v01-00 8/12 PR\805847.doc

sändning av en audiovisuell produktion för EU Medelhavsområdet (Euromed Audiovisual II) samt för en interkulturell dialog (Anna Lindhs stiftelse). Det bör påpekas att ansträngningar, om än blygsamma, har gjorts för den subregionala integrationen i och med undertecknandet av Agadiravtalet. På det politiska planet har partnerskapets regionala dimension kunnat bevaras tack vare de ministermöten (utrikesfrågor och sektorsspecifika frågor) och möten mellan högre tjänstemän som hållits och som gjort att en kontinuerlig dialog har kunnat föras. Det är således förståeligt att när man inledde den europeiska grannskapspolitiken med dess bilaterala dimension och tre huvudprinciper (villkorlighet, gemensamt ansvar och selektiv differentiering) kunde det uppfattas som, och då inte enbart av södra Medelhavsområdet, att EU hade förlorat intresset för ett partnerskap och gett upp sina ambitioner för regionen EU Medelhavsområdet 1. UfM utgör en andra chans att stärka de regionala och bilaterala dimensionerna av samarbetet EU Medelhavsområdet, under förutsättning att man håller sig till Barcelonaprocessens regelverk. b) De politiska spänningarna och regionala konflikterna i Medelhavsområdet får inte bromsa utvecklingen för ett sektorsinriktat och multilateralt samarbete Regionen som UfM omfattar präglas av konflikter och politiska spänningar. Händelserna den 11 september 2001 och kriget i Irak har också spätt på förtroendekrisen på båda sidor. Konflikterna har lett till att arbetet med UfM har dragit ut mycket på tiden sedan toppmötet i Paris i juli 2008 och resulterat i inställda ministermöten och en institutionell förlamning. Det finns dock en lärdom som vi kan dra av dessa svårigheter: UfM:s främsta uppgift är inte att lösa konflikter som i åratal pågått mellan vissa medlemsstater. Om inte de berörda parterna intar en ansvarsfull och konstruktiv attityd kommer det att bli svårt att förverkliga UfM och säkra dess framtida utveckling. Det är genom de omfattande integrationsprojekten som UfM kommer att bidra till ett ökat förtroende i regionen, vilket främjar strävan mot allmän säkerhet i en anda av solidaritet och fred. Om projekten i stället stoppas innebär det ett misslyckande med allvarliga konsekvenser. c) De två nya förändringarna som UfM medför dels institutionellt (delat ordförandeskap, sekretariatet, kommittén för högre tjänstemän), dels operativt (integrationsprojekt) bör styras av principerna effektivitet och insyn Ett villkor för att UfM ska bli en lyckad satsning är att verksamheten är tydlig och att man kan uppvisa resultat som är synliga för största möjliga antal aktörer (företag, universitet, facket, lokala och regionala myndigheter, det civila samhället). UfM:s institutioner bör därför snarast inleda sin verksamhet enligt enkla, effektiva och insynsvänliga former. På det praktiska planet skulle effektivitetskravet kunna innebära flexibla samarbetsformer som är öppna för länder som vill arbeta tillsammans i projekt av gemensamt intresse, utan att man stänger dörren för dem som kanske vill ansluta sig i ett senare skede. 1 Se Jäätteenmäkis, Tannocks och Napoletanos betänkanden. PR\805847.doc 9/12 PE439.184v01-00

För övrigt bör såväl val av projekt som projektens utveckling och finansiering genomgå regelbundna utvärderingar och kontroller, i synnerhet via den parlamentariska vägen, och resultaten bör vara tillgängliga för allmänheten. d) Finansieringen har blivit en nyckelfråga Sedan toppmötet i Paris har Europeiska kommissionen bidragit ekonomiskt till de första projekten som presenterades inom ramen för UfM. Detta utgör endast ett första steg som bör ses över omgående för att dessa projekt ska kunna få en tydlig utformning. Trots den ekonomiska och sociala krisen kräver genomförandet av UfM mer omfattande ekonomiska bidrag från de olika parterna, i synnerhet från EU. Man måste således se till att EU och dess partner i Medelhavsområdet ger tillräckliga anslag till UfM:s budget. Partnerländernas insatser får inte inskränkas till att bevilja lån eller att i efterhand försöka få projekt som finansieras inom andra institutionella ramar, exempelvis gemenskapens, klassade som UfM-projekt. Man måste även ge generalsekretariatet de resurser som behövs för att det ska fungera effektivt och oberoende. III. Toppmötet i Barcelona en avgörande etapp för UfM UfM:s stats- och regeringschefer kommer att samlas i Barcelona i juni 2010. Europaparlamentet vill bidra till att detta andra toppmöte blir lyckat. Efter två svåra inledande år är detta möte avgörande för UfM:s framtid. Europaparlamentet kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt de framsteg som gjorts inom de tre viktigaste områdena, det vill säga den institutionella strukturen, projekten och finansieringen av projekten. a) Den institutionella strukturen: effektivitet och demokrati Inför toppmötet i Barcelona bör man arbeta med att fastställa UfM:s institutionella och verksamhetsrelaterade struktur. Det är viktigt att man ser till att kraven på effektivitet och insyn respekteras, i synnerhet genom att de kriterier som ska ligga till grund för beslut, finansiering och genomförande av de omfattande projekten tydliggörs. Generalsekretariatet kommer att fungera som drivkraft för UfM. Effektiviteten kommer att vara anhängig personalens förmåga att arbeta självständigt. Det nya och hoppingivande är att en israelisk och en palestinsk högre tjänsteman nu kommer att samarbeta i en internationell organisation på regional nivå. Det är viktigt att sekretariatet och Europeiska kommissionen har ett gott samarbete och att det finns en tydlig avgränsning av deras behörighetsområden. I den nya institutionella strukturen behåller Europaparlamentet sina befogenheter inom EU:s budgetförfarande, men det är ytterst viktigt att Empas ges ökade befogenheter i form av en PE439.184v01-00 10/12 PR\805847.doc

rådgivande roll och befogenhet att utöva demokratisk kontroll av budgetens genomförande för projekten. Om Empas olika utskott regelbundet hör generalsekretariatet och generalsekreterarna får man en regelbunden uppföljning av projekten och verksamheten. Det utökade ansvaret bör dock samtidigt omfatta en förbättring av Empas verksamhet och arbetsmetoder, bland annat genom att Empa ges de mänskliga och ekonomiska resurser som behövs. Det är absolut nödvändigt att lokala och regionala myndigheter är delaktiga. De olika regionerna runt Medelhavet är av central betydelse för framväxten av en ny regionalpolitik och för projektens genomförande. Den nybildade Församlingen för regionala och lokala myndigheter i EU Medelhavsområdet (Arlem) är ett utmärkt initiativ. Inom ramen för UfM bör man komma ihåg att det civila samhället, arbetsmarknadens parter och de många nätverk för branschintressen och för övriga socioekonomiska aktörer som skapats inom ramen för EU Medelhavspartnerskapet måste göras delaktiga i UfM:s verksamhet och projekt i så stor utsträckning som möjligt. För det ändamålet bör man främja inrättandet av en ekonomisk och social kommitté för EU Medelhavsområdet och ett Medelhavsforum för företagsledare. b) Projekt Vid toppmötet i Paris beslutade man om sex strategiska horisontella sektorer som svarar mot ett antal betydande regionala utmaningar: rening av havet, transporter, förnyelsebar energi, utbildning, små och medelstora företag samt räddningstjänst. Det åligger generalsekretariatet att välja ut, föreslå och anta de olika UfM-projekten. Ett flertal projekt ingår redan i EU Medelhavspartnerskapet. För att gå praktiskt tillväga bör man ta fasta på hur EU och Medelhavsområdet kan komplettera varandra, och man bör försöka hitta en god balans vad gäller samordning och politisk mobilisering mellan dessa nivåer. Utöver de sex omfattande projekt som antagits är det önskvärt att generalsekretariatet och de sektorsspecifika ministermötena snarast tar upp nya projekt på dagordningen. Europaparlamentet föreslår bland annat att man inom ramen för UfM utarbetar projekt som Erasmus junior ( Averroës ) för EU Medelhavsområdet för att främja utbytesverksamhet för högstadie- och gymnasieelever i Medelhavsunionens medlemsländer, eller att man lägger till en gren för kultur. Samarbetet runt livsmedel och jordbruk är av strategisk betydelse, och i strävan för att få till stånd en harmoniserad jordbrukspolitik i Medelhavsområdet bör UfM prioritera detta samarbete. c) Öka och säkra finansieringen Vid toppmötet i Barcelona bör den bristande finansieringen av de projekt som presenterats inom ramen för UfM åtgärdas. Finansieringen av planerade projekt kommer att baseras på en kombination av offentliga och privata medel, en finansiering som måste bevaras men även vidareutvecklas Parlamentet framhåller följande: PR\805847.doc 11/12 PE439.184v01-00

Innan budgetplanen för 2007 2013 har löpt ut får de viktiga ekonomiska bidragen från EU inte påverka regionala EU Medelhavsprogram som pågår eller planerats. I EU:s budgetplan för 2014 2020 bör UfM tilldelas betydligt större resurser. Finansinstitutioner på nationell, europeisk (EIB-Femip och EBRD) och internationell (Världsbanken) nivå är redan verksamma i regionen. Det är viktigt att utnyttja samverkansvinsterna i samband med mer omfattande projekt. Detta kommer att vara en av sekretariatets uppgifter. En investerings- och utvecklingsbank för EU Medelhavsområdet bör inrättas, i synnerhet i syfte att skapa lika villkor i de norra och södra delarna av UfM. De nyligen upprättade investeringsfonderna för finansiering av UfM:s projekt är en välkommen nyhet, och liknande initiativ bör främjas. För övrigt bör ansträngningar göras för att förbättra den ekonomiska och rättsliga situationen i tredjeländerna. Prioritet bör ges åt att inrätta förtroendeingivande och hållbara finansinstitutioner på subregional nivå, och även åt att främja utländska investeringar. De nuvarande avtalen om investeringsskydd är bilaterala och saknar enhetlighet. En gemensam stadga om investeringsskydd för länderna i södra Medelhavsområdet och ett försäkrings- och garantisystem för investerare skulle förbättra och harmonisera investeringsskyddet. De pengar som migranter skickar till släkt och vänner i de södra Medelhavsländerna är av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i mottagarländerna. Man bör överväga olika sätt att underlätta sådana överföringar, exempelvis genom att verka för att överföringskostnaderna sänks. **** EU och dess grannar söder och öster om Medelhavet står inför en vändpunkt i sin gemensamma historia. Det ser inte ut att finnas någon annan möjlighet än att tillsammans och solidariskt bemöta de stora utmaningar som Medelhavsområdet dagligen ställs inför. I Barcelona kommer stats- och regeringscheferna att behöva vara pragmatiska och visa att de har framtidsvisioner för att utifrån den komplexa situation som råder i regionen skapa en union för EU Medelhavsområdet och de över 800 miljoner människor som bor i regionen. De måste kunna leva upp till medborgarnas rättmätiga förhoppningar om fred, stabilitet och välstånd, och förverkliga deras längtan efter ett samhälle grundat på lag och rätt och ömsesidig respekt. Att komplettera varandra och dela på ansvaret är det bästa sättet för att ta tillvara Medelhavsområdets mångfald och skapa ett välstånd som alla medborgare får del av. PE439.184v01-00 12/12 PR\805847.doc