Dagens program Trender och nyheter á la Gleerups Lars Åkerblom, ansvarig digital utveckling & Marcus Ander, konceptutvecklare

Relevanta dokument
Snabbguide Digitala läromedel steg för steg

Att arbeta språkutvecklande

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Regional nätverksträff

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Modell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin

Leda digitalisering Ale ht17

Digitalisering av gymnasieskolan

Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen

Läsförståelse i alla ämnen (generell text)

Leda digitalisering 24 november Ale

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Flippat lärande. högstadiet

Svenska som andraspråk

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Digitaliseringen av skolan

Tillgänglig lärmiljö för alla Resurs Inläsningstjänst

svenska som andraspråk

Digitalt basläromedel i matte åk 1-3

Lars Lingman. Undervisningsråd - skolans bit.ly/skolverketxxx

Jörgen From, Umeå universitet

Kursplan - Grundläggande svenska

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Kursplanen i svenska som andraspråk

Studiehandledning för vuxenutbildning

Maskinteknologsektionen

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Att använda sig av medier

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Lars Lingman. Undervisningsråd - skolans

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Förslag den 25 september Engelska

ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor

Att utveckla läromedel

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL

Kan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Övergripande planering

IT-användning och IT-kompetens i skolan

Handlingsplan IKT - Förskolorna i Falköpings kommun

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Digital kompetens. Lpfö 18. Malin Malmström

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

O:MEET 13 augusti. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 13 augusti 2013 Nya restaurangen Brattebergsskolan

Skoldatatek i utveckling Gunilla Almgren Bäck, Mölndal

Checklista för bedömning av läromedel

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

IKT och lärande. Institutionen för Datavetenskap och Medieteknik Katrin Lindwall - Karl-Johan Rosqvist - Marcelo Milrad

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015

Förslag den 25 september Engelska

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth

INFORMATION TILL SKOLPERSONAL. Molntjänster. och digitala verktyg i förskola och skola

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Vad är Gleerups? I nära samarbete med elever, lärare och skolledare utvecklar vi verktyg för framgångsrikt lärande

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

Tilldelning av projektmedel läsåret 2018/2019

FRÅN KONTROLL TILL ANSVAR

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

bjuder in till Lärstämma

Skolutveckling på mångfaldens grund

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Övergripande planering

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

DIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN

Nyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017

Ny kursplan i svenska som andraspråk och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?

Transkript:

Dagens program 12.45-14.00 Vad säger trendanalytikern om framtiden? Vilka trender ser vi och kommer vi påverkas? Vad är det vi människor tänker, tycker, vill och behöver? Påverkas skolan? Anna Frankzén Starrin, trend- och omvärldsanalytiker 14.00-14.30 Trender och nyheter á la Gleerups Lars Åkerblom, ansvarig digital utveckling & Marcus Ander, konceptutvecklare 14.30-15.00 PAUS 15.00-15.30 Digital utveckling och gemensam workshop Marcus Ander, konceptutvecklare 15.30-15.45 Inblick i en digital skolas vardag 15.45-16.15 Språkutvecklande arbetssätt och digitala läromedel hur hänger det ihop? Lotta Persson, processledare 16.15 Vi summerar och avslutar dagen med fortsatta samtal och mingel

Nationella strategin för skolans digitalisering Tre fokusområden - digital kompetens, likvärdighet, forskning & uppföljning 18 initiativ # 8: standarder (t.ex. SS12000, scim) # 9: informationsförsörjning # 11: åtkomst till digitala resurser Vad är ett digitalt verktyg, en digital resurs resp ett digitalt läromedel?

Digitala verktyg Det kan vara en hårdvara (dator, surfplatta, smartboard, telefoner, chromebooks, med mera) eller en mjukvara som används i undervisning som till exempel olika redigeringsprogram, presentationsprogram, videoprogram eller plattformsprogram. Även de olika it-tjänster som skolväsendet använder för administration och pedagogiskt arbete, till exempel skoladministrativa tjänster, schema/frånvaro, lärplattformar och så vidare.

Digital lärresurs Allt material som är digitalt och till nytta i undervisning och lärande är digitala lärresurser. Det kan vara stort som en hel webbplats eller ett läromedel eller litet som en bild eller en ljudfil. Sociala medier, en video, ett spel, en app, en programmeringsbar robot kan vara exempel på digitala lärresurser.

Digitalt läromedel Ett digitalt läromedel är ett material med tydlig koppling till nationella läroplaner, kursplaner och andra styrdokument. Det är avsett att användas i ett pedagogiskt sammanhang och omfattar ett större område som ett ämne, en kurs eller en årskurs eller del därav. Materialet har en viss grad av interaktivitet och multimodalitet. Text, bild, ljud och video kan ingå i läromedlet.

Digitala trender som påverkar skolan och digitala läromedel Top 5 teknikspaning i USA: AR & VR, personalized learning, IoT, Big Data & AI, Security EU-fokus: Privacy / integritet / äga sin data Läsa på skärm och digital läsning / multimodala texter Digital kompetens, källkritik... Digital Backlash? Begränsa skärmtid???

Vetenskaplig grund för skolans digitalisering? Vetenskap eller beprövad erfarenhet? Lärandet och klassrummet - komplexa relationer som kan belysas från olika vetenskapliga discipliners håll Skoldigiplan: Ny typ av forskning efterlyses - nära, kortare tid, avgränsad Läromedel - finns i en kontext. Vetenskapligt grundat innehåll - vetenskapligt belagd effekt av läromedel Forskning kring digitala läromedel: Åke Grönlund & Matilda Wiklund Det digitala lärandets möjligheter, Martin Tallvid & Marie Utterberg om lärarrollens förändring, Carla Haerlemans Digital tools in Education

Styrdokumentsändringar 2020 Grundskolan: Översyn centralt innehåll och kunskapskrav Gymnasieskolan: Översyn centralt innehåll och kunskapskrav i engelska och matematik. Översyn av HA-, FToch VO-programmen

Nytt i Gleerups digitala läromedel inför ht 2019 Ljud, film m.m. från ILT Planeringsverktyg 2.0 Skolsynk för Google Annan synk av användarkonton Resultatvisning

Samarbete med ILT Inläsningstjänst Flerspråkiga filmer, ca 200 för 7-9 Inläst text (sv) Studiestöd på modersmål (sedan tidigare)

Planeringsverktyg Skapa teman, arbetsområden, individuella planeringar m.m. Kombinera innehåll från ett eller flera läromedel Lägg till eget material och externa länkar Gleerups-planering i samspel med planering i t.ex. Classroom eller annan LMS.

Planeringsverktyg 2.0 Kompakt design, flera länkar i samma modul Lättare att dela Förslag från Gleerups Navigation från innehållsförteckningen

Skolsynk för Google Skolor Skolsynk Läromedel Fler lösningar på gång. Skolfederation, SCIM och SS12000.

Övningar och visning av resultat

Bakgrund Övningar (träning, självbedömning, test m.m.) värderas högt Läromedel är bara en del i undervisningen, primärt inte för bedömning Ibland är eleven själv, ibland inte

Frågeställningar Lärare: - Hur går det för mina elever? - Vad gör de, kan de, behöver de jobba mer med? Elev: - Hur går det för mig? - Vad kan jag och vad behöver jag jobba mer med? - Vad motiverar mig, vad är kul, när får jag flow?

Workshop Diskutera vid bordet En eller flera skriver in svaren i Menti www.menti.com Kod: 12 37 89

Språket är vårt främsta verktyg för lärande

Det är genom språket vi: Kommunicerar med andra Utvecklar ny kunskap Visar vad vi lärt oss Visar att vi har förstått Det är också genom språkliga uttrycksformer vi lärare bedömer elevernas kunskaper!

En god läsare traditionell litteracitet Aktiverar och använder sina förkunskaper Kan läsa olika slags texter på olika sätt för olika slags syften Anpassar läshastigheten efter textens svårighetsgrad Gör inferenser - dvs läser mellan raderna Förutspår handlingen/ställer hypoteser Ställer egna frågor till texten Övervakar sin läsning och klargör otydligheter när de uppstår Använder sammanhanget för att lista ut betydelsen av svåra ord Identifierar det centrala i innehållet Sammanfattar och återberättar innehållet för sig själv

Vardagsspråk: Välbekant, konkret, talspråkigt VARDAGS DOMÄN REFLEKTIONS- DOMÄN SPECIALIST- DOMÄN Ämnesspråk: Professionsinriktat och abstrakt, skriftspråkigt

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning: Språklig interaktion Talutrymme och kommunikation Öppna frågor Formativt Stöttning inte förenkling Modeller för samtal, texter Kontextualisering

Språkchock?

Läromedelstext Språk och innehåll progression i lärandet efter ålder och mognad i enlighet med gällande styrdokument

Antingen eller? Eller både och?

Två stora utmaningar digitalt: 1. Vi har en tendens att läsa för snabbt 2. Vi blir lätt distraherade

Forskning kring läsning, inlärning och digitalisering är i huvudsak överens om att: Eleverna behöver utrustas med gedigna lässtrategier i alla åldrar och oavsett text/media Lärande och djupläsning kräver att du jobbar aktivt med texten före, under och efter läsning i alla åldrar och oavsett text/media Eleverna ska aldrig lämnas ensamma i sitt lärande i alla åldrar och oavsett text/media

Förförståelsen grunden till allt! Goda läsare ser till att: Aktivera tidigare kunskap Välja lämpliga strategier Vara på det klara med vad målet/avsikten med läsningen är Mindre självständiga elever börjar läsa: Utan att förbereda sig Utan att veta varför Utan att bedöma hur texten ska angripas = därför sker läsningen utan ett meningsskapande sammanhang och blir bara ord på papper

Modell THIEVES T Titles H Headings I Introduction E Every first sentence V Visuals E Ending S So what?

THIEVES i läromedelssammanhang Förförståelse: T titles Vad handlar ämnet naturkunskap om? Ord - begrepp

Jag har SETT något om detta Jag har LÄST något om detta Jag VET detta Jag tänker på att Formativt: Vad är syftet och målet med texten/läsningen?

The revival of the studieteknik!

Under läsning Sammanfatta! Ställ frågor! Slå upp och ta reda på! Markera det viktigaste! Flerspråkighet ord och begrepp

Utanför läromedlet: Språkutvecklande aktivitet 1: Strategi Att avgöra vad som är viktigt. Använd THIEVES-modellen. Språkutvecklande aktivitet 2: Strategi Att göra kopplingar. Använd mall: Språkutvecklande aktivitet 3: Strategi Att se likheter och skillnader. Använd VENN-diagram: Språkutvecklande aktivitet 4: Strategi Att sammanfatta. Använd MIND-MAP och Skrivmall referat Skrivmall referat Inledning med källhänvisning I texten visar författaren att Referatmarkörer Författaren menar att I artikeln kan man läsa att Avslutning Avslutningsvis framhävs att

Allt som kan digitaliseras, kommer att digitaliseras eller?

Hoppas vi ses snart igen!