Radiofysikavdelningen

Relevanta dokument
Radiofysikavdelningen

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt

Radiofysikavdelningen

Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik

Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi?

Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor

Strålsäkerhetskontroll av odontologisk CBCT

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi?

Betygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller)

Mellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från st till st

Protokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet

Aneurysm (olika patienter) RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

De nya dosgränserna för ögats lins

2008 Patientstråldoser vi CT undersökning

Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

Innehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi!

Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst!

Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.

Konventionell röntgen - teori och fall

Strålskyddskommittén Region Östergötland

Bildkvalitet vid projektionsradiografi

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Röntgen och nuklearmedicin

Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Kompetens

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetskontroll av panoramaröntgen och cephalostat

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Enheten för radiologi Röntgensjuksköterskeprogrammet 180hp. Studiehandledning Radiografi I 15hp

Årsrapport för 2012 avseende användningsparametrar för genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg.

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

2015:35. Patientdoser från röntgenundersökningar. -Utveckling från 2006 till Richard Odh. Författare:

2016:10. Forskning. Utredning om funktions- och leveranskontroller av radiologisk utrustning. För röntgendiagnostik och interventioner

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II. Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20 poäng

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Stråldoser vid olika skoliosundersökningar

Tentamen. Medicinska bilder kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK

Stråldoser vid barnundersökningar med datortomografi, genomlysning och konventionell röntgen

5. Målgrupp Legitimerade sjukhusfysiker och sjukhusfysiker under Specialistutbildning.

2010:14. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till Wolfram Leitz Anja Almén. Författare:

Observera att det även finns en praktisk handhavandedel vilken krävs för att uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) kompetenskrav.

Barn på röntgen. Gunnela Örnberg Röntgensjuksköterska Radiologi Västerbotten

1 BESLUT 1 (6) REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN

Akademiska sjukhuset. Skapat av: Ragnar Neubeck Skapat den: Reviderat av: Per-Erik Åslund Reviderat den:

Teknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Akademiska sjukhuset. Skapat av: Per-Erik Åslund Skapat den: Reviderat av: Per-Erik Åslund Reviderat den:

Laboration i Fourieroptik

Handbok för registrering av diagnostiska standarddoser. April 2015

Kursbeskrivning. 1. Utbildningens titel Klinisk bildkvalitet och optimering inom radiologi. 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs för sjukhusfysiker

Bildoptimering. Vad är optimering? Vem deltar? Hur gör man? Några exempel Genomgång av ett arbetsflöde. Undersökningsoptimering.

EXAMENSARBETE. Konversionsfaktorer för barn i åldrar 0-15 år för konventionell röntgen

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström

Referensnivåer för patienters strålningsexponering gällande konventionella röntgenundersökningar av barn

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Årlig kontroll av diagnostisk röntgenutrustning för medicinskt bruk

Diagnostiska referensnivåer för DT-undersökningar av barn

Röntgenundersökningens roll i primärvården

Föreläggande om åtgärder

Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast

Hur höga är de diagnostiska standarddoserna, DSD?

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Årsrapport strålskydd 2012

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Hälso- och sjukvårdsdirektören föreslås besluta att

Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Maria Larsson Sjukhusfysiker, MFT

Övervakning av strålningsverksamhet 9/3020/

Frågorna besvaras på skrivningspapper. Skriv kodnummer på varje papper. Sortera dina svar i fyra vita omslag efter frågeområde, ex MR.

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

SPECT Fysik. Sigrid Leide-Svegborn Strålningsfysik Skånes universitetssjukhus SVENSK FÖRENING FÖR NUKLEARMEDICIN SWEDISH SOCIETY OF NUCLEAR MEDICINE

ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING

Lycka till! Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G. Kursansvarig: Eva Funk. Totalpoäng: 69 poäng

Användningsparametrar för mobil genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg

Fantommätning PET/CT Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Strålningsfysik, teknik och strålskydd i radiologi

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

Utvärdering av OSL-system - nanodot

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd

Transkript:

Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Laboration bildkvalitet vid konventionell röntgen, nu med bäckenbilder Jonas Nilsson Althén och Michael Sandborg Leg. sjukhusfysiker US Linköping Rapport Radfys-008-9 008-09-6 Ansvarig utgivare Michael Sandborg

Laboration: Bildkvalitet vid konventionell röntgen Syfte: Denna laboration syftar till att öka förståelsen för vad som händer med bildkvaliteten och i viss mån även patientstråldosen när man varierar olika parametrar. De parametrar som varieras är: Rörspänning (kv), rörladdning (mas), objekt-tjocklek, fokusstorlek, fältstorlek, förstoringsgrad och raster. Laborationen är uppbyggd så att så få parametrar som möjligt varieras i varje moment för att man bättre ska kunna fokusera på en enskild effekt i taget. För att så effektivt som möjligt illustrera olika fysikaliska effekter har ett dedicerat bildkvalitetsfantom använts. I direkt anslutning till dessa bilder finns även bilder av mer människolika fantom för att mer realistiskt kunna visa de kliniska effekterna av olika parameterändringar. Definitioner: För att definiera begreppet bildkvalitet behöver man i huvudsak tre olika begrepp: Kontrast: Svärtningsskillnaden mellan det objekt man vill se och den bakgrund som omger objektet. Ju högre kontrast ett objekt har desto bättre framträder det i bilden. Skärpa: Med skärpa menas ett systems förmåga att avbilda en skarp kant. Rent praktiskt brukar man använda sig av begreppet spatiell upplösning som anger hur bra ett system kan upplösa små detaljer som befinner sig nära varandra. Spatiell upplösning brukar anges i antal synliga linjepar per mm (lp/mm). Brus: Ett litet antal fotoner (informationsbärare) i strålfältet ger lite information till uppbyggnad av bilden. Statistiken i bilden är då sämre än med fler fotoner. Detta gör att bilden blir brusig, vilket försämrar bildkvaliteten. Den här typen av brus brukar kallas för kvantbrus. Det finns även andra sorters brus som t ex. elektroniskt brus och detektorbrus. Normalt sett är det kvantbruset som dominerar. I samband med begreppet stråldos förekommer termen Dos-area produkten, DAP-värdet vilket är den totala dosen som infaller mot kroppen från röntgenstrålningen under en bestrålning. Vet man denna kan man om den bestrålade massan är känd beräkna medelabsorberad dos som energy imparted dividerad med bestrålad massa. Förhållandet mellan mängden spridd strålning (S) och primär strålning (P), vid bilddetektorn kallas spridd-till-primärkvoten S/P, och påverkas av om man använder raster eller luftgap (eller både och) som metod för att ta bort den kontrast-försämrande spridda strålningen. Man brukar säga att kontrasten, C, reduceras med faktorn, Contrast Degradation Factor, CDF=(+S/P) - dvs. om S/P är hög blir CDF låg och kontrasten reduceras. Utförande: För varje bildgrupp försök avgöra hur kontrast, skärpa och energy imparted varierar för de olika inställningarna. Använd gärna de mät- och förstoringsmöjligheter som finns tillgängliga för att kunna bestämma kontrast och spatiell upplösning så noggrant som möjligt. Bilderna finns under patienten Alarik von Cnaas och har undersökningsnummer SERLIN0049688 (primär) och LIN75579.

Moment : Rörspänningens inverkan på bildkvaliteten bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning [00-08- 4:44:] mas [00-08- 4:59:44] 50 kv, 8 mas Hängning [00-08- 4:44:] mas 4 [00-08- 4:56:07] 5 kv,, mas Hängning Bäckenbilder 5 [008-09-9 :49:45] 45 mas 6 [008-09-9 :0:04] 60 kv, 4 mas Hängning 4 Bäckenbilder 7 [008-09-9 :49:45] 45 mas 8 [008-09-9 :04:4] 90 kv,,8 mas

Moment : Objekttjocklekens inverkan på bildkvaliteten bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning 5 [00-08- 4:44:] mas, 0 cm plexi [00-08- 5:04:] Hängning 6 [00-08- 4:44:] 4, mas, 0 cm plexi mas, 0 cm plexi 4 [00-08- 04 mas, 5:07:09] 5 cm plexi Hängning 7 Bäckenbilder 5 [008-09-9 :49:45] 45 mas 6 [008-09-9 ::50] 84, mas, + cm plexi

Moment : Fältstorlekens betydelse för bildkvaliteten bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning 8 [00-08- 4:44:] [00-08- 5::] mas, 0x0 cm fält 45 mas, 0x0 cm fält Hängning 9 Bäckenbilder 45 [008-09-9 mas :49:45] 4 [008-09-9 4::59] 4, mas, Ej inbländat

Moment 4: Rastrets betydelse för bildkvaliteten bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning 0 [00-08- 4:44:] mas, med raster [00-08- 5:4:58] 6,9 mas, utan raster Hängning Bäckenbilder 45 [008-09-9 mas, med :49:45] raster 4 [008-09-9 ::5] 9,7 mas, utan raster Moment 5: Fokusstorlekens inverkan på bildkvaliteten bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning [00-08- 4:44:] mas, grov-fokus [00-08- 5:9:08] 6 mas, finfokus Hängning Bäckenbilder 45 [008-09-9 mas, :49:45] grov-fokus [008-09-9 ::] 45, mas, finfokus

Moment 6: Effekten av objektförstoring bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning 4 [00-08- 4:44:] mas, grovfokus [00-08- 5:5:45] Hängning 5 [00-08- 4:44:] 7,7 mas, 0 cm luftgap grovfokus mas, grovfokus 4 [00-08- 5:8:0] Hängning 6 [00-08- 4:44:] 6 mas, 0 cm luftgap grovfokus mas, grovfokus 4 7 [00-08- mas, 0 5:9:] cm luftgap finfokus Hängning 7 Bäckenbilder 5 [008-09-9 :49:45] 45 mas, grovfokus 6 [008-09-9 4:08:08] 8,9 mas, 4 cm luftgap finfokus

Moment 7: Brusets betydelse för bildkvaliteten bildnr Parameter som varieras Kontrast (högre/lägre) Skärpa (lp/mm) DAP-värde (större/mindre) SLUTSATSER Hängning 8 [00-08- 5:45:50] mas [00-08- 5:49:44] mas [00-08- 5:5:] 4 mas 4 [00-08- 5:5:47] 8 mas 5 [00-08- 5:57:5] 6 mas 6 [00-08- 6:00:06] mas 7 [00-08- 6:0:8] 6 mas 8 [00-08- 6:04:4] 5 mas Hängning 9 Bäckenbilder [008-09-9, mas :9:] [008-09-9 :49:45] [008-09-9 :6:9] 45 mas 89,5 mas

Facit och försök till förklaringar Moment (Variation av rörspänning): Ökad rörspänning ger försämrad kontrast då attenueringsskillnaden mellan olika material minskar med ökande energi. Spatiell upplösning påverkas inte nämnvärt av rörspänningen men ett fenomen kallat fokusblomning ger något sämre spatiell upplösning för 50 kv än för 5 kv. Fokusblomning innebär att laddningsansamlingen vid anodtallriken blir så stor att det till viss del upphäver det pålagda spänningsfältet och gör att elektronerna sprids över en större yta på anoden vilket resulterar i ett större fokus. Detta fenomen kan uppträda när man exponerar med låg kv och hög mas. DAP-värdet minskar med ökande energi eftersom en större andel av strålningen går rakt igenom kroppen och träffar detektorn. Moment (Variation av objekttjockleken): Kontrasten minskar med ökande objekttjocklek dels på grund av att mängden spridd strålning ökar och dels på grund av att primärkontrasten minskar ju tjockare objektet är, dvs kontrastdetaljens tjocklek i förhållande till totala tjockleken minskar. Spatiella upplösningen ändras inte med objekttjockleken i det här fallet beroende på att den försämring man kunnat vänta sig pga ökad mängd spridd strålning kompenseras av ökad förstoring. DAP-värdet ökar med ökande tjocklek eftersom strålningen har en längre väg att gå och en större andel hinner absorberas. Moment (Variation av fältstorleken): Kontrasten minskar med en faktor CDF=(+S/P) - för ökande fältstorlek pga att mängden spridd strålning ökar. Pga att ett raster används minskar inte kontrasten så mycket. Primärkontrasten påverkas inte. Spatiella upplösningen ska inte påverkas i någon större utsträckning. DAP-värdet ökar eftersom fältstorleken ökar och man bestrålar en större del av objektet. Moment 4 (Inverkan av raster): Kontrasten är högre med raster än utan beroende på att mängden spridd strålning minskar. Kontrastdegraderingsfaktorn CDF=(+S/P) -. Spatiella upplösningen ökar med raster eftersom kontrasten ökar och ger större möjlighet att urskilja upplösningsrastret. DAP-värdet ökar vid användning av raster pga att rastret absorberar både primär och sekundär (spridd) strålning innan den träffar detektorn vilket måste kompenseras med högre output från röret. Jfr mas-värdena för de två bilderna! Moment 5 (Inverkan av fokusstorlek): Kontrasten påverkas inte av fokusstorleken. Spatiella upplösningen ökar med minskande fokusstorlek eftersom den geometriska oskärpan minskar (se figur nedan). DAP-värdet påverkas inte av fokusstorleken om inte rörets output påverkas.

Moment 6 (Inverkan av geometrisk förstoring): Kontrasten ökar med ökande förstoring eftersom luftgapet mellan objekt och detektor reducerar mängden spridd strålning. Ju större luftgap desto mindre spridd strålning träffar detektorn. Spatiella upplösningen ökar med ökande förstoring om fokus är tillräckligt litet så att den geometriska oskärpan inte begränsar upplösningen. Om fokus är för stort kommer istället spatiella upplösningen att minska med ökande förstoring. DAP-värdet ökar med ökande förstoring eftersom avståndet mellan fokus och objekt minskar och vi har ett divergent fält. Ökat fokus-detektor avstånd ger färre fotoner till detektor för samma mas. Automatiken korrigerar då upp masen vilket gör att DAP-värdet ökar. Moment 7 (Brusets inverkan på bildkvaliteten): Kontrasten påverkas något av bruset i bilden. Mindre brus ger större möjlighet att urskilja objekt med låg kontrast. Spatiella upplösningen ökar med minskande brusnivå. DAP-värdet ökar med minskande brusnivå eftersom bruset minskas genom att stråla med en högre dos. Notera vad som händer med bildkvaliteten när stråldosen ökar kraftigt! Fokus Testraster Detektor

Förteckning över bilder i laborationen nr kv mas fokus raster luftgap fält plexi FFD hängning bäcken 70 45 grov ja nej 0x40 05 9,,, 7 bäcken 60 4 grov ja nej 0x40 05 bäcken 90,8 grov ja nej 0x40 05 4 bäcken 4 70 84, grov ja nej 0x40 05 7 bäcken 5 70 4, grov ja nej x4 05 9 bäcken 6 70 9,7 grov nej nej 0x40 05 bäcken 7 70 45, fin ja nej 0x40 05 bäcken 8 70 8,9 fin ja 4 0x40 05 7 bäcken 9 70, grov ja nej 0x40 05 9 bäcken 0 70 89,5 grov ja nej 0x40 05 9 ländrygg 70 45 grov ja nej 0x40 05 0 BÖS 70 45 grov ja nej 0x40 05 0 Lungor 70 45 grov ja nej 0x40 05 0 NRT 4 70 5 grov ja nej 0x0 0 00 8, 0,, NRT 5 50 8 grov ja nej 0x0 0 00 NRT 6 5, grov ja nej 0x0 0 00 NRT 7 70 4, grov ja nej 0x0 0 00 5 NRT 8 70 04 grov ja nej 0x0 5 00 6 NRT 9 70 45 grov ja nej 0x0 0 00 8 NRT 0 70 6,9 grov nej nej 0x0 0 00 0 NRT 70 6 fin ja nej 0x0 0 00 NRT 70 7,7 grov ja 0 0x0 0 00 4 NRT 4 70 6 grov ja 0 0x0 0 00 5 NRT 5 70 7 fin ja 0 0x0 0 00 6 NRT 6 70 grov ja 0 0x0 0 00 8 NRT 7 70 grov ja 0 0x0 0 00 8 NRT 8 70 4 grov ja 0 0x0 0 00 8 NRT 9 70 8 grov ja 0 0x0 0 00 8 NRT 0 70 6 grov ja 0 0x0 0 00 8 NRT 70 grov ja 0 0x0 0 00 8 NRT 70 6 grov ja 0 0x0 0 00 8 NRT 70 5 grov ja 0 0x0 0 00 8

Appendix Tidigare rapporter från, Universitetssjukhuset i Linköping 999 Radfys-99-0 Utredning av extrafokal strålning på mammografi Michael Sandborg, Jonas Nilsson 99-06-9 Radfys-99-0 Personaldosmätning lab 0 US 999 Michael Sandborg, Jonas Nilsson 990 Radfys-99-0 Omgivningsmätning osteoporosenheten 999 Michael Sandborg, Jonas Nilsson 99-0-6 Radfys-99-04 Analys av filmkassation 999 Slutrapport Michael Sandborg, Jonas Nilsson och Jan Persliden Radfys-99-05 Jämförande mätning av strålskydd med blygummiförkläde och XenoliteTM Michael Sandborg, Jonas Nilsson 99--6 Radfys-99-06 Jämförande mätningar av absorberad dos vid röntgenundersökning av sinus med konventionell teknik (Orbix) och datortomografi (CT) Michael Sandborg, Jonas Nilsson 990504 Radfys-99-07 Patientdosmätningar på röntgenavdelningarna i Östergötlands läns landsting Anno Domino 999 Michael Sandborg, Jonas Nilsson 99--0 000 Radfys 000-0 Mätning av spridd strålning på lab 8 och Jonas Nilsson, Michael Sandborg 000-0- Radfys 000-0 En bildkvalitetsjämförelse mellan 4 digitala och analoga lungröntgensystem med hjälp av tio kvalitetskriterier Michael Sandborg, Jonas Nilsson 000 04 8 00 Radfys 00-0 Uppskattade huddoser vid röntgengenomlysning i Östergötland baserade på rapporterade genomlysningstider Michael Sandborg och Jonas Nilsson 00-08-7 Radfys 00-0 Jämförelse av patientstråldoser vid scoliosundersökning med exponering (lab) och genomlysning (lab 5) Jonas Nilsson och Michael Sandborg 00-08-0 Radfys 00-0 Patientstråldoser vid Xe-kontrast CT-undersökningar på NIVA Jonas Nilsson Michael Sandborg och Håkan Pettersson 00-0- 00 Radfys 00-0 Genomlysningstider och huddoser 00. Michael Sandborg och Jonas Nilsson 00-0-4 Radfys 00-0 Laboration bildkvalitet vid konventionell röntgen. Jonas Nilsson och Michael Sandborg 00-0-5 Radfys 00-0 Patientstråldoser vid lungemboli och multislice CT Jonas Nilsson och Michael Sandborg 00-0-0 Radfys 00-04 Patientdosjämförelse vid halsryggsundersökningar med konventionell radiografi (Arcosphere) och datortomografi Michael Sandborg Radfys 00-05 Jämförelse orbixstråldoser mellan Kisa och Lab 7 US Jonas Nilsson Althén Radfys 00-06 Sinuit på multisnittsdatortomograf Jonas Nilsson Althén Radfys 00-07 Dosutredning gravid kvinna Jonas Nilsson Althén

00 Radfys 00-0 Urografiutredning konventionellt-ct ViN Jonas Nilsson Althén 00-0- Radfys 00-0 Internkalibrering av KAP-metrar Jonas Nilsson Althén, Michael Sandborg 00-0-0 Radfys 00-0 Sammanställning av genomlysningstider och uppskattade huddoser vid röntgenundersökningar med bildförstärkare i Landstinget i Östergötland 00 Michael Sandborg 00-0-5 Radfys 00-04 Patient- och personaldoser vid ablationer i hjärtkatlab på Thoraxradiologen, US Michael Sandborg 00-06- Radfys 00-05 Bestämning av dos- och känslighetsprofil för datortomografer Jalil Bahar och Jonas Nilsson Althén 00-09-5 004 Radfys 004-0 Optimering av DT-kolon på Toshiba Aquilion Jalil Bahar 004-0-5 Radfys 004-0 Bildkvalitet vid projektionsradiografi Michael Sandborg 004-0-4 Radfys 004-0 Sammanställning av genomlysningstider och uppskattade huddoser vid genomlysning med bildförstärkare i Landstinget i Östergötland 00 Michael Sandborg 004-0-0 Radfys 004-04 Utredning av mammografiljusskåpens ljusstyrka i Motala och Linköping Jalil Bahar 004-0-0 Radfys 004-05 Incidentrapport från Motala röntgenavdelning Lab i samband med Philips uppgradering Jalil Bahar 004-0-0 Radfys 004-06 Korskalibrering av Hagner S (Linköping) mot Hagner S (Umeå) Jalil Bahar 004-0- Radfys 004-07 Sammanställning och analys av diagnostiska standardstråldoser i Landstinget i Östergötland 00-004. Michael Sandborg, Jalil Bahar, Jonas Nilsson Althén 004--04 Radfys 004-08 Ansiktsskelett en jämförelse mellan CT och konventionell teknik. Jonas Nilsson Althén 004--05 Radfys 004-09 Sammanställning patientdosmätningar vid endovaskulär neurokirurgi - för de 00 första patienterna Michael Sandborg 004--8 005 Radfys 005-0 Sammanställning av genomlysningstider och uppskattade huddoser vid användning av röntgenbildförstärkare i LiO 004 Michael Sandborg 005-0-0 Radfys 005-0 Utvärdering av bildkvalitet vid digital lungradiografi vid röntgenklinikerna i Norrköping och Linköping. Michael Sandborg och Jonas Nilsson Althén 005-0-9 Radfys 005-0 Introduktion, klinisk implementering och klinisk bildkvalitetsutvärdering av bildbehandlingsystemet UNIQUE vid Röntgenkliniken i Linköping Michael Sandborg och Jonas Nilsson Althén 005-04-5 Radfys 005-04 Förändringar i genomlysningstider vid användning av röntgen-c-bågar i LiO, Michael Sandborg 005-06- Radfys 005-05 Riktlinjer för utredning av fosterdos vid undersökning av gravida med DT LiÖ, Jalil Bahar 005-07-0 Radfys 005-06 Riktlinjer för utredning av fosterdos vid undersökning av gravida med konventionella röntgenutrustningar LiÖ Radfys 005-07 Fantommätningar på DSA-lab (ViN) för ERCP-undersökningar, Jonas Nilsson Althén

006 Radfys 006-0 Sammanställning av genomlysningstider och patientdoser vid användning av röntgengenomlysningsutrustningar i Landstinget i Östergötland år 005 Michael Sandborg 006-06- Radfys 006-0 Genomlysningstider vid användning av röntgen-c-bågar i LiO under 000-talet Michael Sandborg 006-06-6 Radfys 006-0 Utökad personaldosimetri vid elektrofysiologiska ingrepp Michael Sandborg 006-07-06 Radfys 006-04 Miljödosmätningar på röntgenkliniken i Linköping Michael Sandborg 006-06-6 Radfys 006-05 Simulering av neonatallungdoser Jonas Nilsson Althén 006-08- Radfys 006-06 Personaldosmätningar vid ERCP i Norrköping Jonas Nilsson Althén 006-08-4 Radfys 006-07 Halsrygg AP kontra PA Jonas Nilsson Althén 006-0-4 007 Radfys 007-0 Patientstråldoser vid tunntarmspassageundersökning Jonas Nilsson Althén Radfys 007-0 Miljödosmätningar rtg ViN 006 Jonas Nilsson Althén Radfys 007-0 Omgivningsdosmätning mammografi ViN Jonas Nilsson Althén 007-0-7 Radfys 007-04 Genomlysningstider 006 Michael Sandborg Radfys 007-05 Uppföljning av genomlysningstider tom 006 Michael Sandborg Radfys 007-06 Individuella genomlysningstider 006 Michael Sandborg Radfys 007-07 DSD-panorama 006 Ebba Helmrot Radfys 007-08 Verifiering av stråldoser vid hjärt-ct med EKG-triggning Jonas Nilsson Althén Radfys 007-09 Kortfattad Barracudamanual Jonas Nilsson Althén Radfys 007-0 Personaldosmätning Op ViN Jonas Nilsson Althén Radfys 007- Kalibrering av KAP-metrar Michael Sandborg Radfys 007- Optimering av exponering på neonatallungor Jonas Nilsson Althén 007-- 8 Radfys 007- DSD vid DT-undersökningar på LiM, 007 Henrik Karlsson Radfys 007-4 Kontroll av KAP-meter, C-båge Henrik Karlsson och Ebba Helmrot 008 Radfys 008-0 Incident vid lab LiM Henrik Karlsson Radfys 008-0 Jämförelsemätning PTW-WDCT0 pennjonkammare Jonas Nilsson Althén Radfys 008-0 Mätning av pulsad genomlysning på lab 5 Jonas Nilsson Althén och Ebba Helmrot Radfys 008-04 Miljödosmätningar Röntgen US 007 Michael Sandborg Radfys 008-05 Internkalibrering av CTSD6 Jonas Nilsson Althén Radfys 008-06 Miljöstråldosmätningar kring mammografiutrustning 007, LiM Henrik Karlsson Radfys 008-07 Utökad personaldosimetri LMK 008, Michael Sandborg Radfys 008-08 Jämförelse av ljusmätare X-RITE och Hagner S4, Henrik Karlsson Radfys 008-09 Utökad personaldosimetri vid ERCP på röntgenrum 4 Röntgenkliniken US Linköping Michael Sandborg Radfys 008-0 Utökad personaldosimetri vid D colon på röntgenrum 5 Röntgenkliniken US Linköping Michael Sandborg Radfys 008- Utökad personaldosimetri vid Röntgeninterventionslab Endovaskulär neurokirurgi ANOP-C, US Linköping, Michael Sandborg

Radfys 008- Uppföljning av genomlysningstider med röntgen-c-bågar i LiÖ Michael Sandborg Radfys 008- Sammanställning av genomlysningstider och patientdoser vid användning av röntgengenomlysningsutrustningar i Landstinget i Östergötland år 007 Michael Sandborg Radfys 008-4 Diagnostiska standarddoser i LiÖ från röntgendiagnostiska undersökningar 004-007 Michael Sandborg Radfys 008-5 Förexponering av svåra röntgenprojektioner - en dosanalys Michael Sandborg Radfys 008-6 Individuella genomlysningstider med röntgen-c-bågar i LiÖ 007 Michael Sandborg Radfys 008-7 Omgivningsdosmätning på stenkrossen ViN 008 Jonas Nilsson Althén Radfys 008-8 Jämförelse mellan olika CTDI-mätprober Jonas Nilsson Althén Radfys 008-9 Rapport 008_9 Laboration bildkvalitet vid konventionell röntgen nu med bäckenbilder Jonas Nilsson Althén och Michael Sandborg