Innehållsförteckning

2 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 SVAGARE ARBETSMARKNAD MED STIGANDE ARBETSLÖSHET...3 MINSKAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER...3 Arbetslösheten ökar...3 Bristen på arbetskraft avtar...3 Utmaningar i länet...3 EKONOMISK ÖVERSIKT...5 SYFTE OCH HISTORIK...5 URVAL...5 METOD...6 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING...6 Privata företag...6 Offentliga tjänster...7 Lediga platser...8 BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT VÄNTAS MINSKA...10 Kapacitetsutnyttjande...10 Varsel...10 SYSSELSÄTTNING...11 UTVECKLINGEN PER BRANSCH...12 Varuproduktion...12 Jord- och skogsbruk samt fiske...12 Bygg...12 Industri...13 Tillverkningsindustri...13 Verkstadsindustri...13 Privat tjänsteproduktion...14 Handel och kommunikationer...14 Finansiell verksamhet och företagstjänster...14 Personliga och kulturella tjänster...15 Offentligt finansierad verksamhet...15 Utbildning...15 Vård...16 Offentlig förvaltning...16 ARBETSKRAFTSUTBUDET...16 Befolkningsutveckling...16 Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program...16 Ohälsa...17 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER...18 Arbetslöshetens struktur...19 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 3 Sammanfattning Svagare arbetsmarknad med stigande arbetslöshet Konjunkturnedgången förväntas bli djupare under de närmaste tolv månaderna. Sysselsättningen började falla det tredje kvartalet 2008 och fortsätter att minska under 2009. Kalmar län är ett av de län som drabbats hårdast av varsel. Under januari oktober 2008 varslades 2 161 personer om uppsägning. Under samma period 2007 var det 800 personer som omfattades av varsel. Varsel och färre nyanmälda platser tyder på att färre personer får sysselsättning under prognosperioden. Tillverkningsindustrin försvagades ytterligare och branschens konjunkturläge pekar nedåt. Den privata tjänstesektorn förväntar sig i stort sett oförändrad efterfrågan. Minskad efterfrågan på varor och tjänster En avmattning av både efterfrågan och sysselsättning kommer att ske i Kalmar län nästa år. Företagen räknar med att tillväxten dämpas avsevärt, framför allt inom tillverkningsindustrin. Hösten 2008 års undersökning visar att 29 procent av tillfrågade arbetsgivare är övertygade om att efterfrågan på varor och tjänster kommer att minska. Arbetslösheten ökar Sysselsättningen väntas minska mer än arbetskraftsutbudet i år vilket medför att arbetslösheten ökar. Ökningen av arbetslösheten kommer inledningsvis att bestå av avslutade visstidsanställningar men kommer under året som kommer även att innefatta varslade tillsvidareanställda. Under 2009 väntas den genomsnittliga arbetslösheten i länet vara 5300 personer, vilket är en ökning med drygt 24 procent. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd kommer att öka med 140 personer till fjärde kvartalet 2009. Antalet som har arbete med stöd kommer att minska svagt under året. Bristen på arbetskraft avtar Den vikande konjunkturen påverkar behovet av arbetskraft negativt och andelen företag som upplever brist på arbetskraft minskar nu inom samtliga branscher. Fortfarande kvarstår stor brist på specialistkompetenser som dock ofta är mycket små yrkesgrupper, vilket också innebär att det är betydligt färre tjänster där man har svårt att rekrytera jämfört med tidigare. Utmaningar i länet Tydlig avmattning på arbetsmarknaden Tillgången på arbetskraft är begränsad i vissa delar av länet och inom vissa yrken Näringslivet är industridominerat på flera orter och sårbart när konkurrensen från utlandet ökar. Dålig infrastruktur och dåliga kommunikationsmöjligheter på många håll i länet. Detta leder till att företagens transporter blir ineffektiva och kostsamma samtidigt som arbetskraftens rörlighet begränsas. Befolkningen blir allt äldre, svårigheter att få unga att stanna kvar.

4 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län Tabell 1 Arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa (antagande om sysselsättning fjärde kvartalet 2009) Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Skatta förändringen av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Ange förändringen i antal personer, OBS talen ska avse förändring Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Summa förändring av (Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Arbetsförmedlingens sysselsatta och arbetslösa och annan sysselsättn. statistik verksamhetsstatistik Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv4 2967 1820 1147 2009kv4-405 -1805 1400

Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 5 Ekonomisk översikt Den globala ekonomin har försvagats kraftigt och allt fler länder har gått in i en recession, vilket innebär minskad tillväxt av BNP i minst två kvartal i rad. Detta omfattar exempelvis stora ekonomier som USA, Japan och flera länder inom eurozonen. Den finansiella krisen har därmed satt tydliga avtryck på den reala ekonomin. Det betyder att den globala ekonomin bedöms växa med knappt tre procent 2009, vilket definieras av IMF som en global recession. Den svenska ekonomin har drabbats hårt av detta genom en betydligt försvagad exportkonjunktur. Främst har transportmedelsindustrin drabbats men nedgången har även spritt sig till mer eller mindre hela industrisektorn. Detta har i sin tur påverkat företag som säljer tjänster till andra företag varefter deras konjunktur har försvagats tydligt. Vidare har byggkonjunkturen försvagats och företagen är pessimistiska för det närmaste året. Dessutom har hushållens förtroende till sin egen ekonomi och landets ekonomi som helhet försvagats kraftigt. Det i sin tur leder till att hushållens köplust kommer att minska vilket drabbar detaljhandeln samt hotell och restaurangnäringen framöver. Sammantaget leder detta till att även den svenska ekonomin går in i en recession och BNP-tillväxten minskar 2009. Detta medför en kraftigt försvagad arbetsmarknad i landet med påtagligt minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Även arbetsmarknaden i Kalmar län påverkats av den globala finansoron och är inne i en kraftig avmattningsperiod. Företagarna signaler neddragningar och räknar med att konjunkturnedgången orsakar en märkbar sänkning av lönsamhet. Arbetslösheten kommer att öka och sysselsättningsgraden att försvagas. Syfte och Historik Arbetsförmedlingen har gjort prognoser sedan 1960-talet. I mitten av 1990-talet infördes ett enhetligt intervjuformulär, men därefter har vissa frågor utvecklats och antalet frågor har dessutom utökats. De senaste tillägg som gjorts är införandet av en fråga angående löneutvecklingen (som introducerades i samband med intervjuerna under hösten 2004) samt kvantifieringsfrågor rörande arbetskraftsbristen och antalet bristyrken (som infördes i hösten 2006 och som senare har vidareutvecklats). Syftet med prognosarbetet är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att fungera som ett planeringsunderlag för verksamheten på såväl lokal och regional som central nivå inom verket. Urval Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år, en på våren (intervjuperiod marsapril och presentation i början av juni) och en på hösten (intervjuperiod septemberoktober och presentation i början av december). Basen för undersökningen är urvalet av arbetsställen, som kan definieras som ett företags lokala arbetsplats. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser från och med år 2007 arbetsställen med en anställd och uppåt. Tidigare prognosurval bestod av arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med fler än 100 anställda är undersökningen en totalundersökning, men för arbetsställen med 1-99 anställda görs ett urval. Detta är stratifierat utifrån bransch, arbetsställestorlek och län. Samma urval används normalt i cirka två år (fyra prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt. Höstens urval är uppdelat i tre urvalsgrupper: 1) basurvalet, som utgör grunden för de analyser och prognoser som görs på riks- och länsnivå; 2) tilläggsurvalet, som är

6 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län ett frivilligt tillägg av arbetsställen och som kan ändras och anpassas för lokala behov (det används främst för att ge en bra spegling av den lokala arbetsmarknaden, bland annat fördelningen mellan olika näringsgrenar); 3) urvalet av små arbetsställen, vilket alltså är nytt sedan vårundersökningen 2007. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I höstens undersökning består basurvalet av drygt 12 000 arbetsställen med 5 eller fler anställda samt knappt 1 600 arbetsställen med mellan 1 och 4 anställda. Till detta kommer knappt 3 200 arbetsställen i tilläggsurvalet. Svarsfrekvensen i höstens undersökning var 69 procent för företagen i basurvalet med minst 5 anställda. I Kalmar län ingick 378 privata näringsställen, där blev svarsfrekvensen 92,1 procent. Till det kommer de 117 offentliga arbetsgivarna, där blev svarsfrekvensen 93,2 procent. Den totala svarsfrekvensen blev 92,3 procent. Svarsfrekvensen är således mycket högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med arbetsgivarna. Svarsfrekvensen inom urvalet av de mindre arbetsställena var däremot betydligt lägre, eller 56 procent, vilket delvis beror på att Arbetsförmedlingens kontakter med dessa arbetsgivare inte är lika upparbetade. När det gäller den primär- och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn har några län tilläggsurval för att bättre spegla utvecklingen. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 85 procent. Metod Svaren inhämtas i dialog med företagens arbetsställen vid besök eller per telefon. Anledningen är att den ansvarige arbetsförmedlaren ska ha god möjlighet att ställa följdfrågor så att risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll minimeras. Respondenterna uppmanas att bortse från säsongsberoende förändringar. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd SFS 1980:100 (Sekretesslagen) 8 kap 1. Den lokala Arbetsförmedlingen gör en förberedande genomgång av det aktuella urvalet så snart detta är tillgängligt. Inga ändringar får genomföras i basurvalet bortsett från eventuella korrigeringar av direkta felaktigheter (rensning). Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör den viktigaste basen och fundamentet för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättning Privata företag Företagen i höstens enkätundersökning har bland annat svarat på frågan om de tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska, öka eller vara oförändrad under det kommande halvåret samt under det därefter följande halvåret. (figur 1). Företagen gav en relativt positiv bild, 31 procent svarade att efterfrågan på deras varor och tjänster hade ökat det senaste halvåret. Detta är dock betydligt

Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 7 lägre än vid den prognos som gjordes förra hösten, då 55 procent svarade att de hade upplevt en ökande efterfrågan. Det är viktigt att påpeka att en del av de intervjuer som gjorts, genomfördes innan effekterna av finanskrisen blev tydliga, exempelvis i form av kraftigt ökat antal varsel. Vår bedömning är att företagens faktiska bedömning om den kommande utvecklingen hade varit ännu mer pessimistisk om vi tar denna aspekt i beaktande. Företagens bedömningar av efterfrågan under det närmaste året tyder på att arbetsgivarna inom det privata näringslivet är väsentligt mer negativa än året innan. Av de tillfrågade företagen förväntar sig 24 procent en ökad efterfrågan det kommande halvåret, 26 procentenheter lägre än vid den prognos som gjordes hösten 2007. För de kommande 6-12 månaderna svarar 24 procent av företagen att efterfrågan kommer att öka. Jämfört med höstprognosen är det en minskning med 26 procentenheter. Slutsatsen utifrån svaren som företagen i det privata näringslivet givit, är att framtidstron är ganska svag jämfört med den prognos som gjordes förra hösten. Samtidigt är det så att inbromsningen sker från en relativt hög nivå och att över hälften av företagen bedömer att efterfrågan kommer att vara oförändrad. Figur 1 Visar hur företagen inom det privata näringslivet bedömer efterfrågan under ett år framåt 60 Kalmar län Bedömning av efterfrågan på varor och tjänster inom det privata näringslivet 50 54 52 50 54 52 50 42 42 Andel av de tillfrågade 40 30 24 38 24 24 36 24 20 10 8 8 8 10 0 Minskande Oförändrat Ökande Minskande Oförändrat Ökande Kommande 6 månader Kommande 6-12månader Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Offentliga tjänster Inom den offentliga sektorn talas det vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så handlar efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer om behovet av vissa samhällsfunktioner, såsom exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. I höstens prognos svarade 12 procent av arbetsgivarna inom den offentliga sektorn att de förväntade sig en ökad efterfrågan under det närmaste halvåret och 11 procent såg en ökande efterfrågan under nästkommande halvår. Motsvarande siffra i undersökningen hösten 2007 var 23 procent respektive 23 procent. Slutsatsen

8 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län utifrån svaren som den offentliga sektorn lämnat är att framtidstron har försvagats jämfört med den prognos som gjordes förra hösten. Figur 2 Visar vad aktörerna inom den offentliga sektorn tror om efterfrågan under ett år framåt Kalmar län Bedömning av efterfrågan på varor och tjänster inom den offentliga sektorn 80 70 65 68 64 70 63 60 58 Andel av de tillfrågade 50 40 30 20 21 22 23 18 20 26 23 10 12 11 12 10 11 0 Minskande Oförändrat Ökande Minskande Oförändrat Ökande Kommande 6 månader Kommande 6-12månader Lediga platser Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Antalet lediga platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar har haft en god utveckling sedan 2005. Den kulminerade 2007 då ca 16500 lediga platser anmäldes. Under innevarande år har den uppåtgående trenden brutits och prognosen är att drygt 13 000 platser har anmälts till länets arbetsförmedlingar vid årets utgång. Arbetsförmedlingens prognos för nästa år är att tillströmningen av lediga jobb avtar ännu mer och uppskattar att antalet platser kommer att uppgå till ca 9500 i slutet av 2009. Det bör dock noteras, att en del av de platser som anmäls till arbetsförmedlingen anmäls flera gånger av samma arbetsgivare och platserna registreras då vid mer än ett tillfälle.

Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 9 Figur 3 Ackumulerat antal anmälda platser till arbetsförmedlingen de senaste fyra åren. De streckade linjerna är prognos Kalmar län Ackulmulerat antal lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen i Kalmar län 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 2005 2006 2007 2008+prognos Prognos 2009

10 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län Bristen på arbetskraft väntas minska 20 procent av arbetsgivarna har upplevt att det råder brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna. Det är en minskning med 10 procentenheter i jämförelse med den undersökning som gjordes hösten 2007. Den lägre siffran vid senaste undersökningen kommer som en följd av att behovet av arbetskraft har minskat något det senaste året. Med en försämrad konjunktur väntas det bli lättare för arbetsgivare att inom vissa yrken hitta den arbetskraft de söker. Fortfarande råder det dock viss brist på både yrkeserfaren och utbildad personal inom vissa yrken. Bristsituationen upplevs inom de flesta branscherna. Maskiningenjörer, verktygs- och maskinoperatörer, elmontörer och elreparatörer, svetsare och gasskärare samt kockar och kockerskor är yrken där arbetsgivare uppgett att det varit svårt att hitta arbetskraft i höstens undersökning, även om situationen med stor sannolikhet kommer att ändras den närmaste tiden. Hos de offentliga arbetsgivarna är det främst inom vård- och undervisningsområdet som bristen på arbetskraft är fortsatt stor. Läkare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, förskollärare och fritidspedagoger samt gymnasielärare i yrkesämnen, är det som främst efterfrågas här. Figur 4 Andel arbetsgivare som upplevt arbetskraftsbrist de senaste sex månaderna 50 45 40 2007 2008 35 30 25 20 15 10 5 0 Byggnads Finans / uppdrag Handel Industri Jordbr, skogsbr o fiske Transport hotell restaurang mm Vård och omsorg Totalt Kapacitetsutnyttjande Företagen i länet har fått svara på frågan hur mycket deras produktion kan öka innan det krävs investeringar och rekryteringar. Kapacitetsutnyttjandet är fortsatt högt speciellt i fråga om personal. Av samtliga tillfrågade företag svarar 35 procent att de kan öka produktionstakten med mer än 10 procent utan att behöva rekrytera personal. Ungefär 20 procent av arbetsgivarna svarade att de inte kan utöka produktionen alls utan att nyrekrytera. Högst kapacitetsutnyttjande har jord- och skogsbruksverksamheten, byggverksamhet, finans och uppdragsverksamhet samt vård och omsorg. Mycket tyder på att kapacitetsutnyttjande kommer att minska inom bygg och industri. Varsel Arbetsmarknaden har försvagats successivt under hösten och antalet varsel har ökat kraftigt i hela landet. Även för Kalmars del har antalet varsel ökat kraftigt under hösten. Under perioden januari till och med oktober varslades drygt 2000 personer, jämfört med 800 under samma period i fjol. Aktuella varsel drabbar främst personal inom tillverknings- och verkstadsindustri men även personal inom

Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 11 transport, bygg och finansiell verksamhet har varslats. Då arbetsgivare inte behöver anmäla de varsel som berör färre än fem personer är det sannolikt ännu fler som berörs av varsel om uppsägning i länet. Av de personer som varslas om uppsägning är det inte alla som blir arbetslösa, vilket det finns flera förklaringar till. En av dessa är att företagen återtar varsel om exempelvis orderingången blir starkare än vad man räknat med. En annan förklaring är att de varslade hittar andra arbeten eller börjar studera. Syftet med varselreglerna är att arbetsförmedlingen ska få tid att planera de åtgärder som behövs för att underlätta omställningen för berörd personal. Arbetsgivare som har för avsikt att varsla fem anställda eller flera ska skriftligen varsla Arbetsförmedlingen om detta. Detta gäller också om det aktuella varslet under en period av 90 dagar kan antas föra med sig att antalet uppsägningar sammanlagt blir minst 20. Figur 5 Antal personer berörda av varsel om uppsägning i Kalmar län Antal personer berörda av varsel om uppsägning i Kalmar län 7000 6000 5977 5000 Antal personer 4000 3000 3330 2781 2000 1752 2068 1608 1828 2161 1000 919 951 1168 1310 1194 624 1081 581 874 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 (jan-okt) Period Sysselsättning Under det senaste året har utvecklingen av antalet sysselsatta i Kalmar län varit positiv. Sysselsättningen har ökat med knappt 2000 personer. Fjärde kvartalet 2008 kommer knappt 109 000 att vara sysselsatta i länet. 1 Inför det kommande året väntas sysselsättningen minska med cirka 1850 personer. Som framgår av tabellen nedan förutspås en viss ökning av antalet sysselsatta inom den privata tjänsteproduktionen. Procentuellt sett är ökningen störst inom finansiell verksamhet, företagstjänster. Minskningen av antalet sysselsatta i länet förväntas framförallt ske inom industrin och byggverksamheten. 1 Källa: SCB s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) samt Arbetsförmedlingens enkätundersökning.

12 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län Tabell 2 Sysselsättningsförändring ett år framåt per bransch Bransch Sysselsatta 2008 Procent Förändringen 2008-2009 Industri, jord och skogsbruk samt fiske 29962 27,5% -1359 Bygg- och anläggningsverksamhet 7531 6,9 % -874 Handeln 17000 15,6% 155 Finans, företagstjänster och media 9419 8,7 % 215 Privata tjänster, turism o kommunikation Privat Vård, skola, omsorg och offentlig verksamhet 6527 6,0 % -42 37338 34,3 % 71 Övrigt 1089 1,0 % -16 Totalt 108867 100,0% -1850 Utvecklingen per bransch Varuproduktion Jord- och skogsbruk samt fiske Inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning mm. Sektorn sysselsätter ungefär 3 800 personer i länet. Det motsvarar cirka 4 procent av alla sysselsatta. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen minskat något under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen minska något jämfört med dagens nivåer. Företagen inom jord- och skogsbranschen är bland de mer negativa i länet gällande tron på hur efterfrågan kommer att utvecklas de närmaste sex. Endast 8 procent tror på en ökande efterfrågan, vilket är en kraftig minskning jämfört med vårens bedömning, då värdet var 27 procent. En anledning till den vikande framtidstron är osäkerheten kring vad som händer på andra marknader. Ett minskat bostadsbyggande i USA kan ha bidragit till minskad produktion inom svenskt skogsbruk. Dessutom har effekterna av de två kraftiga stormarna som under senare år drabbat regionen börjat klinga av och produktionen hos sågverken har återgått till mer normala nivåer. Bygg Inom denna sektor återfinns yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, vvsmontörer, målare, murare m.fl. Efterfrågan på byggarbetskraft har varit stor i hela landet under lång tid och sysselsättningen har ökat stadigt. Säsongsvariationerna är naturligt stora men branschen sysselsätter cirka 7 500 personer vilket motsvarar 7 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen minska. Enligt tillfrågade arbetsgivare är byggbranschen inne i en mycket tydlig avmattning när det gäller efterfrågan. Det märks bland annat genom att företagen har en mycket mer negativ framtidstro än vid de senaste prognostillfällena. I höstens undersökning svarar endast 6 procent att de tror på en ökad efterfrågan, vilket är en mycket kraftig minskning jämfört med den bedömning som gjordes i våras, då

Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 13 värdet var 39 procent. Byggbranschen har under de senaste åren varit inne i en starkt expansiv fas i länet och det har varit många stora byggprojekt som genomförts. Detta har dock börjat avta och även om det fortfarande byggs på många håll i länet så är det inte i samma omfattning som för något år sedan. Ett annat tecken på att det högtryck som varit inom byggbranschen har avtagit de senaste månaderna är att andelen företag som anger att det råder brist på arbetskraft har minskat. I takt med att arbetsmarknaden försämras väntas denna utveckling bli allt tydligare. Det finns emellertid fortfarande en efterfrågan på viss personal, bland annat efterfrågas tunnplåtslagare. På ett par års sikt så kommer branschen drabbas av stora pensionsavgångar vilket kan leda till rekryteringsproblem i framtiden. Antagningen av elever på byggprogrammen i länet har ökat under senare tid, vilket förhoppningsvis kan motverka en kommande brist. Industri Kalmar län är av tradition ett industrilän. Denna bransch sysselsätter ca 26 200 personer, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av alla sysselsatta i länet. Industrin kan delas in i tillverkningsindustri och verkstadsindustri. Tillverkningsindustrin omfattar bland annat trä-, livsmedel- och papperstillverkning. Även energiproduktion innefattas i branschen, som exempelvis kärn- och vindkraft. Inom verkstadsindustrin återfinns bland annat transportmedelsindustrin. De senaste åren har industrin i länet varit inne i en mycket expansiv fas, men under hösten har efterfrågan inom branschen minskat och denna utveckling väntas fortsätta även under det kommande året. De delar av industrin som är särskilt berörda är träindustrin och dess underleverantörer som en konsekvens av minskad export till USA och minskat byggande, samt underleverantörer till fordonsindustrin. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen inom industrin totalt sett varit svagt minskande under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen minska i en snabbare takt än tidigare. Den minskning som väntas sker dock från en mycket hög nivå. Det finns även regionala skillnader inom industrin och framtidsutsikterna är även olika beroende på vilken del av industrin man studerar. Den dagliga verksamheten inom industrin präglas av hård konkurrens från utlandet, effektivisering av produktion och ökande kompetenskrav på de personer som anställs. Oftast försöker företagen först och främst effektivisera sin produktion med hjälp av exempelvis moderna maskinparker, innan en utökning av personalstyrkan blir aktuell. Tillverkningsindustri Företagen inom tillverkningsindustrin har en mer negativ framtidstro jämfört med genomsnittet i länet avseende tron på hur efterfrågan kommer att utvecklas de närmaste sex månaderna. I vårens undersökning svarade 16 procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 32 procent. Totalt sett väntas en kraftig minskning av antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin det närmaste året. Det är framförallt inom träindustrin där den stora minskningen märks. Bland annat har flera, för länet stora varsel lagts under året som bekräftar bilden av att branschen mattas av. Efterfrågade yrken inom branschen i höstens prognos är bland annat civilingenjörer, elingenjörer, elmontörer och maskinoperatörer. Verkstadsindustri Även företagen inom verkstadsindustrin har en mer negativ framtidstro än länet i genomsnitt gällande tron på hur efterfrågan kommer att utvecklas de närmaste sex månaderna. I höstens undersökning svarade 10 procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 37

14 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län procent. Det är med andra ord en mer negativ framtidstro bland företagen inom verkstadsindustrin jämfört med tillverkningsindustrin. Antalet sysselsatta inom verkstadsindustrin väntas minska det närmaste året. Efterfrågade yrken inom branschen i höstens prognos är bland annat verktygsmaskinoperatörer, svetsare och maskingenjörer. Privat tjänsteproduktion Handel och kommunikationer Handel och kommunikationer omfattar en rad olika branscher. I denna sektor återfinns företag som bedriver verksamhet inom försäljning, lager, kontor, transport mm. Branschen sysselsätter cirka 17 000 personer vilket motsvarar 16 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta i branschen ökat något det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen fortfarande öka, men i en svagare takt. Företagen inom handel och kommunikationer har en framtidstro som ligger i linje med genomsnittet i länet avseende tron på hur efterfrågan kommer att utvecklas de närmaste sex månaderna. I höstens undersökning svarar 17 procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en minskning jämfört med vårens prognos, då andelen var 46 procent. Branschen i länet har under de senaste åren varit inne i en starkt expansiv fas i länet och det har varit många stora nyetableringar i regionen. Ett antal nyetableringar sker fortfarande men inte i samma höga utsträckning som under senare år. Minskningen då hushållens köpkraft försämras märks främst inom handeln med kapitalvaror. Även inom transportnäringen är framtidstron sämre än vid tidigare prognoser i länet. En avmattning kan märkas som en följd av minskningen inom industri och handel. Även utvecklingen inom delar av handeln gör att sysselsättningen väntas minska något inom transportsektorn. Handel och kommunikationer fortsätter att vara en av de branscher där arbetsgivarna har minst problem att rekrytera. Det är framförallt inom transportsektorn arbetsgivarna upplever rekryteringsproblem. Detta beror bland annat på att kompetenskraven på chaufförerna har ökat. Den kommande generationsväxlingen kan bli ett problem inom transportnäringen i något högre grad än i andra branscher. Enligt arbetsgivare i höstens prognos råder det även fortsatt en viss efterfrågan på lastbilsförare. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster omfattar en mängd olika branscher. Hit räknas företag inom IT och telekommunikation, banker, försäkringsbolag, förlagsverksamhet, media, ekonomi, administration och bemanningsföretag, callcenterföretag med flera. Branschen sysselsätter cirka 9 400 personer vilket motsvarar 9 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningsökningen hålla i sig och fortsätta öka något. Företagen inom branschen har en något positivare framtidstro än genomsnittet i länet avseende hur efterfrågan kommer att utvecklas de närmaste sex månaderna. I höstens undersökning svarar 26 procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 49 procent. De flesta områden inom branschen har gått bra men två sektorer märks mer än andra: callcenter- och bemanningsföretagen. Bemanningsföretagen väntar sig dock beröras av de neddragningar som sker inom industrin. Dessa sektorer har även en hög personalomsättning, vilket leder till att det i stort sett alltid finns ett rekryteringsbehov. En hel del av dessa är dock ersättningsrekryteringar. Av

Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 15 tradition är dessa sektorer också vanliga ingångar på arbetsmarknaden för ungdomar och andra grupper som ibland kan ha svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. IT-sektorn i Kalmar län är i dagsläget relativt liten, men växande. Allt fler företag inom IT upplever svårigheter att hitta personal, bland annat beroende på att antalet studenter vid landets IT-utbildningar har varit lågt de senaste åren. Efterfrågade yrken inom branschen är framförallt företagssäljare och redovisningsekonomer. Personliga och kulturella tjänster Denna bransch omfattar hotell, frisörer, restauranger, städbolag, campingplatser, hälsoinriktad verksamhet, medieföretag, nöjesparker, golfbanor, sportverksamhet med mera. Branschen sysselsätter cirka 6 500 personer vilket motsvarar 6 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat något under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen öka något, men en risk finns för minskad efterfrågan då hushållens köpkraft minskar. En del av de sysselsatta i branschen arbetar inom den kommunala sektorn, exempelvis på de olika tekniska kontoren hos kommunerna. Inom de privata delarna av branschen tror man på en svagt positiv sysselsättningsutveckling, men denna dras ned på grund av den negativa utvecklingen inom den kommunala sektorn. Antalet sysselsatta i branschen väntas totalt sett öka något. Kalmar län är ett sommarlän med en säsongsbetonad arbetsmarknad inom bland annat hotell och restaurang. Branschen mångdubblar sina anställda under sommaren, framförallt på Öland, men även i Vimmerby, Glasriket och i Västervik är branschen viktig. Företagen inom de privata delarna av branschen har en framtidsbild avseende tron på hur efterfrågan kommer utvecklas de närmaste sex månaderna som ligger i linje med länet som helhet. I höstens undersökning svarar 14 procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket dock är en kraftig minskning jämfört med vårens prognos då andelen var 60 procent. Liksom i vårens prognos är den verksamhet som drivs i kommunal sektor betydligt mer negativa i sin framtidstro än de privata företagen. Den efterfrågan på personal som finns är främst inom hotell- och restaurangnäringen. Bland annat efterfrågas kockar och kokerskor, servitörer och bartenders. Offentligt finansierad verksamhet Utbildning Till denna sektor hör förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällena finns till stor del inom den offentliga sektorn men friskolorna fortsätter att öka. Totalt sett arbetar ungefär 11 300 personer i branschen, vilket motsvarar 10 procent av alla sysselsatta i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta minskat något i länet under det senaste året. Även inför nästkommande år väntas en svag minskning av antalet sysselsatta i länet. Förskolorna har ett ökande elevunderlag. Men på ett års sikt kommer det inte att nämnvärt påverka antalet sysselsatta inom branschen som helhet. Detta beror dels på att vissa kommuner har sparbeting inför det kommande året som de bland annat löser genom att i vissa fall inte ersättningsrekrytera kommande pensionsavgångar. Dessutom fortsätter elevantalet att minska inom grundskolan. Det är detta som gör att antalet anställda inom utbildningssektorn totalt sett minskar något. För gymnasieskolans del ser efterfrågan ut att vara oförändrad kommande år. Inom ett par år kommer dock elevunderlaget att minska kraftigt även för denna utbildningssektor. Inom högskolan förväntas en svag minskning av antalet anställda. Efterfrågade yrken är i höstens prognos främst yrkeslärare.

16 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län Vård Arbetsgivarna inom vård och omsorg är till största delen offentliga såsom kommuner och landsting. Men antalet privata vårdgivare har ökat. I dagsläget sysselsätter branschen ungefär 21 200 personer i länet, vilket motsvarar 20 procent av länets sysselsättning. Sektorn sysselsätter bland annat undersköterskor, läkare, tandläkare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta varit i stort sett oförändrat i länet. Inom landstinget har antalet sysselsatta minskat något, men den vård som bedrivs av kommunerna samt inom privat sektor har ökat något. På ett års sikt väntas antalet sysselsatta öka något. Många kommuner har stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att ha stora rekryteringsbehov på ett par års sikt. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet och även i Kalmar län. Offentlig förvaltning Inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen cirka 4 800 personer i länet, vilket motsvarar 4 procent. Det senaste året har antalet sysselsatta ökat svagt. Inför nästkommande år väntas sysselsättningen minska något. Det pågår omorganisation av flera olika statliga verksamheter bland annat Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och dessa kan i slutändan leda till personalförändringar. Arbetskraftsutbudet Befolkningsutveckling Under år 2007 ökade befolkningen i Kalmar län med drygt 50 personer till 233 800 vid årsskiftet 2007/2008. Det var ett negativt födelsenetto i länet som dock vägdes upp av ett positivt flyttningsnetto. Den största ökningen sett till antal personer skedde i Kalmar kommun. Procentuellt sett var ökningen störst i Mörbylånga kommun. Den största minskningen i länet fanns i kommunerna Högsby och Hultsfred. Även i åldrarna 16 64 år ökade befolkningen, med 240 personer. Arbetsförmedlingens bedömning är att befolkningsutvecklingen i de arbetsföra åldrarna 16-64 år minskar med ett femtiotal under 2008 och minskar ytterligare med cirka 500 under 2009. För 2009 orsakar befolkningseffekten en minskning av arbetskraften med cirka 400 personer. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Antalet nybörjare till höstens grundutbildningar vid landets universitet och högskolor ökade något hösten 2007 jämfört med året innan. En ökning av sökande till Högskolan i Kalmar noteras också efter att antalet sökande minskat mellan 2005 och 2006. Samtidigt som arbetsmarknaden försämras lämnar stora årskullar länets gymnasieskolor de närmaste åren. Vi kan därför anta att antalet högskolenybörjare kommer att öka under kommande år, vilket innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Indragning och besparing av statsbidrag till kommunal vuxenutbildning har inneburit en minskning och ändrad inriktning av dessa utbildningar. Fler yrkesinriktade vuxenutbildningar startas och samverkan mellan kommuner sker i större omfattning. Vi bedömer att antalet vuxenstuderande fortsätter att minska och ger ett litet tillskott till arbetskraften i år och nästa år. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd som innehåller utbildning och/eller praktik räknas inte in i arbetskraften enligt officiell statistik. Antalet deltagare i dessa program minskade kraftigt under 2007 jämfört med året innan. Under 2008 och 2009 väntas en ökning av antalet deltagare jämfört med år

Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 17 2007. Arbetskraftsutbudet i länet har ökat kraftigt under några år och planade ut under 2008. För 2009 bedömer Arbetsförmedlingen att utbudet minskar med cirka 400 personer. Ohälsa Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för människor som är sjukskrivna. En av förändringarna handlar om att rätten till sjukpenning begränsas till 364 dagar. En rehabiliteringskedja införs som innebär att arbetsförmågan prövas kontinuerligt under sjukdomsperioderna. En av de stora förändringarna som påverkar arbetskraftsutbudet är att den sjukskrivne, i de fall han eller hon har en anställning, bara kan få sjukpenning efter 180 dagar om arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till alla jobb på arbetsmarknaden. I vissa fall kan dock den sjukskrivne få behålla sjukpenningen om han eller hon bedöms kunna återgå till sin anställning innan dag 366. Rätten till sjukersättning, avsedd för personer mellan 30 och 64 år och som aldrig kommer att kunna arbeta på grund av skada eller sjukdom, förändras. Alla möjligheter att börja jobba igen måste vara prövade och arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid. Det som tidigare kallades för tidsbegränsad sjukersättning tas bort. I Kalmar län har ohälsotalet 2 minskat stadigt under de senaste åren, en utveckling som väntas fortsätta. I december 2007 var ohälsotalet 41,7 och i oktober 2008 var det 39,7. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning i länet har minskat med ca 150 personer under innevarande år och det totala antalet uppgick till knappt 10 700. Trenden med ett allt mer minskande sjuktal och färre personer med sjukersättning bedöms fortsätta. Under kommande år bedöms drygt 200 färre uppbära sjukersättning och drygt 500 kommer att beröras av de nya reglerna för sjukpenning. Detta innebär ett tillskott till arbetskraften. 2 Ohälsotalet mäts som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64.

18 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län Arbetslöshet och programinsatser Figur 6 Utveckling av arbetslöshet och programvolymer i Kalmar län Utveckling av arbetslöshet och programvolymer i Kalmar län Andel av befolkning 16-64 år 0,045 A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Prognos 0,04 0,035 0,03 0,025 0,02 0,015 0,01 0,005 0 2006kv1 2006kv2 2006kv3 2006kv4 2007kv1 2007kv2 2007kv3 2007kv4 2008kv1 2008kv2 2008kv3 2008kv4 2009kv1 2009kv2 2009kv3 2009kv4 Period Arbetslösheten har sjunkit kraftigt i länet sedan början på 2006. Trots att arbetslösheten väntas öka under fjärde kvartalet innevarande år bedöms antalet arbetslösa, kvartalsgenomsnitt, bli knappt 3 500 jämfört med 3 800 för 2007. Satt i relation till befolkningen är det en minskning från 2,6 till 2,4 procent av befolkningen 16-64 år. Arbetsförmedlingens prognos är att arbetslösheten börjar öka under fjärde kvartalet 2008 och fortsätter att öka under 2009 som en direkt följd av den försämrade arbetsmarknaden. Kvartalsgenomsnittet för 2009 väntas bli drygt 5000 arbetslösa. Antalet personer som befinner sig i program med aktivitetsstöd minskade kraftigt från fjärde kvartalet 2006 och fram till och med första kvartalet 2008. Från andra kvartalet 2008 har antalet deltagare ökat, en trend som väntas fortgå under hela 2009. Kvartalsgenomsnittet för 2008 väntas bli knappt 1 700 deltagare. Totalt sett över 2009 kommer antalet deltagare i program med aktivitetsstöd öka en aning. I genomsnitt kommer antalet att uppgå till cirka 1 800 personer. Även antalet personer som befinner sig i program med aktivitetsstöd har minskat något sedan andra kvartalet 2007. Under 2007 och 2008 hade i genomsnitt cirka 2 800 respektive 2 600 personer arbete med stöd. För 2009 väntas antalet personer i arbete med stöd vara i princip oförändrat

Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 19 Arbetslöshetens struktur Tabell 3 Arbetslöshetens struktur Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, sep 2008 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp region. Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions- Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösa arbetslösa bakgrund Riket totalt ungdomar Grund Gymn Högsk av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar Borgholm 48,3 51,7 24,4 24,4 25,6 8,7 8,1 0,0 26,2 53,5 20,3 Emmaboda 51,0 49,0 31,4 18,6 7,8 23,0 12,3 0,0 27,0 57,4 15,7 Hultsfred 56,1 43,9 27,8 17,7 17,7 25,3 11,9 0,9 34,3 55,3 10,4 Högsby 56,3 43,8 30,0 13,8 20,0 18,8 8,8 4,2 33,8 55,0 11,3 Kalmar 49,8 50,2 25,1 17,2 20,7 25,1 15,6 10,1 28,4 49,4 22,2 Mönsterås 54,6 45,4 31,7 18,1 18,1 13,3 12,4 3,8 37,8 47,4 14,9 Mörbylånga 48,3 51,7 20,9 26,5 17,8 5,7 9,1 0,0 29,1 49,6 21,3 Nybro 49,3 50,7 35,8 14,9 13,2 17,9 11,6 3,8 26,4 56,2 17,4 Oskarshamn 52,7 47,3 24,1 22,4 15,3 26,1 9,6 3,1 34,7 51,0 14,3 Torsås 54,3 45,7 28,7 20,2 19,4 16,3 13,2 5,4 27,1 55,8 17,1 Vimmerby 51,2 48,8 28,6 18,4 16,3 18,9 8,0 5,1 28,6 52,4 18,9 Västervik 49,4 50,6 25,4 19,8 16,6 17,7 8,7 3,1 28,0 56,1 15,9 Kalmar län 08 50,8 49,2 26,8 18,8 17,8 20,4 11,7 4,9 29,5 52,5 17,9 Kalmar län 07 52,0 48,0 23,3 21,5 18,6 16,9 18,0 7,4 29,8 51,1 19,1 Riket 08 48,7 51,3 21,8 16,5 12,3 30,2 15,5 5,5 28,0 48,1 23,9 Under året har kvinnornas andel av de sökande utan arbete minskat med 1,8 procent och männens ökat i samma omfattning. Kvinnornas andel är något högre än männens. I riket är det däremot en större andel män än kvinnor som är utan arbete, 51,3 procent är män och 48,7 procent är kvinnor. Ungdomarnas andel av sökande utan arbete har ökat med 3,5 procentenheter sedan föregående år och är 5,0 procent högre än i riket. Ungdomar är allmänt sett en mer konjunkturkänslig grupp, som ofta har det svårt i sämre tider. Under hela 2009 när efterfrågan på arbetskraft mattas av, väntas det bli svårare för ungdomar att ta sig ut på arbetsmarknaden. Positiv är dock bilden av långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar 3 har minskat under året. Det är framförallt jobbgarantin för ungdomar som har underlättat etableringen på arbetsmarknaden för långtidsarbetslösa ungdomar. Av alla arbetslösa ungdomar har andelen långtidsarbetslösa varit 4,9 procent, vilket är 2,5 procentenheter färre än under hösten 2007. De äldres andel av sökande utan arbete ligger i länet 1,8 procent över rikets men har minskat med 2,7 procent från förra året. Även de äldre sökande är en grupp som kan ha det mer problematiskt på arbetsmarknaden. Exempelvis har många av dessa sin yrkeserfarenhet inom industrin där kompetenskraven och arbetsuppgifterna ändrat karaktär de senaste åren. Detta plus det minskade behovet av arbetskraft inom industrin kan leda till att det blir svårare för de äldre arbetssökande att åter ta sig in på arbetsmarknaden efter en tids bortavaro. Andelen arbetslösa med funktionshinder har minskat med 0,8 procent och är 5,5 procent högre än i riket. Kalmar län har en lägre andel utrikes födda som sökande utan arbete än riket. 20,4 procent mot 30,2 procent i riket. Under året som gått noteras i denna grupp en 3 Som långtidsarbetslös ungdom räknas personer som är mellan 18-24 år och varit arbetslösa mer än 100 dagar. Personer som är 25 år eller äldre räknas som långtidsarbetslösa efter sex månaders arbetslöshet.

20 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län ökning med 3,5 procent i andelen av samtliga sökande utan arbete. Under en allmän försvagning av konjunkturläget förväntas att utrikes föddas andel av arbetslösheten kommer att öka då denna grupp ofta har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd med eftergymnasial utbildning och grundskoleutbildning har minskat något sedan förra året och ökat marginellt för dem med gymnasial utbildning.