Mall för programanalys 2015

Mall för programanalys 2015 Masterprogrammet i fysik 1

Innehållsförteckning Observera att du som programansvarig i kapitel 1 väljer det lämpligaste av underkapitlen a)-c) och fyller i den delen av mallen. Kapitel 1 4 Inledning 3 Princip 1: Grundläggande filosofi 5 Princip 2: Lärandemål 10 Princip 3: Programupplägg 11 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 15 Princip 5: Praktik och projektarbete 16 Princip 6: Lärmiljöer 17 Princip 7: Integrerat lärande 17 Princip 8: Aktiva lärformer 20 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare 22 Princip 10: Pedagogisk färdighet 23 Princip 11: Examination 24 Princip 12: Programuppföljning 29 Kapitel 2 * 33 Kapitel 3 * Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

Kapitel 1 Inledning 0.1. Formalia - Programmets namn: Masterprogrammet i fysik, TAFYM - Läsår för vilket verksamhetsberättelsen gäller: 2015 - Huvudsakligen ansvarig för framtagandet av analysen: Jens Zamanian 0.2 Programmets stödfunktioner * Här beskrivs vilka stödfunktioner som finns för den programansvarige. Särskild vikt läggs på att beskriva vilka formaliserade kontaktytor som finns mot programmets intressenter, dvs 1. programmets studenter och studentkåren 2. avnämare av studenter samt 3. lärare och institutioner. En beskrivning av hur samtliga intressenters åsikter beaktas i beslut som rör programmet ska också finnas med. Programmet är utpräglat huvudområdesinriktat och den programansvarige har mycket nära samarbete med fysikinstitutionen, särskilt med huvudstudierektorn och den som har det övergripande ansvaret för institutionens examensarbeten. Allt utvecklingsarbete av programmet sker i nära samråd med aktiva fysikforskare. Till exempel har de rekommenderade programprofilerna mot beräkningsfysik och fotonik utarbetats av forskare vid ICELAB, respektive gruppen för optisk fysik, i samråd med den programansvarige. Programmet har hittills saknat formaliserade stödfunktioner från studenthåll. Det har ändå fungerat bra, dörren till den programansvariges rum står alltid öppen och kontakter upprättas redan från programstart då alla nybörjare erbjuds hjälp med sin individuella studieplan. Studenterna har även inflytande på programmet via kursutvärderingar. Senast i kursen Grundläggande mätteknik, där studenternas utvärderingar lett till utvecklandet av ett större och kursövergripande laborationsprojekt. Det finns förnärvarande inga svenska studenter på programmet och de utländska studenterna håller kontinuerlig kontakt med den programansvarige/studievägledare för att få hjälp med att anpassa sina kursval till tidigare utbildning och för att få intyg av olika slag. (Det låga antalet svenska studenter förklaras av att det är få svenska studenter på det behörighetsgivande kandidatprogrammet och av att en del läser mot en masterexamen utan att följa programmet.) Det är inte oproblematiskt att inrätta ett råd där utländska studenter av kvantitativa skäl måste utgöra en majoritet; de känner inte till regelverken och de kan inte läsa dokument på svenska. 3

Den programansvarige sitter dock med i programrådet för Kandidatprogrammet i Fysik och Tillämpad Matematik och har via detta en kontaktyta mot lärare och studenter. 0.4 Internationalisering * Här analyseras och kommenteras hur många ut- respektive inresande inom avtal som programmets studenter genomfört. Även om nästan alla våra masterprogramstudenter är utländska studenter kommer ingen inom avtal, alla utländska programstudenter är freemovers; antalet inresande avtalsstudenter på programmet är därför noll. Eftersom nästan alla programstudenter är utländska freemovers är intresset för utlandsstudier i ytterligare ett land mycket litet; antalet utresande masterstudenter under 14/15 är noll. Institutionen för fysik har dock varje år ett stort antal inresande utbytesstudenter. En del av dessa studenter läser för nuvarande masterprogram på andra universitet. Hur stor del det rör sig om är dock svårt att säga då det inte bokförs vilket program de inresande utbytesstudenterna läser i hemlandet. Bland de inresande fysikstudenterna läser dock en majoritet minst en kurs på masternivå. 0.5 Avancerad nivå (endast master-, magister-, och femåriga program) * Här analyseras och kommenteras hur stor andel HST på avancerad nivå en typisk programstudent läser. Med andel menas (HP avancerad) / (total HP). De programstudenter som tog ut naturvetenskaplig masterexamen i fysik under 2013 har i snitt 94% av sina programkurser på avancerad nivå. En förklaring till den höga andelen avancerade kurser är att vi rekommenderar studenterna att sikta på en avancerad utbildning för att få en så internationellt konkurrenskraftig examen som möjligt. De kurser som inte ligger på avancerad nivå är oftast valda för att kompensera brister i tidigare utbildning. Det vanligaste exemplet är grundnivåkursen Basic Measurement Techniques som en del utländska studenter behöver för att få de nödvändiga laborativa färdigheterna för masterstudier med experimentell inriktning. 0.6 Genomströmning * Här analyseras och kommenteras data för hur stor andel av programstudenterna som tar examen samt studietidens längd. För de programstudenter (TAFYM) som tagit examen under 2013 är medelstudietiden ganska exakt 2 år (24,4 studiemånader). Kortast tid är 9 månader och längst 41 månader. Utan den snabba studenten (som påbörjade sina masterstudier på Chalmers) låg snittet på 2,25 år. Detta är anmärkningsvärt bra med tanke på de svårigheter som utländska studenter möter i början av sina studier p.g.a. språksvårigheter, sämre anpassade bakgrundskunskaper och ny studiekultur. 4

Av de 57 studenter som varit registrerade på programmet terminen H10 och senare så har: - 44% (25) tagit ut en Naturvetenskaplig masterexamen i fysik (varav 1 med inriktning mot optisk fysik) - 2% (1) uppfyller examenskraven men har ej (ännu) tagit ut examen - 2% (1) har tagit ut magisterexamen - 2% (1) har tagit ut Teknologie masterexamen i fysik - 9% (5) är fortfarande kvar på programmet - 42% (24) ej varit aktiva under 2013 och har troligen hoppat av. (Summan av procentsatserna ser ut att bli 101%, p.g.a. avrundningseffekter). Om man bara tittar på den grupp som troligen har hoppat av och de som är helt klara så är genomströmningen ca. 54%. 0.7 Externa examensarbeten * Här analyseras och kommenteras statistik för hur stor andel av examensarbetena som är externa. Under kalenderåren 2011-2014 färdigställdes totalt 21 examensarbeten om 30 eller 60 hp av studenter registrerade på masterprogrammet i fysik (TAFYM). Av dessa omfattade sex stycken 60 hp och övriga 16 omfattade 30 hp. Totalt uppgick antal externa arbeten till fem, två på 60 hp och tre på 30 hp, d.v.s. nära 24% av det totala antalet examensarbeten under perioden. De externa arbetena utfördes vid institutionerna för strålningsvetenskaper, datavetenskap, samt vid Umevatoriet. Ett arbete handleddes från Chalmers. Om vi begränsar oss till senaste kalenderåret 2014, utfördes sex av de ovanstående under denna period, varav ett på 60 hp. Det sistnämnda (på 60 hp) var externt (Chalmers). Utöver de ovan nämnda examensarbetena så gjordes ytterligare två examensarbeten omfattande 15 hp av studenter på programmet. Ett av dessa var externt (Institutionen för Strålningsvetenskaper). 5

Princip 1: Grundläggande filosofi Här presenteras belägg för att det bland de som arbetar med programmet finns en samsyn på området för utbildningen och den kommande yrkesrollen för studenterna. Exempel på kontext: För naturvetenskapliga program utgör den naturvetenskapliga metoden, med kritiska analyser av observerade eller principiella fenomen samt tolkningar av analysernas konsekvenser, sammanhanget i vilket man verkar. 1.3 Utbildningsplan Masterprogrammet omfattar 120 högskolepoäng och innehåller baskurser, valbara kurser och fria kurser. Valfriheten av kurser är stor så länge de allmänna kraven för examen är uppfyllda. (För examensbeskrivning se http://www.umu.se/studentcentrum/verksamhet/examina/examensbeskrivnin gar.html.) Exempel på studieinriktningar är: Fotonik Beräkningsfysik Strålningsfysik För lämpliga kombinationer av kurser se http://www.physics.umu.se/english/education/programmes/physicsmaster/ph ysics-courses/ och under rubriken programöversikt nedan. För kurser i strålningsfysik se http://www.umu.se/radsci/radiofysik/utbildning/sjukhusfysikerutbildning/ind ex.html Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner och räkneövningar samt genom handledning i samband med laborationer och projektarbeten. Redovisning av laborationer och projekt kan ske både muntligt och skriftligt. Studierna förutsätts bedrivas på heltid. En arbetsvecka omfattar normalt 10-20 timmar schemalagd undervisning medan övrig tid ägnas åt egna studier och övningar. Med undantag av kursen Fysikaliska egenskaper hos mätgivare erbjuds alla kurser på engelska. Kurserna samläses oftast med andra program, främst civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik. Normalt ges kurserna på halvfart. Baskurser På baskurser har studenten platsgaranti. K1 5FY026 Fysik D examensarbete, 30,0 hp K2 5FY160 Kvantmekanik 2, 7,5 hp K3 5FY095 Modellering och simulering, 7,5 hp Valbara kurser På valbar kurs har studenten platsgaranti på ett urval av kurser som motsvarar upp till heltidsstudier, dock inte med garanti på förstahandsval. För närvarande 6

ges valbara kurser på enligt nedanstående lista. Notera att de i allmänhet kräver vissa förkunskaper. I kursplanerna (se http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/amne/?code=fy1) anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs. Fotonikinriktning K4 5FY006 Atom- och molekylfysik C, 7,5 hp K5 5FY136 Beröringsfria mätmetoder, 7,5 hp K6 5FY142 Laserfysik, 7,5 hp K7 5FY148 Optisk konstruktion, 7.5 hp K8 5FY131 Laserbaserade spektroskopiska tekniker, 7,5 hp K9 5FY120 Molekylspektroskopi med tillämpningar, 7,5 hp K10 5FY155 Avancerade material, 7,5 hp K11 5FY129 Solceller, 7,5 hp K12 5FY068 Projekt i optisk fysik D, 4,5 hp K13 5FY143 Nanovetenskap, 7,5 hp Beräkningsfysikinriktning K14 5MA038 Numeriska metoder för partiella differentialekvationer, 7,5 hp K15 5FY033 Fysikens numeriska metoder, 7,5 hp K16 5FY144 Strömningslära, 7,5 hp K17 5FY061 Monte Carlo-metoder D, 7.5hp K18 5FY126 Informationsteori, nätverk och marknader, 7,5 hp K19 5FY074 Simuleringsteknik D, 7,5 hp K20 5FY138 Avancerade beräkningsmetoder i flödesmekanik, 7,5 hp Övrigt K21 5FY002 Astrofysik C, 7,5 hp K22 5FY000 Allmän relativitetsteori D, 7,5 hp K23 5FY013 Elektrodynamik II D, 7,5 hp K24 5FY145 Avancerat projekt i fysik, 7,5 hp K25 5FY038 Icke-linjär fysik D, 7,5 hp K26 5FY050 Kvantfältteori I D, 7,5 hp K27 5FY051 Kvantfältteori II D, 7,5 hp K28 5FY098/099/100/101 Aktuell forskning i fysik 1/2/3/4, 2 hp K29 5FY036 Grundläggande mätteknik B, 7,5 hp K30 5FY151 Rymdplasmafysik, 7,5 hp K31 5FY158 Rymdfysik med mätteknik, 7,5 hp För mer information om kurserna hänvisas till: http://www.physics.umu.se/utbildning/kurser/amne/?code=fy1, samt till http://www.physics.umu.se/english/education/programmes/physicsmaster/ph ysics-courses/ Fria kurser Fria kurser söks i öppen konkurrens. Kurser från andra lärosäten kan ingå i en examen. 7

Programöversikt Nedan beskrivs de olika profileringarna med blockscheman över de rekommenderade kurserna och deras placering under läsåret. Notera att vissa av kurserna, markerade med 1,2, är periodiserade över en tvåårsperiod samt att schemata är preliminära och kan variera något från år till år. Information om aktuellt schema ges på institutionens hemsida http://www.physics.umu.se/english/education/courses/course-schedules. Det självständiga arbetet om minst 30 högskolepoäng utförs normalt under vårterminen av år två. Fotonik med inriktning mot avancerade material (Den som saknar kunskaper motsvarande Grundläggande mätteknik B bör läsa denna kurs i början av utbildningen.) Höstterminen Vårterminen Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 År 1 Kvantmekanik 2 Valfri kurs Beröringsfria mätmetoder Valfri kurs Nanovetenskap Laserfysik 1 /Valfri kurs 2 Avancerade material Solceller År 2 Modellering och Atom- och Laserfysik 1 /Valfri simulering molekylfysik kurs 2 Självständigt arbete, 30 hp 1 Kurserna ges läsåren 13/14, 15/16 osv. 2 Kurserna ges läsåren 12/13, 14/15 osv. Valfri kurs Fotonik med inriktning mot atom-, molekyl- och optisk fysik (Den som saknar kunskaper motsvarande Grundläggande mätteknik B bör läsa denna kurs i början av utbildningen.) Höstterminen Vårterminen Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 År 1 Kvantmekanik 2 Atom- och Laserfysik 1/ Optisk molekylfysik konstruktion 2 Valfri kurs Valfri kurs Nanovetenskap Molekylspektroskopi med tillämpn. 1 / Laserbaserade spektroskopiska tekniker 2 År 2 Modellering och simulering, 7.5hp Valfri kurs Självständigt arbete 30 hp Laserfysik 1/ Optisk konstruktion 2 Valfri kurs Molekylspektroskopi med tillämpn. 1 / Laserbaserade spektroskopiska tekniker 2 Självständigt arbete, 30 hp, forts. 1 Kurserna ges läsåren 13/14, 15/16 osv. 2 Kurserna ges läsåren 12/13, 14/15 osv. 8

Beräkningsfysik Höstterminen Vårterminen Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 År 1 Modellering och simulering Num. metoder för partiella differentialekvationer Fysikens numeriska metoder Monte Carlo metoder D Kvantmekanik 2 Valfri kurs Strömningslära År 2 Simuleringsteknik D, 7.5hp Informationsteori, nätverk och marknader Valfri kurs Avanc. beräkningsmetoder i flödesmekanik Valfri kurs Självständigt arbete, 30hp 1.5 Sammanfattande värdering * 5 Programmets kontext uttrycks i de lokala examensmålen och bildar tillsammans med nationella mål underlag för att kontinuerligt förbättra programmet. 4 Studenter och lärare känner till och erkänner programmets kontext 3 Den valda kontexten har påverkat innehåll och kursutformning i en eller flera årskurser på programmet. 2 Det pågår ett arbete med att utveckla en samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1 Programmet känner behov att anpassa programmet till en kontext och en process att utveckla programmet i denna riktning har inletts 0 Det finns ingen samsyn kring programmets mål och sammanhang. 4 Studenter och lärare känner till och erkänner programmets kontext. 1.6 Belägg för sammanfattande värdering* Kontexten är den naturvetenskapliga metoden, med kritiska analyser av observerade fenomen, uppställandet av teoretiska modeller och beräkning av fysikaliska konsekvenser. Huvudmålet är förberedelse för forsknings- och avancerat utvecklingsarbete inom fysikområdet. Lärarnas vetenskapliga bakgrund, samt väl utarbetade individuella studieprogram i samråd med studenten borgar för samsyn. 9

Princip 2: Lärandemål Här presenteras de nationella och lokala mål som programmet siktar mot. Särskild vikt läggs vid att visa att de lokala målen tydliggör programmets tolkning av de nationella utifrån programmets kontext och de förväntningar som programmets intressenter kan tänkas ha. 2.3 Sammanfattande värdering * 5 Programmet utvärderas regelbundet och utvecklas utifrån intressenternas behov. 4 Lärmålen ligger i linje med visionerna (princip 1) och utbildningsuppdraget 3 Programmets lärmål utvecklas i samråd med programmets viktigaste intressenter inklusive lärarlaget, studenter och näringsliv. 2 En plan för att inkorporera tydliga lärmål i syfte att stärka personlig och professionell kompetens är etablerad. 1 En process har startat för att modifiera lärmålen för programmet i syfte att stärka personlig och professionell kompetens. 0 Det finns inga explicita lärmål som beskriver kunskaper, personliga och professionella färdighet eller färdigheter. Anm. Alternativen ovan lägger fokus på olika dimensioner och gör rangordningen svårbedömd. T.ex. skulle vi med fog kunna hävda även 5. 4 Lärmålen ligger i linje med visionerna (princip 1) och utbildningsuppdraget. 2.4 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller lärandemål. Fysik är ett vetenskapligt område med lång tradition, varför målen med lärandet som de facto eftersträvas är väl etablerade och ligger i linje med programmets visioner. Det utesluter inte att vi ständigt ser över målen, inte minst i programanalyserna och via input från lärare, studierektor och studenter. Här väger bl.a. kursutvärderingarna tungt. 10

Princip 3: Programupplägg Här presenteras belägg för att måluppfyllnadens olika delar är väl spridda över programmets kurser så att generiska färdigheter samt ämnesfärdigheter blandas. 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * Här presenteras en matris som visar vilka kurser som har kursmål som svarar mot nationella mål. Kurserna listas så långt det är möjligt i den ordning studenterna typiskt läser dem. Kurserna markeras i kategorier enligt Explicit examenskrav (***) Förkunskapskurser till explicit examenskrav (**) Övriga baskurser (*) Valbara och fria kurser Kurserna nedan är ordnade efter rekommenderade profiler, se avsnitt 1.3 ovan. I avsnitt 1.3 anges även vilka kurser som beteckningarna K1-K31 representerar. "+" i matrisen betyder att vi har identifierat s.k. implicita FSR, d.v.s. i kursen examinerande moment som ännu inte finns med explicit bland kursens FSR (se de röda rutorna i matrisen www.phys.umu.se/roger/hsv/inventeringsmatris2012.xls som institutionen upprättade inför UKÄ-utvärderingen). Det kan till exempel vara laborationer eller andra moment som lagts in i kursen efter att kursplanen fastställts. Vi har valt att inkludera +-momenten i matrisen eftersom plustecknen hjälper oss identifiera vilka kursplaner som behöver uppdateras med fler FSR. Ett annat skäl för att ta med +-momenten är att vi utgår från att fakulteten/universitetet vill ha information som beskriver verkligheten så nära som möjligt och inte bara få en vilseledande Prokrustes-matris. NATIONELLA MÅL FSR nummer: Kategori Kurs N1 N2 N3 N4 N5 N6 N7 N8 N9 *** K1 4 1,2 2 + 3 1,2 + + * K2 1-10 2-9 + + 6,8,9, 10 * K3 1,2,3, 1-5, 2,7+ + + 4-6+ 5,8+ 7,9 11 K4 1-10+ + + + 1+ K5 1-3,7 1-4,7 1-3,10 4-6,10 8-9 4-6 10,14 12 K6 1-13, 16-17 5,8,10, 14-15 14-17 18 18 20 K7 1-9+ 8,9 8,9 8,9+ + 8,9+ K8 1-14 5-14, 17 3,10,15 15,16 15-17 14,18 14,18 11

K9 1-6+ 4,6+ 6+ 6+ + 6+ + K10 1-3 3 5 4 3,5 2,5 K11 1-9+ 4,6,7, 7+ + 2,3, 9+ 9+ K12 1 2-4 2-4 2,3 4 1,2 3,4 2,3 K13 1-8 1-3, 7,12, 16 8,14 13 17-19 12,14, 15 10,11, 19,23 10-11 21 K14 1-7 1,7 1 1-7 K15 1,2 1,2 + 2+ + 1-6+ K16 1-7 1 8 8 2,6,7 11 10 K17 1-5+ 2,5 4,5+ 2,5+ + 2+ K18 1-3 1-3 5 2 6 4,6 7,9 8 K19 4,5,6 4,5, 2,3, 1,4, + 2-7+ 6+ 5+ 5+ K20 1-5 2,4,5,8 5 7,10 9 5,10 13 11 K21 1-8+ 5+ 1,6,8 + 5,7+ K22 1-6 1 5,6 2-4,6 K23 1-5 2+ 5 2-6 K24 1 2 5 3,4 6 7 10,11 12 K25 1-5 1 + 2,4,5 + 2-5 K26 1-4 1-3 + 1-4 + 2-4 K27 1-5 1-5 1,3 + 2-5 K28 1-4 3,5 5 K29 1-10+ 6,10 6 6,7+ 6+ + K30 1-7 1,6 1,2,4-8 7 K31 1-7,10 9,11,13 12-14 12,14 15 12 16,17 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Här redovisas sammanfattningar av kurs- och programvärderingar samt vilka slutsatser som dras av dessa. Information om studentnöjdhet kan även hämtas från kursrapporterna. 12

Vi gör inga systematiska utvärderingar av studenternas uppfattningar om programmet eftersom det spretar så mycket p.g.a. den stora valfriheten. Istället håller den programansvarige=studievägledaren personlig kontakt med studenterna under utbildningens gång och får input om programmet den vägen. Den viktigaste studentkritiken är annars att antalet programkurser borde vara fler; utländska studenter önskar framför allt mer kurser i nanofysik och andra experimentalkurser, medan svenska studenter snarare vill ha fler kurser i teoretisk fysik. Bristen på kurser är en konsekvens av kursnedläggningarna p.g.a. underfinansiering och har bl.a. lett till att vi fått kritik från studenter på kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik och det finns studenter som har valt bort masterprogrammet i Umeå p.g.a. detta. Kursrapporterna (sammanställning av studenternas kursutvärderingar) hittas här: http://www.physics.umu.se/utbildning/kursrapporter/. Huvudstudierektorn på Institutionen för fysik får direkt rapport från studentrepresentanter om något inte fungerar i en kurs och han följer systematiskt upp alla kursrapporter. Eventuella problem kommuniceras till den programansvarige, den kursansvarige och andra berörda för åtgärd. Vi granskade under 2014 kursutvärderingarna av 18 studentbedömda programkurser. Studenternas kursomdömen är genomgående mycket positiva, medelomdömena om kursen som helhet (11 kurser) ligger mellan 4,1 och 5,0 på en fem-gradig skala. En enda kurs, Grundläggande mätteknik, fick ett något lägre helhetsbetyg, 3,8, men det får ändå anses vara mer än godkänt och är en förbättring jämfört med föregående års 3,4. Ingen allvarlig kritik mot kursen framkommer i kursrapporten. Vi arbetar med att förbättra kursen och för att minska studentgrupperna ges kursen fr.o.m. hösten 2014 två gånger per år istället för en gång. Som en direkt följd av tidigare studentsynpunkter infördes ett övergripande projekt som integrerar kursens olika moment i kursen fr.o.m. läsperiod 2 hösten 2014. Helhetsbetyget på de två kurstillfällena som gavs hösten 2014 var 3,9 respektive 4,0 vilket talar för att de förändringar som infört har get resultat. Resterande sju kurser saknar helhetsomdömen, fyra av dem har inga kvantitativa omdömen alls, men ser ut att fungera bra enligt kursrapporterna. För de återstående tre kurserna finns åtminstone omdömen om föreläsningarna som hamnar på inte mindre än: 4,6, 4,7 och 4,8 av maximala 5. Vi har också undersökt om studenterna anser att lärmålen behandlats i kurserna. Det finns bara ett enda FSR i samtliga arton kurser där färre än 70% av studenterna tycker att det behandlats i kursen. (I det fallet sannolikt för att de inte förstått frågan: "Förklara hur den karakteristiska längdskalan påverkar uppträdandet hos fysikaliska system" i kursen Kvantmekanik 2. Who can blame them?). Under 2015 arbetades kursplanen för Kvantmekanik 2 om och numera är det FSR:et bortaget. 13

3.6 Sammanfattande värdering * 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår 2 En utbildningsplan som integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är under arbete. 1 Behovet av en analys av programmets lärmål erkänns och en inledande analys av ämnesinnehåll, färdigheter i programmets lärmål förbereds 0 Det finns ingen integration av färdigheter eller ömsesidigt stödjande ämnen i programmet. 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser. 3.7 Belägg för sammanfattande värdering* Den starkaste evidensen för utveckling av personliga och interpersonella färdigheter finns i examensarbetet där studenten jobbar självständigt under stort eget ansvar samtidigt som hen utvecklar sin interpersonella kompetens genom samarbete med andra i forskningsgruppen. Personliga och interpersonella färdigheter är vidare relaterade till de generiska utbildningsmålen och i många av programmets vanliga kurser vävs lärandet av generiska färdigheter ihop med lärandet av naturvetenskapliga ämnesfärdigheter. Detta framgår bl.a. av programmatrisen ovan och exemplen på olika examinationsformer i avsnitt 11.7 nedan. Frågan diskuteras ytterligare i avsnitt 3.3, och 7.1-2 i föregående års programanalys (2013). Progressionen inom programmet garanterar successiv utveckling av färdigheterna. Att "kunskaper om teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser" är en självklarhet i ett så vetenskapligt utvecklat ämne som fysik. Det finns inte en kurs i programmet som inte har detta som huvudmål. Evidensen finns i kursplanernas FSR och innehållsbeskrivningar. 14

Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Här presenteras belägg för att studenterna ges möjlighet att tillgodogöra sig en bild av den framtida yrkesrollen. 4.3 Sammanfattande värdering * 5 Studenternas bild av sin framtida sysselsättning utvärderas regelbundet och revideras utifrån den feedback som erhålls från studenter, lärarkår och andra intressenter. 4 Det finns evidens för att studenterna har erhållit de kunskaper som på ett rimligt sätt beskriver deras framtida anställningsmöjligheter 3 Moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter har införts på programmet. 2 En plan har utarbetats för utveckla moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter på programmet 1 Behovet av att utveckla moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter på programmet har uppmärksammats och en process har startat för att förvekliga sådana moment på kurser på programmet 0 Det finns inga moment som introducerar nyckelfärdigheter i yrket. 4 Det finns evidens för att studenterna har erhållit de kunskaper som på ett rimligt sätt beskriver deras framtida anställningsmöjligheter. 4.4 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller introduktion till yrkesrollen. Yrkesrollen utgörs av forskning eller avancerat utvecklingsarbete. Redan vid programstart, under planeringen av studentens individuella studieprogram, får varje student diskutera yrkesrollen och målet med utbildningen direkt med en studievägledare. Därutöver har nästan alla programkurser inslag som förbereder studenten för yrkeslivet, allt från laborationer, datoruppgifter, grupparbeten, skriftliga eller muntliga presentationer, teoretiska eller experimentella projekt, osv.. Dessutom ges samtliga masterprogramkurser av disputerade lärare, från allra första kursen, vilket hjälper studenten att tidigt ta till sig ett vetenskapligt synsätt och lära sig den vetenskapliga metoden. Under det avslutande examensarbetet får studenten känna på miljön, kraven, villkoren och förutsättningarna för forsknings- och utvecklingsarbete i autentisk miljö och i skarpt läge, vilket gör studenten väl förberedd för det framtida yrkets krav. 15

Princip 5: Praktik och projektarbete Här presenteras belägg för att studenten ges möjlighet att öva färdigheter inom grundfilosofin för utbildningen i rimligt realistiska situationer. 5.3 Sammanfattande värdering * 5 Kurser som ges på programmet utvärderas regelbundet med avseende på deras innehåll av ämnesrelaterade praktiska färdigheter och revideras med stöd av studenter, lärarlag och andra intressenter. 4 Det finns minst två kurser på programmet som med progression hjälper studenterna utveckla ämnesrelaterade praktiska färdigheter och det finns belägg för att studenterna har tillägnat sig ämnesrelaterade praktiska färdigheter i rimlig omfattning. 3 Det finns minst en kurs som utvecklar ämnesrelaterade praktiska färdigheter på programmet. 2 Det finns en plan över hur moment som ger ämnesrelaterade praktiska färdigheter med progression skall introduceras i kurser på programmet. 1 En behovsanalys indikerar möjligheterna att inkludera moment som ger ämnesrelaterade praktiska färdigheter i programmets utbildningsplan. 0 Det finns ingen kurs som ger erfarenhet av ämnesrelaterade praktiska färdigheter på programmet 4 Det finns belägg för att studenterna har tillägnat sig ämnesrelaterade praktiska färdigheter i rimlig omfattning. 5.4 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller praktik och projektarbete. Fysik är ett färdighetsämne och en dominerande del av kurserna innehåller färdighetsträning genom övningar, laborationer och projektarbeten, både experimentellt, teoretisk och beräkningsmässigt. Särskilt möjligheten att göra projektarbeten är en styrka hos masterprogrammet. 16

Princip 6: Lärmiljöer Här presenteras belägg för att det finns lärmiljöer anpassade för studenternas behov av aktiva lärformer och att dessa ger möjlighet att utveckla nödvändiga färdigheter inom området för utbildningen. 6.3 Sammanfattande värdering * 5 Lärmiljön utvärderar regelbundet liksom lärmiljöns inflytande på studenternas lärande. Utvärderingsarbetet bidrar till att lärmiljön ytterligare förbättras 4 Lärmiljön stödjer alla typer av hands-on-aktiviteter, naturvetenskapligt lärande och utveckling av naturvetenskapliga färdigheter. 3 Om så var nödvändigt, har viss förbättring av lärmiljön genomförts 2 Om behov föreligger, finns det planer för att förbättra lärmiljön i den riktning som anges nedan. 1 Vi har insett behovet av en utvecklad lärmiljö för att utveckla en naturvetenskaplig kunskaps- och färdighetsutveckling. 0 Lärmiljöns utformning stödjer och uppmuntra inte utvecklandet av praktiska färdigheter, kunskap och socialt lärande 4 Lärmiljön stödjer alla typer av hands-on-aktiviteter, naturvetenskapligt lärande och utveckling av naturvetenskapliga färdigheter. 6.4 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller lärmiljöer. Studenterna har dygnet runt tillgång till uppehållsrum, grupprum och moderna datorlab. Experimentlaboratorierna omfattar en yta på totalt 850 m2. Examensarbetare har tillgång till egen arbetsplats och dator och experimenten görs i moderna forskningslaboratorier. 17

Princip 7: Integrerat lärande Här presenteras belägg för att lärformer som bygger på programupplägget och som låter studenterna utveckla generiska färdigheter används på programmets kurser. Här presenteras hur man garanterar att studenter med examen når de lokala målen. 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Här analyseras programmatrisen från princip 3, särskilt ur perspektiven progression och spridning av måluppfyllnaden mellan kurser. Särskild vikt läggs vid att beskriva och analysera hur generiska färdigheter behandlas under utbildningen. Den avgjort viktigaste kursen för måluppfyllelsen är det självständiga arbetet på 30 hp (K1), eller i vissa fall, 60 hp. I samarbete med fysikinstitutionen arbetar vi för att stärka medvetenheten hos handledare och examinatorer om vikten av att ta hänsyn till generiska färdigheter och vi kommer att uppdatera instruktionen för examensarbeten för att tydliggöra de nationella målen ännu bättre. Eftersom programstudenterna har mycket stor frihet i valet av kurser, erbjuds de individuell studievägledning redan vid programstart. Det är särskilt viktigt för de utländska studenterna som har mycket varierande bakgrundskunskaper och färdigheter. Detta är ett utmärkt tillfälle att uppmärksamma studenterna på de generiska målen. En viktig uppgift för studievägledaren är här att säkerställa att alla mål är uppfyllda vid examenstillfället, det är den yttersta garantin för full måluppfyllelse hos varje enskild programstudent. För studenter med individuella studieplaner vilar ett tungt ansvar på studievägledarens axlar att tillse att kursernas förkunskapskrav är uppfyllda och att progression förekommer. I de rekommenderade studieprofilerna fotonik och beräkningsfysik finns detta redan inbyggt: Fotonikprofilen: Kvantmekanik 2 Atom- och Molekylfysik Laserfysik/ Optisk Konstruktion Molekylspektroskopi med Tillämpningar/Laserbaserade Spektroskopiska Tekniker Examensarbete. Beräkningsfysikprofilen: Modellering och Simulering Numeriska Metoder f. PDE Fysikens Numeriska Metoder Monte-Carlo Metoder Simuleringsteknik Avancerade Beräkningsmetoder i Flödesmekanik Examensarbete. Nu till programmatriserna i avsnitt 3.2. För det första kan vi påminna om att programmet bedömdes hålla hög kvalitet för alla granskade mål av UKÄ, det visar att vi är på rätt väg. Största luckorna finns för målen N5 och N7-9. Under sammanställningen av masterprogrammets självvärdering inför UKÄs kvalitetsutvärdering uppmärksammade vi ett antal moment inom kurserna som de facto examineras och uppfyller en del nationella mål, men som inte finns med i kursplanernas FSR (s.k. implicita FSR, markerade med "+" i programmatrisen). Exempel kan vara laborationer som införts i kursen efter att kursplanen upprättats. När vi infört de implicita FSRen i kursplanerna blir uppfyllelsen av N5 problemfri. Vi kommer att se över kursplanerna och uppdatera dem med de implicita FSRen, men för att undvika dubbelarbete föredrar vi att avvakta UKÄs 18

slutsatser av utvärderingsomgången 2011-14 för att se hur de nationella målen kommer att se ut i framtiden innan vi genomför detta i full skala. Återstår gör N7-9 som alla är generiska mål. Det skulle bli väldigt konstruerat om man skulle låta sådana mål ges stort utrymme inom ramen för ordinarie fysikkurser, det skulle dessutom stjäla tid från mer väsentliga saker. Samtidigt, när generiska frågor är relevanta så tas de upp i kurserna, det framgick i självvärderingen till UKÄ. Svårigheten är evidensen. I en enskild kurs är de generiska inslagen sällan av sådan omfattning att de finns med bland FSRen, men uppintegrerat över utbildningen uppnås målen med stor säkerhet utom N8. Studievägledaren får dock vara extra observant på de studenter som läser beräkningsfysikprofilen, här är det ganska tomt i matrisen för N7-N9 bland profilkurserna. Även i många examensarbeten kan det vara problematiskt med uppfyllelsen av de generiska målen om inte UKÄ tar ordet "relevanta" i N7 på allvar. En idé vi diskuterar är att kräva en populärsammanfattning av varje examensarbete där bl.a. relevanta generiska aspekter ska diskuteras. (Sådana hör ju inte alltid hemma i själva rapporten.) Vi kan nog lägga till fler FSR i utbildningsplanen för examensarbetet, och kanske i några andra kurser, som relaterar till N7 och förhoppningsvis N9 (dock problematiskt med evidensen!), men N8 verkar väldigt svår att rädda utan specifika kurser om vetenskapens möjligheter och begränsningar och människans ansvar. (Observera att det står vetenskapens och inte huvudområdets ). UKÄ torde utvärdera resterande nationella mål nästa gång, så vi efterlyser en fakultets- eller universitetsgemensam kurs i ämnet! Dock kan det vara klokt att hasta långsamt eftersom de nationella målen med största sannolikhet kommer att justeras till nästa utvärderingsomgång. 7.4 Sammanfattande värdering * 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 4 Integrering av kunskap och färdigheter har genomförts i hela läroplanen och det finns belägg för att läroplanens intensioner förverkligas i programmets kurser. 3 Integrering av kunskap och färdigheter implementeras i läroplanen 2 Det finns planer på att öka integrering av ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter 1 Utbildningsplanen har analyserats avseende på integrering av färdighetsutveckling i ämneskurserna 0 Det finns inga belägg för att ämneskunskaper och färdigheter integreras i programmets kurser 3 Integrering av kunskap och färdigheter är implementerat i hela lärplanen och lärplanens intensioner förverkligas i programmets kurser. 19

7.5 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller integrerat lärande. Programmatrisen visar att varje enskild kurs uppfyller ett stort antal av de nationella målen, inklusive de generiska - med undantag av N8. 20

Princip 8: Aktiva lärformer Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder aktiva och varierande lärformer väl anpassade till kursernas mål. Information om lärformer finns i kursrapporterna och i viss mån i kursplaner. 8.2 Sammanfattande värdering * 5 De aktiva lärandeformernas påverkan på studenternas lärande analyseras och analysen bidrar till programmets utveckling. 4 Det finns dokumenterade belägg för att aktiva lärformer används i programmets kurser 3 Aktiva lärmetoder förekommer i flertalet av programmets kurser 2 De finns en plan att på ett systematiskt sätt införa aktiva lärandeformer på programmet 1 Det finns en medvetenhet om fördelarna med aktivt lärande och man diskuterar om det finns exempel på aktiva lärformer som kan utvecklas vidare på programmet 0 Det finns inga belägg för förekomsten av aktiva undervisningsformer på programmet. 4 Det finns dokumenterade belägg för att aktiva lärformer används i programmets kurser 8.3 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller aktiva lärformer. En stor majoritet av kurserna innehåller aktiva lärformer av typ projekt, presentationer, datorlaborationer och experimentella laborationer. Evidensen framgår av kursplanerna; se även avsnitt 11.7. 21

Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Här presenteras belägg för att den undervisande personalen har adekvat vetenskaplig kompetens och insikt i studenternas kommande yrkesroll. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter. 9.1 Belägg för allmän vetenskaplig kompetens Kurslärares akademiska examen och tjänst. Redovisa antal i kategorierna fördelade över årskurserna. Särskild vikt läggs på kursansvariga. Förutom en biträdande lektor och en forskarassistent, är de kursansvariga lärarna på de i avsnitt 1.3 listade trettioen programkurserna antingen lektorer eller professorer. Alla är disputerade. De kursansvariga leder ofta även räkneövningar, gruppdiskussioner, dator- och experimentella laborationer. Övriga handledare är minst doktorander. 9.2 Belägg för specifik vetenskaplig kompetens Kurslärares egen forskningserfarenhet som relaterar till den kurs de undervisar på. Särskilt viktigt för kurser på avancerad nivå. Samtliga kurser ges av lärare som är specialiserade/forskar inom området, eller åtminstone använder/har använt kunskaperna i sin forskning. Av de trettioen programkurserna ligger tjugoåtta på avancerad nivå. Endast K4, K18 och K29 ligger på grundläggande nivå. 9.3 Belägg för insikt i studenternas framtida profession Visa på belägg att lärarna har insikt i studenternas framtida yrkesroll och därmed också vilka personliga och interpersonella färdigheter den kräver. Här listas kursansvarigas och andra lärares 1. relevanta examina, 2. nuvarande eller tidigare anställningar inom den profession som studenterna utbildas för, 3. eget företagande eller 4. professionella kompetenser av annat slag, 1. deltagande i utbildningsprojekt som rör studenternas framtida yrkesroll. Studenternas framtida yrke gäller främst forskning eller avancerat utvecklingsarbete. Eftersom samtliga lärare inblandade i undervisningen är disputerade (eller, för assistenter, minst doktorander), har de egen erfarenhet av och full insikt i den framtida professionen. Det kan förstås hända att en student får någon sorts ingenjörsarbete efter examen och här är lärarnas utbildning inte alltid optimal. Det är dock inte vår primära uppgift att utbilda ingenjörer, det finns andra program för det. Samtidigt kan det vara värt att nämna att det finns lärare vid fysikinstitutionen som har utvecklat egna företag med utgångspunkt från sin forskning vid institutionen. 22

9.4 Sammanfattande värdering * 5 Lärarlagens kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter utvärderas regelbundet och program för utbildning och erfarenhetsspridning stödjer personalens kompetensutveckling. 4 Det finns evidens för att lärarlagen har kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkollektivet i utvecklingsarbete kring personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 2 Om det bedömts nödvändigt, finns det en systematisk plan för utveckling av lärarlagens utveckling av personliga och interpersonella färdigheter samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 1 En undersökning av lärarlagets kompetens på dessa områden har genomförts 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller ämnes- och yrkeskunskaper är ej kartlagd eller utredd 4 Det finns evidens för att lärarlagen har kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 9.5 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller ämnes och yrkeskunskap hos lärare. För ett masterprogram i fysik är forskning och avancerat utvecklingsarbete den mest relevanta yrkeskunskapen. Alla lärare har hög forskningskompetens. Även samtliga assistenter har forskningserfarenhet. 23

Princip 10: Pedagogisk färdighet Här presenteras belägg för att undervisande personal har adekvat pedagogisk kompetens. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter. 10.2 Sammanfattande värdering * 5 Lärarkårens kompetens kring undervisning, lärande och examination utvärderas regelbundet och det finns stöd för utveckling av dessa färdigheter om brister konstateras. 4 Det finns evidens för att lärarkollektivet har tillräcklig kompetens inom undervisning, lärande och examinationsmetoder. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkåren i hög grad i personalutvecklingsinitiativ kring undervisning, lärande och examination 2 Där det bedömts nödvändigt finns det en systematisk plan för kompetensutveckling vad gäller lärarnas pedagogiska och didaktiska kompetens. 1 En studie har gjort för att analyser behoven av att utveckla lärarkårens pedagogiska och didaktiska kompetens. 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller pedagogik och didaktik är ej kartlagd eller utredd 4 Det finns evidens för att lärarkollektivet har tillräcklig kompetens inom undervisning, lärande och examinationsmetoder. 10.3 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller lärares pedagogiska färdighet. De flesta lärare har stor erfarenhet av undervisning, och ett antal har gått någon pedagogisk kurs. Vi erbjuder, via fakultetens kvalitetsprojekt, regelbundet fortbildning i form av kurser. Studentutvärderingarna ger belägg för god undervisningskvalitet. 24

Princip 11: Examination Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder anpassade och varierade examinationsformer som även täcker examinationen av generiska och yrkesrelaterade mål. Information om examination kan fås från kursplaner och kursrapporter samt centralt framtaget material. 11.4 Bedömningskriterier för examensarbeten * Här redovisas vilka bedömningskriterier för examensarbete som finns samt processen kring bedömning av examensarbeten, särskild vikt läggs vid att visa hur studenterna får kännedom om kriterierna. Inför uppstarten av examensarbetet får studenten och handledaren ett femsidigt häfte: Instructions for Bachelor s and Master s Thesis in Physics. Här följer ett utdrag: "You should plan, perform and present an independent work in physics.... The task of the work should be such that knowledge from earlier courses of your studies is applied and such that your knowledge in physics is broadened and deepened. The work should be reported in a written thesis as well as at a final seminar. When evaluating the thesis special attention is taken to the ability of systematic treatment of the material and that the thesis is written in a logical and clear way.... The investigation should be put in a context that connects with earlier research in the field.... The problem you want to study should be related to physics and be of relevance for your education. The task should be possible to perform within the stipulated time (about five months for a master's thesis)... When you have found a suitable project you and/or the potential supervisor should write a short description of the project together with a time plan. The thesis report should be written in a coherent and well structured way, with clear statements of problems, methods and results, together with a well-founded scientific analysis. Remember also, when this is relevant, to include a discussion on societal and ethical aspects, and of course also to consider these aspects during the course of the work.... When supervisor and student agree that the report is ready for examination it is handed over to the examiner, who together with supervisor and student decide on a suitable date for presentation.... time and place for this is announced on the notice boards of the department and under Current News on the web-page... At the presentation the supervisor normally serves as chairman and the examiner as opponent. Suitable time for the presentation, including opposition and questions, is about 45-60 minutes.... Guidelines for grading of thesis works in physics The examiner should give an overall assessment of the thesis work with one of the marks Underkänd (U, fail), Godkänd (G, pass), Väl Godkänd (VG, pass with distinction). Below is a list of criteria divided into three different areas: performance, content and presentation. For the mark G the requirements can be seen as a minimal level, while for the mark VG the main part of the requirements should be fulfilled. 25

a) Thesis works on Master s level: Mark Performance Scientific content Presentation VG G For the mark VG the student should independently plan and perform the work within the agreed time span. Further the student should show good power of initiative, independently identify needs for new knowledge and be able to acquire this. For the mark G the student should plan and carry out the work and show initiative and ability to acquire new knowledge. The student should also take part in planning the work. FSR:en för kursen lyder: For the mark VG the student should, according to problem and methods, show good independent ability to systematically apply scientific skills like problem formulation, modelling, methodology, analysis and interpretation of results. For the mark G the student should, according to problem and methods, show ability to apply scientific skills like modelling, methodology, analysis and interpretation of results. For the mark VG the student should show a coherent and well-structured report, with clear statements of problem, methods and results, lucid and well-founded analysis permeated by scientific accuracy and good treatment of language and formalities. The student should further show good ability for oral presentation with clear argumentation and analysis, and good ability to discuss the work. For the mark G the student should present a report with satisfactory structure and treatment of language and formalities. The student should further be able to present the work orally. Efter genomgången kurs ska den studerande: - kunna tillämpa sina kunskaper i fysik, matematik och andra relevanta ämnen, - kunna planera och genomföra ett självständigt arbete, - redovisa ett större arbete såväl skriftligen som muntligen, - breddat och fördjupat sina kunskaper i fysik. Som ses i tabellen ovan så täcker betygskriterier för båda betygen in alla fyra av dessa. 11.6 Sammanfattande värdering * 5 Examinationsmetodernas inverkan på studenternas lärande utvärderas regelbundet och bidrar till förändringar i syfte att stödja ständig förbättring 4 Det finns belägg för att lämpliga examinationsmetoder används på ett effektivt och varierat sätt genom programmets kurser 3 Lämpliga examinationsmetoder är implementerade på programmets kärnkurser 2 Det finns en plan för att utveckla kunnandet kring examination samt för att stimulera examination med lämpliga och varierade former 1 Behovet att förbättra lärande kring olika bedömningsmetoder erkänns och benchmarking av deras nuvarande användning pågår. 0 Examinationsmetoderna är otillräckliga och ibland olämpliga. 26

4 Det finns belägg för att lämpliga examinationsmetoder används på ett effektivt och varierat sätt genom programmets kurser. 11.7 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller examination. Vi har mycket stor spridning i examinationsformer, en enda programkurs har tentamen som enda examinationsform. Flera av dessa examinationsformer säkerställer även examination av de generiska färdigheterna - med undantag av det nationella målet 8 för vilket vi efterlyser en fakultetsgemensam kurs. För att belägga effektiva och varierade examinationsmetoder listar vi här examinationsformerna i de 31 programkurserna (se avsnitt 1.3): (t) tentamen (l) laborationer eller motsvarande (p) projektarbete (r) rapporter, skriftlig (m) muntlig redovisning (k) kontinuerlig examination. Baskurser: K1 K2 K3 p,r,m t,m t,l,r Fotonikinriktning: K4 K5 K6 K7 K8 t,r t,l,p,r,m t,l,r,m t,l,r,m t,l,r,m K9 K10 K11 K12 K13 l,p,r,m t,l,p,r,m t,l,r,m p,r t,l,p,r,m,k Beräkningsfysikinriktning: K14 K15 K16 K17 K18 K19 K20 t,l,r,m l,r t,l,r,m t,l,r,m t,r t,l,r t,p,r Övrigt: K21 K22 K23 K24 K25 K31 t,l,r t,r t,r p,r,m r,m t,l,r,m K26 K27 K28 K29 K30 t,m,r t,m,r t, m.m. t,l,r,m t 27

Princip 12: Programuppföljning Här presenteras belägg för att programmet har ett levande kvalitetsarbete baserat på de 12 principerna. Här presenteras också statistik för söktryck, studentflöden och examination. 12.3 Uppföljning av söktryck Här redovisas data om de studenter som kommer till programmet. Förutom antalet kan även redovisas speciella förkunskaper som finns eller saknas. Speciellt bör redovisas: Antal förstahandssökande med könsfördelning Antal registrerade på programmet med könsfördelning Söktrycket sätts i relation till önskvärt break even, dvs hur många studenter måste antas för att det ska vara möjligt att ha ett relevant kursutbud i slutet av utbildningen. Analysen bör bygga på realistiska modeller för retention och samläsning. Samtliga programkurser ges på civilingenjörsprogrammet för teknisk fysik och för utländska avtalsstudenter. Masterstudenterna är bara ett plus i ekonomiskt hänseende. Trots ett hyfsat antal studenter på varje kurs var fysikinstitutionen tvungen att lägga ner ett antal attraktiva kurser p.g.a. underfinansiering; bl.a. fyra av de fem mest lästa kurserna på masterprogrammet! Man kan inte räkna med lika många studenter på avancerad nivå som på grundläggande nivå och ska man ha ett bra utbud på avancerad nivå krävs någon form av kompensation för merkostnaden för färre studenter och mer kvalificerade lärare. Samtliga behöriga sökanden antas till programmet. Antalet nytillkomna studenter (man+kvinna) som påbörjat utbildningen visas i tabellen nedan: H09 V10 H10 V11 H11 V12 H12 H13 H14 H15 3+0 (0) 2+3 (0) 2+3 (1) 20+3* (0) 1+0 (0) 0+0 (0) 3+0 (2) 1+0 (1) 0+0 (0) Siffrorna inom parentes anger antalet svenska studenter i raden ovanför. Nästan alla utländska studenter kommer från utomeuropeiska länder. Vårterminsintag upphörde V13 som en konsekvens av underfinansieringen av utbildningen. *Den särskilt höga siffran för V11 beror på att det var sista chansen att studera avgiftsfritt i Sverige. 2+1 (0) Söktryck för H14 med antal kvinnor inom parentes: H14 H15 Internationell sökomgång 74 (14) 19(1) Nationell sökomgång 25 (5) 53(6) Av ansökningarna i den internationella omgången H14 var en majoritet (55 st) ej behandlade och i den nationella omgången var motsvarande siffra 11. Vi är inte 28